EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B VATTENKROPPARS PÅVERKAN PÅ STADSKLIMATET I CENTRALA GÖTEBORG

EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B362 2003 VATTENKROPPARS PÅVERKAN PÅ STADSKLIMATET I CENTRALA GÖTEBORG Klas Bengtsson Department of Physical Geography GÖTEBORG 2003

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för geovetenskaper Naturgeografi Geovetarcentrum VATTENKROPPARS PÅVERKAN PÅ STADSKLIMATET I CENTRALA GÖTEBORG Klas Bengtsson ISSN 1400-3821 B362 Projketarabete Göteborg 2003 Postadress Besöksadress Telefo Telfax Earth Sciences Centre Geovetarcentrum Geovetarcentrum 031-773 19 51 031-773 19 86 Göteborg University S-405 30 Göteborg Guldhedsgatan 5A S-405 30 Göteborg SWEDEN

The impact of water areas on the urban climate in central Gothenburg Abstract This study is built on measurements and its main purpose is to find out if water areas have an impact on the temperatures in the urban environment. The study is built on temperature measurements that took place in the beginning of October 2002 in different areas in Göteborg. Temperature measurements have been taken in built-up areas, in parks, in open areas, and over and in near three water areas with different sizes. The measurements have been taken in central Göteborg and those three water areas are: Vallgraven, Hamnkanalen and Göta älv. Temperature measurements in water were also taken in those three water areas. To better understand what the temperature is and how it changes during the course of one day, weather, wind and sky view factors were also taken under consideration. The results show a heightened temperature at night in the near water areas when the air temperature is lower than the water temperature. During daytime, there is however, a lower temperature in the near water areas when the air temperature is higher than the water temperature. The size of the water area makes a difference; a larger water area affects the temperature more than around a smaller one. Over and by the water areas there is a higher sky view factor, which results in potential higher inner and outer radiations. This affects the temperature in the nearest of above all the smaller water areas to have a higher temperature; the reason being the higher and dominating short-waved sun radiations. During nighttime, there is however, a lower temperature because of the dominating long-waved radiations. To be able to understand this connection, the wind has carefully been taken under consideration, especially around the larger water area Göta älv. Sky view factors from points where temperature measurements have been taken have also been helpful to understand the results nearby or over water areas. When a comparison of the air temperature in a built-up area in the city of Göteborg and over a water canal in the same city is made, legible differences can be observed. During a 24-hour period, there is greater temperature amplitude in the built-up area than over the water canal. During nighttime, there is a lower temperature in the built-up area and during daytime, a higher temperature is observed in the same area. This shows that during daytime, cooler water areas have a reducing effect on the temperature, while during nighttime, the water areas are warmer than in the surrounding area and they have a warming effect on the temperature. i

Sammanfattning Temperaturmätningar under mätfärder till fots har utförts i bebyggt område, i parkområde, på öppna ytor (t.ex. torg) och över och i närheten av tre vattenkroppar av olika storlek. Mätfärderna har utförts i oktober 2002 i centrala Göteborg över och i närheten av de tre vattenkropparna Vallgraven, Hamnkanalen och Göta älv. Vattentemperaturmätningar har även gjorts i de tre vattenkropparna. Loggrar har varit uppsatta för att mäta temperaturen under dygnet över en vattenkropp (Vallgraven) och i ett bebyggt område (Vasastan). Detta för att kunna jämföra hur temperaturen skiljer sig och förändras under dygnet. För att ytterligare skapa förståelse i hur temperaturerna förändras över och i vattenkroppars närhet så har hänsyn även tagits till väderlek, vind och skyviewfaktorer på platserna där mätningarna har utförts. Syftet med temperaturmätningarna har varit att ta reda på i vilken utsträckning vattenkroppar påverkar omgivningens temperatur i den urbana miljön. Resultaten visar på en förhöjd temperatur nattetid i närheten av vattenkroppar då lufttemperaturen i omgivningen är lägre än vattentemperaturen. Dagtid så gör istället en lägre temperatur sig gällande i närheten av vattenkroppar då lufttemperaturen är högre än vattentemperaturen. Storleken på vattenkropparna har betydelse, en större vattenkropp påverkar mer temperaturen än en mindre vattenkropp. Över vattenkropparna så är det en högre skyviewfaktor vilket resulterar i högre potentiell in- och utstrålning. Detta har påverkat temperaturerna i närheten av framförallt de mindre vattenkropparna på så sätt att det dagtid blivit en högre temperatur p.g.a. den högre och dominerande kortvågiga solinstrålningen, och nattetid en lägre temperatur p.g.a. den högre långvågiga utstrålningen. För att förstå detta samband har vindförhållandena noga studerats, framförallt kring den större vattenkroppen Göta älv. Skyviewfaktorer från de mätplatser där temperaturmätningarna har utförts längs mätfärden har också hjälpt till att bringa klarhet kring varför vi får en viss temperatur i närheten av eller över en vattenkropp. Vid en jämförelse av temperaturen i bebyggt område i stenstaden och över en vattenkropp i den urbana miljön i närheten så finns det tydliga skillnader. Det blir dygnsmässigt en större temperaturamplitud i det bebyggda området än över vattenkroppen. Nattetid så blir det en lägre temperatur i det bebyggda området och dagtid en högre temperatur i det bebyggda området. Detta visar på att de på dagtid svalare vattenkropparna har en dämpande effekt på temperaturen medan de nattetid är varmare och då har en värmande effekt på temperaturen. ii

Förord Våren 2002 så gjorde jag en B-uppsats inom ämnet geografi och med inriktning på stadsklimat: Jämförelse av temperaturer på innergård, gata och i parkområde. I uppsatsarbetet ingick egna undersökningar och ett stort intresse för ämnet stadsklimat väcktes under tiden jag arbetade med detta projekt. Det var ganska självklart att fortsätta på samma spår och vidare undersöka ett område inom staden, denna gång med inriktning på hur vattenkroppar påverkar klimatet i staden. Arbetet med denna C-uppsats har skett under hösten 2002 och mätningar i fält utfördes i början av oktober 2002. Ett stort tack till Dr. Björn Holmer för bra handledning och hjälp att kunna tyda de resultat som kommit fram under arbetets gång. iii

Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Syfte och frågeställningar 1 1.2 Temperaturskillnader inom staden 2 2 Temperaturförändringar i och omkring vatten 4 3 Områdesbeskrivning 6 3.1 Placering av mätpunkter 6 3.2 Fisheyebilder med tillhörande skyviewfaktor 13 4 Metodik 16 4.1 Säve Väderstation 16 4.2 Temperaturmätningar 16 4.2:1 Mätfärder 16 4.2:2 Vattentemperaturer 17 4.2:3 Temperaturmätningar med loggrar 17 4.2:4 Temperaturkorrelation 18 4.3 Fisheyebilder och skyviewfaktorer 18 4.4 Felkällor 19 5 Resultat 20 5.1 Väderobservationer under mätfärder 20 5.2 Temperaturmätningar under mätfärder 21 5.2:1 2/10-02 22 5.2:2 3/10-02 23 5.2:3 8/10-02 24 5.2:4 9/10-02 25 5.2:5 10/10-02 27 5.3 Temperaturmätningar med loggrar 5.3:1 10/10-02 28 28 6 Diskussion 30 6.1 Temperaturskillnader mellan stenstad, parkområde och närhet till vattenkroppar 30 6.2 Temperaturförändringar över en vattenkropp/inom stenstaden 33 7 Slutsatser 34 8 Referenser 35 iv

1. Inledning Att det lokala klimatet inom staden skiljer sig beroende på vilken slags miljö man befinner sig i är sedan tidigare känt. (Mattsson, 1979, s 119). Temperaturen kan skilja sig flera grader mellan olika områden som parkområde och stenstad, öppna områden och tätbebyggda områden. Målet med denna studie är att visa om vattenkroppar påverkar klimatet inom dessa områden i staden. Denna C-uppsats grundar sig i den hypotetisktdeduktiva-metoden i tillvägagångssättet att nå de resultat vi senare skall se, denna metod är vanlig inom naturvetenskapen. (Thurén, 1991, s 25). Metoden går ut på att man först ställer upp hypoteser, därefter gör man en deduktiv slutledning, för att till sist undersöka om hypoteserna stämmer med verkligheten. 1. 1 Syfte och frågeställningar Syftet med att undersöka hur vattenkroppar påverkar temperaturen i staden är dels för att det är ett område som tidigare inte är särskilt undersökt och det är intressant ur stadsklimatologisk synpunkt att veta mer kring detta. Ett skäl är alltså helt enkelt att föra forskningen framåt inom området. Men det kan också vara intressant för att se om vattenkroppar kan påverka stadsklimatet. Det kan vara så att vattenkroppar har en påverkan på värmeön och att vi kan få en behagligare temperatur (nattetid och dagtid) tack vare vattenkropparnas inslag i staden. I länder som har extremt höga temperaturer dagtid och där värmeön i storstäder ökar på den höga temperaturen så skulle inslag utav vattenkroppar kunna sänka temperaturen (Murakawa et al., 1990, s 1001). Det skulle således bli en behagligare temperatur för människor som vistas i staden (Mattsson, 1979, s 113). Vid jämförelser av citytemperaturer med dess värmeö och den omgivande landsbygdens temperatur kan det i extrema fall skilja 10 C. Det finns storstäder i Afrika, Sydamerika och Asien som har extremt höga temperaturer och där inslag av vattenkroppar skulle kunna mildra de höga temperaturerna om man ser till resonemanget ovan. Nattetid då vi har en långvågig energiutstrålning så skulle istället temperaturen inte bli så låg omkring vattenkroppar eftersom den värmen som har alstrats i vattnet under dagen skulle hålla områdena omkring varma under natten. Dessa är de grundläggande frågeställningarna som genomsyrar hela uppsatsen: Hur skiljer sig temperaturen i parkområde, stenstad och omgivningen kring vattenkroppar dagtid och nattetid? Påverkar vattenkroppens temperatur sitt närområde eller påverkar den ökade himmelsexponeringen över en vattenkropp mer än vad vattenkroppens temperatur gör? Hur förändras temperaturen under ett dygn i stenstaden jämfört med ovan en vattenkropp en bit därifrån? 1

1. 2 Temperaturskillnader inom staden Vattens förmåga att ändra temperatur är långsammare än luft, detta gör att när lufttemperaturen dagtid stiger tack vare solens strålning så tar det längre tid för vattnets temperatur att stiga. Med detta som utgångspunkt så förväntas temperaturen dagtid över och omkring en vattenkropp bli lägre eftersom vattenkroppens temperatur oftast är lägre en solig och klar dag under vår, sommar och höst. På natten när vi istället för energiinstrålning har en långvågig utstrålning och lufttemperaturen sjunker så förändras vattentemperaturen långsammare. Det förväntas då bli en högre temperatur över och omkring vattenkroppen som har en högre temperatur än omgivningen en klar natt med mycket långvågig utstrålning. Det finns en risk att ovanstående resonemang kring temperaturer över och omkring vattenkoppar inte håller. Det skulle också kunna vara så att vi får en högre temperatur över och omkring vattenkroppar dagtid. Precis som att det kan bli en lägre temperatur nattetid. Detta p.g.a. att det är en större mängd solinstrålning över vattenkroppar, vi har inte hus och vegetation som minskar den inkommande kortvågiga strålningen. Nattetid så är det tvärtom en ökad långvågig utstrålning över vattenkroppen p.g.a. att det är ett öppet område över vattenkroppen och det kan bli en högre utstrålning än i t.ex. bebyggt område där vi har hus i vägen som minskar utstrålningen (Mattsson, 1979, s 119). Parkområden, torg och andra öppna ytor har således nattetid vanligen ett något svalare klimat än i bebyggt område. För att kunna jämföra hur stor kortvågig instrålning som är möjlig dagtid och hur stor långvågig utstrålning som är möjlig nattetid på de olika mätplatserna så har en undersökning av himmelsexponeringen gjorts. Vid en ökad himmelsexponering (skyviewfaktor) så kan en ökad solinstrålning ske dagtid och en ökad utstrålning ske nattetid. Vid en minskad himmelsexponering så blir det således en minskad solinstrålning dagtid och en minskad utstrålning nattetid. Olika områden i staden har olika förmåga att absorbera värme från solens strålar ( Bogren et al., 1999, s 214-215). Bebyggt område med gator emellan kan absorbera mer värme än en öppen yta, t.ex. ett parkområde. Detta beror bl.a. på att materialen som husen och gatorna är byggda av kan lagra värme effektivt. På natten så har bebyggelsen således en värmelagrande effekt och vi får en högre temperatur inom bebyggda områden jämfört med temperaturen i parkområdet. Den antropogena påverkan från t.ex. värmeläckage från uppvärmning av byggnader har också en temperaturhöjande effekt inom bebyggda områden. Öppna skog- och gräsbeklädda ytor som parkområden är mindre bra på att absorbera värme i jämförelse med det bebyggda området, det finns inte lika effektiva material som lagrar värme (Mattsson, 1979, s 54). Den inkommande strålningen har också betydelse. När den inkommande strålningen når parken och dess träd och växter så fördelas den över en mängd småytor som är belägna på olika nivåer i vegetationen. Blad och gräs är nämligen effektiva på att reflektera bort strålningen, detta leder till en lägre temperatur i parkområdet. Något som också ger en lägre temperatur är transporten av latent värme i form av transpirationsprocesser från bl.a. blad och gräs i parken. Mätningarna i denna studie har utförts under klara dagar och nätter och under molniga dagar och nätter. Mestadels har mätningarna skett under klara dagar och nätter med lite vind, det är då man tydligast kan se temperaturskillnader mellan olika områden i staden. När Bengtsson (2002) undersökte temperaturer på innergård, gata och i parkområde så kunde en utjämning av temperaturen tydligt märkas under regniga och 2

