PBM2 Bilaga 1 Processbeskrivning

PBM2 utg. 5 bilaga 1 Sida 1 (20) PBM2 Bilaga 1 Processbeskrivning Innehållsförteckning Sida 0 Inledning 2 1 Planera och förbered kvalificering 3 1.1 Utse TH projektledare 3 1.2 Bereda och planera kvalificeringsprojekt 3 1.3 Framtagning av objektspecifika uppgifter 5 1.4 Upprätta Defekt- och Skadeanalys 6 1.5 Upphandla ackrediterat kontrollorgan 7 1.6 Granska Defekt- och Skadeanalys 7 1.7 Välja provningsmetod 7 1.8 Inventera tidigare kvalificeringar och testblock 7 1.9 Upphandla kvalificeringsorgan 8 1.10 Upphandla provningsföretag 8 1.11 Kvalificeringsinriktning 9 1.12 Uppstartsmöte 9 1.13 Anskaffa testblock 9 2 Dokumentera OFP-system 11 2.1 Upprätta provningsprocedur 11 2.2 Upprätta teknisk motivering (TM) 12 2.3 Granska provningsprocedur och teknisk motivering (AL/TH) 12 3 Kvalificera OFP-system 13 3.1 Granska provningsprocedur och teknisk motivering (KO) 13 3.2 Kvalificeringsprocedur 13 3.3 Kvalificeringsmöte 13 3.4 Kvalificera provningsprocedur 14 3.5 Kvalificera provningsutrustning 14 3.6 Kvalificera personal 15 3.7 Omkvalificering 16 3.8 Resultatredovisning 16 4 Förbättra kvalificeringsprocessen 17 4.1 Återföra kvalificeringserfarenheter 17 4.2 Prova objekt 17 4.3 Återföra kvalificeringserfarenheter efter provning 17 4.4 Förbättra kvalificeringsprocessen 17 5 Processbeskrivning schema 18

PBM2 utg. 5 bilaga 1 Sida 2 (20) 0 Inledning PBM 2s huvuddokument beskriver Vad som ska göras. I processbeskrivning enligt denna bilaga beskrivs Hur kvalificeringsverksamhet ska bedrivas. Processbeskrivningen har delats upp i fyra huvudgrupper enligt detta dokuments kapitel 1-4. Se även översikt av processen i figur 1 och kapitel 5. Observera att detta är den i normalfallet föredragna processordningen. Vissa aktiviteter kan dock väljas att utföras parallellt eller i annan ordning. Detta avgörs t.ex. av kvalificeringens omfattning och tidsplan. Avvikelser i processordningen bör vara i förväg överrenskomna mellan inblandade parter Figur 1 Översiktligt processchema

PBM2 utg. 5 bilaga 1 Sida 3 (20) 1 Planera och förbereda kvalificering Normalt ansvarar tillståndshavarna för planering och förberedelse av kvalificering. 1.1 Utse TH projektledare TH utser projektledare som ska ha utbildning, erfarenhet och rätt kompetens för den uppgiften. Projektledaren måste också tilldelas erforderliga personalresurser och andra medel för att kunna genomföra ett kvalificeringsprojekt framgångsrikt. Projektledaren har ett fullständigt tekniskt och ekonomiskt ansvar, tillika ansvar för kvalificeringsprojektets kvalitet (säkerhet, miljö och ekonomi). Projektledaren bör ha grundläggande kunskap om den provningsteknik som ska kvalificeras. Detta innefattar ansvar för planering och styrning av kvalificeringsprojektets resurser. Projektledaren skall fortlöpande hålla berörda informerade om arbetets fortskridande. Projektledaren skall tillse att alla beslut som fattas dokumenteras. Denne skall också se till att erforderliga beslut fattas. Alla ändringar i kvalificeringsprojekt liksom andra väsentliga händelser skall dokumenteras. Förändringar i projektets omfattning skall projektledaren skriftligen överenskomma med berörda parter och dokumentera på ett tydligt sätt. 1.2 Bereda och planera kvalificeringsprojekt 1.2.1 Kvalificeringsunderlag Innan ett kvalificeringsprojekt startar skall projektledaren förvissa sig om att allt underlag som krävs för att starta kvalificeringsprojektet finns framme. Projektledaren måste också försäkra sig om att underlaget är kvalitetssäkrat. I beredningen av en kvalificering ingår förutom att ta fram det objekt/anläggningsspecifika kvalificeringsunderlaget även att ta fram kravspecifikation, tidplaner och erforderligt förfrågningsunderlag för kvalificeringsprojektet. Det är mycket viktigt att tydliga och genomtänkta kravspecifikationer finns eftersom detta kommer att vara det mål/underlag som det framtida arbetet styrs av.

