STADSBYGGNADSSTRATEGI SÖDERSTADEN STADSBYGGNADSKONTORET
Daniel Larsson, Emma Byström Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Illustrationer: NOM Arkitekter Foton: Stadsbyggnadskontoret
BAKGRUND Stockholmsregionen växer mycket snabbt. Bara inom Stockholm stad har befolkningen de senaste åren ökat med över 10 000 personer per år och år 2030 beräknas staden ha över en miljon invånare. Det finns en stor politisk enighet om att tillväxten är positiv för Stockholm och att staden ska växa på ett långsiktigt hållbart sätt - ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Uppgiften för stadens långsiktiga planering är således att främja en fortsatt tillväxt och analysera hur behoven hos en kraftigt ökande befolkning kan mötas. I Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm, pekas Söderstaden ut som ett av stadens nya stadsutvecklingsområden. Söderstaden ingår i den centrala stadens utvidgning och ska till år 2030 utvecklas till en attraktiv, tät och livaktig stadsmiljö. För Söderstaden innebär detta en utveckling från ett strukturellt splittrat ytterstadsområde korsat av stora regionala trafikleder till en tät och integrerad del av den centrala staden. Denna omvandling kommer att ställa krav på en långsiktig och koordinerad planering av nya arbetsplatser, bostäder, utvecklade rekreationsmöjligheter och en väl fungerande infrastruktur. Med detta som utgångspunkt har stadsbyggnadskontoret i samarbete med exploateringskontoret, trafikkontoret och fastighetskontoret formulerat ett antal strategier som ska ligga till grund för kommande program- och planarbeten i Söderstaden. Syfte Stadsbyggnadsstrategins syfte är att konkretisera Vision Söderstaden 2030 och Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm. Med utgångspunkt i styrdokumenten ska stadsbyggnadsstrategin beskriva de viktigaste översiktliga planeringsfrågorna för Söderstaden samt tjäna som en plattform för hur olika program- och planprocesser inom Söderstaden ska relatera till varandra.
STYRDOKUMENT Vision 2030 I juni 2007 fattade Stockholm Kommunfullmäktige beslut om en samlad och långsiktig framtidsbild i form av Vision 2030 Ett Stockholm i världsklass. Visionen lyfter fram tre teman för Stockholms utveckling som handlar om att staden ska vara mångsidig och rik på upplevelser, innovativ och växande samt en stad för medborgarna. Söderortsvisionen Söderortsvisionen är en vision för hela Söderorts utveckling. Centrala utvecklingsområden i denna vision är Liljeholmen, Telefonplan, Årstafältet, Gullmarsplan, Skärholmen/Kungens kurva, Farsta, Högdalen, Älvsjö och Fruängen. Huvudmålen är att skapa bättre tvärförbindelser och fler arbetsplatser inom Söderort. Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm Stockholms nya översiktsplan, Promenadstaden, antogs av kommunfulläktige 15 mars 2010. I översiktsplanen pekas Söderstaden ut som ett av stadens nya stadsutvecklingsområden och som en del av den centrala stadens utvidgning som till år 2030 ska utvecklas till en attraktiv, tät och livaktig stadsmiljö. Nyckelfrågor för att uppnå detta är en väl fungerande gatustruktur, sammanhängande parkstråk och publika miljöer. Översiktsplanen anger vidare att en framtida integration med Hammarby Sjöstad, Årsta, Slakthusområdet och stadsdelarna på andra sidan Nynäsvägen är önskvärd, genom en sammanbindning av gatunäten eller genom att underlätta rörelsen mellan stadsdelarna på annat sätt. På sikt bör stadsdelarna byggas samman med bostäder, verksamheter, parker och offentliga miljöer. En överdäckning av Nynäsvägen skulle ge mycket stora förbättringar i området. Vision Söderstaden 2030 Kommunfullmäktige fattade i juni 2010 beslut om att godkänna Vision Söderstaden 2030. Visionen utgår från riktlinjerna i Vision 2030 och Söderortsvisionen och ligger helt i linje med de planeringsinriktningar som formulerats för området i Stockholms översiktsplan Promenadstaden. Stockholms stads ambition med Söderstaden är att skapa en tätare och mer mångfunktionell stadsmiljö som länkas samman med omkringliggande stadsdelar. Söderstaden ska fungera som Stockholms evenemangsoch nöjesknutpunkt, där ett brett utbud av arrangemang inom idrott, kultur och nöjen bidrar till att stärka hela Stockholmsregionens attraktivitet som en plats för upplevelser i världsklass. Idrotts-, kultur- och nöjesevenemangen ska samsas med etableringar inom handel, kontor och service. Samtidigt ska Söderstaden bli en attraktiv promenadstad, där äldre bebyggelse finns sida vid sida med nya bostäder.
ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Historia och topografi Söderstadens stadslandskap är mycket dramatiskt. Naturlandskapet med flera för Stockholm typiska landskapselement, såsom förkastningsbranten, Brunkebergsåsen och sprickdalen, utgör de stora dragen i stadsbilden och förenas idag med karaktäristiska byggnadselement som Globen och de höga broarna över Årstaviken. Årstaskogen och Hammarbybranten är exempel på öst-västliga förkastningsbranter, vilket är ett av de viktigaste landskapsdragen i de centrala delarna av Stockholm. De utgör stråk av norrvända och vegetationsklädda bergssluttningar som är betydelsefulla för stadens horisontlinjer och landskapsrum. På Södermalmsidan finns en högt belägen bergsplatå som bildar en markerad front mot Årstaviken och förstärker dalgången. Mellan Södermalm och Hammarbylandet fanns tidigare ett näs. När Hammarbyleden anlades grävdes en kanal mellan Årstaviken och Hammarby sjö och över denna byggdes åren 1923-25 den östra och äldsta av de tre befintliga Skanstullsbroarna, Skansbron. På Brunkebergsåsens förlängning söderut låg under 1600-talet en galgbacke. Från början av 1800-talet användes området på höjden öster om Skanskvarnen som fattig- och kolerakyrkogård. År 1859 började en försvarsmur, Johanneshovs skans, att byggas i trakten av Söderstadion. Arbetet avbröts dock då man insåg att det var ett förlegat sätt att försvara staden. Under åren 1906-12 byggdes Enskede Slakthus, numera kallat Slakthusområdet, efter Gustav Wickmans ritningar. Området inrättades som en följd av att man kring sekelskiftet 1900 ville komma tillrätta med bristande hygieniska förhållanden vid privata slakterier. I slutet av 1800-talet infördes det så kallade slakttvånget, vilket innebar monopol på slakt för de offentliga slakthusen. Som det prestigeprojekt i stadens regi som Slakthuset var uppfördes det som en mönsteranläggning. En viktig förutsättning för anläggandet var dess infrastruktur och en ny järnvägslinje mellan området och Liljeholmen byggdes därför. Även en av stadens första spårvägar i ytterstaden anlades, vilket också var en följd av den samtida utbyggnaden av det närliggande Enskede. Johanneshovs idrottsplats anlades 1923 och under hela 1930-talet pågick diskussioner om dels en exploatering av statens mark för bostadsbebyggelse i området, dels hur markfrågan skulle regleras i förhållande till den mark staden behövde för att lösa trafikfrågorna. De slutgiltiga planerna fastställdes 1939 med både trevånings lamellhus och högre punkthus. Johanneshov kom att byggas ut under mitten av 1940-talet. Smärre förändringar mot planerna skedde med tiden, bland annat utfördes aldrig den centralplats med kyrka och medborgarhus som skulle ligga nordväst om den gamla fattig- och kolerakyrkogården. Tunnelbanan kom till Johanneshov 1950 och de båda stationerna Gullmarsplan och Slakthuset (numera Globen) ritades av Peter Celsing. Skanstullsbron stod klar 1947 och byggdes i Götgatans förlängning mot Johanneshov trafikplats (Gullmarsplan). Johanneshovsbron, den västra och nyaste av de tre Skanstullsbroarna stod klar 1984. Med sikte på ishockey-vm 1989 utlyste staden 1985 en projekttävling för en ny multifunktionsarena i Johanneshov. Det vinnande förslaget ritades av Berg Arkitektkontor och den nya arenan, Globen, invigdes officiellt i februari 1989. Intill Globen växte snart ett affärscentrum fram, Globen City, som idag är det tredje största i Söderort. 24 år efter Globens invigning, i februari 2013, planeras invigning av nästa stora idrotts- och evenemamangsarena i området, Stockholmsarenan. Trafikförutsättningar Söderstaden har en mycket god kollektivtrafikförsörjning. Gullmarsplan är tillsammans med Liljeholmen söderorts viktigaste kollektivtrafiknod och rymmer tre tunnelbanelinjer, spårväg samt ett stort antal regionala och lokala busslinjer. Skanstull korsas av tunnelbana och ett flertal busslinjer, medan