blåsiga dagar. Det blev då likvärdiga temperaturer i områdena innergård, gata och i parkområde. Det blir alltså inte så intressanta värden när man mäter under regniga och blåsiga dagar. Under mulna dagar så kunde Bengtsson däremot uppmäta temperaturskillnader i de olika områdena innergård, gata och i parkområde. Förutsättningen är självklart att det inte är blåsigt och att det inte regnar ur molnen (Liljequist, 1970, s 17-18). Det som sker vid mätningar under molniga dagar och nätter jämfört med klara dagar och nätter är att temperaturen uppvisar en mindre amplitud under molniga dagar. Detta innebär att skillnaden mellan högsta och lägsta temperatur är större under klara dagar och nätter. 3

2. Temperaturförändringar i och omkring vatten Det finns inte så mycket forskning kring hur vattenkroppar påverkar temperaturen i urbana miljöer, det finns dock två fältundersökningar som har utförts i Japan som är viktiga att nämna. Katayama et al.(1990) undersökte i augusti 1988 den kylande inverkan en älv med sjöbris som blåser över älven har på temperaturen i ett bebyggt område. Undersökningarna genomfördes dagtid i Fukuoka i Japan som vid tiden för undersökningarna hade 1 200 000 invånare. Genom centrala Fukuoka rinner älven Naka. Katayama et al. kom fram till att temperaturen över älven var betydligt lägre än temperaturen över land. Ju mer vind som blåste över älven desto lägre temperatur blev det också över land, temperaturerna på gatorna i närheten av älven blev således påverkade av den lägre temperaturen över älven. Murakawa et al. ( 1990) har också gjort fältundersökningar kring effekterna av en älv ( Ota) i urbant område, nämligen i Hiroshima. Fältundersökningarna utfördes under vår och sommar under åren 1985-1988. Det finns likheter med de temperaturmätningar som gjorts i Göteborg, Murakawa et al. har också gjort temperaturmätningar längs gator i stadsmiljöer samt i och över en älv. De kom fram till att lufttemperaturen kan sjunka så mycket som 3-5 C över älven under klara och varma dagar under våren och sommaren. Påverkan från älven med dess kylande effekt kunde nå åtminstone några hundra meter ifrån älven in i det bebyggda området. Vatten i en större sjö påverkar klimatet i närliggande landområde, vattnet verkar dämpande på temperatursvängningarna (Bogren et al., 1999, s 210). På natten så blir det inte fullt så kallt intill en sjö som ovan marken i områdena intill, och dagtid inte fullt så varmt. I fältundersökningar med hjälp av flygplansobservationer över ett område i Alberta i U.S.A. så gjordes mätningar över olika typer av landmark, över sjöar och även över ett bevattnat område. Undersökningarna gjordes den 6 augusti 1968. Dessa undersökningar har Oke (1995, s 164) tagit med i sin bok och resultaten visar på ökad avkylning över sjöar ( 2-3 C), men även en betydande avkylning över bevattnat område (1-2 C). Över de olika landytorna så blev det istället en temperaturökning. Med denna information så kan det förmodas att även vattenkroppar inne i staden påverkar temperaturen över och omkring en vattenyta och det sker förmodligen en dämpning av temperatursvängningarna däromkring. Den fysikaliska förklaringen till hur vatten värms upp och kyls ner har Mattsson (1979, s 72) utförligt beskrivit. Den inkommande solstrålningen tränger till en viss del ner i vattnet. När det är klart väder och höga solhöjder (över 45 ) så har vatten en sämre förmåga att reflektera den kortvågiga solstrålningen. Albedot är då vanligtvis mellan 5-10 %. Reflektionsförmågan ökar kraftigt vid lägre solhöjd och vid en mycket låg solhöjd blir vattenytan t.o.m. speglande. Vid tiden för höstdagjämning, som år 2002 inföll 23/9, så når solen i Mellansverige 30 över horisonten. Första mätningen skedde över en vecka senare den 2/10 och solhöjden var då något lägre än 30. Detta innebär att den inkommande solstrålningen till stor del reflekteras och en del av strålningen tränger därför inte ner i vattnet. Detta är en av förklaringarna till att vattenytans uppvärmning sker långsammare än uppvärmningen av fast mark. Landytors albedovärden är mycket varierande och 4

hamnar oftast någonstans mellan 5-45 %, det beror på vilket slags underlag som gör sig gällande. När vatten kyls av så finns också en betydande process som gör att avkylningen i vatten sker långsammare än på fast mark (Mattsson, 1979, s 72). När vattnet kyls av på natten så uppkommer vertikala rörelser i vattnet p.g.a. att det kallare tyngre ytvattnet sjunker och ersätts av varmare och lättare vatten från djupare skikt. Tillsammans med turbulens (t.ex. strömmar) så leder detta alltså till en långsammare avkylning. Strömmar har förmodligen påverkat i undersökningarna här eftersom mätningarna har skett i och omkring två kanaler (Vallgraven och Hamnkanalen) och en älv (Göta älv), som ju har en betydande strömbildning. Under en solig dag så värmer solstrålningen ett relativt mäktigt vattenskikt till måttlig temperatur, samtidigt som ett tunt ytskikt av den fasta marken upphettas starkt (Mattsson, 1979, s 74-75). Under en klar natt så avkyls vattenmassan långsamt, medan det upphettade markskiktet snabbt förlorar sin värme. Solstrålningen som tränger ned i vattnet och turbulensen i vattnet är de viktigaste orsakerna till skillnaderna mellan uppvärmning och avkylning mellan land och vatten. Tilläggas skall också att avdunstning i vattenytan motverkar vattnets uppvärmning. På grund av den dämpande temperaturvariationen över vattenytan så blir det endast små vertikala temperaturgradienter i luftskikten nära vattnet (Mattsson, 1979, s 75). Detta gäller självklart inte om kall luft förts in över varmare vatten eller om varm luft förts in över kallare vatten. I själva vattenytan så uppträder ofta ett temperatursprång mellan luften och vattnet. På de breddgrader där Sverige befinner sig är de ytnära luftskiktens temperaturamplitud för dygnet vid klart väder större över land än över vatten. Det inträder en försening av extremtemperaturer över större vattenytor. Över mindre vattenytor blir förseningen av extremtemperaturer mindre och påverkan från omgivningen får en större betydelse. Strålning är energi som emitteras i form av elektromagnetisk vågrörelse ( Bogren et al., 1999, s 28). Kortvågig solinstrålning inträffar dagtid och den långvågiga utstrålningen både under dagtid och nattetid. Det förekommer ingen kortvågig instrålning under natten då solen inte är uppe. Det finns framförallt två faktorer som påverkar hur strålningen på olika sätt påverkar temperaturen i staden: molnmängden och ytan som solstrålningen reflekteras och absorberas emot. Molnen utgör ett märkbart hinder för genomträngning av solstrålarna på dagen och det har en temperatursänkande effekt ( Bogren et al., 1999, s 28-29). På natten så hindrar istället molnen den utgående långvågiga strålningen och har då en temperaturbevarande funktion. Molnslag, -utbredning, och -höjd har självklart stor betydelse. Låga och tjocka moln med stor utbredning t.ex. stratusmoln har en större påverkan på temperaturen än t.ex. cirrusmoln som befinner sig på hög höjd. Man kan sammanfattningsvis säga att närvaron av moln minskar den dygnsmässiga temperaturamplituden. 5

