Konsekvenser för energi- och skogssektorn av förändrad efterfrågan på biomassa - Delrapport 1

BIOKONK Konsekvenser för energi- och skogssektorn av förändrad efterfrågan på biomassa - Delrapport 1 Elforsk rapport 08:61 Mattias Bisaillon, Peter Fritz, Bo Rydén, Per Erik Springfeldt, Thomas Unger Augusti 2008

Förord Denna studie har genomförts på uppdrag av Elforsk med finansiering från Elforsks medlemsföretag, Energimyndigheten, Naturvårdsverket via IVL:s forskningsstiftelse, Värmeforsk samt Nova Högskolecentrum. Stefan Åström och Jenny Gode har varit projektledare för studien. Projektet har genomförts som ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet AB, PROFU i Göteborg AB, EME Analys AB samt Vattenfall Research & Development. Följande personer har medverkat i projektet; Stefan Åström, Erik Särnholm, Jenny Gode, Inger Jöborn, Erik Fridell, Kristina Holmgren (IVL), Bo Rydén, Mattias Bisaillon (PROFU), Peter Fritz, Per-Erik Springfeldt (EME Analys), Clas Ekström, Gunnar Larsson (VRD). Projektet har presenterats och diskuterats med externa intressenter vid ett flertal tillfällen, bl a Elforskdagen 2007 och 2008, IVL:s temakomittémöte i november 2007, Värmeforskdagen i januari 2008, Elforsks workshop om framtidens energisystem i mars 2008 samt vid ett avslutande seminarium för projektet i september 2009 Till projektet har varit knuten en referensgrupp med representanter från bl a finansiärerna.

Rapporteringens Upplägg Projektet BIOKONK har genomförts som ett samarbete mellan EME Analys, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, PROFU i Göteborg AB samt Vattenfall Research & Development på uppdrag av ELFORSK. Arbetsmoment och frågeställningar har till stor del hanterats separat av de olika arbetsgrupperna som under projektets gång träffats regelbundet för diskussion kring arbetsmoment och presentation av delresultat. Arbetsgruppen har även sammanställt gemensamma huvudresultat från de respektive arbetsmomenten. Projektet avrapporteras därför genom fyra rapporter. I Huvudrapporten presenteras de övergripande slutsatser som hela projektgruppen vill lägga fram gemensamt. I Delrapport 1 analyseras olika aspekter av hur ökad konkurrens om biomassa kan påverka energisektorn. I denna del ges även en internationell utblick samt en fokusstudie kring delar av skogsindustrins produktionsförutsättningar. I Delrapport 2 förs analysen vidare till att inkludera de svenska sektorer som är centrala för hur efterfrågan av svensk biomassa kan utvecklas i framtiden. Analysen bygger även vidare på vissa av resultaten i Delrapport 1. Speciellt studeras i denna delrapport förutsättningarna för att använda biomassa i transportsektorn. I Delrapport 3 kompletteras bilden ytterligare genom fokusstudier på bostadssektorn samt eventuell användning av svensk biomassa i utlandet. I denna delrapport ges även en översyn av skogsindustrins valmöjligheter vid en eventuell ökad konkurrens om biomassan.

Delrapport 1 Konkurrensen om biomassan och biobränslena En delrapport inom Elforskprojektet Biokonk Profu i Göteborg AB EME Analys, Stockholm Till läsaren! Denna delrapport är en sammanläggningsrapport för Elforskprojektet Biokonk. Den består huvudsakligen av tre delar: 1. En inledning om konkurrensen om biomassan i ett internationellt perspektiv (EME Analys) 2. Analyser av användningen och betalningsförmågan för biobränslen i det svenska och nordiska energisystemet, med MARKAL-modellen (Profu) 3. Analyser av efterfrågan av ved från svensk skogsindustri (EME Analys) Profu och EME Analys har haft gemensamma utgångspunkter för analyserna i de olika delarna. Vi har också lagt samman slutsatserna i en gemensam sammanfattning.

Sammanfattning I delrapport 1 inom Elforskprojektet Biokonk - konsekvenser för energi- och skogssektorerna av förändrad efterfrågan på biomassa analyseras hur den svenska marknaden för biomassa påverkas av en framväxande internationell biomassamarknad samt hur utvecklingen inom energisystemet påverkar efterfrågan på biobränslen. Redan i dag sker en betydande handel med biobränslen mellan olika länder och regioner i världen. Sverige importerar exempelvis pellets ända från västra Kanada och etanol importeras från Brasilien. Även mindre förädlade biobränslen så som avfall hämtas från norra Europa för att användas i värmeverk i Sverige. Handel med rundved sker än så länge främst för att försörja massabruk eller sågverken med ved, men om priserna på ved för energiändamål stiger kan detta ändras. Om en ökad biobränsleanvändning ska ha någon positiv effekt för jordens klimat är det också av yttersta vikt att produktionen av biobränsle sker på ett miljömässigt och socialt acceptabelt sätt. För att handeln ska kunna öka måste frågor som kvalitetsstandards och miljöcertifiering lösas enligt EUs nuvarande politik och transportsystemen byggas ut. I de internationella klimatförhandlingarna diskuteras styrmedel för att hindra avskogning och premiera beskogning. Tre olika scenarier har analyserats i delrapport 1. I det första fallet tänker vi oss att priset på biomassa internationellt etableras på en relativt låg nivå. Sverige kommer att kunna importera till priser som är lägre än vad en motsvarande svensk jämviktslösning indikerar. Det andra scenariot innebär att de internationella priserna med hänsyn till transportkostnader, sammanfaller med de svenska priserna. Vi får därför varken import eller export. I det tredje scenariot antar vi höga internationella biomassapriser. En betydande del av det svenska utbudet säljs på internationella marknaden, exempelvis för att ersätta kol i Tyskland eller England. Samtliga dessa tre scenarios illustreras med körningar med Markalmodellen. För skogsindustrin har vi gjort mer traditionella analyser, samt en särskild studie om vilket vedpris som industrin kan tåla, dock utan hänsyn till internationell handel med vedråvara och skogsprodukter och innan hänsyn tagits till anpassningar i ekonomin.