ÖVERGRIPANDE MÅL Globen- och Slakthusområdet har både tunnelbana och spårväg. Från många delar inom Söderstaden är det dock idag svårt att ta sig till och från dessa kollektivtrafiknoder på grund av ett bristfälligt gångoch cykelvägnät. Genom Söderstaden går Nynäsvägen och Södra Länken vilket ger en god biltillgänglighet för området. Under för- och eftermiddagar kan dock kapacitetsproblem uppstå både på Södra Länken och Nynäsvägen, med köbildning som följd. I Stockholmsområdet finns i dagsläget en regional obalans med ett överskott av arbetsplatser i förhållande till bostäder norr om Saltsjö- Mälarsnittet. Detta innebär att pendlingsströmmarna är obalanserade och resulterar i att kapaciteten på vägar och spår i snittet inte kan utnyttjas optimalt. Ett omfattande tillskott av arbetsplatser, handel och evenemangsområden i Söderort skulle bidra till att minska denna obalans. Söderstaden med sitt goda kommunikationsläge är ett av de områden i Söderort som har de bästa förutsättningarna att utvecklas till ett dynamiskt stadsområde, med en stark kärna för arbetsplatser, service, kultur och attraktivt boende. För planeringsarbetet med Söderstaden har följande övergripande mål identifierats: - Söderstaden ska bli en tät, mångfunktionell, varierad och livaktig stadsmiljö - Kopplingar och samband, både inom Söderstaden och med omkringliggande stadsdelar, ska stärkas - Söderstaden ska fortsätta att utvecklas som Stockholms evenemangs- och nöjesknut punkt med ett brett utbud av arrangemang inom idrott, kultur och nöjen I kommande avsnitt utvecklas dessa övergripande mål och definieras i form av områdesövergripande samt programområdesspecifika strategier. För att detta ska vara möjligt att genomföra krävs det satsningar för att stärka infrastrukturen. Området har goda grundförutsättningar vad gäller kollektivtrafiken, men kommer att behöva anpassas för gång- och cykel- samt biltrafikanter inför den kommande utvecklingen. Av såväl miljö- som trängselskäl är det viktigt att tendensen mot ökande andel bilresor i regionen bryts. Det är nödvändigt att bilresealstringen dämpas till innerstadsnivå till förmån för kollektiva resor och gång-/cykelförflyttningar. Kollektivtrafikens kapacitet och attraktivitet behöver därför öka och utgöra stommen i framtidens trafiksystem. Redan i dag är tunnelbanans gröna linje i Söderort hårt belastad, särskilt vid Gullmarsplan där tre grenar sammanstrålar. För en hållbar utveckling av Söderort på längre sikt skulle det vara av stor betydelse att kunna öka trafikutbudet längs samtliga tre grenar av dagens gröna linje. Vidare skulle det vara en fördel om resandeströmmen från bussterminalen kunde fördelades på fler än en station. Även cykeltrafikens trafikandel måste öka i förhållande till biltrafiken. Detta förutsätter att infrastrukturen för cyklande byggs ut och blir mycket mer lättorienterad.
OMRÅDESÖVERGRIPANDE STRATEGIER CITY N SKA LL STU SÖD R DE SÖ ER AD ST JÖ YS B AR MM HA BY ÅRSTASKO R MA D TA ÖS SJ NACKA M HA GEN \3\ \4\ \6\ HAMMAR BYHÖJD EN SL A KT H.O MR /G LO BE N Å R ST A \5\ \GRISHUVUDET 2\ ÅR BLÅSUT ST AF ÄL TE RT ERO SÖD T Kopplingar och samband Söderstaden präglas idag av en splittrad stadsbyggd och svaga samband mellan olika bebyggelse- och rekreationsområden. Söderstaden är fullt av barriärer, framförallt för gående och cyklister. Barriärerna består både av stora naturliga topografiska variationer, såsom exempelvis förkastningsbranten längs Årstaviken, och av byggda höjdskillnader som i Globenområdet. Utöver det korsas området av flera stora trafikleder och spårområden vilka fungerar som barriärer för rörelser i framförallt öst-västlig riktning och mellan Slakthus-/Globenområdet och Skanstull. För att möta den tätare stadens behov behöver kopplingarna både inom Söderstaden och till omkringliggande stadsdelar och rekreationsområden förstärkas. Gång- och cykelvägnätet behöver utvecklas och bli mer lättorienterat. Viktiga målpunkter som till exempel kollektivtrafikhållplatser och evenemangsarenorna i Globenområdet måste bli möjliga att nå på ett enkelt sätt från ett mycket större omland än idag. Mer prioritet behöver ges till att skapa trivsamma och kvalitativa gatumiljöer istället för trafikleder, såsom situationen ser ut idag. Gator och vägar är självklara delar i en levande och trygg stadsmiljö. De kopplar samman stadens delar och bidrar med en intensitet som är ett viktigt inslag i en dynamisk storstad. Utformningen av trafik- och gatumiljön har således stor betydelse för att nå målen om en sammanhållen stadsmiljö med goda förutsättningar för gående och cyklister. Strategier Förbättra och komplettera gång- och cykelvägnätet Omvandla trafikleder till levande gatumiljöer Prioritera kollektivtrafik, gång- och cykel framför bilars framkomlighet Förstärk grönsambandet mellan Nackareservatet och Årstaskogen Koppla samman: Hammarby sjöstad - Skanstullsbron Årstaskogen Hammarby sjöstad/hammarbyhöjden - Gullmarsplan - Årstastråket Skanstull - Gullmarsplan - Globenområdet- Slakthusområdet Blåsut/Skärmarbrink - Globenområdet - Slakthusområdet - Enskede gård - Årstafältet
