Hållbara städer. Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills

Hållbara städer Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills

Innehåll Varför en satsning på hållbara städer?... 4 Uppdraget... 6 Våra slutsatser hittills... 11 Vad har vi sett och gjort?... 14 Vad är den hållbara staden?... 36 Vad görs i omvärlden?... 40 Delegationen för hållbara städer - en nationell arena för hållbar stadsutveckling... 42 Formgivning: Svensk Information Omslagsbilder: Stockholms stad, White Arkitekter, Johan Pontén, Lasse Strandberg för Barn i stan, Eddie Granlund Tryckning: Edita Västra Aros, augusti 2011 2 Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills

Copyright White Arkitekter Delegationen för hållbara städer sammanfattning av erfarenheter hittills Delegationen för hållbara städer har i december 2010 avrapporterat sitt arbete under perioden 2008 2010 till regeringen. Rapporten kan laddas ner från www.hallbarastader.gov.se. Den här skriften sammanfattar kort Delegationens uppdrag, arbete och slutsatser hittills. Delegationens ordförande och ledamöter ger här också sin personliga syn på viktiga aspekter av hållbar stadsutveckling. Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills 3

Varför en satsning på hållbara städer? Foto: Christian Almström Städer måste gå före och är en del av lösningen på klimathotet. Delegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen hösten 2008. Det skedde mot bakgrund av klimathotet och av insikten att de snabbt växande städerna över världen gör djupa ekologiska avtryck: de sliter på den lokala och regionala miljön och bidrar samtidigt till de globala utsläppen av växthusgaser. Men även med insikt om att städerna också kan vara en del av lösningen. Delegationen har arbetat under två år det första året i ljuset av förväntningarna inför klimatmötet i Köpenhamn, det andra året i skuggan av besvikelsen över att det kanske inte blir något globalt avtal om klimatet inom överskådlig tid. Utfallet av mötet i Köpenhamn stärker en gryende insikt om att det krävs fler verktyg än globala avtal för att driva på utvecklingen i rätt riktning. En slutsats är att det ställer ännu större krav på städerna att gå före när det gäller arbetet för att drastiskt minska hotet mot klimatet och därmed 4 Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills

försvara människans grundläggande livsbetingelser. Städerna träder än mer fram som viktiga politiska och fysiska arenor för att skynda på utvecklingen när förhandlingar bryter samman mellan nationer. Och det finns aktuella exempel på hur städerna går samman och tar ledningen. På klimatmötet i Köpenhamn träffades många av världens borgmästare för egna, långt mer framgångsrika, klimatförhandlingar. I C40-sammanslutningen har 40 stora städer gått samman för att genom tävling och kunskapsutbyte sporra varandra till utveckling. Den omfattande urbaniseringsvåg som sveper över världen ger också ökad tyngd åt städerna som arenor för att möta de stora samhällsutmaningarna. Den dramatiska urbaniseringen innebär att 75 procent av världens befolkning kommer att leva i städer inom några få decennier. Detta samtidigt som jorden kommer att befolkas av nio miljarder människor, de allra flesta kommer att vara unga människor som växer upp i länder som vi slarvigt brukar kalla den tredje världen. Även om den ekonomiska utvecklingen och tillväxten lyfter länder som Kina, Indien och Brasilien ur fattigdom kommer hundratals miljoner människor att fortsatt leva i yttersta armod, framförallt på den afrikanska kontinenten. En stor del, cirka tre miljarder av dessa i många fall unga och fattiga människor, kommer under de närmaste decennierna att söka sig till städerna i hopp om att kunna förverkliga drömmar om utbildning, arbete och framtid. Framtidens städer behöver anpassas till insikten att det inte finns ytterligare en eller två planeter i vår närhet som kan härbärgera en befolkning, som ständigt bryter mot givna biologiska system och som utarmar jordens resurser. Den idé som bär framåt är att städer kan infogas i en nödvändig och avgörande global utveckling som kräver att varje generation inser att förhållningssätt och livsstilar måste anpassas till en enda jord. Med nationell och global kraftsamling kan framtidens städer bli miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbara. Det är bråttom. För varje dag och år fördjupas problemen. Idag är klimathotet en realitet och tecken tyder på att tvågradersmålet kommer att överskridas. Många städer, i framförallt kustnära områden, kommer att vara särskilt utsatta och sårbara. För att lösa problemen måste insikt, engagemang och utveckling gå hand i hand. Ett särskilt ansvar vilar på världens ledande politiker inte minst i den rika delen av världen som bygger en del av sitt välstånd på ett stort uttag av jordens resurser sedan mer än ett sekel tillbaka i tiden. Men omställningen till en ekonomisk utveckling som också är ekologiskt hållbar utveckling ropar också på den enskilda individens engagemang och ansvarstagande. Var och en av oss måste ta ansvar för en hållbar utveckling. Det är så vi kan skapa hållbara städer. Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills 5

Uppdraget Den samlande arenan för hållbar stadsutveckling behövs. Delegationen för hållbara städer har följande uppgifter: Hantera ett statligt ekonomiskt stöd till utveckling av hållbara städer. Främja en integrerad, sektorsövergripande planering. Främja samverkan mellan näringsliv och kommuner samt allmänhetens deltagande i stadsbyggnadsprojekt. Stödja export av miljöteknik och främja internationellt samarbete som bidrar till hållbar stadsutveckling. Bidra till kunskapsutveckling och kunskapsspridning. Samla och sprida information om intressanta svenska och internationella exempel. Förlängt uppdrag Delegationens uppdrag var från början begränsat till perioden hösten 2008 till december 2010. Uppdraget har sedan förlängts ytterligare två år. Det förnyade uppdraget innebär att Delegationen fortsatt ska genomföra olika åtgärder som sätter fokus på och långsiktigt bidrar till förbättrade förutsättningar för utveckling av hållbara städer. Delegationen ska under åren 2011 2012 särskilt inrikta arbetet på att: Följa, stödja och utgöra mötesplats för projekt för hållbara städer Redovisa erfarenheter och goda exempel Främja arbetet med miljöteknikutveckling och export Stärka den sociala dimensionen i hållbar stadsutveckling Främja samverkan kring forskning och utveckling Identifiera hinder för hållbar stadsutveckling och förslag till åtgärder och lösningar Delegationen ska även under åren 2011 2012 hantera och besluta om ekonomiskt stöd till utveckling av hållbara städer. En nationell arena Delegationen för hållbara städer ska verka för en hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden. Vi ska samarbeta med andra viktiga aktörer för att bidra till att åstadkomma väl fungerande och attraktiva stadsmiljöer där hög livskvalitet går hand i hand med förbättrad miljö, ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och minimerad klimatpåverkan. Vårt uppdrag speglar två viktiga utgångspunkter för hållbar stadsutveckling helhet och samverkan. 6 Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills

Staden och dess utveckling måste ses som en helhet. Visionen om hållbarhet rymmer tre dimensioner, som förutsätter varandra. Ekologisk hållbarhet för bra miljö och begränsad klimatpåverkan. Social hållbarhet som handlar om arbete, välfärd, trygghet och goda uppväxtvillkor. Ekonomisk hållbarhet förutsätter ett väl fungerande och skapande näringsliv, handel och service. Olika aktörer måste samverka med varandra för att åstadkomma resultat. Detta gäller på olika nivåer i samhället. Myndigheter och andra institutioner måste samverka på nationell nivå. Kommuner, arkitekter, planerare, byggare, fastighetsbolag, experter, konsulter och andra aktörer måste samverka på lokal och regional nivå. Och samverka så tidigt som möjligt. Den hållbara staden skapas genom helhetstänkande inte genom att arbeta i egna stuprör. Samverkan har varit en röd tråd i Delegationens arbete. Vi har strävat efter att i enlighet med uppdraget vara en arena för aktörer som arbetar för hållbar utveckling av staden. En arena som samlar olika aktörer för att skapa samtal som annars inte skulle ha ägt rum, för att utbyta viktiga och ibland avgörande erfarenheter, för att lära av varandra och för att sprida kunskap och exempel. Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills 7

Sverige tillhör de ledande inom hållbar stadsplanering och är en internationell förebild. Genom att stimulera nya demonstrationsobjekt stärks denna roll. De projekt som har getts stöd blir de nya svenska skyltfönstren mot omvärlden som går steget längre. Peter Örn, ordförande Delegationen för hållbara städer Det statliga stödet ger hävstångseffekt i flera led och genererar klimatnytta. Ett ekonomiskt stöd för att stimulera utvecklingen Delegationen för hållbara städer har också regeringens uppdrag att hantera och besluta om ekonomiskt stöd till utveckling av hållbara städer. Stödet ska skapa attraktiva och ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara stadsmiljöer som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser och är goda exempel på stadsbyggnadsåtgärder med integrerad stadsplanering och applicerad miljöteknik. Projekten ska visa potentialen i utvecklingen av hållbara städer, vara demonstrationsobjekt och underlätta spridning och export av hållbar stadsplanering, miljöteknik och kunnande. Stödet uppgick till sammanlagt 340 miljoner kronor för åren 2009 2010. Under år 2011 kan Delegationen besluta om ekonomiskt stöd till ansökningar upp till 19 miljoner kronor. Ytterligare en ansökningsomgång kommer att genomföras år 2012. Nio stora investeringsprojekt och 28 planeringsprojekt har hittills fått ekonomiskt stöd. De kommer på olika sätt att bidra till internationell uppmärksamhet för svenskt stadsbyggande och miljöteknik. Och att ge andra projekt inspiration och draghjälp att lämna ritborden för att bli verklighet. En annan effekt av det ekonomiska stödet är hävstångens. Det är vår övertygelse att stödet har bidragit till att ett stort antal städer har kraftsamlat och skyndat på sitt arbete för hållbar stadsutveckling. Planer som man tidigare bara diskuterade har fästs på papper och vuxit fram till projekt som kan bli verklighet. Det statliga stödet har haft betydelse när det gäller att påverka utvecklingen av ett politiskt område som hållbar stadsutveckling på olika samhällsnivåer. Foto: Lasse Strandberg för Barn i stan 8 Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills

Projekt som beviljats stöd 2009 Investeringsprojekt Malmö stad: Kvarteret Fullriggaren Stockholms stad: Hållbara Järva Umeå kommun: Hållbara Ålidhem Planeringsprojekt Gällivare kommun: Nya hållbara Gällivare AB Gavlegårdarna, Gävle: Stadsdelsförnyelse Östra Sätra Haninge kommun: Hållbar stadsutveckling Albyberg Kalmar kommun: Södra Vimpeltorpet SLU Alnarp: Stadsodling som drivkraft för hållbar stadsutveckling Lomma kommun: Miljöuppföljning i Lomma hamn Lunds kommun: Den hållbara kunskapsstaden Brunnshög KB Kreativiteten, Mölndal: Nya Krokslätt Sveriges Arkitekter: Arkitekt- och planeringstjänster inom hållbar stadsutveckling Stockholms stad: Norra Djurgårdsstaden Upplands Väsby kommun: Väsby sjöstad AB Uppsala Kommuns Industrihus: Exploatering Librobäck Västerås stad: Program för omvandling av Västerås stationsområde Östersunds kommun: Storsjö strand Projekt som beviljats stöd 2010 Investeringsprojekt Örebrobostäder AB: Mitt gröna kvarter Lunds kommun: Den hållbara kunskapsstaden Malmö stad: Hållbar stadsomvandling Malmö, Fokus Rosengård Göteborgs stad: Hållbar stadsutveckling i Kvillebäcken Kungälvs kommun: Kongahälla en aktiv stadsdel i Kungälv KB Kreativiteten, Mölndal: Nya Krokslätt Planeringsprojekt Jönköpings kommun: Hållbara transporter Länsstyrelsen i Skåne län: Planeringsverktyg för beräkning av koldioxidutsläpp KTH, Avd för Urbana och regionala Studier: Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer IVL Svenska Miljöinstitutet AB: Samverkansplattform för ekoinnovationer för hållbara stadsdelar Ramböll Sverige AB: Grönskans roll i en klimatsmart stad Borås stad: Strategisk långtidsplan för utvecklingen av cykelparkering Örebro kommun: Pulsåder i den hållbara staden Karlstads kommun/karlstadsbuss: Framtidens kollektivtrafik Uppsala kommun: Energi i den hållbara staden Spridd AB, Stockholm: Från loftgångslänga till framtidens gröna sociala boende Göteborgs stad: Centrala Älvstaden vision och strategi Plantagon International AB: Plantagon vertical farming, Botkyrka Plantagon International AB: Plantagon vertical farming, H+ Helsingborg Arkitekturmuseet: Portal till den hållbara staden Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills 9