Summary Interim report 1 of the Elforsk project Consequences for the energy sector and forest industry from changes in the demand for biomass deals with assessing the impact of a growing international biomass market on the Swedish biomass market. Furthermore, the development of the energy system and its influence on the biofuel demand are analyzed. Already today there is a significant trade with biofuels between different countries and regions in the world. Sweden, for example, imports pellets from Western Canada and ethanol from Brazil. Also less refined biofuels, e.g. solid waste, is imported from Northern Europe to be incinerated in Swedish heat stations. Trade of roundwood is primarily undertaken in order to supply pulp and saw mills with raw material. However, if prices of solid biofuels (e.g. wood chips) increase this may change. If an increased use of biofuels is to become beneficial for the global climate, it is crucial that the biofuel production is carried out in an environmentally and socially acceptable way. In order to increase trade, issues relating to transport as well as quality and environmental standards have to be resolved. In the international climate negotiations, policy instruments that support afforestation and prevent deforestation are being discussed. In this report three different scenarios have been analyzed. In the fist scenario it is assumed that the international price of biomass is established at a relatively low level. Sweden will, therefore, be able to import at prices lower than indicated by an isolated Swedish market. The second scenario implies that the international prices, considering also transport costs, coincide with Swedish prices. Thus, there will neither be import to nor export from Sweden. In the third scenario it is assumed that international biomass prices are relatively high. A considerable share of the Swedish biofuel supply is sold on the international market, for instance to replace coal in Germany or England. All these three scenarios are investigated by the aid of the energy-systems model MARKAL. For the forest industry, a set of more traditional analyses have been carried out, as well as one specific study on the ability of the industry to endure increasing roundwood prices. This specific study does, however, not include international trade of roundwood and forest products.

Slutsatser Våra analyser av energi- och industrisektorerna har lett fram till följande slutsatser: Betalningsförmågan för biobränslen i energisystemet kan öka i ytterligare 10 år Priset på biobränslen stiger idag. MARKAL-analyserna visar att efterfrågan på biobränslen kan komma att stiga i ytterligare 10 år och betalningsförmågan på flis ligger på nivåer runt 200 kr/mwh år 2015 (i dagens penningvärde) och på nivåer kring 220-230 kr/mwh några år efter 2020. Det indikerar att vi får en fortsatt prisökning. Prisökningen förstärks naturligtvis också av höga fossilbränslepriser. Nivån på betalningsförmågan för flis sätts främst av kraftvärmeproduktionen i fjärrvärme och mottrycksproduktionen inom industrin. I NEP-projektet har dock olika kraftbalansmodeller givit priser som i vissa scenarier och under vissa tidpunkter under året medför att biokraftvärme med dessa biopriser inte blir lönsamt. Detta har gjorts när modellerna använts för att simulera EUs politik om 20/20/20 till 2020. Styrmedlen i energisystemet driver upp priset på biobränslen Det är främst våra styrmedel som driver upp betalningsförmågan (och därmed priset) för biobränslen. Sedan elcertifikatsystemet infördes har flispriset stigit från nivåer på 100-110 kr/mwh till dagens 170-180 kr/mwh, och i våra analyser av energisystemets utveckling ser vi alltså att också morgondagens styrmedel kommer att öka betalningsförmågan i ytterligare minst 5-10 år. Det finns ett tak för betalningsförmågan för biobränslen i energisystemet MARKAL-analyserna visar att det finns ett tak för hur mycket efterfrågan av biobränslen från energisystemet kan växa. Avfallsförbränningen kan komma att fördubblas (enligt prognoser från Avfall Sverige) och därmed minska utrymmet för mer biobränslen i fjärrvärmesystemen högst väsentligt. Möjligheterna till ökad biobränsleanvändning inom bostads- och servicesektorn är också begränsad. Om utbudet fortsätter att öka i dagens takt och efterfrågeökningen bromsas kan vi då också få ett pristak. MARKAL-analyserna visar att betalningsviljan för flis bromsas upp på nivåerna kring 220-230 kr/mwh några år efter 2020.

TWh ELFORSK 125 Tak för efterfrågan 100 75 50 25 Fjärrvärmeproduktion Elproduktion (inkl mottryck) Bostäder och service Industri (exkl mottryck) 0 2002 2009 2016 2023 2030 Biobränsleanvändning i olika sektorer enligt MARKAL-analyserna. Avfall ingår ej i figuren. Bostadssektorn är av mindre betydelse för konkurrensen kring biomassa Den direkta efterfrågan på ved och pellets inom bostadssektorn är relativt okänslig för prisändringar på biomassa. Bruttopotentialen för utökat direkt biomasseutnyttjande utgör drygt 20 TWh biobränsle men olika ekonomiska och andra hinder betyder sannolikt att bara en mindre del av denna potential utnyttjas i praktiken. Potentialen för ökad bioenergianvändning begränsas bl. a. av konkurrens från värmepumpar och fjärrvärme samt av andra orsaker som bristande utrymme, höga ombyggnadskostnader och miljörestriktioner.(däremot får vi ett ökat bioenergiutnyttjande indirekt via ökad andel av fjärrvärmen och elproduktionen). Sluteffekten av detta är att bostadssektorn inte påverkas så mycket av förändrade priser på biomassa och inte heller ökar den totala efterfrågan. Höga biomassapriser är inte säkert en nackdel för skogsindustrin För svensk skogsindustri behöver inte internationellt höga priser på vedråvara t ex p g a ökad efterfrågan från energisektorn - innebära någon nackdel ur konkurrenssynpunkt. Det centrala är vad som händer med prisnivån jämfört med konkurrentländerna. Höga priser på vedråvara globalt kan t.o.m. innebära en konkurrensfördel för svenska företag som har råvaran på nära håll. Ett mer hotfullt scenario är att låga globala priser där Sverige bli ett importland av biomassa. Låga internationella priser på vedråvara innebär

SEK/MWh ELFORSK fortsatt låga priser på skogsprodukter och de låga priserna ökar efterfrågan från energisektorn. Skogsindustrins betalningsförmåga har ökat, men hur högt vedpris tål man? Vi har indikativt konstruerat en efterfrågekurva för ved (massaved och sågtimmer) för svensk skogsindustri enligt nedan och jämfört den med dagens utbud och dagens vedpriser. Vår slutsats är att trots att skogsindustrins betalningsförmåga ökat under senare år, ligger stora delar skogsindustrin mycket nära de tålda vedpriserna för industrin (dvs. de vedpriser vid vilka industrins vinstmarginal är noll). Svensk skogsindustrins efterfråga ved 350 300 250 200 150 100 50 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 TWh Indikativ efterfrågekurva för vedefterfrågan inom svensk skogsindustri utan hänsyn till internationell handel med vedråvara och anpassningar i ekonomin Från höger till vänster utgör skikten massa, kraftpapper och övrigt papper, sågverksprodukter, tidnings- och journalpapper samt övrigt tryckpapper. Starka krafter mildrar effekterna för industrin av konkurrens om biomassa från energisektorn Det finns starka balanserande krafter som mildrar effekterna av en ökad konkurrens om vedråvara bl.a. från energisektorn: Det finns en stor potential för att öka utbudet av biomassa i världen.