Söderstadens funktioner Mångfunktionella stadsrum Vision Söderstaden 2030 syftar till att skapa en tätare, mer mångfunktionell stadsmiljö som länkas samman med omkringliggande stadsdelar. Några av nyckelfrågorna i detta arbete är att skapa en väl fungerande gatustruktur, sammanhängande parkstråk och kvalitativa publika miljöer som är tillgängliga och användbara för alla. Just den publika miljön är en central del i en mångsidig storstad och det är viktigt att ge förutsättningar för intensiva stadsrum med många upplevelsevärden. För detta krävs både välgestaltade gator, parker och torg och en mångfald av lokaler och offentliga ytor för kultur och upplevelser. Ökad parktillgång Enligt målen i Stockholms parkprogram ska alla boende ha maximalt 200 meter till närmaste lekplats/närpark (kvarterspark), 500 meter till större park (stadsdelspark) och 1000 meter till större grönområde. Parkplanen för Enskede-Årsta- Vantör visar att parktillgången inom Söderstaden är generellt sett låg idag. Framförallt är det stadsdelsoch kvartersparker som saknas. En förtätning av Söderstaden i enlighet med visionen kommer leda till att parkbehovet ökar ytterligare. Det kommer även att ställa krav på större värdetäthet och bättre skötsel än många parker i ytterstaden har idag. I Globen- och Slakthusområdet finns det idag nästintill inga gröna ytor. Vidare är tillgängligheten till de parker som finns i andra delar av Söderstaden i hög grad begränsad av barriärer i form av trafikleder och spårområden. Det finns således behov av att bygga upp ett helt nytt system av gröna offentliga ytor i dessa områden. Runt Gullmarsplan och i södra Skanstull är tillgången på rekreativa gröna ytor något större. Årstaskogen och kaj- strandpromenaderna längs Årstaviken är stora kvaliteter, men behöver kompletteras med mindre parker och förstärkta stråk. Även mötet mellan park och bebyggelse behöver utvecklas med tydliga entréer för att tillgängliggöra parkernas kvalitéer för Söderstadens invånare. Förstärkt kollektivtrafikknutpunkt Gullmarsplan är söderorts största knutpunkt för kollektivtrafik och ett viktigt arbetsplatsområde. För att möta de behov som en utveckling i enlighet med Vision Söderstaden 2030 innebär kommer Gullmarsplan som knutpunkt för byten mellan olika trafikslag att behöva utvecklas, både logistiskt och kapacitetsmässigt. Om detta kan göras i anslutning till handel, service och nya högkvalitativa offentliga rum skapas förutsättningar för ett rikare folkliv. Nya arbetsplatser med ökad stadslivsmässig attraktivitet Utveckling av nya kontorsarbetsplatser i Söderstaden kommer att möta konkurrens från stora utvecklingsprojekt i andra delar av staden, exempelvis Nordvästra Kungsholmen och Hagastaden, lägen som idag bedöms som mer attraktiva än Söderstaden. Söderstaden har dock en konkurrensfördel genom bättre kommunikationer, men den stadslivsmässiga attraktiviteten måste bli hög för att området ska bli tillräckligt konkurrenskraftigt. Detta innebär bland annat att området utöver moderna lokaler måste kunna erbjuda ett brett utbud av restauranger, butiker och andra servicefunktioner samt parker och torg av hög kvalitet. I detta arbete är en integration med Hammarby Sjöstad önskvärd. På sikt kan stadsdelarna byggas samman med bostäder, verksamheter, parker och offentliga miljöer. Stockholms evenemangs- och nöjesknutpunkt Söderstaden ska fortsätta att utvecklas som Stockholms evenemangs- och nöjesknutpunkt. Målet är att området ska rymma ett ännu bredare utbud av arrangemang inom idrott, kultur och nöjen än idag. I detta arbete blir den nya Stockholmsarenan viktig då den kommer att attrahera nya evenemang vilket i sin tur skapar mervärden för det lokala näringslivet och ger hela Söderstaden en vitalisering. Med en utvecklad handel, fler hotellrum, ett mer varierat utbud av kaféer och restauranger samt nya lokaler och offentliga ytor för kultur och upplevelser skapas