PBM2 utg. 5 bilaga 1 Sida 4 (20) 1.2.2 Planera kvalificering Erfarenhetsmässigt vet man att det för större provningsprojekt behöver finnas minst två år tillgängliga från projektstart till provningsgenomförande för att hinna med kvalificeringen under ordnade former. Oftast kan realistisk detaljplanering inte göras förrän TH har beställt AL. Det är dock angeläget att kraftföretagen så fort som möjligt bildar sig en uppfattning om trolig tid för genomförande av ett kvalificeringsprojekt. Planeringen måste göras innan kvalificeringsprojektet påbörjas och skall ses över kontinuerligt genom uppföljningar. Under arbetets gång skall projektledaren hålla sig underrättad om arbetets framskridande och om problem som uppkommer som fordrar speciella insatser för att finna en lösning. I större kvalificeringsprojekt är det ofta lämpligt att göra en uppdelning i delprojekt. Det är viktigt att delprojekten är väl definierade och avgränsade samt att gränssnitten till andra delprojekt är tydliga och klargjorda. 1.2.3 Upprätta projektbeskrivning För varje kvalificeringsprojekt skall en projektbeskrivning tas fram av projektledaren. Beskrivningen skall innehålla de uppgifter som krävs för att kunna genomföra kvalificeringsprojektet. Material som har tagits fram i samband med beredningen utgör underlag. Projektbeskrivningen ska även innehålla en resursplan, som ligger till grund för tilldelning av resurser till projektet. Projektbeskrivningen upprättas för att tydliggöra projektets roller, säkra krav och tydliggöra resursbehovet. 1.2.4 Uppföljning Det skall finnas rutiner för uppföljning av ekonomi, teknik, tid och kvalitet. Regelbundna uppföljningar skall göras och stämmas av mot uppgjorda planer för projektet. Alla avvikelser mot planerna skall följas upp och korrigerande åtgärder vidtas. Projektledaren ska dokumentera alla viktiga händelser i projektet. Ekonomiska avvikelser skall analyseras och om möjligt åtgärdas samt rapporteras till berörda.

PBM2 utg. 5 bilaga 1 Sida 5 (20) 1.2.5 Möten Sammanträden/möten har flera syften. Syftena kan delas in i huvudgrupperna information, planering och beslut. Den som kallar till ett möte skall klargöra syftet med mötet i förväg. Alla möten ska ha en dagordning, även om denna kan vara mycket enkel i många fall. Protokoll eller anteckningar skall föras vid alla möten. I större projekt skall sammanträden följa uppställda formalia beträffande kallelse, föredragningslista, protokoll, justering av protokoll etc. Protokoll ska skrivas och distribueras snabbt. För varje icke färdigbehandlad punkt skall anges vem som skall arbeta vidare med frågan och när konkreta resultat skall avrapporteras. Projektledaren är sammankallande och mötesordförande. Det ska finnas en rutin för hur det specifika kvalificeringsprojektet fortlöpande skall redovisas och rapporteras och med vilken frekvens själva rapporteringen skall ske. Det kan med fördel redan i rutinen specificeras vilka fasta mötestidpunkter som kommer att gälla under projektets fortlevnad. Rapportering bör innehålla en lista där status på samtliga aktuella dokument redovisas. 1.3 Framtagning av objektspecifika uppgifter Basinformation från kontrolldokumentation och en rad olika objektspecifika uppgifter behöver identifieras för framtagandet av olika kvalificeringsdokument såsom: Skadetålighetsanalys Defekt och skadeanalys Upphandlingsunderlag Kvalificeringsinriktning Testblocksspecifikationer Insamlandet av objektspecifika uppgifter kräver ofta tillgång till utrymmen som endast är tillgängliga vid revisionsavställning. Från kontrolldokumentationen bör tillämpliga delar av följande uppgifter ingå: Identitetsnummer på aktuellt provningsobjekt Ritningsunderlag över provningsobjekt Svetsinstruktion som anger svetsförfarande t ex WPS Dokument som redogör om och hur värmebehandling är utförd Materialintyg över ingående material i provningsobjekt OFP-protokoll från prefabricering-, montagetillverkning och återkommande kontroll