Kostnadsökningar kommer även att ske i lågprisländerna till följd av ökad konkurrens med matproduktion och ökad social och miljömässig hänsyn vilket t.ex. kan komma att drivas fram av internationella miljökriterier. Internationell handel sker med biomassa vilket stabiliserar regionala obalanser mellan utbud och efterfrågan. Produktpriserna globalt för papper, massa och timmer påverkas av de internationella vedpriserna så trots en ökad användning för energiändamål kommer inte den traditionella svenska skogsindustrin konkurreras ut. Däremot blir den globala tillväxten i deras produkter lägre. Ett större långsiktigt hot för svensk skogsindustri är en snabb tillväxt i skogsindustrin i länder med särskilt goda produktionsförhållanden t ex Brasilien och Chile. Om ett massa- och pappersbruk eller ett sågverk läggs ned p g a vedpriser som gått upp till följd av stor efterfrågan på biobränsle kommer anpassningar att ske. Då kommer ved att frigöras som kan utbjudas på biobränslemarknaden (vilket drar ned priserna på bioenergi) eller så kan veden exporteras (vilket ger svensk skogsindustri konkurrensfördelar jämfört med skogsindustrin i de länder som importerar veden). Detta förutsätter att den inhemska avverkningsaktiviteten förblir relativt konstant även om skogsindustrins efterfrågan på rundvirke minskar. Den kvalitetsskillnad som finns i den nordiska skogsråvara jämfört med snabbväxande skog längre söderut kommer dock alltid att vara en konkurrensfördel för svensk skogsindustri. Om Sverige ska vara råvarubas för Centraleuropas kraftproduktion och drivmedelstillverkning kan det verka höjande på biobränslepriserna I det fall Sverige skulle bli råvaruförsörjare för andra EU- länders behov av biomassa kan vedpriserna stiga ytterligare. En potentiell efterfrågesektor är sameldning av biomassa i kolkraftverk på kontinenten. En annan är drivmedelstillverkning av andra generationens drivmedel. Utnyttjande av svensk biomassa kräver dock en betalningsförmåga som motiverar export. Det förutsätter också att de möjliga underskotten i vårt närområde inte främst försörjs genom billigare import från t ex Nord- och Sydamerika. Det är dock inte säkert att betalningsförmågan kommer att vara tillräcklig även om tillförseln från Amerika begränsas. Viktiga för hur efterfrågan/betalningsförmågan kan komma att se ut är bl. a. priserna på kol och utsläppsrätter. Höga priser på kol och utsläppsrätter ger en bättre betalningsförmåga för biobränsle vilket vid begränsad annan tillförsel kan ge en marknad för svensk export. Kärnkraft, naturgas och på sikt CCS utgör dock substitut vilket kan begränsa potentialen för sameldning.

Mycket hög betalningsförmåga i energisystemet om utbudet begränsas En 50%-ig export av våra biobränslen skulle driva upp betalningsviljan på flis i Sverige kraftigt. Eftersom vi nu alltmer bygger fast oss i ett biobränsleberoende både politiskt och tekniskt blir det svårare (och dyrare) att snabbt minska biobränsleanvändningen igen. Enligt MARKAL-analyserna kan betalningsförmågan för flis i det svenska energisystemet då bli så hög som 290-300 kr/mwh (i dagens penningvärde). Samtidigt ser vi i MARKALanalyserna en ökad efterfrågan på (dyrare) biobränslen som är lokala (och inte direkt lämpliga för export), t.ex. biogas från rötning. Utbudet av dessa biobränslen är dock högst begränsat. Ökat CO2-pris höjer elpriset och ökat biobränslepris höjer fjärrvärmepriset Elpriset påverkas kraftigt av nivån på CO2-priset, då marginalproduktionen som är prissättande i elsystemet till stor del är fossilkondens i det nordiska/nordeuropeiska elsystemet. Elpriset stiger med cirka 50 SEK/MWh om CO2-priset stiger med 10 Euro/ton. Elpriset är däremot i det närmaste oberoende av biobränsleprisets utveckling. Fjärrvärmepriset påverkas dock tydligt av en ökning av biobränslepriset, eftersom biobränslen idag är det dominerande bränslet inom fjärrvärmesektorn. Fjärrvärmepriset stiger nästan proportionellt med biobränslepriset. Ett utvidgat certifikatsystem driver upp biobränslepriset, men inte så mycket Med MARKAL har vi också analyserat effekten av ett utvidgat certifikatsystem (50% större än idag). Det skulle öka betalningsviljan för flis ytterligare något (och även öka certifikatpriset), men kombinationen av att andelen biobränslen i energisystemet redan är hög (dvs. utrymmet för mer biobränslen är litet) och att vindkraft kan konkurrera med biobränslekraftvärme (inom certifikatsystemet) vid dessa flisprisnivåer, gör att det finns ett maximum för hur mycket ett ökat certifikatsystem kan driva upp betalningsförmågan för flis. EU:s förnybara direktiv förändrar inte delrapportens resultat I parallellprojekten Nordic Energy Perspectives och Elforsk Roadmap har vi analyserat effekten av EU:s tre 20% mål/direktiv (för CO 2, förnybart och

effektivisering). Det EU-direktiv som föreskriver en ökad andel förnybar energi påverkar tydligt mängden förnybart som utnyttjas i Sverige och Norden. År 2020 används betydligt mer förnybart i Norden än i ett fall med dagens styrmedel (utan förnybarhetsdirektivet). Biobränsleanvändningen ökar också något till följd av direktivet (jämfört med användningsnivåerna i de beräkningsfall vi genomfört i detta projekt), men inte särskilt mycket. Andra energislag, såsom vindkraft, ökar desto mer. Majoriteten av det biobränsle som direktivet driver in används för kraftvärmeproduktion i fjärrvärmesystemen och inom industrin. Här sätter dock värmeunderlagens storlek gränser för hur mycket biobränslekraftvärme som kan introduceras, vilket vi också kunnat konstatera i detta projekt.