dessutom förutsättningar för evenemangens publik att spendera mer tid i området, både före och efter evenemangen. Detta får positiva effekter bland annat genom en jämnare belastning på trafiksystemen. Utvecklad handel och service En tätare struktur skapar ett större kundunderlag, vilket ger möjlighet för nya företag och serviceinrättningar att etableras och stärker därmed de befintliga lokala stadsdelscentrumen. Detta är viktigt då de lokala centrumen har stor betydelse för hur stadsdelarna befolkas och hur tryggt ett område uppfattas. En utveckling av Söderstaden kommer även att öka behovet av servicefunktioner såsom förskolor, fritidsgårdar, bibliotek och idrottsytor. Detta ställer krav på en långsiktig och framsynt planering. Olika typer av handelssatsningar kommer både att konkurrera och stärka varandra beroende på inriktning, läge och utformning. Vid större handelsetableringar bör huvudmålgruppen vara boende i området eller komma till området med kollektivtrafik, då vägsystemen och parkeringstillgången sannolikt kommer att vara en begränsande faktor. Tillkommande handelsytor bör således vara mer inriktade mot så kallad shopping snarare än mot volymhandel. Handel och servicefunktioner bör så långt det är möjligt integreras med övriga funktioner i stadsrummet, såsom bostäder och arbetsplatser, för att skapa en levande och trygg stadsmiljö. För att skapa livaktiga gatumiljöer behöver lokaler i bottenvåningar skapas konsekvent utmed de största stråken. Ökad trygghet Trygghetsanalyser som genomförts i samband med planeringen av Stockholmsarenan har visat att Globenområdet och Slakthusområdet idag upplevs som otryggt, särskilt under sen kvällstid. Detta beror delvis på att området idag har ett dåligt utbyggt gångvägnät, få kopplingar till omgivande stadsdelar och att rörelsestråken generellt sett har korta siktlinjer. Det beror även på avsaknaden av bostäder i området vilket innebär att det oftast vistas få människor efter arbetstid. Ett ökat antal bostäder och mer närservice skulle skapa ett jämnare flöde av människor i området sett över dygnets timmar. Tillsammans med ett mer finmaskigt gångvägnät som erbjuder flera alternativa vägar till och från olika målpunkter kommer detta att öka den upplevda tryggheten i området. Strategier Utveckla Gullmarsplan som kollektivtrafikknutpunkt, både logistiskt och kapacitetsmässigt Koncentrera nya kontor och större handelsutbyggnader till områdets bästa kommunikationslägen. Integrera med bostäder och servicefunktioner för att skapa en levande och trygg stadsmiljö Skapa konsekvent lokaler i bottenvåningar utmed de största stråken för att skapa livaktiga gatumiljöer Fortsätt att utveckla Globenområdet som Stockholms evenemangs- och nöjesknutpunkt. Öka mångfalden av lokaler och offentliga ytor för kultur och upplevelser i andra delar av Söderstaden Komplettera med bostäder och närservice där det är möjligt Skapa nya stadsdels- och kvartersparker och koppla samman dessa med befintliga grönområden
Stadsliv, stadsstruktur och stadsbild En mer integrerad Söderstad skapas med täta och sammanhängande stadsmiljöer och förstärkta, lättorienterade kopplingar. Ny bebyggelse i Söderstaden ska bidra till en mångsidig urban miljö där det är mer lockande att promenera och cykla än att använda bilen för vardagsresor. En förutsättning för en levande och trygg stad är att ett tillräckligt stort antal människor rör sig och använder de offentliga rummen. Ett fungerande stadsliv och en hållbar utveckling kräver därför ett visst mått av täthet i bebyggelsen. Hög täthet innebär emellertid inte ett rikt stadsliv per automatik utan det krävs en medveten planering och gestaltning av de offentliga rummen. Med publika bottenvåningar längs stråk och i centrumbildningar tillförs aktiviteter i gaturummet. En trygg, bekväm och framkomlig stad för gående och cyklister är en förutsättning för ett rikt och fungerande stadsliv samt för