PBM2 utg. 5 bilaga 1 Sida 6 (20) Dokumenterade reparationer och bearbetningar Dokumenterad avvikelse avseende dimensioner, godtjocklek, geometriska variationer både in- och utvändigt, ytors utseende Provningsbegränsningar Ferrithaltsmätningar av austenitiskt gjutgods. Tillämpliga delar av följande MTO-faktorer bör ingå: Ergonomiskt utrymme för provningspersonal Arbetstemperatur Belysningsförhållanden Bullernivå Ställningsbehov Yt- och allmändosrat vid provningsobjekt Krävs extra skyddsutrustning. 1.4 Upprätta Defekt- och Skadeanalys Defekt- och Skadeanalys (DoS) definieras i PAKT definitionslista enligt följande: Defekt- och skadeanalys En sytematisk analys utgående ifrån komponentens konstruktiva utformning, tillverkning, installation, drifthistorik och förväntade framtida driftförhållanden. Defekt och skadeanalysen (DoS) identifierar troliga skademekanismer och beskriver förväntade defekttyper liksom lämpliga provningsområden. En skadetålighetsanalys beskriver kritisk och acceptabel defektstorlek samt defekters tillväxthastighet under rådande driftbetingelser i aktuell miljö vilket ger kvalificeringsdefektens storlek. Beräkningarna utförs för förekommande defektorienteringar, enligt vedertagna normer och beräkningsmetoder. En DoS skall beskriva vilka defekttyper som kan förekomma i den/de komponent(er) som den aktuella kvalificeringen ska gälla för. I defektbeskrivningen ingår alla defekttyper, som rimligt kan förekomma i komponenten och som är i behov av att värderas. De defekter som skall ingå i kvalificeringen beskrivs så noggrant som möjligt med avseende på position, orientering och egenskaper. T.ex. typ, morfologi, lutning, vridning. I DoS anges även aktuell provningsvolym.

PBM2 utg. 5 bilaga 1 Sida 7 (20) 1.5 Upphandla ackrediterat kontrollorgan Upphandling av ackrediterat kontrollorgan ska genomföras enligt THs normala upphandlingsrutiner och göras i god tid. Ingår granskning av skadetålighetsanalys i upphandlingen ska en överenskommen tidsplan med inlagd uppföljning upprättas. 1.6 Granska Defekt- och Skadeanalys Defekt- och skadeanalys skall granskas av ett ackrediterat kontrollorgan (AK) i enlighet med deras tekniska instruktioner. Granskningsintyg skall utfärdas av AK för defekt och skadeanalysen. 1.7 Välja provningsmetod Baserat på objektbeskrivning och defekt- och skadeanalys (DoS) föreslår TH en preliminär provningsmetod. Vilken metod som är lämplig beror på defekttyper, provningsvolym, provningsområdets placering och åtkomlighet etc. Definitivt val av provningsmetod sker i samband med upphandling av provningslaboratorium. 1.8 Inventera tidigare kvalificeringar och testblock TH skall undersöka om det finns tidigare genomförda kvalificeringar och/eller testblock som kan användas för det aktuella objektet. Vid inventering av tidigare kvalificeringar bör följande kvalificeringsalternativ övervägas: Ny kvalificering Kombination av befintlig och ny kvalificering Utvidgning av befintlig kvalificering. Ny kvalificering innebär att provningsobjektets material, geometri, defekter mm avviker så mycket från vad som tidigare finns kvalificerat att provningssystemet inte tekniskt kan motiveras utifrån tidigare utförda kvalificeringar. Kombination av befintlig och ny kvalificering innebär att en tidigare kvalificering kan utnyttjas, men det nya provningssystemet kan inte fullt ut tekniskt motiveras, utan måste kompletteras i olika avseenden. Utvidgning av befintlig kvalificering är när de förändringar som krävs kan tekniskt motiveras.