Innehåll 1 Inledning 1 1.1 Konkurrensen om biomassa i ett internationellt perspektiv... 1 1.1.1 Biobränslens del av världens energikonsumtion... 1 1.1.2 Potentialer för ökat utbud av biomassa för energiändamål... 2 1.1.3 Internationell handel och transportkostnader... 3 1.2 Sveriges roll på den internationella biobränslemarknaden... 7 1.3 Kort om resultaten för de tre scenarierna... 8 1.3.1 Scenario A. Balanserad utveckling nationellt utbud... 8 1.3.2 Scenario B. Låga internationella biomassapriser... 9 1.3.3 Scenario C. Höga internationella biomassapriser begränsat nationellt utbud... 10 1.3.4 EU:s förnybara direktiv förändrar inte delrapportens resultat... 11 2 Kort om MARKAL-analyserna 12 2.1 Viktiga beräkningsförutsättningar för MARKAL-analyserna... 12 2.2 Bränslepriser... 12 2.3 Styrmedel... 13 2.3.1 Elhandel med grannländerna... 13 2.4 Elproduktion... 14 2.4.1 Kärnkraft... 14 2.4.2 Vattenkraft... 14 2.4.3 Gaskraft... 15 2.4.4 Förnybar elproduktion... 15 2.5 Övrigt... 16 3 Efterfrågan på biobränslen i det svenska energisystemet 17 3.1 Efterfrågekurvorna för 2009, 2016 och 2023... 18 3.1.1 Efterfrågan i fjärrvärmeproduktionen... 19 3.1.2 Efterfrågan i elproduktionen... 22 3.1.3 Efterfrågan i industrin... 22 4 Scenario A. Nationellt biobränsleutbud (mycket liten import/export) 24 4.1 Biobränsleanvändning... 26 4.2 Betalningsförmågan för biobränslen... 27 4.2.1 Tak för energisystemets efterfrågan på biobränslen... 28 4.2.2 Styrmedlen driver priset... 28 4.2.3 Ett mer detaljerat resultat om betalningsförmågan från Kraftvärme i framtiden... 29 4.3 Resultat sektor för sektor... 29 4.3.1 Elproduktion... 29 4.3.2 Elhandel med grannländerna... 30 4.3.3 Fjärrvärmeproduktionen... 31 4.3.4 Bostäder och servicelokaler... 32 4.3.5 Energianvändning inom industrin... 33 5 Scenario B. Internationellt biobränsleutbud måttliga priser 34 5.1.1 Tidpunkten 2015/2016... 34 5.1.2 Tidpunkten 2023/2025... 37 6 Scenario C. Begränsat biobränsleutbud 39 6.1 Priset på el, fjärrvärme och elcertifikat... 43 6.1.1 Elpriset påverkas av CO 2 -priset... 43

6.1.2 Elcertifikatprisets utveckling vid olika CO 2 -priser... 44 6.1.3 Förnybardirektivet och certifikatsystemets storlek... 44 7 Efterfrågan av ved från svensk skogsindustri 46 7.1 Prisutveckling på ved och skogsindustrins produkter i Sverige... 46 7.2 Modell: Efterfrågan på ved från svensk skogsindustri... 50 Bilaga 1: Kort om MARKAL-modellen 1 Bilaga 2: Beräkningsförutsättningar för MARKAL-analyserna 1 Bilaga 3: Särtryck från NEP-rapport om EU:s tre 20%-mål - Perspectives on renewable energy in the Nordic countries 1

1 Inledning 1.1 Konkurrensen om biomassa i ett internationellt perspektiv I denna delrapport analyseras hur den svenska marknaden för biomassa påverkas av en framväxande internationell marknad för biomassa och olika typer av förädlade bioenergiprodukter. Redan i dag sker en betydande handel med biobränsle mellan olika länder och regioner i världen. Sverige importerar exempelvis pellets ända från västra Kanada och etanol importeras från Brasilien. Även mindre förädlade biobränslen så som avfall hämtas från norra Europa för att användas i värmeverk i Sverige. Handel med rundved sker än så länge främst för att försörja massabruk eller sågverk med ved. Inledningsvis diskuteras några viktiga drivkrafter eller snarare förutsättningar för en ökad handel. En viktig förutsättning är att utbudet på biomassa kan öka globalt. Om en ökad biobränsleanvändning ska ha någon positiv effekt för jordens klimat är det också av yttersta vikt att produktionen av biobränsle sker på ett miljömässigt och socialt acceptabelt sätt. För att handeln ska kunna öka måste frågor som t.ex. kvalitetsstandards och miljöcertifiering lösas och transportsystemen byggas ut. Tre olika scenarier kommer att skisseras. I det första fallet tänker vi oss att priset på biomassa internationellt etableras på en relativt låg nivå. Sverige kommer att kunna importera till priser som är lägre än vad en motsvarande svensk jämviktslösning indikerar. Det andra scenariot innebär att de internationella priserna med hänsyn till transportkostnader, sammanfaller med de svenska priserna. Vi får därför varken import eller export. I det tredje scenariot antar vi höga internationella biomassapriser. En betydande del av det svenska utbudet säljs på internationella marknaden, exempelvis för att ersätta kol i Tyskland eller England. Samtliga dessa tre scenarios illustreras med körningar med Markalmodellen. För skogsindustrin har vi gjort mer traditionella analyser, samt en särskild studie om vilket vedpris som industrin kan tåla. 1.1.1 Biobränslens del av världens energikonsumtion IEA uppskattar att den totala användningen av biobränsle i världen uppgår till ca 45 EJ per år (12 500 TWh). Siffran är dock behäftad med stor osäkerhet eftersom merparten av biobränslet inte handlas kommersiellt utan samlas in och används lokalt för matlagning och uppvärmning. Den del som handlas kommersiellt uppskattas till ca 9 EJ. Även denna siffra är osäker. Jämfört med användningen av fossila bränslen på ca 390 EJ eller produktion av el från kärnkraft (26 EJ per år) eller vattenkraft (28 EJ per år) är således den kommersiella användningen av biobränslen fortfarande ganska liten. Om man ser till den mera industriella användningen av biobränslen, utgjordes den största delen av värmeproduktion (ca 2,5 EJ) medan elproduktionen med biobränslen ger måttliga 0,6 EJ per år (knappt 170 TWh). Dessa siffror härstammar från år 2000 och en del har hänt sedan dess. Biodrivmedel svarade 2006 för ca 1,5 EJ vilket motsvarade ca 1,5 % av världens drivmedelsanvändning. Produktionen av etanol, vilket är det största biobränslet, har mer än fördubblats sedan år 2000. 1

Ökade priser på fossila bränslen, strävanden att minska utsläppen av koldioxid och security of supply är de viktigaste skälen till att många länder har satt upp ambitiösa mål för att kraftigt öka användningen av biomassa för energiändamål. För att detta ska lyckas måste utbudet av biomassa öka. 1.1.2 Potentialer för ökat utbud av biomassa för energiändamål Bedömningarna över hur mycket och hur snabbt utbudet av bioenergi kan öka varierar kraftigt i olika studier. De mest pessimistiska bedömningarna pekar på en potential på endast 40 EJ fram till 2050. Detta är i och för sig en fördubbling jämfört med dagens nivåer men ändå relativt lite om bioenergi ska kunna spela en avgörande roll i klimatpolitiken. De mest positiva bedömarna menar att potentialen är över 1000 EJ per år. Dessa bedömningar är speciellt känsliga för vilka antaganden som görs gällande hur mycket land som kan frigöras för energiproduktion, tillgången på vatten, användningen av gödsel och bekämpningsmedel, samt konkurrensen med matproduktion till en växande befolkning i världen. Tabell I:1. Sammanställning av potential för ökad global användning av bioenergi Kategori Potential fram till 2050 Energigrödor på befintlig jordbruksmark Biomassa produktion på marginella landområden Restprodukter från jordbruket Restprodukter från skogsbruk Torkat gödsel Organiskt avfall Sammantaget Förutsätter effektivare odlingsmetoder inom det traditionella jordbruket Relativt lågt producerande jordar Utbudet begränsas av att en del måste återföras för att inte jordarna ska utarmas Utbudet begränsas av att vissa skogar är skyddade samt att kostnaderna kan vara höga Den lägre siffran avser dagen användning Högre siffran förutsätter en ökad användning av bio-material 0 700 EJ 60 110 EJ 15-70 EJ 30-150 EJ 5 55 EJ 5-50 EJ 40-1100 EJ Rimlig bedömning 200-400 EJ Källa IEA Bioenergy ExCo: 2007:02 Av den rimliga potentialen på 200 400 EJ per år bedömer IEA att 200 EJ kan produceras till en kostnad av ca 2 EUR / GJ (ca 70 kronor / MWh ). Det bygger på att 2