Foto: Torbjörn Andersson/Scanpix Slutsatser om Delegationens uppdrag och roll En fråga som bör ställas är om och på vilket sätt en delegation med ett uppdrag från regeringen att verka under relativt kort tid kan åstadkomma resultat. Den frågan bör dock besvaras av andra. Vi har ändå dristat oss att formulera några övergripande slutsatser. Det är av värde att det finns en aktör som uppfattas som oberoende och som utifrån den rollen kan skapa arenor och mötesplatser för andra aktörer. På så sätt kan dialog och samverkan över sektorsgränser inspireras. Goda exempel kan identifieras och spridas. En fördjupad diskussion om begreppet hållbarhet kan initieras. Delegationens roll som nationell arena för hållbar stadsutveckling har fyllt en funktion som tidigare saknats. En samlande nationell aktör för hållbar stadsutveckling behövs även efter att Delegationens uppdrag har slutförts. Den korta uppdragstiden har varit till både för- och nackdel. Tidspressen har tvingat oss att arbeta koncentrerat och som ett arbetslag där ledamöternas olika kompetenser och erfarenheter har tillvaratagits. Vi har inte haft tid att förlora oss i diskussioner om hur uppdraget ska tolkas. Samtidigt har tidspressen varit till nackdel för sökande av det ekonomiska stödet, som ibland inte haft tillräcklig tid att arbeta igenom sina ansökningar. Detta gäller främst mindre kommuner. 10 Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills

Våra slutsatser hittills Slutsatser om det ekonomiska stödet och från arenauppdraget > Det statliga stödet ger en viktig hävstångseffekt i flera led Det ekonomiska stödet möjliggör förstärkta insatser i olika skeden i stadsutvecklingsprocessen, från idé- och planering till genomförande och spridning av goda exempel. Exemplen inspirerar i sin tur till fler stadsutvecklingsprojekt i Sverige och internationellt. Stödet får en hävstångseffekt i flera led. De skyltfönster och projekt som har fått ekonomiskt stöd kommer att generera klimatnytta. Projekten visas upp och inspirerar till fler insatser och till förbättrade lösningar. Klimatnyttan mångfaldigas. > Arenauppdraget och uppdraget att hantera ett ekonomiskt stöd har positivt förstärkt varandra De två delarna i uppdraget att vara nationell arena för hållbar stadsutveckling och att hantera ett ekonomiskt stöd har positivt förstärkt varandra. Genom det ekonomiska stödet har Delegationen kunnat motivera kommuner och andra aktörer att höja ambitionsnivån på viktiga områden. De inkomna ansökningarna ger en bild av kunskapsläge och ambitioner i landet och har genererat idéer till utåtriktade verksamheter inom ramen för den nationella arenan. > Städer måste gå före och vara en del av lösningen på klimathotet Vi kan inte längre vänta på att överenskommelser på internationell och global nivå ska komma till stånd och sätta ramar och mål för klimatarbetet. Städerna måste gå före i arbetet att drastiskt minska klimathotet och därmed försvara människans grundläggande livsbetingelser. Städerna är viktiga politiska och fysiska arenor för att skynda på utvecklingen. > Det är en politisk uppgift att formulera visioner och bestämt ta ledningen i arbetet för hållbar stadsutveckling Stuprörstänkandet är en naturlig mänsklig drift, driften att bevaka det vi har kontroll över. Politiker på alla nivåer har därför en viktig uppgift att formulera samlande visioner. Politiker kan mer bestämt ta ledningen i arbetet för den hållbara staden. > Integrerad planering på ett tidigt stadium är avgörande för hållbar stadsutveckling Det finns ett stort behov av att uppmärksamma hur ledarskap och organisationsformer påverkar förutsättningarna för samverkan över sektorsgränser. Sektorsmyndigheter behöver samverka mer kring hållbar stadsutveckling. Ett helhetstänkande måste utvecklas. > Några svenska kommuner är föregångare och har fungerande former för integrerad planering där de ekonomiska, ekologiska och sociala aspekterna ges utrymme Många svenska kommuner har kommit långt när det gäller den ekologiska hållbarheten. Däremot är det få kommuner som har hittat formerna för att på ett integrerat sätt planera och genomföra satsningar, där ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samverkar och därmed leder till en hållbar stadsutveckling. Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills 11

2011-02-03 21 www.stockholm.se/oversiktsplan 2011-02-03 > > Att hitta synergier mellan olika tekniska lösningar är oftast det mest innovativa Olika tekniska lösningar kan lösa olika behov. Genom att lösa behoven samordnat uppnås ofta stora synergier. Det innovativa ligger i hur man kopplar samman lösningar för exempelvis vattentillförsel och avloppsrening, landskapsplanering, avfallshantering, arkitektur och byggnader, urbana funktioner, energi, trafik och transporter. > Bra samverkan mellan kommuner och näringsliv i stadsbyggnadsprojekt ger bättre slutresultat Bra resultat nås om samverkan startar i tidiga skeden. Det förtroende som då byggs upp mellan parterna bidrar till att det går snabbare och smidigare att lösa de ibland svåra frågor som uppkommer i senare skeden. > Den sociala dimensionen bör få ökat utrymme i arbetet med hållbar stadsutveckling Den sociala dimensionen med aspekter som hälsa, ekonomisk och social trygghet, mångfald och integration, delaktighet och inflytande och kulturarv är exempel på områden som behöver integreras betydligt bättre i stadsplaneringen. Kunskapen om och användandet av verktyg och metoder för samverkan, deltagande och inflytande behöver öka Användandet av verktyg och metoder kan underlätta sektorssamverkan, integrerade synsätt och delaktighet. Det finns ett motsvarande behov av metoder för att utveckla, utvärdera och kommunicera alternativa planförslag. Verktyg och metoder behöver ständigt utvecklas och utvärderas. > Hela kedjan av kunskapsutveckling inom hållbar stadsutveckling behöver stärkas Det behövs satsningar på kunskapsutveckling och utvecklingsarbete som bygger broar mellan akademisk forskning och praktisk verksamhet. Satsningen ska vara tvärvetenskaplig. > Sverige kan ha en fortsatt roll som föregångsland och exportör av kunskap och teknik i ett globalt sammanhang Svenska exempel på hållbar stadsutveckling kan paketeras och marknadsföras ännu mer genomtänkt än vad som görs idag. Det svenska varumärket SymbioCity kan ytterligare befästas. Framgång för svensk export på miljöområdet är också framgång för arbetet för hållbar utveckling globalt. 12 Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills

Starkt ledarskap en förutsättning för framgångsrikt arbete med hållbar stadsutveckling Katarina Pelin, miljödirektör Malmö stad och ledamot i Delegationen Utvecklingsarbete startar med att man ställer ett antal frågor och analyserar svaren. Vem är jag idag, vart ska jag och varför ska jag dit? Detta gäller självfallet även arbetet med att utveckla en stad. Om svaret på de sista frågorna blir att man vill skapa en hållbar stad en stad där alla beslut grundas på avvägningar mellan alla de sakområden och perspektiv som finns i en stad en stad med en attraktiv livsmiljö, med stabil ekonomisk tillväxt, med invånare som har förutsättningar att försörja sig och forma sina liv och bidra till en positiv utveckling i staden. Ja, då är det bara att börja jobba. Staden med alla dess aktörer ska då förmås att dela visionen eller målbilden. Och de ska alla bidra med sin del i arbetet med att utveckla staden. En hållbar stad kräver kompromisser. De kortsiktiga perspektiven måste ibland stryka på foten. Alla måste förmås att med jämna mellanrum lyfta blicken och orientera sig mot det gemensamma målet. Och se den egna vinsten av att delta i utvecklingsarbetet för att så småningom befinna sig i en hållbar kontext. Att skapa visionen, att sprida och förankra den, att samla resurser och att fatta beslut kan i ett kortsiktigt perspektiv leda till stora utmaningar. Vägen kommer att vara full av motkrafter och hinder. Och visionen måste återupprepas om och om igen och utvecklas tillsammans med alla de krafter som medverkar till stadens utveckling. För detta krävs ledarskap. Tydligt, modigt, envist, uthålligt. Ett värdebaserat ledarskap som bygger på äkta övertygelse. Det behövs ledare som drivs av viljan att faktiskt nå visionen: Den hållbara staden. Som är modiga nog att rekrytera och odla organisationer som består av starka och kreativa medarbetare. Som alltid delar med sig av kunskap och Det behövs ledare som drivs av viljan att faktiskt nå visionen: Den hållbara staden. som ständigt tar in ny kunskap genom samarbete och kontakter. Som inser att ingen ensam sitter på lösningen. Som inser vikten av att arbeta på bredden över kunskapsområden och sektorsgränser. Som ständigt ser till att skapa förutsättningar för att underlätta arbetet. Som testar nya lösningar och som inser att allt inte kan bli rätt från början. Och som ser förbättringsmöjligheterna. Som hyllar och firar delmål. Som igen och igen vänder på alla stenar och orienterar sig mot nya förutsättningar i omvärlden. Som förstår att det är med människor och för människor som vi skapar staden. Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills 13

Vad har vi sett och gjort? Det är en politisk uppgift att formulera visioner och ta ledningen i arbetet för hållbar stadsutveckling. Delegationen har i sitt arbete funnit en stor medvetenhet om klimathotet i de svenska kommunerna. En medvetenhet om behovet av att klimatanpassa städerna. Många kommuner arbetar framgångsrikt med att spara energi, att producera lokal och förnybar energi och att integrera de tekniska lösningarna för att få synergier. Flera framgångsrika exempel visar att det är en politisk uppgift att ta ledningen och att formulera visionen för den framtida och hållbara staden. Förvaltningar och enskilda tjänstemän uppmuntras att ta initiativ som prövar nya idéer och att vidga gränserna för vad som är möjligt att göra. Det skapas en arbetsglädje som gör att man med stolthet visar upp planer och projekt för Ålidhem i Umeå. I den inglasade vinterträdgården, som värms med returvärme från fjärrvärmenätet, får de boende en ny mötesplats. Eftersom trädgården är uppvärmd året om skapas nya möjligheter till rekreation. Illustrationer: Johan Fjellström och David Kemmler 14 Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills

gäster från andra delar av landet och från andra länder. Man vill vara och blir del av det svenska skyltfönstret ut mot världen. I många kommuner finns också en växande insikt om vikten av människors delaktighet och gemensamt ansvarstagande. Om att det krävs mer än att bjuda in till ett fåtal möten. Delaktighet fås genom konkreta och systematiska metoder för dialog med medborgare och boende. Delaktighet bidrar till den förändrade livsstil som på sikt bidrar till att undanröja klimathotet. Här beskriver vi kort vad vi har sett och gjort inom några av de viktiga områden som ingår i uppdraget och arbetet för hållbar stadsutveckling: Integrerad sektorsövergripande planering Integrerade tekniska lösningar Minskad klimatpåverkan Samverkan mellan kommun och näringsliv Deltagande och inflytande Kunskapsutveckling Export av miljöteknik Några få svenska kommuner har fungerande former för integrerad planering där de ekonomiska, ekologiska och sociala aspekterna ges utrymme. Men ännu återstår mycket att göra. Politiker kan mer bestämt ta ledningen i arbetet för den hållbara staden. Helhetstänkandet kan utvecklas. De miljömässiga målen kan skärpas också i förhållande till gällande normer. Samverkan mellan förvaltningar och myndigheter kan fördjupas. Samarbetet mellan offentliga och privata aktörer i stadsbyggnadsprojekt kan förbättras och inledas mycket tidigare än vad som är vanligt idag. Innovativa lösningar kan prövas mer djärvt än vad som sker idag. Och frågan om att skapa förutsättningar för medborgare att vara delaktiga kan ske med större allvar än idag. Fullriggarens byggherregrupp/cadwalk Kvarteret Fullriggaren i Malmö kommer att visa upp en mångfald av hållbarhetslösningar när det gäller arkitektur, byggteknik och material. Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills 15

