Tillgänglighet för personer med funktionshinder till trafiken i Västra Götaland

Riktlinjer oh standard/normer Tillgänglighet för personer med funktionshinder till trafiken i Västra Götaland i samverkan med Handikapporganisationerna i Västra Götaland HK 20021205

Innehållsförtekning 1. Bakgrund...4 1.1 Nationella handlingsplanen för handikappolitiken... 4 1.2 Västra Götalandsregionen... 5 1.3 Kommunförbunden i Västra Götaland... 5 1.4 Trafikhuvudmannen - Västtrafik AB... 5 1.5 Vägverket Region Väst... 6 1.6 Banverket... 6 1.7 Sjöfartsverket... 7 1.8 Luftfartsverket... 7 2. Temagruppens uppdrag...8 3. Syfte...9 4. Målgrupp...10 5. Arbetsmodell...11 Gemensam kunskap... 11 Utformning... 11 Beskrivning av behov inte tekniska lösningar... 11 Kunskap om funktionshinder oh dess handikappande konsekvenser... 11 Teoretiskt kunskapsmaterial... 11 Definition av tillgänglighet... 12 Tillvägagångssätt vid definition av tillgänglighet... 13 6. Verktygets delområden...14 6.1 Terminaler... 14 6.2 Hållplats samt hållplatsens närmiljö... 14 6.3 Färdmedel buss... 14 6.4 Färdmedel - tåg... 15 6.5 Färdmedel - spårvagn... 15 6.6 Färdmedel - fartyg... 15 6.7 Färdmedel - flyg... 15 6.8 Information oh servie... 16 6.9 Trafikeringsformer... 16 6.10 Drift oh underhåll... 16 7. Prövning av verktyget...19 8. Förankring...20 9. Uppföljning...21 10. Litteraturlista...22 HK 20021205 2

Riktlinjer oh standard/normer för: TERMINAL OCH HÅLLPLATS FÖR OLIKA FÄRDMEDEL 24 BUSSAR OCH SPÅRVAGN 70 REGIONTÅG 82 FARTYG 100 SKÄRGÅRDSBÅT 139 FLYGPLAN 162 INFORMATION OCH SERVICE 168 REPRESENTANTER I TEMAGRUPPEN 182 HK 20021205 3

1. Bakgrund Att leva med funktionshinder är en naturlig variation i människors levnadsvillkor. Funktionshindrets handikappande konsekvens beror i stor utsträkning på samhällets utformning oh tillgång till olika stöd oh insatser för personer med olika funktionshinder. 1.1 Nationella handlingsplanen för handikappolitiken Riksdagen antog den 31 maj 2000 propositionen "Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken". Målet är ett samhälle som gör det möjligt för människor med funktionshinder att bli fullt delaktiga i samhällslivet. Handikapperspektivet skall genomsyra alla samhällssektorer. Diskriminering av människor med funktionshinder skall bekämpas. De nationella målen för handikappolitiken innefattar personer med olika funktionshinder d v s personer med mer dolda funktionshinder omfattas på samma sätt som de personer som är rullstolsburna, synskadade eller har andra synliga funktionshinder. En av de grundläggande priniperna inom svensk handikappolitik är den så kallade ansvars- oh finansieringsprinipen. Den innebär att all verksamhet skall vara tillgänglig för alla medborgare oh att kostnaderna för nödvändiga anpassningsåtgärder skall finansieras inom ramen för den ordinarie verksamheten. Vid kostnadsberäkning av nya objekt ingår kostnaden för tillgängligheten som en naturlig del av totalramen. När det gäller tillgängligheten till transportsystemet är målet att kollektivtrafik i första hand med stort utbud oh resande bör vara tillgänglig senast år 2010. Stora delar av denna trafik bör vara tillgänglig redan år 2003. Regeringen betonar att trots mångåriga ambitioner oh insatser är behovet av åtgärder för ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder påtagligt, framför allt på kollektivtrafikens område. Gällande föreskrifter om tillgänglighet för personer med funktionshinder till färdmedel inom olika trafikslag skall ses över oh skärpas. Lagen om handikappanpassad kollektivtrafik kom 1979. Utifrån den nationella handlingsplanen har regeringen överlämnat en proposition "Tillgänglighet till offentliga lokaler oh på allmänna platser", 2000/01:48, som antogs av riksdagen den 1 juli 2001. Den innehåller förtydliganden i Plan- oh Bygglagen angående enkelt åtgärdade hinder mot tillgängligheten oh användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i lokaler oh på allmänna platser. Redan 1966 innefattade Plan- oh Bygglagens bestämmelser om tillgänglighet för personer med funktionshinder. Det har därmed funnits krav på tillgänglighet för personer med funktionshinder i bygglagstiftningen i 36 år. HK 20021205 4

1.2 Västra Götalandsregionen Regionfullmäktige i Västra Götaland har fastslagit att tillgängligheten för personer med funktionshinder till kollektivtrafiken ska förbättras. I Västra Götalandsregionen finns en grupp politiker handikappkommittén som har det särskilda ansvaret att företräda människor med varaktiga funktionshinder. Handikappkommitténs uppgift är att identifiera hinder för full delaktighet oh jämlikhet, beskriva hindren oh föreslå åtgärder för att undanröja dem. Det är varje sektors/verksamhets eget ansvar att beakta tillgängligheten inom sitt område oh handikappkommittén har uppdraget att bistå med kunskap oh följa upp detta. Samverkan med brukarna är nödvändigt för att beslut oh verkställighet verkligen skall gagna målgruppen. Handikappkommittén samverkar med representanter för olika grupper med funktionshinder samt olika brukarorganisationer i regionens Handikappråd. Brukarna har sexton representanter. 1.3 Kommunförbunden i Västra Götaland Alla kommunförbund i Västra Götaland har inbjudits att via representanter aktivt delta i arbetet med temagruppen. Göteborgsregionens kommunförbund oh kommunförbundet Sjuhärad deltar med representanter i Temagruppen. Kommunförbundet Fyrbodal oh Skaraborg representeras via dessa två personer. Kommunerna har flera verksamhetsområden med anknytning till funktionshindrade oh tillgänglighet. Kommunerna har ansvar för färdtjänsten, omsorgsresor oh skolskjutsar. Vidare är kommunerna tillsammans med regionen ägare till Västtrafik oh kommunerna är därför med oh planerar kollektivtrafiken samt vänthallar oh hållplatser. För kommunerna är det viktigt att samordna de olika trafikslagen oh därför är handikappanpassning nödvändig. För att kunna minska behovet av färdtjänst behöver tillgängligheten till kollektivtrafiken bli bättre. Äldre- oh handikappomsorgen ligger inom kommunernas ansvarsområde. Vidare så har kommunerna en direktkontakt med många av medborgarna. Detta innebär att kommunerna i den dagliga verksamheten har kontakt med personer som har särskilda behov oh har erfarenhet av vilka anpassningar som behöver göras inom olika områden. Många kommuner har även pensionärs- oh handikappråd. 1.4 Trafikhuvudmannen - Västtrafik AB Genom ny oh reformerad lagstiftning från den 1 januari 1998 ställs tydligare oh större krav på handikappanpassning av kollektivtrafiken. Detta har sin bakgrund i att färdtjänsten numera ska betraktas som en transport oh inte som ett bistånd. Fler ska alltså kunna åka kollektivt vilket innebär att kollektivtrafikens verksamhet, såväl vad gäller fordon oh informationssystem som hållplatser oh reseentra, måste utveklas för att tillgängligheten ska öka. Syftet med reformen är att göra kollektivtrafiken mera tillgänglig för funktionshindrade. Ett av de övergripande målen i Västtrafik är att "Vi ska öka tillgängligheten för personer med funktionshinder". HK 20021205 5