3. Områdesbeskrivning Temperaturmätningarna i denna uppsats har utförts i Göteborg som ligger vid Sveriges västkust på 57 42 N och 11 58 O. Göteborg är en medelstor hamnstad med ungefär 700 000 invånare, medräknat city och förorter (Upmanis, 1999, s 5-6). Staden ligger vid Göta älvs mynning i ett sprickdalslandskap, i detta landskap finns tre dalgångar som möts ( Haeger- Eugensson, 1999, s 10). Dalgångarna i de östra delarna av Göteborg är omkring 90 m djupa, närmre havet är de endast omkring 50 m djupa. Bredden varierar mellan 500 och 1000 m. I dalgångarna finns bebyggelse och industriområden, och längs med dalgångarna går huvudtrafiklederna som leder in mot stadens centrum. De centrala delarna av staden är tätbebyggt område med byggnader som är tre till sex våningar höga. Precis utanför centrum är byggnaderna omkring tre våningar höga och ytterligare längre ut finns villaförorterna som omsluter hela staden. I stadens centrala delar finns en del parkområden som ofta är gräsbevuxna och har inslag av träd och växter. Klimatet i Västsverige präglas av västvindsystemet, detta och de lågtryck som vanligtvis rör sig från väst till öst ger maritima drag med en utjämning av temperaturvariationen mellan kallaste och varmaste månaden ( Holmer, 1995, s 5). På sommaren är det mildare vid kusten då havet kyler av temperaturen, men landområdena i kusttrakten har ändå höga temperaturer. Detta hänger ihop med att molnigheten är mindre i kustområdena, vilket ger större antal soltimmar och följaktligen blir det högre temperatur. På vintern så råder milt klimat längs västkusten vid en jämförelse av inlandsklimatet. Skälen till detta är havet och dess cirkulerande havsvatten som har en värmande effekt vintertid. Under sommaren så kan man nära kusten märka en tydlig effekt av sjöbrisen, detta är också en anledning till det förhöjda inslaget av vind ifrån väst på västkusten. Sjöbrisen bildas av att havet värms upp långsammare än landytan under vindsvaga och klara dagar, detta ger en tryckgradient som är riktad in mot land på eftermiddagarna. På natten blir tryckgradienten riktad åt motsatta hållet eftersom landytan då kyls snabbare än havsytan. I januari månad så var medeltemperaturen i Göteborg vid undersökningar av åren 1961-1990 1,1 C (SMHI, 2000), medan juli för samma period hade ett medelvärde av 16,6 C (SMHI, 2000). De största nederbördsmängderna i Sverige faller i juli och augusti, medan våren och försommaren är nederbördsfattigast. Medelnederbörden per år i Göteborg för åren 1961-1990 var 757 mm (SMHI, 2001). 3. 1 Placering av mätpunkter I figur 1 finns en karta över centrala Göteborg som visar var de olika temperaturmätningarna har ägt rum, dels de mätningar som har genomförts under mätfärder och dels var de tre loggrar som har använts varit placerade. 6

Figur 1: Översiktskarta som visar centrala Göteborg där temperaturmätningarna har ägt rum. Skala: 1:4000 Figure 1: Key map which shows centre of Gothenburg where the temperature measurement has taken place. Scale: 1:4000 7

Förklaring till loggarnas placering: Grön punkt är logger vid Jazzhuset, bebyggt område. (Figur 2). Blå punkt är logger under Bazarbron, bredvid Vallgraven (Figur 3). Brun punkt är logger vid Göta älv, industriområde (Figur 4). Här följer en förklaring till var de manuella temperaturmätningarna har ägt rum, detta sker i nummerordning mätpunkt för mätpunkt. 1. Vasagatan, bebyggt område. 2. Erik Dahlbergsgatan, bebyggt område. 3. Storgatan, bebyggt område. 4. Kungsparken, parkområde. 5. Kungsparken, parkområde och intill vattenkropp (Vallgraven). 6. Bazarbron, över Vallgraven. 7. Basargatan, bebyggt område och intill vattenkropp (Vallgraven). 8. Kungstorget, bebyggt område. 9. Vallgatan, bebyggt område. 10. Kyrkogatan, bebyggt område. 11. Korsgatan, bebyggt område. 12. Södra Hamngatan, bebyggt område och intill vattenkropp (Hamnkanalen). 13. Tyska bron, över Hamnkanalen. 14. Norra Hamngatan, bebyggt område och intill vattenkropp (Hamnkanalen). 15. Gustav Adolfs Torg, bebyggt område. 16. Torggatan, bebyggt område. 17. Spannmålsgatan, bebyggt område. 18. Intill Götaleden, bebyggt område. 19. Jussi Björlings Plats, bebyggt område. 20. Jussi Björlings Plats, bebyggt område och intill vattenkropp (Göta älv). Figur 2: Fotot visar platsen där loggern vid Jazzhuset varit placerad. Figure 2: The photo shows the place where the logger by Jazzhuset has been placed. 8

Figur 2 visar den plats där loggern för bebyggt område har varit uppsatt, den är utmärkt som en grön prick på Figur 1. Loggern har varit uppsatt på det lilla taket över ingången som syns på fotot. Loggern har haft ett cylinderformat skydd inslaget i folie över sig för att skydda mot yttre påverkan, detta går att läsa om i avsnittet metodik. Cylindern har varit lutad nedåt mot söder för att hindra att luft stannar kvar inne i skyddet och värms upp, annars kan en högre temperatur än vad det verkligen är uppmätas. Lutningen mot söder är för att cylindern skall vara lutad ifrån solen och så lite som möjligt utsättas för solens strålar. Figur 3: Fotot visar var loggern under Bazarbron varit placerad. Figure 3: The photo shows the place where the logger under Bazarbron has been placed. Figur 3 är ett fotografi med Bazarbron på, här var en logger placerad, nämligen den som är utmärkt som en blå punkt på Figur 1. Loggern har suttit under bron och då varit skyddad mot direkt solstrålning. Det vita papperet med ett kryss på visar vilken höjd loggern varit placerad på, och den har suttit innanför träbalken som det vita papperet sitter på. Bazarbron går över Vallgraven och ligger mittemellan Kungsparken och Kungstorget, detta innebär att den är placerad mellan bebyggt område och parkområde. 9