PBM2 utg. 5 bilaga 1 Sida 8 (20) 1.9 Upphandla kvalificeringsorgan Upphandling av ett kvalificeringsorgan (KO) ska genomföras enligt THs normala upphandlingsrutiner och göras i god tid. I upphandlingen ska en överenskommen tidsplan med inlagd uppföljning upprättas. Det är lämpligt att dela upp beställningen i etapper kopplade till olika faser i kvalificeringen för att lättare kunna följa upp KOs arbete i projektet. Exempel på sådana kan vara: Förberedelser och rådgivning Granskning av teknisk motivering och tillhörande dokumentation Granskning av provningsprocedur Praktiska demonstrationer Efterarbete, slutredovisning, intyg, m.m. KO ska utse en handläggare för varje kvalificeringsuppdrag. Denna ska ha det fulla ansvaret för kvalificeringen för KOs räkning med avseende på tekniskt innehåll, planering och ekonomi och vara THs entydiga kontaktyta. 1.10 Upphandla provningsföretag Upphandling av provningsföretag (ackrediterat laboratorium, AL) måste påbörjas i tid. För komplicerade uppdrag bör upphandlingen vara klar ca två år före planerad provning. Provningsuppgiften måste vara väldefinierad och beskrivas noggrant och detaljerat i förfrågan, för att provningsföretaget ska kunna förstå uppgiften och lämna en relevant offert. I förfrågan ska också framgå hur offerten ska vara strukturerad för att kunna utvärderas av beställaren. Inför eller i samband med THs upprättande av anbudsförfrågan till AL kan KO på begäran av TH bistå med teknisk support och rådgivning. För att tilltänkta leverantörer ska ha förutsättningar att offerera, är det viktigt att alla krav och förutsättningar beskrivs i förfrågan. Således bör förfrågan innehålla t.ex. följande uppgifter: Defekttyper Defektorienteringar Detekteringsmål Kvalificeringsdefekt och krav på att AL anger osäkerhet vid mätningar Kritiska komponentgeometrier Särskilda krav på provningsteknik

PBM2 utg. 5 bilaga 1 Sida 9 (20) Miljöpåverkan MTO aspekter. Övriga krav på leverantören som ska specificeras i förfrågan är omfattning och nivå på tekniska utredningar till teknisk motivering och annat underlag som leverantören förväntas svara för. Leverantören skall i en kvalificeringsstrategi redovisa hur ställda krav och förutsättningar uppfylls, vilken biläggs offerten. I övrigt skall upphandling av ett AL genomföras enligt THs normala upphandlingsrutiner. 1.11 Kvalificeringsinriktning Kvalificeringsinriktningen är ett dokument där TH beskriver målen för kvalificeringen och vad KO skall kvalificera provningsproceduren emot. Det är viktigt att en inriktning/mål för kvalificeringen definieras så tidigt som möjligt och att inriktningen/målet accepteras av alla inblandade. Inriktningen/målet består normalt av att följande bestäms: Typ av kvalificering Kvalificeringsdefekt Detekteringsmål Karaktäriseringskrav Toleranser för positionering Intervall inom vilket storleksbestämning ska ske Toleranser för storleksbestämning Provningsmetod/er Omfattning av praktiska demonstrationer Antal och typ av testblock Mock-up behov. Några av ovanstående strecksatser kan behöva hållas öppna tills efter det att val av provningslaboratorium har skett. Kvalificeringsinriktning/mål dokumenteras i en rapport, vilken granskas enligt normala rutiner. Inriktning och mål kan ingå som en del i projektbeskrivningen. 1.12 Uppstartsmöte Varje kvalificering inleds med ett startmöte där förutsättningarna och inriktningen för kvalificeringen presenteras.