Krav på tillgänglighet oh användbarhet måste därför tillgodoses i all planering, upphandling oh projektering. En ökad tillgänglighet för funktionshindrade underlättar okså för övriga resenärer. Inom Västtrafik kommer en handlingsplan att tas fram med åtgärdsförslag för "Ökad tillgänglighet" oh omfatta områden terminaler, större knutpunkter oh fordon. Planen redovisar vad som kan göras under de kommande åren. Därefter påbörjas ett antal projekt i nära samarbete med Handikapp-kommitténs kansli, Vägverket, kommunerna oh Handikapporganisationerna via Västra Götalandsregionen. Västtrafik AB är ett bolag, som ägs till hälften av Västra Götalandsregionen oh till hälften av de 49 kommunerna i länet. 1.5 Vägverket Region Väst Vägverket har ett utökat ansvar för handikappfrågor, s k sektorsansvar, inom hela vägtransportsystemet. Detta innebär att Vägverket ska: -verka för att hänsyn tas till funktionshindrades behov inom hela vägtransportsystemet, -underlätta funktionshindrades resor inom vägtrafiken ur ett hela resanperspektiv, från dörr till dörr, -verka för handikappanpassning av kollektiva färdmedel oh terminaler, -initiera, planera oh följa upp anpassningen samt meddela de eventuella föreskrifter som behövs för detta, -som myndighet tillförsäkra människor med funktionshinder delaktighet oh jämlikhet. Detta kan Vägverket göra genom att föreskriva, samordna, planera oh finansiera. Sammanfattningsvis innebär detta att funktionshindrades behov ska vägas in i alla beslut som rör väghållning, vägtrafikmiljön oh vägtrafikfordon. 1.6 Banverket I samtliga trafikverks regleringsbrev för 2002 ingår ett mål under rubriken Tillgänglighet. I Banverkets regleringsbrev är målet formulerat på följande vis: "Målet är att andelen funktionshindrade oh andra grupper med särskilda behov som kan utnyttja järnvägstransportsystemet skall öka. Senast 2010 bör kollektivtrafiken kunna användas av de flesta funktionshindrade" Banverket har ett samlat ansvar- ett sektorsansvar- för järnvägstransportsystemet oh Banverket ska särskilt verka för att hänsyn tas till funktionshindrades behov inom systemet. Hänsyn skall tas till funktionshindrades behov inom hela järnvägstransportsystemet ur ett "hela resan-perspektiv". Banverket skall utvekla trafikslags- oh sektorsövergripande åtgärdsplaner för ökad tillgänglighet för funktionshindrade i samråd med Rikstrafiken oh övriga trafikverk. I uppdraget integreras att berörda aktörer skall ta fram en samlad strategi för hur transportsystemet skall kunna göras tillgängligt för funktionshindrade till år 2010. HK 20021205 6

1.7 Sjöfartsverket I Sjöfartsverkets regleringsbrev för 2002 formuleras tillgänglighetsmålet på följande vis: Målet är att andelen funktionshindrade oh andra grupper med särskilda behov som kan utnyttja sjöfarten skall öka. Sjöfartsverket definierar sin roll vad gäller sektorsansvaret med nykelorden överblik, omvärldsbevakning, samverkan oh påverkan. Verket skall i samråd med Rikstrafiken oh övriga trafikverk utvekla trafikslags- oh sektorsövergripande åtgärdsplaner för ökad tillgänglighet för funktionshindrade. Sjöfartsverkets arbete med tillgänglighet för funktionshindrade oh andra grupper med särskilda behov skall bl. a. resultera i: Ökad medvetenhet om dessa gruppers behov i kollektivtrafiken. Ett systematiserat utveklingsarbete för att öka tillgängligheten. Kontinuerliga förbättringar av tillgängligheten i kollektivtrafiken. Tydliga riktlinjer oh mål för tillgänglighetsarbetet. 1.8 Luftfartsverket Luftfartsverket har som en av sina huvuduppgifter i verkets instruktion att verka för att hänsyn tas till funktionshindrades behov inom den ivila luftfarten. Inom ramen för sitt sektoransvar verkar Luftfartsverket för att förbättra tillgängligheten till luftfarten för flygpassagerare med särskilda behov genom samverkan med flygplatshållare, flygbolag oh handikapporganisationer. Genom att använda mjuka styrmedel försöker Luftfartsverket förmå aktörerna att åstadkomma förbättringar i tillgängligheten för att funktionshindrade resenärer skall kunna nyttja flyget för sina resor på liknande villkor som de som inte har något funktionshinder. HK 20021205 7

2. Temagruppens uppdrag Regionutveklingsnämndens regionala trafikplaneringsgrupp (RTP) i Västra Götalandsregionen under ledning av kommunikationsenheten oh bestående av representanter från Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket, Västtrafik, Kommunförbunden, Miljösekreteriatet, Länsstyrelsen, Luftfartsverket samt Handikappkommitténs kansli har tillsatt en Temagrupp för handikappanpassning av trafiken. Handikappkommitténs kansli samordnar arbetet mellan de olika sektorerna inom trafiken för utarbetande av riktlinjer oh standard/normer för tillgängligheten för funktionshindrade till kollektivtrafiken. Temagruppens arbete är ett led i framtagandet av beslutsunderlag. Temagruppen består av representanter från Vägverket, Västtrafik, de fyra Kommunförbunden, Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, brukarrepresentanter från Västra Götalandsregionens Handikappråd samt Handikappkommitténs kansli. Temagruppens uppdrag är att: - samla in befintlig kunskap inom området - sammanställa denna genom att definiera tillgängligheten för personer med olika funktionshinder i Västra Götaland när det gäller: o Terminaler oh hållplatser o Färdmedel - buss oh spårvagn - tåg - fartyg - flygplan o Information/servie o Drift oh underhåll o Trafikeringsformer HK 20021205 8

3.Syfte Temagruppens material utgör underlag för respektive trafikverk samt trafikhuvudmannen i arbetet med bristanalyser oh åtgärdsförslag vid framtagandet av länsplanen för transportinfrastrukturen. Riktlinjerna samt standarden/normen används av huvudmannen i planering, upphandling oh genomförande inom kollektivtrafiken. HK 20021205 9