Integrerad planering en förutsättning för hållbara helhetslösningar Ulf Ranhagen, professor Kungliga Tekniska Högskolan, chefsarkitekt SWECO och ledamot i Delegationen Stuprörstänkandet ligger bakom många av de problem som städer lider av. Energislöseri, luft- och vattenföroreningar, avfallsberg, trängsel men också social segregation och utebliven tillväxt har sin grund i att varje problem hanteras skilt från andra problem. Integrerade planeringsmodeller och samverkan över sektorsgränser ger bättre förutsättningar för att nå hållbara lösningar på städernas problem. Integrerade planeringsmodeller och samverkan över sektorsgränser ger bättre förutsättningar för att nå hållbara lösningar på städernas problem. Sett i ett internationellt perspektiv är det integrerade angreppssättet traditionellt ett svenskt styrkeområde. Svensk kommunalteknik med storskaliga infrastrukturer för avfall, dagvatten och fjärrvärme i kombination med småskalig stadsplanering lägger grunden för, i en internationell jämförelse, hälsosamma och attraktiva stadsmiljöer och resurseffektiva flöden av material och avfall. Men för att åstadkomma klimatneutrala, klimatanpassade och attraktiva städer behöver vi gå ett steg längre. Planeringsmodeller måste eftersträvas där stadens olika funktioner eller delsystem planeras i ett sammanhang. Systemlösningar ökar förutsättningarna för att uppnå synergieffekter och att undvika suboptimeringar, där vinster i ett delsystem sker till priset av en försämrad helhet. Ett exempel är kretsloppsmodeller där avfalls-, spillvatten- och energiflöden samordnas för att ge en effektivare resursanvändning. Avfall används för produktion av värme och el, eller biogas som uppgraderas till bränsle för bussar. Uppbyggnad av energisystem där energieffektiva byggnader samspelar, bland annat via smarta elnät, med en kombination av olika källor för förnybar tillförsel av el och värme är ytterligare ett exempel. Integrerad markanvändnings- och transportplanering längs kollektivtrafikstråk, är ett tredje exempel, som motverkar en gles stadsstruktur, så kallad urban sprawl. Istället läggs grunden för en blandad bebyggelse av bostäder, arbetsplatser, service och grönytor med god tillgång till miljövänliga transporter. Kollektivtrafikens knutpunkter kan bli attraktiva platser för boende, arbete och service med bytesmöjligheter mellan olika transportslag. Bilpooler, cykeluthyrning och beställningshandel är exempel på åtgärder som stimulerar till en ändrad livsstil som ytterligare bidrar till bättre livsmiljö. Planering för offentliga rum och mötesplatser behöver ske samordnat med planering av trafiksystem, finmaskigt nät av gång- och cykelstråk, gröna korridorer och dagvattenhantering. Blandade funktioner i attraktiva stadsmiljöer gynnar också kunskapsintensivt näringsliv och ger förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Det integrerade angreppssättet bygger på att 16 Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills

Integrerad planering på ett tidigt stadium med samverkan över sektorsgränserna är avgörande. Projektorganisationer som ska samverka måste ha gemensamma mål. Först då kan aktörerna att gå utanför sina roller och börja samarbeta på allvar För att nå gemensamma mål krävs kompromisser med de egna sektorsintressena människor med alla olika kompetenser och erfarenheter arbetar tillsammans och för in sina kunskaper och perspektiv i en gemensam planeringsprocess. Samverkan mellan olika aktörer behöver inledas i tidiga planerings- och projektskeden för att få avsett genomslag. Då är möjligheterna att påverka stora och utredningskostnaderna låga. Senare i processen kan kostnaderna för att förändra fysiska strukturer och tekniska lösningar vara tusenfalt högre. Våra bästa erfarenheter från Sverige och tillämpningar av den svenska modellen internationellt pekar på att tvärsektoriella angreppssätt gynnar kreativitet och innovation hos deltagande aktörer politiker, experter och medborgare. På så sätt kan långsiktigt robusta helhetslösningar skapas och ständigt förbättras. Vi har allt att vinna på integrerad planering. Integrerad sektorsövergripande planering Med integrerad sektorsövergripande planering menas goda stadsmiljöer i kombination med effektiva systemlösningar, men också de demokratiska och gränsöverskridande processer som leder dit. För att öka kunskapen om sektorsövergripande planering har Delegationen bjudit in berörda aktörer till två öppna seminarier. Det första fokuserade på processer för ökad samverkan och ökat medborgarinflytande. Resultatet av diskussionen sammanfattas här kort: Samverkan är en svår, men nödvändig och stimulerande utmaning De roller som människor tilldelas i en samverkansprocess påverkar deras frihet och handlingsutrymme Det är viktigt att tydliggöra och ifrågasätta hierarkier och maktstrukturer Processredskap och verktyg kan underlätta samverkan och öka förståelsen för varandras synsätt Det andra seminariet handlade om gränsöverskridande arbete och politikernas roll att driva på utvecklingen. Seminariedeltagarna enades om att: Politiker har en viktig roll att formulera samlande visioner som har stöd av invånare, företagare och människor i det civila samhället Medborgarnas medverkan ger ett bättre beslutsunderlag Ledarskap och organisationsformer påverkar i hög grad förutsättningarna för samverkan över sektorsgränser Sektorsmyndigheterna bör samverka mer kring hållbar stadsutveckling Politikernas viktigaste roll är att företräda medborgarperspektivet Det finns ett fortsatt behov av kunskapsspridning om fördelarna med planeringsmodeller och processer som integrerar olika kompetenser och sektorer. Inkomna ansökningar om ekonomiskt stöd visar att några svenska kommuner arbetar aktivt med att utveckla former för sektorsövergripande planering. Resultatet kan spåras i de goda exempel på stadsbyggnadsprojekt som nu växer fram i landet. Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills 17

Energi Hammarbymodellen visar hur de tekniska systemen för energi-, avfalls-, vatten- och avloppshantering kan integreras och ge synergier mellan systemen. Målet är hållbar resursanvändning där energianvändningen och avfallet minimeras, samtidigt som hushållning och återvinning maximeras. Denna kretsloppsmodell utvecklades år 2002 inför uppförandet av ett av Sveriges mest uppmärksammade stadsbyggnadsprojekt, Hammarby sjöstad i Stockholm, och har sedan dess fungerat som förebild för integrerade tekniska lösningar i Sverige och internationellt. i Högdalens Kraftvärmeverk t t en ps va R e n a t avl op s Bio s o B i ogas go a a ga is a a s vat t en s t av Miljövänlig el a ena B Biog as r Saltsjön all k ni ng a et rpac s o a gla ig a Dricks a Sjöstadsverket och Henriksdals reningsverk a vatten a g ning g, a a i ag r vin on ar t k,m o a fö Ny a Bio m ull a Avf ll g Avledning/utjämning a Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills a o låte M ateria 18 Hammarby Värmeverk o Att hitta synergier mellan olika tekniska lösningar är oftast det mest innovativa. Samtidigt finns det flera områden som generellt behöver integreras betydligt bättre i stadsplaneringen. Den sociala och kulturella dimensionen med aspekter som hälsa, ekonomisk och social trygghet, mångfald och integration, delaktighet, inflytande och kulturarv är några exempel. Bland ansökningarna finns få exempel på att stadens transporter inklusive godstransporter integrerats i stadsbyggnadsprojekt. Delegationen efterlyser ett helhetstänkande där bland annat vägar betraktas som viktiga stadsbyggnadselement, att planeringen av bebyggelse och transporter understödjer kollektiva transportslag och gång- och cykeltrafik, och att godstransporterna integreras i lokala handlingsprogram och stadsplaner. s Bio Hammarby Sjö Mälaren/vattenverk Integrerade tekniska lösningar för resurseffektivitet När olika tekniska system integreras med varandra uppstår synergieffekter. Genom att lösa flera behov på ett samordnat sätt kan man ofta få ökad resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan. Det kan handla om att integrera lösningar för vattentillförsel och avloppsrening, Sedimentering n Vatte vlo &A pp landskapsplanering, avfallshantering, arkitektur och byggnader, urbana funktioner, energi, trafik och transporter. I ansökningarna om ekonomiskt stöd finns många intressanta exempel på integrerade lösningar. De flesta är kopplade till en effektivare energianvändning, men också avfallshantering och dagvattenhantering är vanliga områden.