PBM2 utg. 5 bilaga 1 Sida 10 (20) 1.13 Anskaffa testblock De uppgifter som ligger till grund för bestämning av behovet av testblock och deras utformning kommer från arbetet med att verifiera provningsproceduren. På grund av planerings och/eller utvecklingsskäl måste dock ofta anskaffning av testblock påbörjas innan den tekniska motiveringen färdigställs. Beroende på situation kan man behöva testblock som simulerar komponentens geometri, materialkombinationer och andra komponentspecifika egenskaper eller enkla testblock där endast enstaka parametrar verifieras. En defektspecifikation skall upprättas för aktuella testblock. Denna grundar sig på den framtagna defekt- och skadeanalysen samt uppgifter från den tekniska motiveringen av provningstekniken. Defektspecifikationen skall bl.a. innehålla typ av defekt, orientering, storleksfördelning, antal och simuleringsteknik. Både öppna och blinda testblock ska tekniskt motiveras med avseende på utformning och defektinnehåll. För procedurkvalificering används öppna testblock, dvs. sådana där alla uppgifter om införda defekter är kända. Öppna testblock specificeras av AL/TH både vad gäller utformning och defektparametrar. Underlag och defektspecifikationer granskas av KO innan tillverkningen påbörjas. Tillverkning skall ske efter en detaljerad tillverknings- och kontrollplan. Tillverknings- och kontrollplan skall granskas och godkännas av TH och KO. Kontrollplanen skall som minst innehålla följande uppgifter: Kontroll av ingående material Kontroll under och efter tillverkning av svetsfog Kontroll av värmebehandling Kontroll under och efter inplantering av defekter Leveranskontroll. För personalkvalificering och systemkvalificering används blinda testblock, d.v.s. sådana där endast KO har uppgifter om införda defekter. Dessa specificeras av AL/TH med avseende på utformning, medan KO tar fram defektspecifikationer. Om både öppna och blinda testblock ingår i kvalificeringen kan det vara en fördel att uppdra åt KO att göra defektspecifikationerna även för de öppna blocken, då man på detta sätt försäkrar sig om god kompatibilitet mellan procedur- och personalkvalificeringarna.

PBM2 utg. 5 bilaga 1 Sida 11 (20) För varje testblock som tillverkas skall normalt en fingerprint utföras för att säkerställa kvaliteten på testblocken. Fingerprinten skall vara en bedömning om testblocket defektsimuleringar uppfyller defektspecifikationen och utgöra facit inför procedur och personalkvalificeringar. Fingerprint skall göras enligt lämplig procedur med krav på utrustning, kompetens på personal samt redovisning. Proceduren bör vara anpassad för att motsvara provningen av objekt i gällande kvalificering. Om testblock tillverkas till redan kvalificerad procedur bör denna i tillämpliga delar följas vid fingerprint. För varje testblock skall ett protokoll skrivas där samtliga defekter rapporteras med avseende på signalsvaren för detektering, karakterisering och storleksbestämning. För alla defekter som inte anses uppfylla kraven i något av fallen skall detta tydligt framgå i redovisningen. När fingerprint är genomfört bör ett möte mellan TH, AL samt KO hållas där resultatet samt eventuella avvikelser redovisas. Detta gäller även vid fingerprint på blinda testblock. Fingerprint för blinda testblock bör utföras eller övervakas av KO för att säkerställa sekretessen kring blinda testblock. Testblock anskaffas normalt av TH.

PBM2 utg. 5 bilaga 1 Sida 12 (20) 2 Dokumentera OFP-system Normalt ansvarar det upphandlade ackrediterade laboratoriet för att aktiviteterna i kapitel 3 utförs på ett sätt och med en kvalitet som specificerats i upphandlingsunderlaget. 2.1 Upprätta provningsprocedur Provningsproceduren upprättas av det anlitade ackrediterade laboratoriet (AL). För att kunna börja upprätta en provningsprocedur måste följande förutsättningar föreligga: Förväntade defekter skall vara identifierade Ett övergripande koncept om hur provningen ska utföras skall vara överenskommet med beställaren (TH) Uppgifter om provningsområdets geometri, material och andra för provningen nödvändiga komponentuppgifter MTO-uppgifter som kan påverka provningsresultatet skall vara identifierade. Med detta utgångsmaterial skriver AL en provningsprocedur. Det är viktigt att komma ihåg att en provningsprocedur är en instruktion till provningspersonalen vid genomförandet av provningen. Den ska därför utformas med hänsyn till detta. Provningsproceduren ska således beskriva provningens olika moment steg för steg på ett entydigt sätt. Ingående parametrar ska anges med tolerans eller intervall. Uppgifterna i provningsproceduren ska verifieras. Detta görs i en teknisk motivering. Det är viktigt att all verifiering av provningsproceduren redovisas i den tekniska motiveringen och inte skrivs in i själva proceduren. 2.2 Upprätta teknisk motivering (TM). Teknisk motivering (TM) är benämningen på information som redovisas för att verifiera och motivera den tekniska lösning som valts för att utföra den definierade provningsuppgiften. En TM skall normalt följa ENIQ Recommended Practice 2: Strategy and Recommended Contents for a Technical Justification, issue 2, 2010, ENIQ report nr.39, EUR 24111EN.