4. Målgrupp Personer med funktionshinder är ingen homogen grupp som kan klassifieras utifrån en diagnos, utan alla är enskilda individer med speiella behov oh intressen. Målgrupperna har ökat i antal. Det finns dok vissa fördelar med att dela in funktionshindren i olika grupper då samma lösning för tillgänglighet uppfyller likartade behov hos personer med funktionshinder av olika slag. Det är viktigt att känna till att det finns många personer som har flera olika funktionshinder. Detta material redovisar de behov oh krav som personer med olika funktionshinder har för att trafiken skall vara tillgänglig. Personer med olika funktionshinder innebär personer som är synskadade/blinda, hörselskadade/döva, har kognitiva funktionshinder, neurologiska sjukdomar oh/eller rörelsehinder samt mediinska oh miljörelaterade funktionshinder. När det gäller personer som är psykiskt funktionshindrade återfinns deras behov oh krav främst i avsnittet Information oh servie. Behov som tillgodoser personer med elallergi har inte kunnat tillgodoses. HK 20021205 10

5. Arbetsmodell Arbetsmodellen kräver följande faktorer för framgång: Gemensam kunskap För att tillgängligheten skall förbättras krävs, att en gemensam kunskap / värdegrund bildas (Regeringens proposition 1999/2000:79, Plan för handikappfrågor år 2002-2004, Västra Götalandsregionen) som verksamheter oh politiker har tillsammans med brukarna / personer med funktionshinder. Materialet har därför tagits fram i ett gemensamt arbete kring "samma" bord. Utformning Hur den gemensamma kunskapen presenteras verkar vara en faktor, som är avgörande för om den används i praktiken. Materialet är därför i en lättillgänglig form som även innehåller detaljerad kunskap, eftersom detaljer är en av de avgörande faktorerna för att skapa tillgänglighet (Gustafsson Hjördis, FoU-rapport 1999:21, Hammarby Sjöstad tillgängligt för alla?) Det behöver inte innebära att det har någon kostnadsdrivande effekt. Beskrivning av behov inte tekniska lösningar Riktlinjerna oh standarden/normen utgår från de behov som personer med olika funktionshinder har för att komma in i, orientera sig i oh kunna vistas i byggnader, trafikterminaler oh färdmedel. Dessa behov omsätts till krav på utformning av miljön. De anger inte krav på olika tekniska egenskaper oh lösningar. Kunskap om funktionshinder oh dess handikappande konsekvenser Regeringen påtalar i propositionen 1999/2000:79 att arbetet med att skapa ett tillgängligare samhälle skall ske i samråd med handikapporganisationerna. Temagruppen tolkar denna skrivning som ett bevis på att kunskap om oh erfarenhet av funktionshinder oh dess handikappande konsekvenser är en viktig faktor. Brukarna/företrädare representerar inte sig själva utan har utsetts att representera de olika grupperna med funktionshinder i det regionala Handikapprådet. Deras kunskap om de behov som personer med i många fall livslånga funktionshinder har om tillgängligheten kan inte ifrågasättas. I arbetet har de olika gruppernas behov sammanställts i samma dokument, vilket krävt jämkningar mellan grupperna. Tjänstemän från de olika organisationerna / trafikverken har en mångårig erfarenhet inom såväl handikappområdet som respektive kompetensområde. Teoretiskt kunskapsmaterial En omfattande sökning har genomförts om vad som redan är gjort när det gäller material kring fysisk tillgänglighet. Ambitionen har varit samstämmig - inget nytt skall uppfinnas. Det handlar inte om varken forskning eller projektverksamhet. Uppgiften HK 20021205 11

har varit att utifrån lagstiftning, förordningar, rekommendationer, förtrogenhetskunskap oh värderingar ta fram ett underlag som är praktiskt användbart oh genererar praktiska åtgärder, som förbättrar tillgängligheten på det sätt som politikerna beslutar. En stor mängd material har insamlats, genomgåtts oh bildat underlag för dokumentationen. Det material som utgjort den absoluta basen, förutom lagstiftningen oh förordningarna för framtagandet av standard/normerna för främst fastigheter/terminaler är Bygg Ikapp Handikapp, som AB Svensk Byggtjänst oh Handikappinstitutet gav ut 1997, reviderad 2001. Handikapprådets representanter har förordat användandet av kriterier ur Bygg Ikapp Handikapp, eftersom den är väl förankrad hos handikapprörelsen oh även till stora delar bygger på forskning men okså på uppskattningar, erfarenheter eller enstaka försök. När det gäller färdmedel kompletterar andra källor från trafikområdet basen för standarden/ normerna. Definition av tillgänglighet Definitionen av tillgängligheten anges dels som riktlinje oh dels som standard/norm. Riktlinjen anger huvuddragen i funktionen. Den avser att ge en förståelse för vad som skall uppfyllas. Här ingår inga tekniska data eller detaljkrav. Riktlinjen är därmed mer beständig än standarden/normen, som bör uppdateras regelbundet. Standarden/normen anger en företeelses konstruktion, storlek eller utseende. Den är ett "fait" till riktlinjen. Uppfylls det gröna fältet i standarden/normen är riktlinjen okså uppfylld. Standarden/normen utgör ett levande material, som skall följa samhällsutveklingen, den tekniska utveklingen, forskningen oh inte minst de förändrade behov som personer med funktionshinder redovisar. I riktlinjer oh standard/norm definieras tillgängligheten utifrån: lagstiftning förordningar rekommendationer förtrogenhetskunskap värderingar Inom trafikområdet har ett snart trettioårigt pedagogiskt presentationssätt använts i olika sammanhang i form av färgerna grön gul röd. Vi har valt att definiera standarden/normerna i dessa färger inom olika kategorier där färgerna anger tillgängligheten för personer med olika funktionshinder: Grön = godkänd tillgänglighet. Gul = tillgänglighet för några, men inte för alla. Röd = ej godkänd tillgänglighet Utgångspunkten för de olika definitionerna i de gröna, gula oh röda fälten är de behov, som personer med olika funktionshinder har, för att komma in i, orientera sig i oh kunna vistas i terminaler oh färdmedel på lika villkor som andra medborgare. Det innebär att diskriminerande särlösningar inte är godkända. Det som finns skall HK 20021205 12

vara tillgängligt för alla, men finns inte en funktion för någon person t ex telefon, finns det inte heller något krav att installera en för personer med funktionshinder. Finns däremot telefonen skall den kunna användas av alla. Tillvägagångssätt vid definition av tillgänglighet Temagruppen har arbetat igenom följande punkter: 1. Insamling av befintlig kunskap. 2. Värdering av insamlad kunskap/dokumentation. 3. Sammanställning av den kunskap som ska utgöra basen. 4. Behoven för godkänd tillgänglighet för personer med olika funktionshinder definieras. Dessa kan gå utöver lagen oh baseras på förtrogenhetskunskap. 5. Behoven sammanvägs med verksamheternas kompetens om de förutsättningar som den aktuella miljön ger t ex olika färdmedel. 6. Den övergripande riktlinjen formuleras i avsikt att ge en förståelse för vad som skall uppfyllas med stöd av standarden/normen. Detta innebär att verktyget kan färdigställas enligt följande: A. Riktlinje. B. Grön standard/norm innebär sammanvägning oh värdering av olika behov i relation till - lagkrav - förordningar - rekommendationer - rimlighet - självständighet - verksamhetens kunskap om området - politisk värdering. C. Gul standard/norm innebär att funktionskraven möjliggör tillgänglighet för några men inte för alla d v s - ett behov tillgodoses men inte ett annat. Detta värderas inte utan anges som t ex visuellt eller auditivt - måttkraven uppfyller inte kraven på tillgänglighet för alla - lagkravet är uppfyllt men definitionen av behovet för grönt är större - brister i tillgängligheten i förhållande till vissa behov kan kompenseras med personlig servie. D. Röd standard/norm innebär att varken definierade behov eller lagkrav är uppfyllda. HK 20021205 13

