MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska
FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50 000 svenskar cancer 9000 av dem har minderåriga barn Tonåringar befinner sig i en sårbara livssituation med en allvarligt sjuk och döende förälder med risk för framtida ohälsa
Osynliga Silverfiskar Fåordiga TONÅRING SOM NÄRSTÅENDE
TONÅRSTID Frigörelse Vuxenblivande Kroppen Identiteten Sexualiteten Söker inte alltid stöd hos vuxna Frånvarande Behov av att vara smälta in i sitt sammanhang Sårbara Tar ett större ansvar
ANKNYTNING FÖRÄLDRA- BARN FÖRHÅLLANDE (JOHN BOWLBY) Förmågan att hantera separation och förlust är beroende av vilka anknytningserfarenheter tonåringen och deras föräldrar bär med sig Trygg eller otrygg anknytning Organiserad anknytning eller desorganiserad anknytning Många tonåringar betraktar anknytningsbanden till föräldrarna mer som en begränsning medan andra kan använda sig av samma band för att utvecklas och bli mer självständiga
TRYGG ANKNYTNING Större förmåga att trösta och lugna sig själva Kan hantera ensamhet och ett visst mått av separation utan att inre balans hotas
OTRYGG ANKNYTNING Mer komplicerad Saknar tilltro till förälderns förmåga att hjälpa dem hantera svåra känslor Känslor som längtan, ensamhet, övergivenhet och vrede kanske hålls på plats genom att andra känslor aktiveras såsom skuld, skam och självanklagelser vilket kan generera symtom av övervägande inåtvänd karaktär tex ångest, depression Leda till avståndstagande och ambivalens till den person som förknippas med den grundläggande tryggheten
TONÅRING MED EN DÖENDE FÖRÄLDER TONÅRINGARS UPPLEVELSER En sårbar livssituation Risk för framtida psykisk ohälsa
TONÅRING MED EN DÖENDE FÖRÄLDER - TONÅRINGARS UPPLEVELSER 20 intervjuer 10 tonåringar 7 pojkar 3 flickor 14-17 år vid sin förälders död 3-12 månader efter att de förlorat sin förälder Vårdtid inom palliativ vård 1 vecka 11 månader
FRÅGESTÄLLNING Hur upplever tonåringar att ha en svårt sjuk och döende förälder? Upplevelse av den egna livssituationen Upplevelse av familjens livssituation Upplevelse av delaktighet Upplevelse av förberedelse
FRÅGOR JAG STÄLLDE TILL TONÅRINGARNA Berätta om din förälders sjukdom.. Vem berättade för dig om din förälders sjukdom? När förstod du att din förälder var döende? Med vem pratade du med om din förälders sjukdom? Hur kände du och hur klarade du av situationen? Hur påverkades ditt och familjens liv? Av vem fick du stöd?
Samtliga tonåringar hade bristande kunskaper om sin förälders sjukdom och symtom och hur behandlingen påverkade deras förälder mående
RESULTAT Ensamhet Anpassning Förberedelse Ansvar
ANSVAR Samtliga tonåringar upplevde ett ökat ansvar Ansvar
ANSVAR Ansvar Ansvar för sig själva Ansvar för den sjuke föräldern Ansvar för den friska föräldern Ansvar för syskon Ansvar för hemmet
JAG BLEV VERKLIGEN HELT GALEN SÅ, SÅ ATT MAN VAR JU STÄNDIGT OROLIG SÅ KLART Upplevelse av ansvar för den sjuka föräldern var extra starkt hos en tonåring som beskrev sig ha en nära relation till den sjuka föräldern Ansvar
VISSA SÄGER ATT DET ÄR FÖR MYCKET ANSVAR MEN JAG TYCKER INTE DET. JAG TROR ATT JAG HADE MÅTT SÄMRE OM JAG INTE HADE GJORT DET En tonåring berättade att omgivningen ifrågasatte ansvaret som tonåringen tog för den sjuka föräldern. Ansvar
JAG VAR OROLIG FÖR MAMMA ATT HON SKULLE BLI DEPRIMERAD NÄR PAPPA DOG.. HON VAR DÄR STÖRRE DELEN AV DAGEN.DÅ FÖRSÖKTE JAG SE TILL ATT DET FANNS NÅGOT ATT ÄTA NÄR HON KOM HEM Ansvaret för den friska föräldern var extra påfallande hos de tonåringar som stod sin friska förälder nära Ansvar
..JAG BETER MIG INTE SÅ NERE OCH DEPRIMERAD NÄR JAG ÄR HEMMA FÖR DÅ TÄNKER JAG ATT DET BEHÖVER INTE DOM.... Samtliga tonåringar tog ett ökat ansvar för sig själva Ansvar
MAN VILLE INTE SÄGA TILL HENNE ATT MAMMA KOMMER ATT DÖ. Några av tonåringarna hade yngre syskon som de upplevde sig ha ett ökat ansvar för Ansvar
ENSAMHET Upplevelse av ensamhet var genomgående för samtliga tonåringar Ensamhet
HON VAR NÄSTAN ALDRIG HEMMA Ensamhet Deras dagliga liv förändrades och de fick i högre utsträckning klara sig ensamma, ta hand om hushållsuppgifter och husdjur...