Hållbara städer finns i hållbara regioner Stellan Lundberg, chef ÅF Samhällsplanering och ledamot i Delegationen ISverige bor de flesta i små eller medelstora städer, mindre tätorter eller på landsbygden. Endast cirka 30 procent av Sveriges befolkning bor i städer med mer än 100 000 invånare. Samtidigt är regionalt strategiska funktioner som universitet, regionsjukhus och myndigheter lokaliserade till de större städerna och bidrar där till ett brett serviceutbud och differentierade arbetsmarknader. För att även de mindre städerna och orterna ska få del av de större städernas utbud krävs en planering som tar fasta på kunskaper om hur städer och mindre orter samspelar i hållbara regioner. Utbyggnaden av Mälardalsbanorna mellan Stockholm och Västerås, Eskilstuna samt Örebro är ett intressant exempel på hur förbättrade regionala tågförbindelser och en strategisk lokal planering kan bidra till att skapa en fungerande storregional struktur med orter i ett fungerande samspel. Stockholms- och Mälardalsregionen fungerade fram till mitten av 1990-talet som flera åtskilda stadsregioner med litet utbyte. Detta innebar stora obalanser i lokaliseringsförutsättningar för näringslivet, inbördes obalanser mellan arbetsmarknader och sårbarhet för strukturomvandlingar. För den enskilde upplevdes detta som begränsat utbud av arbetsplatser och högre utbildning på den egna orten eller inom rimlig pendlingsrestid. Utbyggnad har därefter skett av nya järnvägsstråk med effektiv regionaltågstrafik med centrala stationslägen i städer och tätorter längs Mälardalsbanorna. För att ytterligare förbättra den regionala tillgängligheten har målpunkter som universitet och högskolor, större arbetsplatser med mera lokaliserats nära järnvägens stationer. Nära stationerna har även skett en bebyggelseförtätning. Korta restider mellan städerna och god tillgänglighet till centralt placerade målpunkter samt förstärkt anslutningstrafik och infartsparkering utgör nu grunden för fungerande arbets- och utbildningspendling. Härigenom har skapats inbördes överlappande Städerna längs med Mälarbanorna utgör nu en gemensam arbetsmarknad där det är möjligt att bo i en stad och arbeta i en annan. storregioner med god samlad funktion i form av kompletterande lokala arbetsmarknader, ett brett utbud av bostäder och god tillgänglighet till högre utbildning och annan samhällsservice inom rimlig pendlingsrestid från den lokala orten. Städerna längs med Mälardalsbanorna utgör nu en gemensam arbetsmarknad där det är möjligt att bo i en stad och arbeta i en annan stad. Detta gagnar såväl större, medelstora och mindre städer som tätorter och kringliggande landsbygd. Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills 19

Städernas godstransporter står inför stora utmaningar Jan-Eric Sundgren, direktör AB Volvo och ledamot i Delegationen Effektiva försörjningskedjor med godstransporter som distribuerar livsmedel och andra varor i städer och deras omland är avgörande för samhällets ekonomiska tillväxt och stadsbornas livskvalitet. Samtidigt innebär godstransporterna en stor utmaning för hållbara städer. Här finns idag en potential för nytänkande och mer kreativa och innovativa lösningar. Städer och deras omland har stor betydelse för den ekonomiska tillväxten och då är effektiva försörjningskedjor centrala. Effektiva godstransporter som bidrar till att länka samman städer i olika delar av regionen ger även förutsättningar för regional tillväxt. Godstransporterna genom städerna utgör samtidigt viktiga kopplingar till de europeiska godstransportnätverken, och i förekommande fall till den omfattande nationella exporten via hamnar. Men godstransporterna genom städerna orsakar också lokala miljöproblem i form av tunga transporter, buller, vibrationer och bristande trafiksäkerhet. Trots detta finns många exempel på att godstransporterna glöms bort i stadsplaneringen. Städernas godstransporter står inför stora utmaningar. En ekonomiskt och miljömässigt hållbar stadsutveckling innebär nya förutsättningar och nya krav. Pågående urbaniseringstrend med växande städer och en ständigt ökad resursefterfrågan bidrar till ökade krav på godsets tillgänglighet och rörlighet livsmedel och andra varor ska distribueras i snabbare takt, i större mängder och till fler platser. Minskat antal olyckor och bättre tekniska lösningar på transportmedlen är andra krav. Nytänkande, mer kreativa och innovativa lösningar behövs för att möta framtida utmaningar när det gäller hållbara godstransporter i städerna. Det finns idag alltför få stadsplaner eller utvecklingsförslag som tar ett helhetsgrepp på staden försörjningskedja och godstransporter. Viktiga ingredienser i ett helhetstänkande är: Godstransporterna integreras i lokala handlingsprogram och stadsplaner. Vid sidan om helhetstänkande behövs nytänkande. Långväga transporter, transporter mellan städer och i städer integreras och kopplas ihop i effektiva kedjor. Förbättrad styrning och uppföljning av godstransporter. Bättre kommunikationsplattformar, i form av till exempel vägtrafikledning i realtidssystem, trafikinformation, ruttplanering och lastoptimering, simulering, kommunikation mellan operatör, till exempel förare/fordon/infrastruktur. Teknisk utveckling av transportmedlen. Finansiering av FoU-verksamhet och demonstrationsprojekt. Samarbete mellan olika aktörer såsom myndigheter, transportköpare, åkerier, ägare av infrastrukturen och fordonstillverkare. 20 Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills

Vid sidan om helhetstänkande behövs nytänkande. Demonstrationsprojekt är betydelsefulla för att visualisera och ta till vara på möjligheter, testa forskningsresultat och för att stödja fortsatt utveckling. Ett intressant demonstrationsprojekt är TRUST, Transportutveckling i storstad. Ett samarbete mellan flera aktörer i Göteborg, där olika lösningar kopplade till personoch godstransporter utvecklas och där pilotprojekt etablerats och planeras. Ett samarbete är även etablerat med staden Lyon i Frankrike, som prioriterar utvecklingen av hållbara godstransporter. TRUST är ett av få projekt i Sverige där godstransporter i stad med omgivning utgår från ett helhetsperspektiv och som inkluderar stadens olika aktörer. Lindholmen Eco Area är ett av demonstrationsprojekten inom TRUST och innebär nya lösningar för distribution av förnödenheter och sophantering i en stadsdel. Här följer några exempel på integrerade tekniska lösningar från inkomna ansökningar: Verksamhetslokaler och kontor tillför energi till bostäderna under dagtid. På kvällar och nätter sker det omvända. Kylanläggningar i kontor och butiker kan användas för laddning av varmvattenackumulatorer till bostäder. Industriell spillvärme tillvaratas för energiförsörjning av bostadsområden. Värmeöverskott på sommaren lagras i underjordiska marklager för att användas under vintertid. Kyla från vintern kan lagras på samma sätt för kylning sommartid. Byggnadsstommar nyttjas för lagring av värme och kyla. Fönster utformas så att de kyler respektive värmer beroende av behov. Byggnaders orientering och inre funktioner planeras för att skapa bra förutsättningar för solfångare, solcellspaneler och ljusinsläpp. Byggnaderna integreras med energiförsörjningssystemet och kan leverera överskottsenergi i form av värme eller el till fjärrvärmenätet respektive elnätet. Avfallshanteringen organiseras för minskade transporter genom lokal kompostering och lokalt återförande av kompostjord. Avloppsvatten och organiskt avfall utnyttjas i reningsverket för biogasproduktion. Organiskt avfall från bostäder tas omhand i avfallskvarnar. Avfallet leds till underjordiska uppsamlingstankar i bostadsområdet och Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills 21

FOJAB arkitekter Fler exempel på integrerade tekniska lösningar används för att producera biogas. Biogasen används som fordonsbränsle i den bilpool som områdets boende via hyran är anslutna till. Insamlat regnvatten från tak används för byggnadernas klimatsystem, skötsel av området och wc-spolning. Växtlighet inomhus används som en del av ventilationssystemet. Landskapsplaneringen integrerar dagvattenlösningar tillsammans med klimatanpassningsåtgärder. Lokala dagvattenlösningar tillför rekreationsvärden, samtidigt som de omhändertar och renar dagvatten så att belastningen minskar på avloppssystemet. Gröna väggar och gröna tak har flera funktioner, till exempel att jämna ut temperaturvariationer och förbättra lokalklimatet. De kan även omhänderta den koldioxid som verksamheten inom området producerar. Bilpooler skapas med elbilar där batterierna laddas med elenergi från lokal vindkraft och solceller. Integrerade styr- och övervakningssystem nyttjas för hela områdets energioptimering och uppmuntrar till ett energimedvetet beteende hos boende och verksamhetsutövare. Systemen kan också utnyttjas för gemensamma bokningssystem, exempelvis för bilpooler. 22 Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills

Klimatmålen nås enklast och billigast genom energieffektivisering av bebyggelsen Bengt Wånggren, vd Sweden Green Building Council och ledamot i Delegationen När ska vi sluta att diskutera klimatförändringen och faktiskt göra något? Klimathotet är på allvar! Vi måste stoppa den globala uppvärmningen vid plus två grader. De ständiga frågorna är: Hur ambitiösa mål ska vi ha? Hur ska det gå till? Vilka ska göra mest? Vad får det kosta? Vem ska betala? Det har visat sig mycket svårt att komma till beslut och att få några att träda fram och ta ett ordentligt grepp. Jag har ett förslag: Varför inte världens fastighetsägare i samarbete med politikerna? Klimatmålen kan nås med dagens teknik och till lägsta kostnad genom energieffektivisering av bebyggelsen. Det är stora investeringar, men för samhället är det i ett lite längre perspektiv lönsamt att göra dem. Den brittiske ekonomen Nicolas Stern visade redan år 2006, i en utredning beställd av dåvarande premiärministern Tony Blair, att de negativa konsekvenserna på världens samlade BNP av en ökad global De negativa konsekvenserna på världens samlade BNP av en ökad global temperatur är mellan fem och tjugo gånger högre än kostnaderna för att förebygga temperaturökningen. temperatur är mellan fem och 20 gånger större än kostnaderna för att förebygga temperaturökningen. Sternrapporten blev en väckarklocka för ekonomer och politiker i hela världen. En annan utredning som FN genomfört visar att mest valuta för pengarna får man med åtgärder inom bebyggelsen. Inte i någon annan sektor, inte transporter, inte industrisektorn, uppnås målen tillnärmelsevis så kostnadseffektivt. I bebyggelsen i Sverige finns redan nu många lönsamma sätt att spara energi, och därmed också att minska koldioxidutsläppen. Om de redan nu lönsamma åtgärderna genomfördes skulle energianvändningen i bebyggelsen kunna minskas med mellan 15 och 20 procent. Men det är långt ifrån tillräckligt. För att nå de minskningar som är nödvändiga i ett 50 100-årsperspektiv måste vi gemensamt ta aktiva beslut. Till exempel att höja energi- och koldioxidskatter, för att ekonomiskt driva på förändringen och samtidigt skapa resurser för nödvändiga gemensamma satsningar i stimulans och energiinfrastruktur. Sådana politiska förslag är inte speciellt populära och politiker som föreslår dem riskerar att förlora röster, eller till och med val. Men väljarna behöver bli medvetna om att tidiga, kraftfulla investeringar i energieffektivisering i bebyggelsen medför att klimatförändringarna blir avsevärt mindre, att kostnaderna på grund av oundvikliga klimatförändringar blir lägre och, inte minst viktigt, att åtgärderna betalas av oss som skapat problemen. Att vänta och inte göra något skulle innebära att vi vältrar över en avsevärt större skuld till kommande generationer. Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills 23