Figur 4: Fotot visar var loggern vid Göta älv varit placerad. Figure 4: The photo shows where the logger by Göta älv has been placed. På trädet (björken) rakt fram i Figur 4 på ungefär 1, 5 meters höjd har den tredje loggern varit placerad. Den är markerad med en brun punkt på Figur 1. Precis som den logger som suttit över Jazzhusets ingång så har även denna logger haft ett cylinderformat solskydd runt sig. Loggern är lokaliserad på Hisingen inne i ett industriområde. Det går att se på Figur 4 att trädet där loggern har suttit står precis intill vattnet i Göta älv. Nedan följer foton som visar de olika typer av stadsmiljöer som de manuella temperaturmätningarna har ägt rum i. Figur 5: Fotot visar Kungsparken där temperaturmätningar har ägt rum. Figure 5: The photo shows Kungsparken where temperature measurements has taken place. Figur 5 är taget i Kungsparken och är således ett exempel på parkområde. På Figur 1 så syns den utbredda Kungsparken som är ett relativt stort område om man ser till dess centrala läge i en storstad. I Kungsparken har manuella mätningar vid mätpunkterna 4 och 5 utförts. 10

Figur 6: Fotot visar bebyggt område nära Korsgatan där temperaturmätningar har ägt rum. Figure 6: Photo of a built-up area near Korsgatan where temperature measurements has taken place. I Figur 6 så syns Korsgatan som är ett exempel på bebyggt område. På Korsgatan är det många butiker och kaféer som lockar hit folk. På dagtid så är gatan och gatorna omkring ständigt fyllda av folk, medan det nattetid är desto lugnare. I närheten av Korsgatan har manuella mätningar vid mätpunkterna 9, 10 och 11 utförts. Figur 7: Fotot visar Vallgraven där temperaturmätningar har ägt rum. Figure 7: Photo of Vallgraven where temperature measurements has taken place. Figur 7 visar Vallgraven med Bazarbron som går rakt över kanalen. Vallgraven är den minsta av de tre undersökta vattenkropparna. Den är minst både till bredden och till djupet. Till vänster syns Kungsparken och till höger ligger Kungstorget (inte med på bilden) och det bebyggda området. Över och omkring Vallgraven har manuella mätningar vid mätpunkterna 5, 6 och 7 utförts. Under Bazarbron har även en logger varit placerad. 11

Figur 8: Fotot visar Hamnkanalen där temperaturmätningar har ägt rum. Figure 8: Photo of Hamnkanalen where temperature measurements has taken place. I Figur 8 så ligger Tyska bron rakt över Hamnkanalen som är en lite större och djupare vattenkropp än Vallgraven på Figur 7. Över och omkring Hamnkanalen har manuella mätningar vid mätpunkterna 12, 13 och 14 utförts. Figur 9: Fotot visar Jussi Björlings plats där temperaturmätningar har utförts. Figure 9: Photo of Jussi Björlings plats where temperature measurements has taken place. I figur 9 går att se den största av de tre vattenkropparna, både till djup och till bredd, nämligen Göta älv. Över Göta älv går Göta Älvbron som också syns på Figur 9. Närmast på kortet och platsen där kortet är taget ligger Jussi Björlings Plats, det är dock inte Jussi Björling som står staty vid kajkanten utan Evert Taube. På andra sidan Göta älv så sitter en logger (Figur 4) som mäter temperaturen där. Den är placerad inom ett industriområde med få antropogena värmeutsläpp vid en jämförelse av det bebyggda området inom stadskärnan. Vid Göta älv har en manuell temperaturmätning vid mätpunkt 20 utförts. 12

3. 2 Fisheyebilder med tillhörande skyviewfaktor Nedan följer ett urval av fisheyebilder och skyviewfaktorn för varje bild att redovisas. Ett urval av representativa bilder ifrån olika miljöer och ifrån alla vattenkroppar kommer att vara med. Fisheyebilderna togs den 20 oktober 2002. Figur 10: Bilden visar ett fisheyefoto från mätpunkt 2, Erik Dahlberggatan, bebyggt område, skyviewfaktor: 0,35. Figure 10: The picture shows a fisheye photograph from measurement point 2, Erik Dahlbergsgatan, built-up area, skyviewfactor: 0,35. Figur 11: Bilden visar ett fisheyefoto från mätpunkt 4, Kungsparken, parkområde, skyviewfaktor: 0,21. Figure 11: The picture shows a fisheye photograph from measurement point 4, Kungsparken, park area, skyviewfactor: 0,21. 13

Figur 12: Bilden visar ett fisheyefoto från mätpunkt 6, Bazarbron, ovan vattenkropp, skyviewfaktor: 0,76. Figure 12: The picture shows a fisheye photograph from measurement point 6, Bazarbron, above a water area, skyviewfactor: 0,76. Figur 13: Bilden visar ett fisheyefoto från mätpunkt 9, Vallgatan, bebyggt område, skyviewfaktor: 0,54. Figure 13: The picture shows a fisheye photograph from measurement point 9, Vallgatan, built-up area, skyviewfactor: 0,54. Figur 14: Bilden visar ett fisheyefoto från mätpunkt 13, Tyska bron, Ovan vattenkropp, skyviewfaktor: 0,79. Figure 14: The picture shows a fisheye photograph from measurement point 13, Tyska bron, above a water area, skyviewfactor: 0,79. 14

Figur 15: Bilden visar ett fisheyefoto från mätpunkt 16, Torggatan, bebyggt område, skyviewfaktor: 0,27. Figure 15: The picture shows a fisheye photograph from measurement point 16, Torggatan, built-up area, skyviewfactor: 0,27. Figur 16: Bilden visar ett fisheyefoto från mätpunkt 20, Jussi Björlings plats, intill vattenkropp, skyviewfaktor: 0,97. Figure 16: The picture shows a fisheye photograph from measurement point 20, Jussi Björlings plats, close to a water area, skyviewfactor: 0,97. Figur 17: Bilden visar ett fisheyefoto från mätpunkt Brun logger, Göta älv, intill vattenkropp, skyviewfaktor: 0,55. Figure 17: The picture shows a fisheye photograph from measurement point Brun logger, Göta älv, close to a water area, skyviewfactor: 0,55. 15