man använder befintlig jordbruksmark effektivare och vid sidan om matproduktion använder vissa jordar till att odla fleråriga energigrödor. Ytterligare 100 EJ skulle kunna fås till högre kostnader genom att odla energigrödor från landområden som i dag inte används för jordbruksproduktion eller skogsbruk (eller bör avsättas som skyddade naturområden). Genom att odla på dessa områden uppnås andra fördelar genom att grödorna binder jorden vilket delvis kan kompensera de högre kostnaderna. Övriga kategorier skulle kunna komma upp i ytterligare 100 EJ. En total biomassapotential på 400 EJ är lika mycket som den totala användningen av fossila bränslen i dag. Sammantaget skulle dessa volymer innebära att en areal motsvarande 20 % av den yta som i dag används till jordbruk skulle användas för energigrödor. 1.1.3 Internationell handel och transportkostnader Om vi antar att den totala marknaden för biobränsle kommer att uppgå till 400 EJ blir biobränslemarknaden lika stor som hela marknaden för fossila bränslen i dag. En betydande del av denna energi kommer att konsumeras lokalt men en viss del kommer sannolikt att handlas. Redan i dag sker en ganska stor internationell handel med biomassa både för energiändamål och för industriell användning. För exempelvis träpellets motsvarar den internationella handeln 25 % av den totala produktionen. För etanol är motsvarande siffra bara 10 %. Tabell I:2. Internationell handel med olika biomassaprodukter år 2004 Produkt Totala volymer 2004 internationell handel 2004 Rundvirke 1646 Mm3 121 Mm3 Flis (wood chips) 197 Mm3 37 Mm3 Sågverkstimmer 416 Mm3 130 Mm3 Vete 630 Mt 118 Mt Palmolja 37Mt 23 Mt Brännved 1772 Mm3 3,5 Mm3 Etanol 41Mm3 3,5 Mm3 Pellets 4 Mt 1Mt Källa: FAOSTAT 2006 Kostnaderna för att transportera biomassa för energiändamål är i hög grad beroende av hur förädlad produkten är, då transportkostnaderna i princip är volymberoende. Pellets har exempelvis hälften så stort energiinnehåll som kol vilket talar för att transportkostnaderna i princip är de dubbla. Fordonsbränslen som etanol har ett högt energiinnehåll, bara ca 30 % lägre än bensin. 3

En annan viktig aspekt är att transporter till sjöss är förhållandevis billiga förutsatt att det kan ske med stora fartyg. Här är snarare tillgången till bra hamnar avgörande för kostnaderna. För samma kostnad kan man transporter biobränsle 20 mil på lastbil, 60 mil på järnväg och hela 1000 mil på båt (källa Talloil). Ett annat illustrativt exempel gäller import till Sverige av eukalyptus från Brasilien. Eukalyptus är ett mycket snabbväxande trädslag med en tillväxt på ca 200 MWh/ha/år. Motsvarande siffra för gran och tall i Sverige är ca 15-20 MWh/ha/år och för energiskog (Salix) ca 50 MWh/ha/år. 4

Exempel Brasilien Kostnad eukalyptus vid hamn i Brasilien Skeppningskostnad: rundvirke Flisning, hantering transport till energiverk Vinst Totalt 30 SEK/MWh 70 SEK /MWh 40 SEK/MWh 10 SEK/MWh 150 SEK/MWh Källa Talloil Ett tredje exempel visar prisutvecklingen på lövmassaved i några olika länder från 1988 till 2006. Bilden visar tydligt att det skett en global prisutjämning. Visserligen finns fortfarande vissa prisskillnader men dessa har minskat betydligt. Prisutjämningen kan sannolikt främst förklaras av en ökad internationell handel. Figur I:1. Genomsnittliga priser för lövmassaved fritt industri Källa: Wood Resources International LtD 5

1-88 3-89 1-91 3-92 1-94 3-95 1-97 3-98 1-00 3-01 1-03 3-04 1-06 3-07 USD/m3fub ELFORSK Följande figur visar motsvarande prisutveckling för barrved. 100 80 60 40 20 0 S USA V Kanada Chile Sverige Finland Figur I:2. Genomsnittliga priser för barrmassaved fritt industri Källa: Wood Resources International LtD En ökad användning av biobränsle är en central del i många länders strategi för att minska utsläppen av klimatgaser. Denna ökade efterfrågan måste mötas av ett ökat utbud. Förhoppningsvis kommer det att vara möjligt att åstadkomma en balanserad utveckling regionalt, där en successivt ökad efterfrågan möts av ett successivt ökat utbud. För att lyckas med detta måste respektive länders politik vara lika mycket inriktade på att stimulera ett ökat utbud som att stimulera en ökad efterfrågan på biobränsle. Lyckas den politiken är det inte säkert att den internationella handeln behöver öka så kraftigt. Samtidigt är det naturligtvis så att vissa länder och regioner har komparativa fördelar i att producera råvaran eller förädlade produkter från bioråvara. Ett exempel är sockerrörsbaserad etanol. Ett annat exempel är snabbväxande eukalyptus. Detta talar för en kraftigt ökad internationell handel. Men även i dessa länder kommer kostnaderna för produktion av biomassa att stiga i takt med att levnadsstandarden i länderna stiger. Konkurrensen om vatten och om mark för exempelvis matproduktion till en växande och rikare befolkning kommer också att höja kostnaderna 1. Ytterligare en aspekt är att det ur klimatsynpunkt är bättre att återplantera skog som kan utgöra en koldioxidsänka under många år jämfört med att plantera energigrödor som avverkas och eldas upp inom några år. Hur sådana koldioxidsänkor ska kunna premieras i internationella avtal ingår i frågor som ska diskuteras inom ramen för de pågående klimatförhandlingarna. För många länder och internationella organisationer ser man en ökad internationell handel med biobränslen som någonting positiv. Det man ofta lyfter fram som avgörande är att det kommer till stånd trovärdiga system för miljöcertifiering, helst på en global nivå. Detta är för närvarande en högt prioriterat verksamhet bl.a. inom IEA och EU. Det 1 Det finns en trend mot en större andel köttkonsumtion i många utvecklingsländer. Köttproduktion är ofta betydligt mera resurskrävande än exempelvis än produktion av vegetabilisk mat. 6