Foto: Martin Lagergren Foto:Karl Melander/Sydsvenskan/Scanpix FN:s klimatkonferens COP15 i Köpenhamn. I projektet Hållbara Järva i Stockholm testas olika metoder för energieffektivisering av vanligt förekommande hustyper. Minskad klimatpåverkan Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Städerna måste kraftsamla för att utifrån de lokala förutsättningarna bidra till att minska utsläppen av växthusgaser. Arbetet med klimatfrågorna måste ske utifrån ett helhetsperspektiv på hållbar stadsutveckling, där ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter integreras. Anpassning till kommande klimatförändringar måste också tas in i arbetet. Seminarier och konferenser om energi och klimat Delegationen har arrangerat och medverkat i ett stort antal möten och konferenser där stadens energi- och klimatfrågor varit i fokus. Bland annat medverkade Delegationen i planeringen av den högnivåkonferens om klimat och hållbar stadsutveckling som hölls inom ramen för det svenska EU-ordförandeskapet hösten 2009. Resultatet från konferensen fördes vidare till FN:s klimatförhandlingar vid konferensen COP15 i Köpenhamn i december 2009, bland annat i form av ett seminarium. Under våren 2010 genomförde Delegationen tillsammans med Energimyndigheten seminarier i fem svenska kommuner med temat Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering. Syftet med seminarierna var att skapa arenor på regional nivå för att genom bra exempel inspirera och förmedla erfarenheter om hur man i tidiga skeden i stadsbyggnadsprocessen och i samband med förnyelsearbete kan planera energieffektivt och klimatsmart. Delegationen har också tillsammans med föreningen IQ Samhällsbyggnad bjudit in till ett seminarium om industriella metoder för energieffektivisering av flerbostadshus. Syftet var informationsutbyte och kontaktskapande mellan aktörer med planer för energieffektivisering och renovering, och aktörer med erfarenhet av innovativa lösningar. Dokumentation från seminarierna finns på www.hallbarastader.gov.se. 24 Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills

Bra samverkan mellan kommuner och näringsliv i stadsbyggnadsprojekt ger bättre slutresultat. Uttalad vilja och tydliga mål inspirerar till samverkan Kurt Eliasson, vd SABO och ledamot i Delegationen Samverkan mellan kommun och näringsliv För att öka kunskapen om vad som bidrar till bra samverkan mellan näringsliv och kommuner i stadsbyggnadsprojekt har Delegationen genomfört en enkät- och intervjuundersökning. Undersökningen visar att det finns några faktorer som är särskilt avgörande för att samverkan ska fungera bra. Den visar också att det finns en stark koppling mellan bra samverkan och hur väl projektdeltagarna bedömer att projektens mål har uppnåtts. Samverkan måste ske redan från början i nya stadsbyggnadsprojekt. De kommuner som i tidiga skeden uttalar en vilja och sätter tydliga mål för hållbar stadsutveckling, tvingar och lockar fram nya former för samverkan med byggherrar och exploatörer. Det finns flera intressanta exempel där kommuner har arbetat framsynt. I till exempel Norra Älvstranden i Göteborg, i kvarteret Flagghusen i Malmö och i den moderna trästaden Välle broar i Växjö har kommunerna i tidiga skeden fört dialog med de framtida kunderna. Kommunerna har haft sin egen modell, men gemensamt är att de har genomfört en rad samtal, möten, workshops, studieresor och andra aktiviteter som syftat till att alla berörda ska bli inspirerade och få ökad kunskap. Arbetssättet medför att ett förtroende byggs upp mellan parterna. När de svåra frågorna så småningom dyker upp går det snabbare att hitta lösningarna. Båda parter är vinnare när kommun och näringsliv samverkar i tidiga skeden. Kommunen får större möjlighet att säkerställa att målen uppnås. Näringslivet uppskattar att kommunen pekar ut en tydlig väg. För branschen vill och kan bygga hållbart, bara de får en tydlig beställning. Under dialogen har ramarna satts gemensamt av kommunen och byggherrarna för de områden som ska bebyggas. Först när förutsättningarna är klara sker markanvisning och bygglov. Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills 25

Mångfald genom samverkan och konkurrens Anders Larsson, konsult Thetis AB och ledamot i Delegationen Mångfald måste bli ett ledord inom bostadsbyggandet mångfald i utformning, i upplåtelseformer och inte minst vad gäller utförare och aktörer. Mångfald i upplåtelseformer innebär större valmöjlighet. I Sverige har vi i flerbostadshusen upplåtelseformerna hyresrätt, bostadsrätt och kooperativt ägande. Sedan 2009 finns även äganderätter, en vanlig boendeform i Europa. Äganderätten innebär ett direkt ägande av lägenheten bostadsrätten äger man rätten att bruka lägenheten. Hittills har ett tiotal äganderätter byggts i Sverige. Fler äganderätter skulle bidra till ökad mångfald i bostadsbeståndet. En mångfald av beställare och utförare innebär att fler och olika aktörer antar samma utmaning. I gränslandet mellan konkurrens och samverkan utvecklas nya idéer. Tidig samverkan mellan beställare och utförare är en förutsättning för bra resultat. Ett bra exempel på samverkan och konkurrens som har bidragit till mångfald är Malmö stads dialog med tretton olika byggherrar inför att kvarteret Flagghusen i Västra hamnen skulle byggas. I arbetet skapades en gemensam kunskap om projektet. Processen utmynnade i en överenskommelse som undertecknades av alla parter, en hållbarhetsöverenskommelse. Byggherrarna utvecklade samarbete inom flera områden; samordning av grundläggningsarbeten, gemensam upphandling av byggmaterial, samordnad marknadsföring av bostäderna. Kvarteret Fullriggaren är nästa nybyggnadsområde i Västra hamnen. Elva byggföretag har gått samman i en Bygga Bo-dialog med målet att bygga Sveriges största samling av lågenergioch passivhus. Här höjs hållbarhetsambitionerna och formerna för samverkan utvecklas ytterligare. Utvecklingskraften i ett sådant samarbete blir så mycket större än när kommuner arbetar traditionellt med skriftliga kravspecifikationer Fler äganderätter skulle bidra till ökad mångfald i bostadsbeståndet. över vilka mål som ska uppnås. Envägskommunikation av det slaget leder bara till att byggherrar och utförare ser svårigheter istället för möjligheter. Och dessutom har kommunen sällan någon sanktionsmöjlighet om kraven inte uppfylls. Behovet av mångfald gäller lika mycket vid renovering och ombyggnad av våra miljonprogramsområden. Här behövs en mångfald av lösningar och goda exempel. Olika upplåtelseformer, fler ägare och mindre enheter kan bidra till den positiva utveckling som många av dessa områden behöver. Mångfald är en förutsättning för ett hållbart byggande. 26 Delegationen för hållbara städer erfarenheter hittills