1 HUMANISTINEN TIEDEKUNTA Pohjoismainen filologia POHJOISMAISEN FILOLOGIAN PÄÄSYKOE 27.5.2010 KLO 9 12 LUENTOSALISSA L6 PYRKIJÄN HENKILÖTIEDOT (TEKSTATEN) Sukunimi Etunimet (puhuttelunimi alleviivattava) Henkilötunnus Pääainekoe Sivuainekoe VALINTAKOKEEN SISÄLLYS JA PISTEYTYS OSA 1 OSA 2 RUOTSIN KIELEN RAKENNE JA SANASTO Monivalinta-/täydennystehtävä Käännöstehtävä Substantiivien taivutus -tehtävä yht. 10 p. RUOTSIN KIELEN TUOTTAMINEN Aine yht. 10 p. OSA 3 KIELEN KÄYTTÖÄ JA TUTKIMUSTA KUVAAVIEN KÄSITTEIDEN HALLINTA Oikein/väärin-väittämät Avoimet kysymykset yht. 10 p. Kokeesta saatava maksimipistemäärä: 30 p. HUOM! LUE TARKASTI SEURAAVALLA SIVULLA OLEVAT OHJEET!
PRAKTISKA INSTRUKTIONER FÖR 2 TESTTAGARE 1. Skriv ditt namn och personnummer överst på varje svarspapper. 2. Skriv med tydlig handstil och med blyerts. 3. Ta inte loss sidorna från varandra. 4. Läs noggrant igenom instruktionerna i början av varje uppgift. Skriv svaren på de angivna ställena. 5. Skriv ingenting annat på svarspappren än svaren på uppgifterna. 6. Skriv inga alternativa svar. 7. Obesvarade uppgifter eller delar av uppgifter räknas som fel. 8. Samtliga papper lämnas in efter provet. Pappren lämnas in även om testtagaren avbryter provet. 9. Om testtagaren vill tala med provets övervakare ska detta anmälas genom att räcka upp handen. 10. Om testtagaren avbryter provet får han lämna salen en halv timme efter att provet har börjat. 11. Sökande får, vid behov, ett intyg på att de deltagit i provet av huvudövervakaren. 12. Mobiltelefoner ska vara avstängda och de får inte användas under provet. 13. Testtagaren ska bevisa sin identitet genom att visa legitimation med foto när han lämnar in provsvaren till testövervakaren.
DEL 1: STRUKTUR 3 UPPGIFT 1A Översätt eller välj/fyll i rätt form av orden inom hakparentes. Skriv ditt svar efter respektive nummer. Vem får fira namnsdag i Svenskfinland i framtiden? (Text: Marianne Blomqvist) Namnlängden i vår almanacka revideras 1. [joka viides vuosi]. Vem ska få 2. [juhlia] och på 3. [vilken/vilket/vilka] dag när föräldrar allt oftare ger 4. [lapsilleen] så exklusiva namn som 5. [möjlig/möjligt/möjliga]? I Sverige har man löst 6. [denna/detta/dessa] på ett alldeles 7. [ny/nytt/nya] sätt. Såväl Frost Stefan, Jenkisdotter som Thyråne får fira på samma 8. [en dag/dag/dagen]. Från och med i år finns det 9. [suomenruotsalaisessa almanakassa] 660 namn att fira, 319 mansnamn och 341 kvinnonamn. Det är nästan dubbelt så många som de 10. [namn/namnen] som stod våra förfäder till buds 1810, sedan Finland skilts från Sverige. Namnlängden hade då totalt 340 namn, 271 mansnamn och futtiga 69 kvinnonamn. Hur ser framtiden ut, då antalet olika namn ständigt 11. [kasvaa]? Ett spontant svar på rubrikens 12. [en fråga/fråga/frågan] lyder: Den som 13. [vilja] får fira. Ingen lag tvingar eller förbjuder 14. [meitä], men vi har en tradition 15. [för/genom/sedan/över] katolsk tid. Dagens namnlängd bygger på Åbo stifts helgonkalender. Att fira namnsdag är således en kristen tradition, något som 16. [harvat] i dag kommer att tänka 17. [av/för/i/på]. Judar och muslimer i 18. [vår/vårt/våra] land firar inte namnsdag, 19. [vaikka] Abraham och Sara, Leila och Selim (buret bl.a. av tre ottomanska sultaner på 1500-talet) 20. [ligger/sitter/står] i almanackan.