den ekologiska och sociala hållbarheten. Bilen fyller en viktig funktion som transportmedel men det är när vi promenerar eller cyklar som tillfällena för direkta möten med andra människor uppstår. Fler gående ökar också den sociala kontrollen och därigenom tryggheten. Vid utformningen av de offentliga rummen ska därför framkomligheten för fotgängare och cyklister prioriteras framför bilister så långt det är möjligt. epoker. I utvecklingen av Söderstaden blir det viktigt att ta hänsyn till den befintliga bebyggelsestrukturen och lyfta fram olikheterna i området för att på så sätt skapa spänning och dynamik i stadsmiljön. En angelägen fråga blir hur ny bebyggelse knyter an till de befintliga byggnadskaraktärerna. Globens framträdande siluett i stadsbilden blir särskilt viktig att bevara då den fungerar som en utmärkt symbol, både för staden och för områdets dynamik och utvecklingskraft. Strategier Skapa en tydlig, lättorienterad, struktur av gatunät, grönytor och offentliga platser Skapa nya kopplingar över spår och trafikleder Utgå från områdets topografi samt den kulturhistoriskt värdefulla och karaktärsskapande bebyggelsen/ bebyggelsestrukturen. Områdets olika förutsättningar ger variation och delområden med olika karaktär Söderstadens dramatiska topografi är en stor tillgång och bidrar till områdets särskilda karaktär. Topografin är dock även en stor utmaning vid områdets utveckling. Nya förbindelser som länkar samman och motverkar barriäreffekten av nivåskillnaderna behöver skapas. Även de barriärer som trafikleder och spårområden utgör behöver överbryggas. Att däcka över spåren mellan Globen tunnelbanestation och Gullmarsplan är en tänkbar lösning för att stärka kopplingen mellan Johanneshov och Globenområdet/Slakthusområdet. Detta skulle även underlätta en förstärkt koppling mot Gullmarsplan. En överdäckning av Nynäsvägen skulle också ge mycket stora miljöförbättringar i området och samtidigt bidra till förstärkta kopplingar i öst västlig riktning. Söderstaden rymmer karaktärsskapande och kulturhistoriskt intressant bebyggelse från många
STRATEGIER FÖR RESPEKTIVE PROGRAMOMRÅDE Södra Skanstull Gullmarsplan och Nynäsvägen Slakthusområdet mm. \3\ \4\ \5\ \6\ Globenområdet Gullmarsplan - Nynäsvägen Gullmarsplansområdet är av stor strategisk betydelse för Stockholms utveckling. Med sitt centrala läge och goda kollektivtrafikutbud har Gullmarsplan potential att bli ett urbant nav i framtiden. Gullmarsplan blir platsen där Hammarbyhöjden i öster sätts i relation till Johanneshov i väster, där evenemangsarenorna i Globenområdet kopplar till rekreationsmiljöerna längs Årstaviken och där det framväxande Årsta möter Hammarby sjöstad. Via Gullmarsplan kan även Söderort kopplas bättre samman med Södermalm. Gullmarsplan är dock idag mycket dåligt integrerat med sin omgivning och har många stadsbyggnadsmässiga brister. Det är svårt att röra sig genom området, särskilt som gående och cyklist. Gullmarsplan uppfattas även av många som en svårorienterad och otrygg plats. Rent strukturellt fungerar det som ett tomrum mellan olika funktioner, som snarare håller isär än förenar de omgivande stadsdelarna. Samtidigt finns en stor potential och kopplingarna till omgivningarna borde kunna stärkas för att på så sätt skapa en tydligare, mer attraktiv och \GRISHUVUDET 2\ tryggare stadsbygd. En förutsättning för detta är att utveckla nya gena och naturliga gång- och cykelstråk som är överordnade bil- och kollektivtrafiken. För att möta de behov som en utveckling i enlighet med vision Söderstaden 2030 innebär kommer Gullmarsplan även att behöva utvecklas som knutpunkt för byten mellan olika trafikslag. Om detta kan göras i anslutning till handel och nya högkvalitativa offentliga rum skapas förutsättningar för ett rikare folkliv. Strategier Utveckla Gullmarsplan som kollektivtrafikknutpunkt Öka tätheten med ny bostads- och kontorsbebyggelse i nära anslutning till kollektivtrafiken Skapa nya högkvalitativa offentliga rum samt gena och naturliga gång- och cykelstråk som är överordnade bil- och kollektivtrafiken Skapa nya tydliga entréer till Årstaskogen och kaj- strandpromenaderna längs Årstaviken Stärk kopplingarna mot Skanstull och de omgivande stadsdelarna söder om Årstaviken