6. Verktygets delområden 6.1 Terminaler Materialet är upplagt efter rumsliga kategorier med hänsyn till de funktioner platsen skall fylla oh utifrån några mer övergripande kategorier: Information utformning oh plaering Angörings- oh parkeringsplats Gångväg mellan parkering/hållplats oh entré Plattform vid hållplats Entré / Passage in oh ut Orientering Nivåskillnad Möbler/Inredning/Fasta föremål Teknikstyrd servie Cafeteria/Restaurang Toaletter Inom varje rum, kategori anges ett antal behov som är avgörande för tillgängligheten. Dessa är begränsade antalsmässigt till mellan 5 12 styken. Varje behov kan innehålla flera delbehov, som bedömts likvärdiga för att faktorn i sin helhet skall bli grön. Undantag finns oh det är informationens utformning oh plaering, hissar oh toaletter. Möjlighet att besöka en toalett är ett basalt oh mänskligt behov för alla. Minst en handikapptoalett skall finnas som uppfyller grön standard. Hissens utformning kräver okså fler faktorer för att tillgodose tillgängligheten. Inom vissa kategorier anges endast grön oh röd standard/norm. Detta baseras på värderingen att funktionen är så vital oh utestänger så många personer med olika funktionshinder att det endast finns en möjlig definitionsnivå på grön respektive röd nivå. 6.2 Hållplats samt hållplatsens närmiljö Riktlinjer oh standard/normer är framtagna för hållplats. Detta har harmonierats med Västtrafiks hållplatshandbok. 6.3 Färdmedel buss Här har arbetet harmonierats med projekt Buss 2000. Synpunkter har kontinuerligt framförts till projektgruppen via Västtrafiks representant, som även ingår i Temagruppen för handikappanpassning av trafiken. Riktlinjer oh standard/normer för bussar har tagits fram. Grön, gul respektive röd standard/norm har definierats utifrån grundmaterialet i Buss 2000. Dessa utgör ett underlag för Västtrafiks upphandlingsunderlag för Buss 2000 Västtrafik. Temagruppen har deltagit på ett av Västtrafik arrangerat studiebesök angående tillgängligheten på buss. HK 20021205 14

6.4 Färdmedel - tåg Riktlinjer oh standard/normer för regiontåg/pendeltåg är framtagna. Representanter för Temagruppen för handikappanpassning av trafiken har på initiativ av Västtrafik gjort en studieresa till Västerås för att se på det nya tåget Regina. Synpunkter har lämnats på tillgängligheten för personer med olika funktionshinder till tåget. 6.5 Färdmedel - spårvagn Riktlinjer oh standard/normer för spårvagn är framtagna. Dessa har förankrats hos ansvarig samt konsult i design för spårvagnarna inom Västtrafik Göteborgsområdet. Temagruppen har studerat anpassning av spårvagn i Göteborg. Dessutom har brukarrepresentanterna från Temagruppen utvärderat den spårvagnsmok up, som utgör modell för den vagn som skall levereras till Göteborg. 6.6 Färdmedel - fartyg Riktlinjer oh standard/normer för fartyg oh även fartygsterminaler är framarbetade tillsammans med Sjöfartsverket. En pilotinventering har genomförts i Västra Götaland av Sjöfartsverket utifrån materialet. Vidare har en studieresa för Temagruppen arrangerad av Västtrafik genomförts i Göteborgs skärgård. Förbindelserna via båt från Lilla Bommen, buss, knutpunkterna Saltholmen oh Styrsö Bratten samt Styrsöbolagets skärgårdsbåt studerades. Sjöfartsverket inklusive sjöfartsinspektionen i Göteborg medföljde på resan. Temagruppen samt Sjöfartsverket har även tagit del av de anpassningar som bl a gjorts inom EU-projektet Mål Västra, genom Styrsö kommun. I april 2002 genomförde Sjöfartsverket en närmare studie av terminalanläggningarna vid Stena Lines danmarksbåtar, Saltholmsterminalen oh Styrsö Bratten. Representanter för Västtrafik, stadsdelsnämnden Styrsö samt Stena Line var behjälpliga vid besöken. Arbetet utfördes inom ramen för Rikstrafikens Hela Resan projekt oh särskilt studerades anläggningarna utifrån den gröna-gula-röda standarden framtagen av Temagruppen, Västra Götaland. 6.7 Färdmedel - flyg Riktlinjer oh standard/normer för flygplan har utformats i samarbete med Luftfartsverket. Flygresor kan företas med olika typer av luftfartyg såsom, förutom flygplan, exempelvis helikopter oh luftballong. Förutsättningarna för dessa olika luftfartyg skiljer sig avsevärt från varandra oh den vanligaste typen av luftfartyg är flygplan. Därför avser standard/normerna endast flygplan. Även bland flygplanen finns en mängd olika flygplanstyper för vilka förutsättningarna exempelvis avseende utrymme skiljer sig åt. Det är naturligt att ett stort flygplan erbjuder högre komfort än ett mindre. För passagerarflygplan i linjetrafik gäller att kabinpersonal inte krävs på flygplan som har färre än 19 säten. Därigenom är exempelvis rullstolsburna passagerare av säkerhetsskäl i prinip förhindrade att resa med så små flygplan. Utformningen av standard/normer för flygplan är utformade i enlighet med de internationella rekommendationer som finns på området samt med utgångspunkt i Transportrådets alltjämt gällande föreskrifter från 1985. HK 20021205 15

Luftfartsverket har använt riktlinjerna oh standarden/normerna för terminaler vid inventering av Landvetter oh Borlänge flygterminaler. 6.8 Information oh servie Information oh servie består av två huvudområden: Information, bokning / biljettköp inför resan. Generellt alla trafikslag. Ledsagning / assistans på bytespunkten. Generellt alla trafikslag. Till respektive huvudområde finns delområdena: 1.1 Information, bokning/biljettköp via personligt besök på bytespunkten / terminalen eller annat bokningsställe. 1.2 Information, bokning/biljettköp via telefon. 1.3 Information, bokning/biljettköp via internet. 1.4 Information, bokning/biljettköp via servieautomat. 1.5 Betalning via faktura. 1.6 Information, bokning/biljettköp direkt på färdmedlet. 2.1 Transport inhekning- gate - speifikt luftfarten. 2.2 Ombord- oh avstigning - speifikt luftfarten. Övrig ombord- oh avstigning beskrivs under respektive färdmedel. 6.9 Trafikeringsformer Regeringen tog deember 2001 beslut om propositionen Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem (2001/02:20). Under punkt 4.3 i propositionen anges att målet för en tillgänglig kollektivtrafik för funktionshindrade står fast som etappmål för ett tillgängligt transportsystem. Kollektivtrafiken bör vara tillgänglig för resenärer med funktionshinder senast år 2010. Det var i den nationella planen för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79) som målet att kollektivtrafiken bör vara tillgängligt för personer med funktionshinder senast år 2010 slogs fast. Regeringen anser att så få undantag som möjligt från kraven på tillgänglighet bör aepteras. I regleringsbrev för 2002 till trafikverken är målet att andelen funktionshindrade som kan utnyttja vägtransportsystemet, inklusive kollektivtrafik fortlöpande ska öka. Senast år 2010 bör kollektivtrafiken kunna användas av de flesta funktionshindrade. Detta innebär att även när riktlinjerna oh standarden/normerna är uppfyllda inom den allmänna kollektivtrafiken måste alternativa oh fysiskt tillgängliga trafikeringsformer finnas för de personer med så stora funktionshinder att resande med allmän kollektivtrafik inte är möjlig. Utveklade oh anpassade trafikeringsformer som till exempel anropsstyrd trafik oh flexlinjer kan utgöra ett komplement. 6.10 Drift oh underhåll Inom området drift oh underhåll måste tillgänglighet för resenärer med funktionshinder ses som en självklar del. Det är inte tillräkligt att en byggnad eller en anläggning görs tillgänglig oh användbar när det uppförs, utan detta måste HK 20021205 16