4. Metodik Temperaturmätningar har utförts på de platser som visas i figur 1 i avsnittet områdesbeskrivning. Mätningarna har dels gjorts under mätfärder till fots och dels med hjälp av loggrar som varit uppsatta på tre olika ställen. Dessutom har vattentemperaturmätningar utförts i de tre vattenkroppar som är aktuella i undersökningen. Slutligen så har det tagits foton med hjälp av en kamera med fisheyeobjektiv. Med hjälp av dessa foton har det varit möjligt att räkna ut skyviewfaktorn på de platser där temperaturmätningarna har genomförts. 4. 1 Säve Väderstation I början och slutet av varje mätfärd har en visuell väderobservation gjorts där molnmängd, molnhöjd och molntyp observerats. Därtill har en uppskattning av vilka vindförhållanden som råder skett i samband med mätningarna. Säve Väderstation har även bistått med avancerade och utförliga synoptiska väderobservationer under perioden 2/10-02 till och med 14/10-02. Dessa väderobservationer har utförts en gång i timmen. De värden från Säve Väderstation som används i denna uppsats är följande: vindriktning, vindhastighet (m/s), molnhöjd, molnmängd och molnslag. Säve flygplats där Säve Väderstation ligger är beläget ca 10 km nordväst om området där de manuella och loggermätningarna har utförts. 4. 2 Temperaturmätningar 4. 2: 1 Mätfärder De temperaturmätningar som har utförts under mätfärder till fots har gjorts med hjälp av en Almemo 2290-8. Almemo 2290-8 är en termometer som kan mäta temperatur och fuktighet. Det finns på naturgeografiska institutionen på Göteborgs universitet 5 stycken Almemo 2290-8, de har vid ett tidigare tillfälle blivit kalibrerade med varandra. Vid det tillfället så var differensen dem emellan endast en tiondel. På termometerns givare har ett strålningsskydd satts på för att skydda mot direkt solstrålning dagtid. Strålningsskyddet skyddar även nattetid mot strålning ifrån marken och från föremål omkring termometern. Detta skydd är gjort av wellpapp som sedan har klätts in i aluminiumfolie, foliet reflekterar bort solstrålning och från strålning nattetid. Strålningsskyddet är cylinderformat för att luft skall kunna röra sig fritt igenom, det har varit placerat så att det är en lutning av cylindern. Detta för att det inte skall bli en ansamling av luft inne i strålningsskyddet som skulle kunna störa värdena och ge en högre temperatur än vad det verkligen är på den undersökta platsen. Mätfärderna har genomförts i syd-nordlig riktning under 5 dagar i oktober under följande datum: 2/10-02, 3/10-02, 8/10-02, 9/10-02 och 10/10-02. Mätningarna har utförts klockslagen 09.00, 12:00, 15:00, 16

21:00 och 00:00 varje dag och varje mätning har tagit ca en halvtimma. För att få ett mer statistiskt säkert temperaturvärde har varje mätfärd följts av ännu en mätfärd i nord-sydlig riktning. Därefter har ett medelvärde av de båda beräknats. Detta har gjorts p.g.a. att vädret kan ha förändrats under den halvtimmen mätningarna har utförts, och detta kan ha påverkat en del mellan första och sista mätpunkten. 4. 2: 2 Vattentemperaturer Under datumen: 2/10-02, 3/10-02, 8/10-02, 9/10-02 och 10/10-02 har mätningar av vattentemperaturen i de tre vattenkropparna Vallgraven, Hamnkanalen och Göta älv utförts. Mätningarna har gjorts i samband med mätfärderna fem gånger dagligen klockan 09.00, 12:00, 15:00, 21:00 och 00:00. Dessa mätningar har utförts med hjälp av en Therm 2230-11 som är en termometer som kan mäta vattentemperaturer. Skälet till att inte använda Almemo 2290-8 utan Therm 2230-11 under temperaturmätningarna i vatten är enkelt, Almemo 2290-8 är nämligen inte gjord att ha i vatten. 4. 2: 3 Temperaturmätningar med loggrar Temperaturmätningar har utförts med loggrar av märket Comark Diligence som kan programmeras med ett dataprogram. Det går då att välja exakt vilken tid de skall läsa av och spara temperaturvärden. Loggermätningarna har programmerats med intervaller på 10 minuter dygnet runt under två perioder. Den ena perioden startade 2/10-02 klockan 09:00 och pågick till och med 7/10-02 klockan 01:00. Den andra perioden var från 8/10-02 klockan 09:00 och pågick fram till och med 14/10-02 klockan 01:00. Loggrarna har varit placerade i tre olika miljöer: bebyggt område i en central stadsdel i Göteborg ( ca 2,5 m höjd), vid en mindre kanal i centrum av Göteborg (ca 2 m höjd) och vid en större älv nära Göteborgs centrum ( ca 1,7 m höjd). Exakt var loggrarna varit placerade går att se i figur 1. På denna karta så är den gröna punkten logger i bebyggt område (Jazzhuset), den blåa punkten logger vid mindre kanal (Vallgraven) och slutligen den bruna punkten som är logger vid en större älv (Göta älv). Precis som vid lufttemperaturmätningarna så har det varit nödvändigt att använda ett strålningsskydd som skyddar mot solinstrålning och strålning från underlag och föremål omkring. Detta skydd är cylinderformat och inslaget i folie. Foliet gör att solstrålarna och strålningen från mark och föremål reflekteras bort ifrån cylindern med resultatet att det inte blir en överdriven temperaturhöjning som följd. Cylindern var uppsatt så att den lutade ungefär 45. Detta för att luft skulle kunna röra sig fritt och inte bli kvar inne i cylindern. Om cylindern inte hade varit placerad i lutning skulle luft kunna ha ansamlats och störa värdena, vilket skulle kunna ha fört med sig en högre temperatur än vad det verkligen varit på platsen där loggern varit placerad. 17