Södra Skanstull En av målsättningarna med Vision Söderstaden 2030 är att förstärka kopplingen mellan söderort och Södermalm. För att åstadkomma detta är en utveckling av södra Skanstull nödvändig. Idéer om att ta ett helhetsgrepp över området inbegriper en utveckling av bebyggelse, infrastruktur, rekreation och idrott för att öka områdets stadsmässighet, täthet och trygghet. Södermalms stadsstruktur når idag inte fram till Årstaviken och kopplar dåligt till Gullmarsplan. Miljön under broarna är lågt utnyttjad och det finns här möjlighet att pröva en ny struktur som spänner mellan byggnad, grönstruktur och offentliga rum och som kan angöra områdets många olika nivåer. Centralt i utvecklingen blir att skapa ett lokalgatunät med gång- och cykelstråk, en förstärkning av området som idrottsnod och en sammanläkning av rekreationsstråken i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Det finns en stor potential att skapa en ny stadssilhuett som entré till Södermalm. Det storskaliga brolandskapet och närheten till vatten och högkvalitativa grönområden är unik, liksom den stora ytan byggbar mark i innerstaden med få berörda närboende. Området ligger nära en av Stockholms största kollektivtrafikknutpunkter och i direkt anslutning till regionalt bilnät. Möjligheten finns att skapa ett område med tydlig och för Stockholm unik identitet. CITY I dagsläget är det svårt att utifrån se när det pågår ett större evenemang i Globenområdet. Evenemangen bidrar inte hellre i någon större utsträckning till det lokala näringslivet. Med dagens utformning finns få incitament att spendera mer tid i området än vad evenemangen kräver. Stadsmiljön upplevs som torftig och utbudet på aktiviteter är begränsat. Globenområdet är idag dåligt integrerat med sin omgivning. För att Globenområdet ska fungera som en integrerad del i ett tätare stadssammanhang måste flera delar förbättras. Rent fysiskt behöver området bindas samman med sin omgivning. Detta innebär dels att barriärer som omgivande trafikleder behöver överbryggas, dels att Globenområdets högre nivå på många fler ställen än idag knyts till den lägre marknivån i omgivningen. Detta arbete är påbörjat genom Stockholmsarenaprojektet, men behöver fullföljas vid samtliga utvecklingsprojekt inom Globenområdet. Alla verksamheter i Globenområdet behöver vidare ges en mer utåtriktad utformning och funktion. Både arenor, restauranger och handelslokaler behöver ges mer synliga entréer och skyltfönster. Strategier LL U NST SKA SÖD Globenområdet Evenemangsarenorna i Globenområdet har årligen ett stort antal evenemang och attraherar stora publikflöden. Med en god utformning och rätt kringfunktioner borde det finnas goda förutsättningar för ett rikt folkliv i området. Så är inte fallet idag. Orsakerna till det är flera. R DE SÖ ER BY R MA D TA ÖS SJ M HA ÅRSTASKO AD ST JÖ YS RB A MM NACKA HA GEN \3\ \4\ \6\ HAMMAR BYHÖJD EN Å R ST A \5\ Förbättra kopplingar mot Slakthusområdet, Gullmarsplan, Skärmarbrink och Johanneshov Förstärk kopplingen mellan Globenområdets nivå och Arenavägen Skapa offentliga ytor med höga vistelsevärden Skapa fler utåtriktade verksamheter Synliggör evenemang Bevara Globens siluett som det dominerande.o TH AK SL Strategier MR /G LO BE N inslaget i stadsbilden Knyt samman rekreationsstråken i nordsydlig och östvästlig riktning Förstärk området som idrottsnod Öka tätheten och arbeta med en byggnadsskala som relaterar till det storskaliga brolandskapet Skapa stadsmässighet genom en ny gatustruktur och ökad tillgänglighet för gång- och cykeltrafik \GRISHUVUDET 2\ ÅR BLÅSUT ST AF ÄL TE RT ERO SÖD T Slakthusområdet mm Slakthusområdet är ett område som varit föremål för omfattande diskussioner under senare år. Det är idag ett område med delvis låg exploatering och delvis nedslitet byggnadsbestånd. Globenområdets växande betydelse innebär att förändringstrycket