PBM2 utg. 5 bilaga 1 Sida 13 (20) TM ska innehålla uppgifter både om komponenten som ska provas och om provningstekniken/proceduren inklusive utrustningen. I det förra fallet kan det röra sig om geometri, material, driftförhållanden, m.m., i det senare fallet om provningstekniska detaljer, viktiga variabler, provningstoleranser, m m. I TM ska en mätosäkerhetsanalys ingå. Provningssystemets viktiga/väsentliga variabler bör i TM normalt redovisas enligt riktlinjer i Recommended Practice 1 ENIQ Recommended Practice 1 Influential/ Essential Parameters, Issue 2, 2005, ENIQ Report nr. 24, EUR 21751 EN. Ett exempel på en TM finns i Enhagen 1, rapport 016/06, utgåva C. TM kan bestå av många olika slags information, t ex referenser till och utdrag ur den öppna litteraturen, härledning av fysikaliska fenomen, matematisk modellering, resultat från experiment och utredningar och redovisningar från försök utförda särskilt för den aktuella proceduren. Vid kvalificering av utrustning mot befintlig kvalificerad procedur kan en separat TM upprättas för utrustningen. 2.3 Granska provningsprocedur och teknisk motivering (AL/TH) Provningsproceduren är det styrande dokumentet för provningen som ska utföras i anläggningen. Innan kvalificering påbörjas är det därför viktigt att AL och TH övertygar sig om att den är ändamålsenlig, fullständig och inte innehåller några tekniska felaktigheter. AL ska försäkra sig om att proceduren fungerar genom att genomföra tillräckliga analyser och praktiska prov. TH att försäkra sig om att den provning proceduren beskriver är ändamålsenlig m.a.p. den förelagda uppgiften i anläggningen och att omfattningen motsvarar det som beställts. Det är lämpligt att AL tillsammans med TH genomför en slutkontroll av provningsproceduren, till exempel genom en Procedure Acceptance Test (PAT), för att säkerställa kvaliteten före kvalificeringen. Resultatet av kontrollen ska dokumenteras. TH ska granska TM med avseende på teknisk kvalitet och fullständighet.

PBM2 utg. 5 bilaga 1 Sida 14 (20) 3 Kvalificera OFP-system KO ansvarar för att aktiviteterna i kapitel 4 genomförs och dokumenteras på ett sådant sätt att ställda krav uppfylls. 3.1 Granska provningsprocedur och teknisk motivering (KO) Provningsprocedurer och TM ska granskas enligt tillämpliga instruktioner som skall vara utformade så att de säkerställer rimlig likformighet i granskningen mellan olika handläggare. Under granskningsarbetet ska täta kontakter hållas mellan KO och AL/TH, så att eventuella oklarheter och/eller brister i underlaget kan åtgärdas. KOs frågor/påpekanden och TH/ALs redovisningar skall alltid dokumenteras. Granskningsresultatet ska dokumenteras och delges AL/TH. 3.2 Kvalificeringsprocedur För att styra genomförandet av kvalificeringen ska KO efter genomförd granskning av provningsprocedur och TM upprätta en kvalificeringsprocedur. Syftet med kvalificeringsproceduren är att ge detaljanvisningar som gäller tillvägagångssättet vid genomförandet för den enskilda kvalificeringen. Kvalificeringsproceduren skall även ange bedömningskriterier för kvalificeringen och omfattningen av de praktiska demonstrationerna Detta görs enligt KOs interna rutiner. TH och AL skall ges möjlighet att lämna synpunkter på kvalificeringsproceduren innan kvalificeringsarbetet startar. 3.3 Kvalificeringsmöte Vid kvalificeringsmötet bekräftas att tidigare givna förutsättningar och mål för kvalificeringen fortfarande gäller. Vid detta möte gör AL/TH en muntlig presentation av provningsprocedur och teknisk motivering. KO gör en presentation över hur man avser bedriva kvalificeringen i det aktuella fallet genom att gå igenom sin kvalificeringsprocedur.