4. 2: 4 Temperaturkorrelation För att alla temperaturmätare som har använts (Therm 2230-11, Almemo 2290-8 och de tre loggrarna av märket Comark Diligence) skall visa samma temperaturvärden har en temperaturkorrelation med Almemo 2290-8 som referens genomförts. Skälet att använda Almemo 2290-8 är att denna termometer har blivit kalibrerad med 4 stycken andra Almemo 2290-8, det blev då en differens på endast en tiondel. Detta tyder på att dessa termometrar är bra kalibrerade och är då lämpade för att användas i en temperaturkorrelation. Korrelationen gav resultatet att Therm 2230-11 är 0,7 C kallare än Almemo 2290-8 och de tre loggrarna är 0,2 C kallare än Almemo 2290-8. Temperaturvärdena som finns med i denna studie är justerade efter denna temperaturkorrelation. 4. 3 Fisheyebilder och skyviewfaktorer Den 20 oktober 2002 togs fisheyebilder med en systemkamera med ett fisheyeobjektiv på, dessa användes sedan för att se skillnader i hur stor himmelsexponering ( skyviewfaktor) det är på de olika mätplatserna. Bilderna har tagits på alla mätpunkterna 1-20 ( figur 1). En fisheyebild har även tagits på den mätplats där loggern som är utmärkt som en brun punkt på figur 1 har varit placerad. På de två andra mätplatserna med logger har det p.g.a. det svåråtkomliga läget inte tagits några fisheyebilder. Det har således totalt tagits 21 fisheyebilder. Skyviewfaktorn varierar mellan 0 och 1, där 0 är när hela himlen är dold och 1 är när det inte finns något som skymmer utan hela himlen är synlig ( Holmer et al., 2001, s 33). I ett öppet område, t.ex. en stor gräsplan, blir skyviewfaktorn närmre 1. I ett tätbebyggt område med höga hus blir skyviewfaktorn istället låg och vi får ett värde som är närmare 0. Fisheyebilderna har först öppnats upp i dataprogrammet Paint där de har behandlats för att få himmel och ytor på t.ex. hus och bilar att skiljas åt, denna behandling innebär att ljusa ytor som fönster och väggytor målas över för att inte likna himlens ljusa färger för mycket. Därefter konverteras bilden till dataprogrammet IRDISI som gör det möjligt att räkna ut skyviewfaktorn. I detta dataprogram så läses tre koordinater på bildens omkrets av och antecknas, därefter antecknas antal rader och kolumner inom funktionen Layer properties. Slutligen så bestäms och antecknas gränsvärdet för himmel i programmet IDRISI. Nästa steg är att öppna ett tredje dataprogram som heter svfmakro.exe. I detta program skall värdena som lästes av och antecknades vid behandlingen av fisheyebilden i paint att matas in. Slutligen så utförs en beräkning i programmet IDRISI. För att starta beräkningen i IDRISI så hämtas först de data som skrevs in i svfmakro.exe genom att leta fram filen svf.iml. Därefter igångsätts beräkningen som skall leda fram till ett skyviewvärde mellan 0 och 1, detta görs genom att starta run macro. När beräkningen är färdig är det bara att läsa av skyviewfaktorn i category 0. 18

4. 4 Felkällor Metoden att observera och uppskatta vindförhållandena på plats är en metod som innefattar en del brister. Det är en osäker metod där den mänskliga faktorn styr och kan fela. Detsamma gäller den väderobservation av molntyp, molnmängd och molnhöjd som har gjorts i början och slutet av varje mätfärd. Dessa observationer har utförts i stadsmiljöer där det är svårt att få en bra översikt av himlen p.g.a. de höga byggnader som är i vägen. På grund av bristerna i väder och vinduppskattningarna har de synoptiska observationerna ifrån Säve Väderstation även tagits med. Synoptiska observationer från Säve Väderstation har också en faktor att ta hänsyn till, och det är avståndet från Säve flygplats där Säve Väderstation ligger och det undersökta området i centrala Göteborg där temperaturmätningarna har utförts. När svaga vindar på 0-1 m/s gör sig gällande på Säve Väderstation så kan lokala skillnader betyda mycket. Vindriktningen kan då vara en helt annan vid Göta älv än vad som har observerats vid Säve flygfält. Molnmängd, molntyp och molnhöjd kan också lokalt skilja sig åt, men det är mer marginellt och har inte lika stor betydelse. Byvindar som ibland förekommit på olika mätplatser under mätfärderna kan ha stört temperaturmätningarna och istället för att mäta temperaturen på platsen så mäter Almemo 2290-8 byvindens temperatur. Byvinden har ibland en annan temperatur än den som gör sig gällande på den aktuella mätplatsen, detta har märkts i form av kraftiga temperaturförändringar vid byvindar. Det är därför bra att det har utförts två mätrundor efter varandra vid de tillfällen mätningarna har gjorts, då får vi ett mer statistiskt säkerställt värde. Påverkan från tillfälliga byvindar blir därför mindre och felkällan blir inte lika stor. I temperaturmätningar i en stad så finns stora risker för att råka ut för solkatter, det finns många fönster där solstrålarna kan reflekteras emot. I mätningarna så finns risker på två mätplatser, nämligen på de platser där grön och brun ( figur 1) logger suttit. Loggrarna sitter uppe hela dygnet och det är svårt att förutse hur solens reflexer mot fönsterrutor och ljusa ytor kommer att röra sig under dagen. Skälet till att den tredje loggern inte är i riskzonen när det gäller solkatter är att den är uppsatt under Bazarbron och är där väl skyddad mot solens strålar. De temperaturmätningarna som utförts under mätfärder har skett under ständig förflyttning till fots och då har inte solkatter hunnit påverka temperaturen nämnvärt. Dessutom sker mätningarna under ständig uppsyn när mätfärderna utförs, detta gör att det går att hålla bättre uppsikt på företeelser som solkatter. I avsnittet Resultat så kommer felkällor kring solkatter att vidareutvecklas och tas upp mer ingående när det gäller loggern vid Jazzhuset. 19

5. Resultat I detta avsnitt skall de manuella temperaturmätningarna och loggermätningarna att redovisas. Detta kommer att ske dels i form av linjediagram och dels med hjälp av en förklarande text under varje linjediagram. Dessutom så kommer en kort redovisning av väderleken under de dagar mätningarna utfördes att tillkännages. 5. 1 Väderobservationer under mätfärder En stor del av detta avsnitt är grundat på egna väderobservationer. Det var ibland svårt att se hur mycket och vilken typ av moln det var på himlen på kvälls- och nattmätningarna. Vid dessa tillfällen har Säve Väderstations synoptiska observationer varit ett stöd. Dessa synoptiska observationer har självklart funnits som stöd även under övriga tider på dygnet i och med att visuella väderobservationer har en del brister ( se felkällor). 2/10-02 så var den större delen av dagen nästintill helmulen. På förmiddagen var det mest stratusmoln och senare på eftermiddagen gick det över till att vara cumulus och altocumulusmoln som dominerade på himlen. På 15-mätningen så var det lite uppsprickande och ganska tunna moln på himlen, då hade solen lite större möjligheter att lysa igenom. På kvällen (Kl. 21) och på nattmätningen (Kl. 00) så var det växlande molnighet. Luften kändes vid dessa tider ljummen vilket kan tyda på en minskad utstrålning. Den 3/10-02 har likheter med datumet ovan, det är nämligen också en förhållandevis mulen dag. På förmiddagen och fram till eftermiddagen så är det stratusmoln och stratocumulusmoln som dominerar. Det är på förmiddagen nästintill helmulet medan det spricker upp sent på eftermiddagen och fram på kvällen är det växlande molnighet. På kvällsmätningen och nattmätningen är det precis som på dagen stratocumulusmoln som dominerar. Vid dessa två mätningar kom några enstaka regndroppar från himlen. 8/10-02 var det vid tiden för 9-mätningen molnigt men uppsprickande lite varstans på himlen. Det var samma väder på 12-mätningen medan himlen under 15-mätningen var ganska täckt av moln. Molnen under de tre mätningarna har dominerats av stratocumulusmoln. Under alla dagens mätningar så har det blåst och då mestadels byvindar. Både 21- och 00-mätningen var fria från moln och vinden hade nu minskat till mycket svag vind. 9- och 12-mätningen den 9/10-02 var molnfria med lite vind, nästintill vindstilla. Dock kunde en ökande vind skönjas vid mätrunda nr. 2 klockan 12, d.v.s. klockan 12.30-13.00. Vid tiden för 15-mätningen så var det lite mer vind, Säve Väderstation hade 3 m/s. Det var nu också en ökad molnighet med stratocumulus, man kunde dock se himlen lite varstans. 21- och 00 så var det klart och nästan ingen vind. 20