ANPASSNING De anpassar sig till den nya livssituationen med en sjuk och döende förälder genom att vara lojal sina föräldrar Anpassning
TONÅRINGARNA VAR LOJALA SINA FÖRÄLDRAR Hon ville att alla skulle kämpa med henne vara jätteglad när det gick bra och när det inte gick bra, det kommer att gå bra nästa gång, nu kör vi! Det kunde leda till förvirring och ambivalenta tankar för tonåringen. Sa hon så för att vi verkligen skulle känna så eller typ undvek hon att vi skulle tänka mer realistiskt?
UNDVIKANDE AV ATT TALA OM SJUKDOMEN Ville kanske inte tänka på det, att hon skulle dö.hade väl dödsångest och ville inte lämna sin son Man fick ju svaret att typ, ja det är bra, så man trodde ju fortfarande inte riktigt så det var väldigt svårt att förstå att han, ja skulle dö förr eller senare
KANSKE LÅTER LITE HEMSKT MEN MAN VAR LITE VAN Flera av tonåringarna beskrev att det blev till en rutin att leva med en sjuk förälder
FÖRBEREDELSE För att förstå att föräldern är svårt sjuk och döende var tonåringarna beroende av den information de får av sina föräldrar och de förbereder sig genom att iaktta den sjuke förälderns symtom och därmed förstå Förberedelse
SAMTAL OM SJUKDOM OCH DÖD mamma pratade ju mycket med mig för hon visste ju att pappa sa ingenting Förberedelse
MAN BÖRJADE TÄNKA MER OCH MER ATT DET INTE GÅR BÄTTRE PÅ SAMMA SÄTT SOM TIDIGARE För att förstå och förbereda sig på sin förälders död observerade de sin förälder, noterade och reflekterade över förändringar och jämförde hur förälder mådde från dag till dag Förberedelse
MAN FÖRSTOD INTE RIKTIGT ATT HAN SKULLE DÖ MEN MAN FATTADE JU DET I BAKHUVUDET, LÄNGST INNE Tonåringarna förberedde sig på att förlora sin förälder genom att försöka skapa förståelse på olika sätt, genom att iaktta den sjuke förälderns mående och att tolka given information de fått av sina föräldrar och jämföra med den sjuke förälderns tidigare mående Förberedelse
BEHOV AV STÖD För att klara av den förändrade livssituationen med en sjuk förälder beskrev samtliga tonåringar att det var viktigt med stöd
STÖD FRÅN FÖRÄLDRAR Tonåringarna berättade att de i första hand önskade stöd av sina föräldrar. Samtliga tonåringar upplevde sig ha haft mer eller mindre stöd av sina föräldrar, av båda eller den sjuke förälder eller friske föräldern vi har inte behövt gå någon annanstans för att prata.. för vi har alltid haft varandra.. och vi kan snacka om allting...
STÖD FRÅN OMGIVNINGEN Förutom stöd av föräldrar fick tonåringarna stöd av släktingar, grannar, vänner, skolkamrater, lärare, mentorer och husdjur En av tonåringarna beskrev tillvaron i skolan; där tänker man inte lika mycket på det för där gör man en massa andra saker
STÖD FRÅN VÅRDEN Ingen av tonåringarna sa sig ha haft stöd för egen del från vården eller blivit erbjudna stöd av vården under förälderns sista sjukdomstid. Samtliga tonåringar upplevde att den sjuke föräldern fått god vård den sista sjukdomstiden De upplevde tillit till vårdpersonalens kunskaper om behandling och inte någon av tonåringarna var kritisk till den vård föräldern erhållit. Samtliga tonåringarna beskrev oklarheter över sjukdomens framskridande och hur behandlingarna påverkade deras sjuka förälder.
MOD ATT MÖTA TONÅRINGAR Ta kontakt Dröj dig kvar Var inte rädd för tystnad Ta ansvar, prata mer Normalisera Tänk högt utan att ställa frågor Stöd deras föräldrar att tala med dem
STÖD Behov av normalitet känsla av att vara som vanligt Slippa tänka på det som är jobbigt Frigörelse - Närhet Ansvar Stöd
KUNSKAPER MINSKAR ORO Att få ta del av både bra och dåliga besked minskar risk för känsla av utanförskap samt gör tonåringar delaktiga
REFLEKTIONER & FRÅGOR Hur viktiga är vårdpersonalen? Hur kan vi få tonåringar att känna sig involverade? Organiserat stöd till föräldrar och tonåringar,hur? Stöd i det dagliga arbetet, under vårdtiden, efter vårdtiden, hur? Samarbete mellan enheter!