DEL 1: STRUKTUR 4 363 dagar för namnsdagsfirande Ända sedan svenska almanackor mot slutet av 1500-talet började 21. [ge] ut i tryck har två dagar i den 22. [sakna] förnamn: juldagen och nyårsdagen. Orsaken är den, att den tidiga kristna 23. [kirkko] helgade dagarna åt Kristus, 24. [hänen] födelse respektive omskärelse. Jul firar de flesta i Finland i dag, men jag tror att få uppfattar nyårsdagen som en kristen helg det är 25. [uusi] året vi tar in. För namnsdagar återstår således 363 dagar. På 1800-talet 26. [finnas] det i stort sett endast ett namn per dag. Men vid den första 27. [stor + revidering] 1908, då den svenska och finska namnlängden i Finland ännu 28. [förbli] i stort sett 29. [identisk], började två namn per dag införas. T.ex. Björn och Otso, Frida och Rauha. För den svenska versionen svarade 30. [känd + språkvårdare] Hugo Bergroth. [---] Källa: Språkbruk 1/2010. Texten är bearbetad av J.T. UPPGIFT 1B /5 p. Översätt följande meningar till finska respektive till svenska. 1. Det vi vanligtvis uppfattar som betydelselöst struntprat fyller en viktig funktion. Det vardagliga snacket om väder och vind kan samtidigt vara ett försök att läsa av samtalspartnern, att sondera terrängen. [källa: Viveka Adelswärd i Språkbruk 4/2009]
DEL 1: STRUKTUR 5 2. Pohjoismaisen filologian opiskelu Oulun yliopistossa tarkoittaa käytännössä ruotsin kielellä suoritettavia opintoja, jotka liittyvät ensisijaisesti ruotsin kieleen ja ruotsalaiseen kulttuuriin. [källa: http://webcgi.oulu.fi/srpk/sv/svenska/start] UPPGIFT 1C /3 p. Hur böjs följande substantiv? Ange alla böjningsformer. 1) äpple: 2) fralla: 3) gymnasium: 4) fabrik: /2 p.
DEL 2: PRODUKTION 6 UPPGIFT 2 Tankar inför framtiden Varför vill du börja studera språk vid universitetet? Vad förväntar du dig av studierna och studentlivet? Vad vill du utbilda dig för? Hurdana biämnen skulle du vilja studera? Var ser du dig själv om sju år? Skriv en uppsats på 200 250 ord. Uppsatsen ska vara välstrukturerad och sammanhängande. Räkna antalet ord och markera dem på angiven plats i slutet av din text.
DEL 2: PRODUKTION 7 Antalet ord: /10 p.
DEL 3: LINGVISTIK 8 UPPGIFT 3A Rätt eller fel? Markera svaren i svarsrutan nedan. 1. Fonetik har att göra med skriftspråk. 2. När två olika dialekter sammansmälter till en dialekt kallas detta för dialektkontinuum. 3. Språkförändringar sker i alla språk och dialekter. 4. Ordet prosodi syftar på olika företeelser som har att göra med språkets rytm och melodi. 5. Stadsmål är en benämning för sådana dialekter som är begränsade till vissa städer. 6. Det finns 13 14 vokalfonem i svenskan. 7. Då en och samma person talar olika vid olika tillfällen, kallas detta fenomen för språkets funktionella mångfald. 8. Det finns ungefär 4 500 olika språk i världen. 9. Med isolerande språk avses minoritetsspråk. 10. Frasen Kalles hatt är ett exempel på en possessivkonstruktion. rätt = R fel = F 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. UPPGIFT 3B Besvara följande frågor: 1. Ge ett exempel på ett svenskt ord i supinum. 2. Vilka är de officiella minoritetsspråken i Sverige? 3. Ge ett exempel på en svensk mening med (1) subjekt, (2) predikat, (3) indirekt objekt och (4) direkt objekt. Observera att dessa satsdelar i den blivande meningen ska finnas i den ordning som ges ovan och att man därtill ska markera ifrågavarande ord/satsdel med respektive nummer (1 = subjekt, 2 = predikat, 3 = indirekt objekt, 4 = direkt objekt). PS: Man får ½-poäng för varje rätt satsdel. /5 p. /5 p.