PBM2 utg. 5 bilaga 1 Sida 15 (20) 3.4 Kvalificera provningsutrustning (inklusive FAT) Då det bedöms, efter att granskning av TM har utförts, att praktiska demonstrationer av bär- och styrutrustningen behöver genomföras skall de ske under KO:s ledning enligt fastställda instruktioner och i enlighet med överenskommen kvalificeringsprocedur. Vid denna utrustningskvalificering ställs krav på positioneringsnoggrannhet och repeterbarhet hos utrustningen. Även utrustningens stabilitet och allmänna lämplighet för uppgiften bedöms. Ett program för utrustningskvalificeringen upprättas av AL och granskas och godkänns av TH samt KO. Utrustningskvalificeringen bevittnas av KO. De övriga krav som TH ställer på utrustningen, t ex säkerhetsfunktioner och rena system, kontrolleras som ett Factory Acceptance Test (FAT). Ett program för FAT upprättas av AL och granskas och godkänns av TH. Utrustningskvalificeringen bevittnas av TH. Utrustningskvalificering och FAT kan utföras vid samma tillfälle och enligt ett gemensamt program. Godkänd utrustningskvalificering dokumenteras i enlighet med KOs rutiner och redovisas till TH och AL. Vid underkänd utrustningskvalificering ska KO kalla till ett möte med berörda parter för genomgång av resultatet, orsak och fortsatt handlingsgång. Vid genomförande av FAT utan utrustningskvalificering övergår ansvaret till TH. 3.5 Kvalificera provningsprocedur Då det bedöms, efter att granskning av TM har utförts, att praktiska demonstrationer behöver genomföras skall de ske under KO:s ledning enligt fastställda instruktioner och i enlighet med överenskommen kvalificeringsprocedur. Godkänd kvalificering dokumenteras i enlighet med KOs rutiner och redovisas till TH och AL. Vid underkänd kvalificering skall KO kalla till ett möte med berörda parter för genomgång av resultatet, orsak och fortsatt handlingsgång.

PBM2 utg. 5 bilaga 1 Sida 16 (20) 3.6 Kvalificera personal Kvalificering av personal förutsätter att det finns kvalificerad procedur och utrustning. Praktiska demonstrationer för personalkvalificering utförs normalt på blinda testblock. Kvalificeringen kan gälla detektering, karakterisering eller storleksbestämning eller allt sammantaget. Den kan delas upp i fyra delmoment; Datainsamling Detektering Karakterisering Storleksbestämning. Kvalificeringen kan innefatta enskilda delmoment eller kombinationer av dessa. Personal kan även kvalificeras genom en teknisk motivering. Personal som ska kvalificeras ska vara väl förberedd och tränad för sina respektive arbetsuppgifter samt i förekommande fall vara certifierade. Vid kvalificering för manuell provning kan alla delmoment i provningen ingå tillsammans eller var för sig. Vid kvalificering för mekaniserad provning som utförs av ett provningslag, ska de arbetsuppgifter som kräver kvalificering definieras och kraven för varje sådan arbetsuppgift specificeras. Varje individ ska kvalificeras för en eller flera specificerade arbetsuppgifter. I kvalificeringsunderlaget identifierade MTO-parametrar som är av betydelse för provningsgenomförandet skall beaktas vid personalkvalificering. Personal som kvalificeras för datainsamling och utvärdering av provning ska vara certifierade till lägst nivå 2 enligt ISO 9712 eller annan nationell norm med motsvarande krav. För andra arbetsuppgifter vid mekaniserad provning ska en bedömning göras om vilken grundkompetens personalen behöver ha. Det är viktigt för resultatet att ALs personal, vilka genomför de praktiska demonstrationerna, är väl förtrogna med provningsproceduren och är tränade på att använda den och tillhörande provningsutrusning. Personalkvalificeringen sker under KO:s ledning enligt fastställda instruktioner och i enlighet med överenskommen kvalificeringsprocedur. Godkänd kvalificering dokumenteras i enlighet med KOs rutiner och redovisas till TH och AL.