är viktigt att en ökad produktion av biomassa för energiändamål inte tillåts konkurrera ut matproduktion och/eller inkräkta på skyddade skogar eller andra skyddade naturområden. Att åstadkomma en internationellt trovärdig miljöcertifiering av biobränsle kommer att bli en stor utmaning de närmaste åren. Ett annat prioriterat område är att utveckla globala system för kvalitetsklassning av biobränslen. 1.2 Sveriges roll på den internationella biobränslemarknaden Sverige är som bekant både en stor användare av biobränslen och en stor producent av dessa bränslen. I förhållande till de volymer som produceras och konsumeras i landet är utrikeshandeln ganska liten. Som exempel kan nämnas pellet där nettoimporten svarar för drygt 10 %. Flis och oförädlade trädbränslen handlas i ännu mer begränsad omfattning. När det gäller rundvirke för pappers och massaindustrin och för sågverken svarar importen för drygt 10 % och exporten för ca 2 %. I Finland svarar den ryska vedimporten för 20%, vilket hotas om Ryssland inför höga exporttullar. Vilken roll kommer Sverige att få i framtiden på den internationella biobränslemarknaden är naturligtvis svårt att uttala sig om. Vi kan tänka oss olika scenarier: A. I det första fallet tänker vi oss att de internationella priserna sammanfaller med de svenska priserna. Vi får därför varken import eller export. Vi behöver inte se detta som en situation med stängda gränser, utan snarare som en situation där det är en balanserad utveckling i Sverige kontra vår omvärld. B. Det andra scenariot innebär att priset på biomassa internationellt etableras på en relativt låg nivå. Sverige kommer att kunna importera till priser som är lägre än vad en motsvarande svensk jämviktslösning indikerar. C. I det tredje scenariot antar vi höga internationella biomassapriser. En betydande del av det svenska utbudet säljs på internationella marknaden, exempelvis för att ersätta kol i Tyskland eller England. Samtliga dessa tre scenarier har analyserats genom körningar med Markalmodellen. För skogsindustrin har vi gjort mer traditionella analyser, samt en särskild studie om vilket vedpris som industrin kan tåla. Med MARKAL har vi också analyserat följande frågor, som alla är starkt kopplade till projektets övergripande fråga om konkurrensen om biobränslen. 1) Hur stor är betalningsförmågan för biobränslen i energisystemet under de närmaste 5 åren? a. vilken betalningsförmåga finns i respektive sektor, och hur mycket mer kan efterfrågas? b. hur påverkas el- och fjärrvärmepris samt certifikatpris av en ökad efterfrågan på biobränslen? 2) Hur stor är betalningsförmågan för biobränslen om 10 år? Hur ser den ut om 15 år? a. om vi även fortsatt har en situation där nationellt utbud tillfredsställer efterfrågan? b. om vi har en internationell marknad med ett etablerat världsmarknadspris på flis? c. om vi får en kraftigt ökad efterfrågan från Centraleuropa (och/eller från transportsektorn), t.ex. som en följd av EU:s förnybara direktiv? 3) Hur påverkas betalningsförmågan av: a. en ökad certifikatkvot? 7

SEK/MWh ELFORSK b. ett ökat CO2-pris? 1.3 Kort om resultaten för de tre scenarierna 1.3.1 Scenario A. Balanserad utveckling nationellt utbud I det första fallet får vi ett jämviktspris på biomassa på runt 200 SEK/MWh år 2015 och 230 SEK/MWh år 2025. Detta pris avser flis fritt värmeverken. Utbudskurvan baseras på uppgifter från Energimyndigheten och inkluderar importvolymer motsvarande den import som sker i dag men ingen övrig import. Den del av efterfrågekurvan som härrör från el och värmeproduktion är ett resultat av körningar med Markalmodellen. Däremot är efterfrågan från pappers och massaproduktion och för timmer exogent given. I analysen antas en ganska kraftig expansion inom pappers & massaindustrin, baserat på Energimyndighetens prognoser. Bedömningar från avsnittet Efterfrågan av ved från svensk skogsindustri nedan indikerar att detta kan vara en överskattning av skogsindustrins betalningsförmåga, givet de priser på massa, papper och timmer som har gällt de senaste åren. Om inte de internationella priserna på dessa produkter ökar finns det anledning att tro att jämvikten kan komma att etableras på en lägre prisnivå än vad som indikeras här. Då kommer en nedläggning av något bruk kunna leda till större utbud till bioenergimarknaden vilket skulle pressa ned priserna på bioenergi. I analysen är det inte antaget någon storskalig användning av biobränsle för fordonsbränsle. Skälet till att vi inte får någon massiv import av biomassa trots de höga priserna är att priserna internationellt (med hänsyn taget till transportkostnader) är lika höga. Detta talar för att den svenska skogsindustrins betalningsförmåga har ökat jämfört med dagens nivå eftersom deras internationella konkurrenter drabbats av lika stora eller större kostnadsökningar. Eftersom det är billigare att transportera förädlade sågverksprodukter eller massa och papper jämfört med själva råvaran, har länder som Brasilien och Chile en konkurrensfördel jämfört med svensk skogsindustri även om prisskillnaderna på biomassa inte är så stora att det motiverar en stor import till Sverige. Vi ser också redan i dag att tillväxten inom pappers och massaindustrin är större i dessa länder än i Sverige. Utbudskurva 2025 350 Skogsbränsle hög 300 250 200 150 Skogsbränsle, medel Skogsbränsle, låg Efterfrågekurva 100 50 Avlutar Ved, hushåll Barkbränsle industri 0 0 20 40 60 80 100 120 140 160 TWh 8

TWh ELFORSK Figur I:3. Utbudet av biobränslen i Sverige 2025, samt en efterfrågekurva enligt MARKAL 125 100 75 50 25 Fjärrvärmeproduktion Elproduktion (inkl mottryck) Bostäder och service Industri (exkl mottryck) 0 2002 2009 2016 2023 2030 Figur I:4. Efterfrågan på biobränslen i Sverige enligt MARKAL vid nationellt utbud 1.3.2 Scenario B. Låga internationella biomassapriser I andra fallet antar vi relativt låga internationella att biomassapriser. För Sverige innebär det att vi kan importera biomassa till priser som understiger det svenska jämviktspriset. För energisektorn innebär detta att biobränslets konkurrenskraft ökar och användningen kan expandera utan att det riskerar leda till ökade biobränslepriser. Markalanalyserna visar att det främst är under den närmaste tioårsperioden som vi får en förstärkt expansion i energisektorn av låga internationella biobränslepriser. Under denna period finns en brist i det nationella utbudet. Men MARKAL-analyserna visar samtidigt att det finns ett tak för hur mycket efterfrågan av biobränslen från energisystemet kan växa, och att det taket kan nås strax efter 2020. Då ger inte låga internationella priser någon nämnvärd effekt på efterfrågan. 9