upprätthållas vid förvaltning oh underhåll. Riktlinjerna oh standarden/normerna blir här ett verktyg i den ordinarie planerings- oh genomförandeproessen. Som exempel kan nämnas att gångvägar oh gångpassager hålls fria från snö oh is samt sandas om det finns risk för halka, markbeläggning på gångvägar ses över regelbundet oh sättningar som gör gångvägen ojämn åtgärdas. Inga farliga hinder får finnas i gångstråk såsom slarvigt plaerade bilar eller yklar, marshaller osv. Det finns en enkel oh användbar modell för det praktiska arbetet framtagen inom Vägverket Region Väst. Modellen (fig.1) har arbetats fram inom projektet DRIVA Drift oh underhåll på vägen för alla, Vägverket Produktion, 2000-10. Syftet med projektet var att öka engagemanget oh kunskapen bland alla aktörer oh med relativt begränsade medel erhålla förbättringar inom driftområdet samt integrera frågorna i avvägandet av åtgärd vid andra tekniska åtgärder. Modellen består av ett system med vars hjälp alla idéer inom driftområdet fångas upp oh tas om hand i planerings- oh genomförande-proesserna. Dessa idéer kan komma från egen personal, andra organisationer eller allmänheten. Man konstaterade inom projektet Små åtgärder stora effekter. Praktiska exempel på åtgärder som gett en konkret förbättring av tillgängligheten är - upprustning av en gång- oh ykeltunnel där man målade med ljus färg framtagen tillsammans med SRF (de Synskadades Riksförbund) oh satte in belysning. Hinder undanröjdes oh fasta hinder kontrastmarkerades. Frågan väktes av allmänheten. Kombinationen med användandet av riktlinjerna oh standarden/normerna i allt planerings- oh genomförande inom drift oh underhåll med att ta tillvara idéer, enligt DRIVA:s modell, från lokalt kunniga intressenter medger en ökad tillgänglighet i trafiken utifrån invånarnas perspektiv. HK 20021205 17

Fig.1 DRIVA, flödesshema Egen Allmän Org.För. Beställ. Rådata Projekt Möten Åtgärder Handikapp Åtgärder Barn Åtgärder Kollektivt. Åtgärder Handikapp Åtgärder Barn Åtgärder Kollektivt. U p p f ö l j n i n g Idé Beslut Planering Utförande Utvärdering HK 20021205 18

7. Prövning av verktyget Verktyget har praktiskt prövats oh utvärderats under arbetets gång av VBB VIAK AB, Trafikplanering, på uppdrag av Kommunikationsenheten, när det gäller 5 terminaler i Västra Götalandsregionen. Verktyget konstaterades vara användbart oh möjligt att beräkna en övergripande kostnad på. Resultatet är sammanställt i en databas. Riktlinjerna oh standarden/normerna har använts för planering oh projektering samt inventering under arbetets gång i flera olika projekt i Västra Götaland. Synpunkter har gett förutsättningar för förbättringar av verktyget. HK 20021205 19

8. Förankring Förutom att representanter från olika organisationer aktivt deltagit i arbetet har information fortlöpande getts om Temagruppens arbete till respektive organisations ledningsnivå samt till den regionala trafikplaneringsgruppen (RTP). Detta gäller även i aktuella organisationer/myndigheter utanför Västra Götalandsregionen såsom Rikstrafiken samt representanter från Handsamgruppen (nationell samverkansgrupp för olika trafikverk). Sjöfartsverket oh Luftfartsverket har aktivt deltagit i Temagruppens arbete. Banverket oh Vägverket har deltagit med representanter från sina regionala kontor. Kommunerna har fått kontinuerlig information om arbetet på Kommunikationsenhetens informationsmöten med kommunerna, Västtrafiks kommunträffar samt handikappkommitténs erfarenhetsutbyte med kommunala handikappråd. Under hösten 2002 samt januari 2003 har samtliga kommuner inbjudits av de fyra kommunförbunden till en informationsdag kring materialet oh även haft möjlighet att ge synpunkter. Den politiska förankringen sker inom Västra Götalandsregionen oh i kommunerna i Västra Götaland via kommunförbunden oh beredningsgruppen för regional utvekling. HK 20021205 20

9. Uppföljning De olika organisationerna inom Temagruppen kommer regelbundet att följa upp användning oh funktion av standarden/normerna oh vid behov av revidering utgöra ett stöd för aktuell sektor/verksamhet. HK 20021205 21