på Slakthusområdet idag är stort och nya typer av verksamheter såsom konstateljéer, restauranger och nattklubbar har börjat etablerats i området. Slakthusområdet saknar idag naturlig kontakt med sin omgivning. Det är en konsekvens av att den gamla slakthusfunktionen som krävde att området var inhägnat och avgränsat. Sedan dess har dessutom trafikleder och områden för spårtrafik tillkommit i omgivningen och bidragit till områdets rumsliga isolering. Slakthusområdets slutenhet bidrar i hög grad till att det idag är svårt att röra sig till fots eller per cykel i och genom Söderstaden. Det bidrar även till att området upplevs som otryggt att röra sig i. Vidare är det mycket ont om grönska i området, då det endast finns en liten park och inga trädplanterade gator. Det finns inte heller några naturliga kopplingar till närliggande gröna eller rekreativa ytor. Slakthusområdet har dock med sin rätvinkliga struktur, karaktärsfulla bebyggelse och omväxlande gaturum slumrande urbana kvalitéer. Med grund i Vision Söderstaden 2030 inleds nu arbetet med att utveckla Slakthusområdet från ett slutet renodlat verksamhetsområde till en blandad stadsdel som kopplas samman med omkringliggande områden. Områdets tradition och historik blir en viktig utgångspunkt vid utvecklingen av området och bör tillvaratas genom en satsning på publika verksamheter kopplade till mat, dryckoch evenemang. Slakthusområdet rymmer även byggnader och miljöer med stora kulturhistoriska värden. Dessa bör bevaras och kompletteras med varierad ny bebyggelse för bostäder, arbetsplatser och service samt nya högkvalitativa rekreativa rum, såsom parker och torg. I Slakthusområdet finns förutsättningar att skapa en central stadsdel, med god tillgänglighet, som både till innehåll och utformning är unik i Stockholm. En levande, kreativ och mänsklig stadsdel där verksamheter kan samexistera med boende i olika upplåtelseformer, service och kultur. Strategier Bevara och förstärk kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer Tillvarata områdets tradition och historik genom utveckling av publika verksamheter kopplade till mat, dryck- och evenemang Komplettera med en högkvalitativ och varierad ny bebyggelse för bostäder i olika upplåtelseformer, arbetsplatser och service. Ny bebyggelse bör utformas med inspiration från platsens kvaliteter Skapa nya högkvalitativa parker och torg samt naturliga kopplingar till omgivande stadsdelar
FORTSATT ARBETE Att skapa en tätare och mer mångfunktionell Söderstad med önskad effekt om tydligare sammankopplingar är inte möjligt med fortsatt förtätning med enbart enskilda projekt på lediga tomter. Det är genomförbart endast utifrån ett helhetsperspektiv med utgångspunkt i Söderstadens kvaliteter och förutsättningar. Planeringen och genomförandet av Söderstaden kommer att ske etappvis under en lång tid. Den långa planerings- och genomförandeprocessen gör det särskilt viktigt att skapa fullvärdiga miljöer som fungerar parallellt med att andra är i genomförandefasen. Enskilda delprojekts behov får inte motverka den önskvärda övergripande utvecklingen av Söderstaden eller omöjliggöra viktiga lokala och regionala samband. Tidplan Stadens mål är att Vision Söderstaden ska vara genomförd till år 2030. Utvecklingen har redan påbörjats med de program- och planarbeten för Globenområdet som genomfördes under år 2008-2009. Byggarbetena för Stockholmsarenan pågår och arenan ska invigas år 2013. Nästa planeringsetapp blir Slakthusområdet där programarbetet planeras att inledas år 2012 och där ett genomförande skulle kunna ske med start 2015/2016. Program- och planarbeten för en utveckling av Södra Skanstull planeras ske parallellt med planeringen för Slakthusområdet. Gullmarsplan-Nynäsvägen blir det planeringsarbete som inleds sist och en mer genomgripande utveckling av detta område kommer sannolikt att dröja till efter 2020. Denna stadsbyggnadsstrategi ska därför utgöra en plattform och ligga till grund för alla program- och planarbeten inom Söderstaden. Stadsbyggnadsstrategin formulerar hur en långsiktig utveckling av Söderstaden ska genomföras. Samtidigt måste omvandlings- och utvecklingsprocessen präglas av flexibilitet och tillåta att enskilda mer kortsiktiga initiativ som ligger i linje med stadsbyggnadsstrategins intentioner kan genomföras. Längre fram i planeringsprocessen kan det visa sig nödvändigt att utveckla och ompröva stadsbyggnadsstrategin. Detta bör i så fall göras genom en revidering av detta dokument och ett nytt beslut i stadsbyggnadsnämnden.