TWh ELFORSK 125 Brist enligt MARKAL 100 75 50 25 Fjärrvärmeproduktion Elproduktion (inkl mottryck) Bostäder och service Industri (exkl mottryck) 0 2002 2009 2016 2023 2030 Figur I:5. Efterfrågan på biobränslen i Sverige enligt MARKAL vid nationellt utbud (staplarna), samt en redovisning av hur efterfrågan ändras vid ett internationellt utbud (pilarna) För skogsindustrin är däremot en situation med låga internationella biobränslepriser mindre gynnsam. Trots de lägre biomassapriserna kommer den svenska skogsindustrin få svårare att expandera. Detta beror på att anläggningar i andra delar av världen kommer att kunna köpa biomassan till ännu lägre priser. Sverige ligger långt från exportländer som Brasilien och Chile, och kommer därmed att känna av högre vedpriser än många andra konkurrentländer. Trots att kostnaderna totalt sätt sjunker för de svenska skogsföretagen kommer industrins relativa konkurrenskraft att försämras. Var jämvikten etableras beror helt på vilken nivå priserna hamnar på internationellt. En prisnivå som innebär att vi kan importera till priser som understiger 200 SEK/MWh är inte orimligt. Eftersom konkurrensförmågan i svensk skogsindustri sjunker relativt det första fallet, samtidigt som expansionsmöjligheterna inom energisektorn är begränsad i Sverige kommer importvolymerna sannolikt vara begränsade. Detta är naturligtvis en mycket grov analys som inte alls tar hänsyn till att biomassan har olika kvalitet. För skogsindustrin krävs en hög kvalitet på råvaran, medan energisektorn kan använda de mesta. Kan utbudet av biomassa med lägre kvalitet öka kraftigt globalt, kan man tänka sig en förstärkt prisdifferentiering mellan de produkter som går till skogsindustrin och de produkter som används för energiändamål.. 1.3.3 Scenario C. Höga internationella biomassapriser begränsat nationellt utbud I det tredje fallet antar vi höga internationella biomassapriser. Detta är i princip goda nyheter för den svenska skogsindustrin eftersom det driver upp priset på papper, massa och timmer, samtidigt som konkurrensen från energisektorn i Sverige om råvaran minskar. 10

SEK/MWh ELFORSK För att testa vilka effekter en stor export av biomassa från Sverige kan få på jämviktspriset har vi antagit att ca 15 TWh biomassa exporteras från Sverige. Jämviktspriset börjar då närma sig 300 SEK/MWh vilket indikerar att priserna globalt är en bit över 300 SEK/MWh, vilket är betydligt högre än var IEA räknar med i sina prognoser. Utbudskurva 2015 350 300 250 200 150 50% av potentilen Efterfrågekurva 100 50 0 0 20 40 60 80 100 120 140 160 TWh Figur I:6. Utbudet av biobränslen i Sverige 2015 vid begränsat nationellt utbud, samt en efterfrågekurva enligt MARKAL 1.3.4 EU:s förnybara direktiv förändrar inte delrapportens resultat I parallellprojekten Nordic Energy Perspectives och Elforsk Roadmap har vi analyserat effekten av EU:s tre 20% mål/direktiv (för CO 2, förnybart och effektivisering). Det EUdirektiv som föreskriver en ökad andel förnybar energi påverkar tydligt mängden förnybart som utnyttjas i Sverige och Norden. År 2020 används betydligt mer förnybart i Norden än i ett fall med dagens styrmedel (utan förnybarhetsdirektivet). Biobränsleanvändningen ökar också något till följd av direktivet (jämfört med användningsnivåerna i de beräkningsfall vi genomfört i detta projekt), men inte särskilt mycket. Andra energislag, såsom vindkraft, ökar desto mer. Majoriteten av det biobränsle som direktivet driver in används för kraftvärmeproduktion i fjärrvärmesystemen och inom industrin. Här sätter dock värmeunderlagens storlek gränser för hur mycket biobränslekraftvärme som kan introduceras, vilket vi också kunnat konstatera i detta projekt. I bilaga 3 i denna delrapport ges ett kort särtryck från en första rapportering om resultaten från Nordic Energy Perspectives analyser av effekterna av EU:s tre 20% mål/direktiv. 11

2 Kort om MARKAL-analyserna Med MARKAL har vi analyserat följande scenarier: I. Business-as-usual: Ett referensfall med dagens styrmedel etc. II. MARKAL-körningar - olika alternativ för biobränsleutbudet: Nationellt utbud, enligt Energimyndighetens prognoser (+ liten import) Internationell biobränslemarknad, med fast prisnivå - Även underlag för bestämning av energisystemets efterfrågekurvor Mycket begränsat utbud - För att illustrera ett fall med stor efterfrågan från annat håll III. Övriga MARKAL-körningar Olika nivåer på CO2-priset En högre certifikatkvot 2.1 Viktiga beräkningsförutsättningar för MARKAL-analyserna Med MARKAL har vi analyserat det nordiska energisystemets utveckling t.o.m. 2030. Nedan ges några centrala beräkningsförutsättningar för MARKAL-analyserna. I bilaga 2 ges en utförligare sammanställning av viktiga beräkningsförutsättningar. 2.2 Bränslepriser Priser och antaganden om prisutvecklingen på bränslen har hämtats från IEA och Energimyndigheten. Tabell I:3. Fossila bränslepriser (SEK/MWh, fritt nationsgräns) 2004 2015 2025 Kol 51 47 50 Tung eldningsolja Lätt eldningsolja 158 197 216 190 221 239 Naturgas 115 139 154 Till importpriserna på de fossila bränsleslagen tillkommer ett antal distributionspåslag beroende på användare. För kolet tillkommer t ex 10 SEK/MWh i kolhamnen. För naturgasen tillkommer t ex omkring 20 SEK/MWh i transmissionskostnad för nya 12