10. Litteraturlista - AB Svensk Byggtjänst oh Handikappinstitutet, Bygg ikapp handikapp. Kommentarer till Boverkets Byggregler, BBR, 1995 samt reviderad upplaga 2001 - Ahlgren, Roland. Tillgänglighetskontroll av byggda projekt i Göteborg. Vägverket Region Väst. 2000:97 - Allmänna kommunikationer - för alla? Betänkande av Samreseutredningen Boverket. - BBR, Boverkets byggregler, BFS 1993:57 med ändringar till oh med 2002:19. DNR 10823-3261/2001 - Buss 2000, huvudmannakrav på bussar i linjetrafik, februari 2001 - Bussdirektivet 001/85/EG, beslutat 020313 - Bättre busshållplatser, Svenska Kommunförbundet, Vägverket, Svenska Lokaltrafikföreningen, Kommunikationsforskningsberedningen, 1999 - Börjesson, Mats. Funktionshindrades resmöjligheter. Sammanfattning av senaste årens forskning. Vinnova Rapport VR 2002:4. - Cost 335, Passengers Aessibilty of Heavy Rail Systems, november 1999, - Dalslandsprojektet - Effektivisera transporter genom beställningsentral för anropsstyrd trafik. Samverkan mellan huvudmän: Bengtsfors kommun, Dals Eds kommun, Färgelanda kommun, Melleruds kommun, Åmåls kommun, Västra Götalandsregionen oh Västtrafik AB, 1999 - DRIVA -Drift oh underhåll på vägen för alla. Vägverket produktion, Slutrapport 2000-10 - DRIVA, Delprojekt Hela resan, Vägverket Region Väst, 2000-07-14 - Ett samhälle för alla. Handikapputredningens slutbetänkande. 1989 års handikapputredning. SOU 1992:52 - Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Regeringens proposition 1999/2000:79 - Förordningen om tekniska krav på byggnadsverk, BVF, SFS 1994:1215 - Gustafsson Hjördis, Hammarby Sjöstad - tillgängligt för alla? Delstudie 1: Norra Hammarbyhamnen, FoU-rapport 2001:4 - Gustafsson Hjördis, Hammarby Sjöstad - tillgängligt för alla? Delstudie 2: Från vision till byggnation 1997-2000, FoU-rapport 1999:21 - Hedlund, Ann-Britt. Handikappinventering: Hel reskedja. Vägverket Region Mälardalen, 1999 - Hörselskadades förening i Stokholm. Bra att veta om tillgänglighet för hörselskadade. - ICIDH Beta 2, Internationell klassifikation av Fungerande oh Funktionshinder, förslag juli 2000, reviderad 000629 - ICIDH- International Classifiation of Impairments, Disabilities and Handiaps, WHO, Geneva, 1980) - Inneboken. Folkhälsoinstitutet. Stokholm. AB Svensk Byggtjänst, 1998. ISBN 92-828-8223-3-EUR 19328. - Jansson, Eva, Sörensen, Ann-Britt. Grönare Liv för allergiker. Informationsförlaget Heimdahls AB 1988. - Karin Månsson. Bygg för alla. AB Svensk Byggtjänst, 1999 - Kellner, Johnny. Bygg sunt oh miljöanpassat. Byggforskningsrådet. Stokholm, 1997 - Knutsson, Stig. Funktionshindrades värdering av färdtjänst. Kungliga Tekniska Högskolan, Institutionen för infrastruktur oh samhällsplanering. Forskningsrapport TRITA_IP FR 98-43 HK 20021205 22

- Lagen om tekniska krav på byggnadsverk, SFS 1994:847 - Petzäll, Jan, Funktionella krav på fordon kombinerade för taxi- oh färdtjänsttransporter. Erfarenheter från en mok-up studie. Bulletin 147, 1997 - Plan - oh Byggförordningen, PBF, 1987:383 - Plan - oh Bygglagen, PBL, SFS 1987:10, ändrad 1994:852 - SIKA. Handikappanpassning av transportmedlen i Sverige. Rapport 1998:2 - SJ standard - Skånetrafikens Hållplatshandbok, 2000. - SOU 1995:70 - Stokholm en stad för alla, Utemiljöprogrammet, Gatu- oh fastighetskontoret, beslutat Gatu- oh fastighetsnämnden 2001-05-29 - Strandhede, Sven-Olov. Vådliga oh vanliga växter i vår närmiljö. Utbildningsförlaget Brevskolan. Stokholm 1993. - Ståhl, Agneta m fl.tillgänglig kollektivtrafik för äldre oh funktionshindrade: Betydelsen av reskedjans olika delar: demonstrationsprojekt i Borås. 1996 - Ståhl, Agneta, Petzäll, Jan, Servielinjetrafik eller låggolvbuss? Studie av äldres oh färdtjänstberättigades resande i Uppsala. Bulletin 146, 1997 - Ståhl, Agneta, Äldres oh funktionshindrades behov i kollektivtrafiken. Probleminventering oh nulägesbeskrivning. Bulletin 148, 1997 - Svenska Kommunförbundet, Vägverket, Svenska Lokaltrafikföreningen oh Kommunikationsforskningsberedningen. Bättre busshållplatser. Svenska Kommunförbundet, 1999 - Synskadades Riksförbund. Att hitta oh gå säkert - Synskadades Riksförbund. Du kan underlätta min vardag. - Synskadades Riksförbund. Färdtjänsten - vår livlina till samhället! - Synskadades Riksförbund. Miljö för synskadade - Tillgänglighet i gatumiljön, pilotprojekt. Ett samarbetsprojekt mellan Vägverket, Västtrafik, Färdtjänsten oh Trafikkontoret i Göteborgs stad. - Tillgänglighet till offentliga lokaler oh på allmänna platser, Boverket - Tillgängligheten i den offentliga miljön. Rapport 1996:8 Boverkets byggregler, BBR,1994 - Tingvall, Anna, Fant, Torbjörn. Tillgänglighet till kollektivtrafiken. Chalmers, Institutionen Vatten Miljö Transport, Examensarbete 2000:9 - Transportforskningsdelegationen. Handikappanpassning av skärgårdsbåtar. 1983:11. - UIC norm inklusive Code UIC 565-3, OR, 1 st edition 1.1.87, Reprint 1.7.97. indiations for the layout of oahes suitable for onveying disabled passengers in their wheelhairs, International Union of Railways. - Weiko Håkansson, Vägverket, Region Skåne i samarbete med Handikappförbundens Samarbetsorgan, Synskadades Riksförbund, De Handikappades Riksförbund oh Skånetrafiken. Funktionshinder, Handikapp oh Miljö. Upab - Utbildningsproduktion AB, Malmö - Vägverket Region Stokholm. Demonstrationsprojekt Rimbo oh Slite - en del i reskedjan. 1999 - Vägverket Region Väst. Inventering av busshållplatser. 1999 - Vägverket Tillgänglighet för alla. Underlagsrapport till Samplan, 1999. - Vägverket. "Hur användbar är kollektivtrafiken för funktionshindrade?" - en förstudie hösten 1997. Publ. 1998:15. ISSN 1401-9612 HK 20021205 23

Tillgänglighet för resenärer med olika funktionshinder till terminal oh hållplats för: Tåg Buss /spårvagn Fartyg Flyg HK 20021205 24

Terminaler oh Hållplatser 1. Information - utformning oh plaering Riktlinje: Personer med olika funktionshinder skall, där funktionshindret ej omöjliggör självständigt oh enkelt kunna ta del av informationen oh kunna använda sig av den. Standard/norm: GRÖN GUL RÖD 1:1 1:2 Stationär skyltinformation är utformad med kombinerad text oh pitogram. Ej tidtabell vid busshållplats. b,,i Kompletterande stationära skyltar på höjden 130-140 m med taktil text eller punktskrift oh är utvinklad 45º. Ej tidtabell vid busshållplats. b,,i,k Stationär skyltinformation är till mer än 50% utformad med kombinerad text oh pitogram. Inga stationära skyltar har taktil text eller punktskrift på terminal med få bytespunkter. Personlig servie lätt tillgänglig. Stationär skyltinformation är till mindre än 50% utformad med kombinerad text oh pitogram. Inga stationära skyltar har taktil text eller punktskrift på terminal med flera bytespunkter. Ingen personlig servie lätt tillgänglig. 1:3 Stationära skyltar inom samma skyltsystem har lika utformning oh konsekvent plaering. Inga skyltar på dörrblad. b, Mer än 50 % av skyltarna är utformade enligt ett logiskt system oh är konsekvent plaerade. Inga skyltar på dörrblad. Mindre än 50 % av skyltarna är utformade enligt ett logiskt system oh är konsekvent plaerade. Skyltar på dörrblad. 1:4 Alla stationära skyltar är väl belysta med ej bländande ljussättning. a,b,,i De stationära trafikinformationsskyltarna är väl belysta med ej bländande ljussättning. Inga skyltar i byggnaden är väl belysta. HK 20021205 25