PBM2 utg. 5 bilaga 1 Sida 17 (20) Vid underkänd kvalificering skall KO kalla till ett möte med berörda parter för genomgång av resultatet inom ramen av som kan delges med avseende på sekretessen rörande blinda tester. Kvalificeringsintyg för personal är giltiga i 5 kalenderår. 3.7 Omkvalificering Omkvalificering kan bli nödvändigt av två skäl. Dels kan personal, procedur eller utrustning ha underkänts vid kvalificeringen, dels kan förändringar i kvalificeringsunderlag, utrustning eller procedur påkalla kompletterande kvalificering. Vid omkvalificering på grund av ett underkännande, ska beställaren (TH och/eller AL) först visa att lämpliga åtgärder vidtagits för att avhjälpa de brister som orsakat underkännandet. Personal som inte uppfyller ställda krav, för ett eller flera moment, får endast göra en omkvalificering inom loppet av ett år. Vid omkvalificering/komplettering på grund av förändringar i kvalificeringsunderlag, utrustning eller procedur, följs den ursprungliga kvalificerings- proceduren i tillämpliga delar. 3.8 Resultatredovisning Resultat från kvalificering redovisas av KO till den som beställer kvalificeringen, om inget annat särskilt angivits i beställningen. Redovisning kan även ske till andra efter särskild överenskommelse. Redovisningen skall ske både muntligt och skriftligt och vara så detaljerad och fyllig som är möjligt med hänsyn till krav på sekretess avseende testblock och deras defektsimuleringar. Redovisning till andra än beställaren är en fråga mellan berörda parter och åligger inte kvalificeringsorganet. Kvalificeringens omfattning och giltighet skall dokumenteras av KO. Kvalificering av utrustning och procedur gäller för obegränsad tid, så länge inga förändringar av väsentlig art görs. Personkvalificeringar är tidsbegränsade. Giltighetstiden ska framgå av dokumentationen.

PBM2 utg. 5 bilaga 1 Sida 18 (20) Framkommer uppgifter som ger anledning att ompröva en tidigare godkänd kvalificering, då t ex tekniken inte fungerar vid provning i anläggning, ska detta skriftligen meddelas KO, som sedan ska utreda frågan och ta ställning till eventuell indragning av kvalificeringens giltighet. Berörd AL och TH ska få tillfälle att yttra sig innan beslut om indragning tas. Beslut om indragning ska meddelas berörd AL och TH samt innehålla en skriftlig motivering. 4 Förbättra kvalificeringsprocessen Det är viktigt, om vi ska lyckas förbättra kvalificeringsarbetet, att erfarenheter samlas in på ett enkelt och effektivt sätt så att förbättringsmöjligheter identifieras. 4.1 Återföra kvalificeringserfarenheter Att ta till vara erfarenheter från kvalificeringsarbetet är ett effektivt sätt att förbättra kvalificeringsprocessen. Varje kvalificering ger nya värdefulla erfarenheter. Efter ett genomfört kvalificeringsprojekt kallar projektledaren (TH) till genomgång där resultat, vunna erfarenheter, synpunkter från inblandade parter diskuteras. Vid detta möte bör alla involverade parter, dvs. TH, AL och KO, medverka. Projektledaren sammanställer och utvärderar framkomna synpunkter och erfarenheter som distribueras till berörda. Berörda ansvarar var och en för att omsätta vunna erfarenheter inom den egna organisationen. 4.2 Prova objekt Efter godkänd kvalificering genomförs provningar i anläggningarna. 4.3 Återföra kvalificeringserfarenheter efter provning För att få en återkoppling av hur det kvalificerade provningssystemet fungerade under provningen hålls ett erfarenhetsmöte mellan TH och AL. Vid detta möte kan även KO inbjudas om frågor rörande kvalificeringen väckts under provningsgenomförandet. Därmed kan erfarenheter från provningen tas tillvara.

PBM2 utg. 5 bilaga 1 Sida 19 (20) 4.4 Förbättra kvalificeringsprocessen För att förbättra processen skall vunna erfarenheter kontinuerligt dokumenteras och spridas till de som är berörda av kvalificeringsverksamheten. Ett forum som THAG-ÅK har en viktig uppgift att följa upp och informera om gjorda erfarenheter. Det åligger sedan medlemmarna i THAG-ÅK att genom olika aktiviteter se till att gjorda erfarenheter blir kända och implementerade. Detta kan ske både allmänt, t ex genom att hålla föredrag på konferenser och mera direkt som t ex i FOP-kärnkraft.

PBM2 utg. 5 bilaga 1 Sida 20 (20) 5 Processbeskrivning schema