gasledningar (något mindre i existerande svenska gasledningar och då räknat som en rörlig transportkostnad). Biobränslepriserna anges i MARKAL som en utbudskurva för nationella biobränslen, samt ett pris på importerade biobränslen. Prisnivån på flis för 2015 är cirka 180-190 SEK/MWh. Priset för pellets för enskild uppvärmning är omkring 330 SEK/MWh. Se mer om utbudet av biobränslen i de olika avsnitten i denna delrapport 2.3 Styrmedel I samtliga beräkningar har de existerande (1/1 2007) energi- och klimatpolitiska styrmedlen i Sverige tagits med. Detta inkluderar koldioxid- och energiskatter på fossila bränslen samt elskatt, inkl. nedsättningar för vissa sektorer. Koldioxidskatten ligger på 91 öre/kg koldioxid för enskild användning och fjärrvärmeproduktion med hetvattenpannor samt 19 öre/kg för industrin och fjärrvärmeproduktion med kraftvärmeverk. Elproduktionen är befriad från CO 2 - och energiskatter. I samtliga beräkningsfall finns även EUs utsläppsrättssystem för koldioxid med. Prisnivåerna har satts exogent enligt tabellen nedan och följer tre olika prisscenarier. Tabell I:4. EUA-priser (priset på en utsläppsrätt) i beräkningarna (EUR/t CO 2 ; 1 EUR=9,5 SEK) 2010 2015 2025 Referens 20 20 20 Hög 30 30 30 Låg 10 10 10 Elcertifikatsystemet är inkluderat som ett produktionsmål i TWh. Vi har utgått från att 6,5 TWh var certifikatberättigade vid systemets introduktion i maj 2003. Detta innebär att produktionsmålet för 2010 är satt till 16,5 TWh. Fr o m 2011 antas den existerande småskaliga vattenkraften fasas ut ur systemet. Detta motsvarar 1,8 TWh per år. Elcertifikatkvoten sänks i motsvarande grad. Detta innebär att produktionsmålet är 21,7 TWh år 2016 vilket innebär en ytterligare höjning på 7 TWh sedan 2010 minus de 1,8 TWh småskalig vattenkraft som fasats ur. Ingen annan utfasning ur systemet beaktas i denna analys. Produktionsmålet antas vara konstant efter 2016 t o m 2030 då systemet helt tas ur bruk. I ett alternativt beräkningsfall har ett 50% större elcertifikatsystem i Sverige analyserats. 2.3.1 Elhandel med grannländerna I modellbeskrivningarna används en relativt detaljerad beskrivning av elproduktionssystemen (med tillhörande aggregerad elanvändning) i Tyskland och Polen. Därmed fås en bild av elhandeln mellan Sverige och dess grannländer samt elprisutvecklingen. 13

Elhandeln mellan de ingående länderna begränsas initialt av existerande överföringskapaciteter. Om det är ekonomiskt lönsamt så finns dock i modellbeskrivningen en möjlighet att förstärka överföringsförbindelserna genom nya investeringar. Dessutom ingår i modellen en importmöjlighet från Ryssland till Finland. Denna import ligger på 13 TWh fr o m modellår 2009. 2.4 Elproduktion Här följer några viktiga antaganden angående den nordeuropeiska elproduktionen i allmänhet samt den svenska produktionen i synnerhet. 2.4.1 Kärnkraft I majoriteten av beräkningarna antas att kärnkraftverken har en teknisk livslängd på 60 år. Därefter stängs de svenska verken av. P g a den långa livslängden får denna begränsning ingen betydelse för tidsperspektivet i denna analys. Effekthöjningsprogrammen i Sverige antas leda till något ökad produktion i kärnkraftverken enligt nedan. Tillgångligheten i svensk kärnkraft antas vara oförändrad. Den femte reaktorn i Finland ger 1.600 MW från 2011. I Finland tillåts man dessutom i modellen att fr o m modellår 2023 investera i en sjätte reaktor om det visar sig ekonomisk lönsamt. I Tyskland antas kärnkraften följa den utfasning som den förra regeringen kom överens med kraftindustrin om. Detta betyder att kärnkraften i Tyskland är helt borta vid modellåret 2030. Ingen av de övriga ingående länderna förutsätts kunna bygga kärnkraft. Tabell I:5. Installerad effekt och förväntad årsproduktion för de svenska kärnkraftverken 2004 2009 2016 2023 2030 Referensfall (60 års livslängd) Installerad effekt (GW) Beräknad årsproduktion (TWh) 9,48 9,48 10,08 10,08 10,08 68 68 72,4 72,4 72,4 2.4.2 Vattenkraft I beräkningarna antas att endast 0,5 TWh ny vattenkraft kan tillkomma i Sverige utöver det som finns idag. Vi gör antagandet att hela denna potential utgörs av effekthöjningar i existerande storskalig vattenkraft vilket möjliggör elcertifikatintäkter. I Norge kan ny vattenkraft motsvarande omkring 10 TWh tillkomma t o m modellår 2023, förutsatt att modellen finner dessa investeringar lönsamma. 14

2.4.3 Gaskraft Fr o m modellår 2009 antas gaskraftvärme i såväl Göteborg som Malmö leverera el till elnätet (och fjärrvärme till respektive fjärrvärmesystem). Tillsammans med övrig gaskraftvärme utgör därmed den samlade installerade kapaciteten av gaskraftvärme i Sverige omkring 0,9 GW fr o m modellår 2009. I Norge förutsätter beräkningarna att ett gaskondenskraftverk på 420 MW uppförts på Vestlandet fr o m modellår 2009. Ytterligare gaskraft i Norden kan i modellberäkningarna tillkomma genom nyinvesteringar. 2.4.4 Förnybar elproduktion Vindkraften i Sverige utgörs av fyra prestanda- och kostnadsklasser, närmare bestämt två landbaserade (varav den ena inkluderar existerande verk) och två havsbaserade verk. Kostnadsuppskattningar och potentialer för 2016 visas i tabellen nedan. Tabell I:6. Kostnader, utnyttjningstider och potentialer för svensk vindkraft år 2016 Investering (SEK/kW el) Utnyttjningstid (timmar) Potential (TWh el) Land I 8300 2000 2 Land II 9300 2500 3 Hav I 12900 3100 1,8 Hav II 14900 3300 5 För vindkraften har vi antagit att investeringskostnaderna sjunker över tiden p g a teknisk utveckling. Här förutsätts en s k progress ratio på 0,96 vilket betyder att för varje fördubbling av den globala installerade vindkraftkapaciteten så sjunker investeringskostnaderna för nya verk med 4 procent (1-0,96=0,04). Med gjorda antaganden om den globala ökningstakten för vindkraft fås investeringskostnader för ett typiskt landbaserat verk som funktion av tiden så som visas i tabellen nedan. Tabell I:7. Investeringskostnader för ett nytt landbaserat (klass I) verk (SEK/kW el) 2004 2009 2016 2023 2030 9000 8640 8300 8030 7870 Potentialen för vindgenererad el antas öka över tiden. Även för de övriga ingående länderna finns en detaljerad beskrivning av existerande vindkraft såväl som eventuellt tillkommande projekt. Indelningen varierar från en havsoch en landbaserad kostnadsklass (Tyskland och Polen vardera) till Norges 12 landbaserade (eller kustnära) kostnadsklasser. 15