Terminaler oh Hållplatser 1:5 Alla dynamiska skyltar hittas via ledstråk oh skyltning. Minst en dynamisk skylt med samlade avgångsoh ankomsttider hittas via ledstråk oh skyltning. Inga ledstråk eller skyltar visar plaeringen av de dynamiska skyltarna. 1:6 Minst en kompletterande monitor är plaerad/ -e intill vägg oh 80 m över golv med fritt utrymme under utrustning 60-100 m. Gäller ej hållplats. b, Minst en kompletterande monitor är plaerad/ -e intill vägg 90 m över golv inget eller fritt utrymme under utrustning mindre än 60 m. Gäller ej hållplats. Det saknas kompletterande monitor/- er på höjden 90 m över golv. Gäller ej hållplats. 1:7 Monitorn har valbar utformning av informationen avseende textstorlek, syntetiskt tal oh lättläst. Hörselteknisk utrustning finns. Övrig utformning se avsnitt 9 Teknikstödd servie. Gäller ej hållplats. b, Informationen via monitorn ges även via syntetiskt tal oh lättläst. Gäller ej hållplats. Ingen anpassning av informationen. Gäller ej hållplats. 1:8 Fasta oh dynamiska skyltar avsedda att läsas visuellt på avstånd har textstorlek 18 mm per meter beräknat läsavstånd. Bokstäver i enkelt typsnitt. Fasta oh dynamiska skyltar avsedda att läsas visuellt på avstånd har textstorlek 15 mm per meter beräknat läsavstånd. Bokstäver i enkelt typsnitt. Fasta oh dynamiska skyltar avsedda att läsas visuellt på avstånd har textstorlek mindre än 15mm per meter beräknat läsavstånd. Bokstäver med klakar, hårstrek eller i kursiv stil. 1:9 Fasta oh dynamiska skyltar med färgkombinationen svart/vitt eller svart/gult för bästa läsbarhet med undantag för standardiserade fasta skyltar. a,b,,i Fasta oh dynamiska skyltar med kombination ljus oh mörk färg. Fasta oh dynamiska skyltar med färgkombinationerna rött/grönt, orange/brunt oh blått/grönt. HK 20021205 26

Terminaler oh Hållplatser 1:10 1:11 Dynamisk visuell oh verbal högtalarinformation / talsyntes kompletterar varandra.,i,k Miljön runt talsyntesutrustning är bullerfri (efterklangstid < 1 s, max 40 db) oh inte stressig. Personlig servie med god tillgänglighet kompletterar eventuell brist. Miljön runt talsyntesutrustning är något bullrig (efterklangstid 1 s, 41-63 db) oh något stressig. Information ges endast verbalt eller visuellt, ingen personlig servie. Miljön runt talsyntesutrustning är bullrig ( efterklangstid >1 s, <63 db) oh stressig. 1:12 Högtalarljud har god ljudkvalitet oh kort efterklang.,i Högtalarljud har dålig ljudkvalitet oh lång efterklang. 1:13 1:14 Trafikinformation föregås av akustisk oh visuell lystringssignal.,i Brandlarmet är visuellt oh auditivt. Trafikinformation föregås av akustisk eller visuell lystringssignal. Trafikinformation ges utan lystringssignal. Brandlarmet är inte visuellt eller auditivt. HK 20021205 27

Terminaler oh Hållplatser 1. Information - utformning oh plaering Förklaring förkortningar se sidan 69. 1:1 BIH s 154-155, 158; Förslag till föreskrifter oh allmänna råd 1:2 BIH s 157-158; Förslag till föreskrifter oh allmänna råd, Bättre hållplatser s 51, 23, Stokholm s.24 1:3 BIH s 157-158, Förslag till föreskrifter oh allmänna råd 1:4 BBR 8:311; BIH s 161; Förslag till föreskrifter oh allmänna råd, Bättre hållplatser s 51 1:5 BIH s 160-161 1:6 BIH s 46, 161-163, Förslag till föreskrifter oh allmänna råd 1:7 BIH s 161-163 1:8 BIH s 159 1:9 BBR 8:311; BIH s 160; Förslag till föreskrifter oh allmänna råd, Bättre hållplatser s 47 1:10 BIH s 155, Bättre hållplatser s 51, Stokholm s 24 1:11 BIH s 162, 259 1:12 BIH s 155, Bättre hållplatser s 51 1:13 BIH s 155, Bättre hållplatser s 51 1:14 BIH s 243 HK 20021205 28

Terminaler oh Hållplatser Utomhus 2. Angörings oh Parkeringsplats med parkeringsplats avses både korttids- oh långtidsparkering Riktlinje: Angöringsplats skall finnas i omedelbar anslutning till entréer avsedda för allmänheten. Av- oh påstigning skall ske enkelt oh säkert. Personer med olika funktionshinder skall självständigt eller med personligt stöd kunna parkera sitt fordon i nära anslutning till de entréer i byggnaden som är avsedda för allmänheten, samt enkelt oh säkert komma i oh ur fordonet, samt förflytta sig från parkeringsplats till gångväg. Standard/norm: GRÖN GUL RÖD 2:1 Handikapparkeringsplatser utgör 5% av det totala antalet p-platser, dok minst 2 platser. Det finns endast en handikapparkeringsplats. Handikapparkeringsplatser saknas. 2:2 2:3 Minst 2 handikappparkeringsplatser inom 10 m från entré/-er avsedda för allmänheten. Alla handikapparkeringsplatser har handikappsymbol på marken oh på skylt, samt markerade linjer på marken. b, Minst 2 handikappparkeringsplatser finns inom 25 m från entré/ -er avsedda för allmänheten. Handikapparkeringsplatser har enbart handikappsymbol på skylt eller enbart på marken samt markerade linjer på marken. a b Alla handikapparkeringsplatser finns längre bort än 25 meter från entré/-er avsedda för allmänheten. Handikapparkeringsplatser saknas. HK 20021205 29

Terminaler oh Hållplatser 2:4 Väl belysta handikappparkeringsplatser. b, Belysning saknas vid handikappparkeringsplatser. 2:5 Parkering utmed gata (rekommenderas ej) är markerad oh minst 7 m lång med avfasad trottoarkant till gatunivå på en sträka av a 1 m bredvid p-plats. b, Parkering utmed gata är markerad oh minst 6 m lång oh har nedsänkt trottoarkant till högst 20 mm på en sträka av a 1 m bredvid p-plats. Parkering utmed gata är mindre än 6 m lång eller saknar nedsänkt trottoarkant till högst 20 mm på en sträka av a 1 m. 2:6 Minsta bredd på enstaka handikapparkeringsplatser är 5 m. Minsta bredd på handikapparkeringsplatser i följd är 3,6 m med tillgång till fri yta. b, Minsta bredd på handikapparkeringsplatser är 3,6 m. Mindre bredd på handikapparkeringsplatser än 3,6 m. 2:7 Hårdgjord yta med markbeläggning av asfalt eller plattor utan avfasade kanter. b, Ojämnheter i markytan alt. markbeläggning med gatsten eller grus. 2:8 Lutning/längsfall på handikapparkering är högst 2 % (1:50). b, Lutning/längsfall på handikapparkering är större än 2 %. 2:9 Handikapparkeringsplatser är plaerade så att personer med funktionshinder inte behöver förflytta sig långa sträkor bakom parkerade bilar. Handikapparkeringsplatser är plaerade så personer med funktionshinder måste förflytta sig långa sträkor bakom parkerade bilar. HK 20021205 30