10/10-02 var sista dagen med temperaturmätningar under mätfärder och denna dag började med en helt molnfri himmel och nästan vindstilla vid 9-mätningen. 12-mätningen hade inslag av enstaka cumulusmoln men det var fortfarande nästan vindstilla. Klockan 15 så fanns också enstaka inslag av cumulusmoln och det var lite mer vind än på 12- mätningen, Säve Väderstation uppmätte 2 m/s klockan 15. Både 21- och 00-mätningen hade klart väder och vindstilla. Detta uppmätte även Säve Väderstation. För att lättare kunna diskutera de olika mätdagarna har en indelning beroende på väderlek gjorts. 2/10-02, 3/10-02 och 8/10-02 hade liknande väderlek med en del inslag av molnighet, stratocumulusmoln var dominerande molnslag. Dessa dagar kommer vidare i uppsatsen benämnas som molniga dagar. Den 9/10-02 och den 10/10-02 var mer lika varandra med mestadels klart väder och lite vind, dominerande molnslag var enstaka cumulusmoln. Dessa dagar kommer att benämnas som klara dagar. 5. 2 Temperaturmätningar under mätfärder En redogörelse av temperaturvärden, både vatten- och lufttemperaturer, kommer inom detta avsnitt att ges. Detta kommer att ske metodiskt med en dag i taget med 2/10-02 som första datum och 10/10-02 som sista. Det finns en tendens som visar att mätningarna kl.12 och 15 håller sig temperaturmässigt nära varandra medan klockslagen 9, 21 och 00 håller sig nära varandra. 12 och 15 är därför namngivna som dagmätningar och 9, 21 och 00 är kallade nattmätningar trots att kl. 9 är på morgonen. Det går även att göra en indelning av mulna respektive soliga dagar. Den 2/10-02, 3/10-02 och 8/10-02 benämns som molniga dagar medan 9/10-02 och 10/10-02 betecknas som klara dagar. Perioden börjar alltså med molniga dagar och i slutet av mätperioden så övergår den till klara dagar. Mätfärderna har först planerats på en karta. Mätpunkterna har lagts ut i nord-sydlig riktning och går rätt igenom hela Göteborgs city. På kartan så har det dragits en rät linje och punkterna har sedan projicerats längs denna linje. Skalan på kartan har sedan omvandlats för att stämma med verkligheten och det har då varit möjligt att räkna ut avstånden mellan mätpunkterna. Dessa avstånd är utsatta på X-axeln i diagrammen nedan. Första mätplatsen ligger på Vasagatan och är först på X-axeln, den ligger alltså på 0 m. Den sista mätplatsen är belägen 1 948 m ifrån den första och är således placerad sist på X- axeln. Denna mätplats är en logger och utmärkt som en brun punkt på figur 1. Temperaturmätningarna i vattenkropparna har också gjorts under mätfärderna. Vattenkropparna där mätningarna utförts i korsas längs mätfärdens sträckning genom Göteborgs city. Platserna där temperaturmätningarna i vattenkropparna har utförts i har också lagts in längs linjen på kartan och sedan har avståndet räknats ut. Vattenkropparna finns också utmärkta i diagrammen nedan. Först kommer den minsta av vattenkropparna på 396 m från mätpunkt 1, det är Vallgraven. Denna följs av Hamnkanalen som är den näst minsta av vattenkropparna och ligger på 860 m från mätpunkt 1. Sist av vattenkropparna längs mätfärden ligger den största vattenkroppen som är Göta älv, den ligger 1 464 m från första mätpunkten. Temperaturförändringen i vattenkropparna under ett dygn är liten, mindre än en grad Celsius. Därför så redovisas inte nattmätningarna för vattenkropparna, endast 12 och 15-mätningarna finns med i diagrammen. 21

I figur 18 har ett diagram med temperaturmätningarna ifrån mätfärderna ( luft- och vatten) och värdet från loggern på Hisingen vid Göta älv lagts in. Y-axeln visar temperaturvärden (C ) och X-axeln avstånd (m). Med avstånd avses första mätpunkt i Vasastan (punkt 1 i Figur 1) till sista mätpunkt som är loggern på Hisingen vid Göta älv (brun punkt i Figur 1). Loggern finns här p.g.a. att avståndet ifrån sista mätpunkt från mätfärden ( nr. 20 Figur 1) till andra sidan Göta älv är för stort för att det skulle vara möjligt att ha en mätpunkt på mätfärden där. Dessutom är älven ett hinder som skulle ha varit tidsödande att ta sig över till fots. Det är som synes ca 1950 m mellan första mätpunkten och den sista. De 21 punktsymboler som återfinns på varje kurva är de olika mätpunkterna som går att se i Figur 1, det går därför tydligt att se avståndet mellan varje mätpunkt. 5. 2: 1 21 Temperatur (C) 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 0 500 1000 1500 2000 Avstånd (m) Kl.9. Vind: NV 2 m/s Kl.12 Vind: V 2 m/s Kl.15 Vind: NV 1 m/s Kl.21 Vind: N 2 m/s Kl.00 Vind: SO 2 m/s Vattentemp.Kl.12 Vattentemp.Kl.15 Figur 18: Diagrammet visar temperaturmätningar från den 2/10-02. Figure 18: The diagram shows temperature measurements from 2/10-02. Det går i Figur 18 ( 2/10-02) att se hur temperaturen vid och över vattenkropparna Vallgraven, Hamnkanalen och Göta älv går ned dagtid (kl.12 och 15) och att vattentemperaturen är lägre än lufttemperaturen. Lufttemperaturen på Hisingen vid Göta älv är högre än vid Göteborgsoperan under dagstemperaturerna. Samtidigt så har vi en vind som blåser NV, alltså ifrån Hisingen och ut mot Göta älv. Klockan 12 blåser det 2 m/s och klockan 15 1 m/s. Luften som denna vind för med sig värms troligen upp när den förs över land (Hisingen) och det blir således en högre temperatur på loggern på Hisingen. Vid Göteborgsoperan däremot får vi en lägre temperatur eftersom luften har kylts av när den rört sig över den svalare Göta älv. Lufttemperaturerna på natten och tidigt på morgonen är mestadels högre än vattentemperaturerna, de är dock närmre vattentemperaturerna än dagstemperaturerna och 22