Terminaler oh Hållplatser 2:10 Angöringsplats utanför entré/-er avsedda för allmänheten är minst 7 m lång med avfasad trottoarkant till gatunivå på en sträka av a 1 m bredvid angöringsplatsen Angöringsplats minst 7 m lång med nedsänkt trottoarkant inom 10 m från entré/-er avsedda för allmänheten. Angöringsplatser saknas. 2:11 Parkeringsautomaternas reglage/funktioner är lättmanövrerade oh med nedersta funktionerna plaerade max 0,8 m oh översta max 1,10 m över mark. Lätta att komma intill med rullstol oh gåstöd. Parkeringsautomaternas reglage/funktioner är lättmanövrerade oh med nedersta funktionerna max 0,9 m oh översta max 1,2 m över mark. Parkeringsautomaternas reglage/funktioner är svårmanövrerade oh plaerade med nedersta funktionen högre än 0,9 m oh översta högre än 1,2 m över mark eller svåra att komma intill med rullstol oh gåstöd. 2:12 Parkeringsautomaterna har lättförståeliga/ konkreta instruktioner. b Inga lättförståeliga/konkreta instruktioner. 2. Angörings- oh parkeringsplats Förklaring förkortningar se sidan 69. 2:1 BIH s 58 2:2 BBR 3:122; BIH s 58 2:3 BIH s 60; Förslag till föreskrifter oh allmänna råd 2:4 BIH s 60; Förslag till föreskrifter oh allmänna råd 2:5 BIH s 59 2:6 BIH s 59; Förslag till föreskrifter oh allmänna råd 2:7 Förslag till föreskrifter oh allmänna råd; BIH s 63 2:8 Förslag till föreskrifter oh allmänna råd; BIH s 59 2:9 BIH s 58, 2:10 BIH s 58 2:11 BIH s 60; (BIH 1997, s 36) 2:12 Förslag till föreskrifter oh allmänna råd HK 20021205 31

Terminaler oh Hållplatser Utomhus Riktlinje: 3. Gångväg till hållplats oh terminal oh mellan parkering/hållplats oh terminalentré Personer med olika funktionshinder skall lätt kunna orientera sig samt enkelt, självständigt oh utan fara ta sig fram till hållplatsen/entrén. Standard/norm: GRÖN GUL RÖD 3:1 3:2 3:3 Tydlig skyltning anger riktning mot huvudentré oh ev annan entré tillgänglig för personer med funktionshinder. b, Visuellt markerat oh kännbart gång-/ledstråk finns till hållplats/terminal samt mellan angöringsplats oh för personer med funktionshinder tillgänglig terminalentré. b, Hela gångvägen har en lutning/ längsfall på högst 2;5% - 2% (1:40-1:50). Lutning i sidled / tvärfall högst 2 % ( 1:50). Max lutning/ längsfall för gångväg är max 5-8 %. (1:20-1:12). Gångvägen höjer sig högst 0,5 m i sträk. Därefter finns ett 2 m långt vilplan. Lutning i sidled / tvärfall högst 2 %(1:50). a,b Skyltning som anger riktning mot entré saknas. Gång-/ ledstråk till hållplats/terminal samt mellan angöringsplats oh entré tillgänglig för personer med funktionshinder saknas. Större lutning / längsfall än 8 %. Gångvägen höjer sig mer än 0,5 m innan vilplan eller vilplan saknas. Lutning i sidled / tvärfall mer än 2%.(1:50) HK 20021205 32

Terminaler oh Hållplatser 3:4 Gångvägens bredd är minst 2,0 m. Gångvägens bredd är minst 1,3-1,5 m med täta vändplatser som är minst 2,0 m breda eller avtagsvägar. a,b Gångvägen är smalare än 1,3-1,5 m eller saknar vändplatser som är minst 2,0 m breda eller avtagsvägar. 3:5 3:6 Hårdgjord jämn yta utan avfasade kanter på plattor. Ev. dagvattenbrunnar vid sidan av gångvägen. a,b, Cykelbana är avskild mot gångväg med häk el dyl. Korsar ej gångväg. Jämn yta med dagvattenbrunnar i gångvägen. Ev. ojämnheter är visuellt oh kännbart markerade tills de åtgärdas. Kontrastmålad linje mellan ykel- oh gångväg. Cykelbana korsar ej gångväg. Ojämnheter i gångytan oh dagvattenbrunnar i gångvägen. Markering saknas mellan ykel oh gångväg. Cykelbana korsar gångväg. 3:7 Fasta hinder såsom postlådor, parkeringsautomater, skyltstolpar är plaerade utanför gångvägen. Högt sittande skyltar el dyl är plaerade högre än 2,2 m. Cyklar har särskild parkering utanför gångväg. a,b, Postlådor, skyltar, belysningsstolpar o dyl. som finns på gångbanan är visuellt oh kännbart markerade upptill/nedtill. a,b, Omarkerade fasta hinder i gångvägen. Cykelparkering på gångväg. 3:8 Gångvägen är fri från olika lösa hinder t ex reklamskyltar, blomlådor, oh utskjutande grenar från träd oh buskar lägre än 2,2 m. Tillfälliga hinder är visuellt oh kännbart markerade tills de åtgärdas. Lösa hinder i gångvägen oh/eller utskjutande grenar från träd oh buskar. HK 20021205 33

Terminaler oh Hållplatser 3:9 3:10 3:11 3:12 Jämn, bländfri belysning utan mörka partier, belysningsstolpar på samma sida om gångväg, 0,5 m utanför gångyta. b,,i,k Växter som många är allergiska mot t ex starkt doftande/pollenrika växter är inte planterade intill gångvägen. Sittplatser finns utplaerade från besöksparkering var 25:e meter. Sittplatser är stadiga med rygg- oh armstöd. Sitthöjd 50 m, sitsen lutar ej bakåt, armstödshöjd 70 m.,i,j Svag, ojämn belysning med mörka partier, inkonsekvent plaering av belysningsstolpar. Sittplatser finns men glesare än var 25:e m men max var 50:e meter. Sittplatser är stadiga, har ryggstöd men inte armstöd. Sitthöjd 50 m. Belysning saknas. Växter som många är allergiska mot t ex starkt doftande/pollenrika växter är planterade intill gångvägen. Sittplatser saknas eller glesare än var 50:e meter. Sittplatser är lätt flyttbara el. ostadiga, har lägre sitthöjd än 50 m oh saknar armstöd. 3:13 Sittplatser är kontrasterande mot omgivningen. Sittplatser är målade i avvikande färg mot omgivningen. Sittplatser avviker inte mot omgivningen. HK 20021205 34