Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Relevanta dokument
Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

INTERPELLATION. Barn och ungas psykiskaohälsa Dnr 29/1)--4772// Anden Nyköping den 12 feb 2018

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden

Utvärdering av verksamheterna Horisonten barn och unga och Bryggan

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Inledning

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Syftet men handlingsplanen

BARNFETMABEHANDLING OCH

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård

SKL Handlingsplan år

SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019

Förord. Linköping 9 april Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Kaj Gustafsson Utredare, utvecklare & följeforskare Följeforskning i anslutning till IPS-projektet i Hudiksvall

Ansökan om projektmedel förstudie med fokus på tidiga rehabiliterande åtgärder i samverkan

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Riskbruk, missbruk/beroende, samsjuklighet.

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: REMITTENTER

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Vårdval i Östergötland

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna

MÅLGRUPPSINVENTERING

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Värmlands läns vårdförbund. Beroendecentrum Flöjten Utvecklingsfrågor missbruksoch beroendevården

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v).

Temagrupp Psykiatri. Årsrapport 2016 Datum: Sammanfattning och analys. Sammanfattning av temagruppens arbete under 2016

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Ungas psykiska hälsa i primärvården. Psykiatriberedningen7 juni 2018

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel

KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010

Samordningsförbundet

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? Olika typer av självskadande

TIDIG UPPTÄCKT AV RISK- OCH MISSBRUK HOS UNGA Marie Ohm

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? Olika typer av självskadande

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om.

Fördjupad analys och handlingsplan

Barn och unga, med psykisk ohälsa och dess vårdnadshavare ska erbjudas tidiga och samordnade insatser samt optimal hantering på rätt nivå.

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

i Kristianstad - Statistik 2008 Antal klienter 88r

Vad tycker du om vården?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Resultat av enkät länsnivå

Evidens på första linjen unga VISIT Hagfors. Ulf Hjelm Psykolog

Depressioner hos barn

Halmstad 22 maj

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd

Ungdoms- och vuxencentralen UngVux Åmål

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016

Tända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum?

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Psykiatrin i siffror. Arbetssätt inom psykiatrisk öppenvård BUP Skåne

Uppföljning drogpolitiska handlingsprogrammet, 2011

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

Vad händer i omvärlden? Ylva Branting

PSYKOSOCIALT STÖD OCH NÄTVERKSARBETE

Kartläggning Ekonomiskt bistånd

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

Mottagningsteamet i Sydnärke Delårsrapport: 1 januari 30 juni 2016

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j Enkät tarmcancer, maj 2013

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.

Efter migrationen. - vad skapar ohälsa under etableringstiden? Elin Lindén socionom

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord

Ingela Jönsson Dnr:RS/282/2016 Samordningskansliet

Konsten att vara koordinator i samverkan

Strukturen: Fakta (kring psykisk hälsa) Vad kan påverka unga och deras mående Mötet/dialogen med ungdomar kring mående

HSN:s planering och uppföljning

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering

Välfärds- och folkhälsoprogram

Transkript:

Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03

Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng

Projekt unga vuxna Hur tänkte vi? Hur blev det? Vad vill vi?

Stadsmissionen En enkät som Stockholms Stadsmission har genomfört bland 1 000 unga 18-25 under år 2013

Resultat - 24 procent var fjärde ung uppger att de mår psykiskt dåligt. - Minst 44 procent nästan varannan ung som mår psykiskt dåligt söker inte hjälp. - 60 procent av kvinnorna som mår psykiskt dåligt, eller ganska dåligt söker professionell hjälp. - Motsvarande siffra för unga män är 37 procent.

Resultat Unga som mår psykiskt dåligt tror sig inte må tillräckligt dåligt för att söka hjälp. Unga som mår psykiskt dåligt är osäkra på vart de ska vända sig.

Resultat - Unga män med psykisk ohälsa som oro/ångest/depression är en svårnådd grupp. - En del har fått hjälp väldigt sent och andra har inte fått någon hjälp alls. - Orsaker till psykisk ohälsa är multifaktoriellt och komplex.

Sammanfattning Ungas psykiska ohälsa är i dag en viktig folkhälsopolitisk fråga. Det har gjorts flera nationella initiativ för att samla in och säkerställa kunskap inom området. Det har gjorts få initiativ till nya arbetssätt och strukturer för att motverka, förebygga och minska den psykiska ohälsan hos unga. Tidiga insatser ger en samhällsekonomisk vinst

Förslag på åtgärder Terapicheck det år personen fyller 16 år Gör det enkelt för unga att söka hjälp med fler öppna verksamheter Flexibel åldersgräns inom hälso- och sjukvårdens psykiatri och socialtjänsten Utöka samarbete och samverkan

Fakta om suicid, svensk statistik 1500 personer per år - tar sitt liv Majoriteten (c:a 90 %) av dem som tar livet av sig har en psykisk sjukdom vid det aktuella tillfället 2,5 gånger så många män som kvinnor tar livet av sig 10 gånger fler gör självmordsförsök

Projekt unga vuxna Hur tänkte vi? Hur blev det? Vad vill vi? Fas 1 Kartläggning och marknadsföring Fas 2 Ökad tillgänglighet och samverkan Fas 3 Ökat utbud av insatser Fas 4 Implementering i verksamheten och spridning

Bakgrund Vi såg att antalet unga vuxna med psykisk ohälsa ökade. Det kan vara svårt för unga vuxna med psykisk ohälsa att hitta rätt i systemet. Psykiatrin har varit mindre framgångsrik att nå och hjälpa dessa patienter

Bakgrund Det är viktigt att fånga upp de unga tidigt eftersom det annars kan bli en negativ spiral med livslång psykisk ohälsa eller suicid Vi hade tankar och idéer om hur man kan arbeta på ett bättre sätt med gruppen unga vuxna.

Paus Åter kl 10.30

Projekt unga vuxna Hur tänkte vi? Hur blev det? Vad vill vi?

Vilka söker? Hösten 2012 Våren 2013 Hösten 2013 Våren 2014 Projektfas Kartläggning Tillgänglighet Åtgärder Antal 34 90 93 113 Fördelning män/kvinnor 26 % män 74 % kvinnor 44 % män 56 % kvinnor 42 % män 58 % kvinnor 44 % män 56 % kvinnor Ålder genomsnitt Andel som söker själv 21,2 år 22,5 år 21,7 år 21,6 år 24 % 32 % 58 % 71 %

Åldersfördelning Nybesök hösten 2013

Åldersfördelning Nybesök våren 2014

Försörjning Nybesök våren 2014 Studiestöd/ studiemedel 25% Anställd 31% Sjukersättning 5% Sjukpenning/ rehabpeng 4% Försörjningsst öd ; 12 Ingen offentlig försörjning 7% A-kassa 2% Aktivitetsersättning Aktivitets- 7% Annan offentlig stöd försörjning 6% 3%

Hur söker man? Våren 2014

Hur söker man själv? Våren 2014

Pågående kontakter våren 2014 första besöket

Våld och utsatthet Data från nybesök hösten 2013 och våren 2104 Män Kvinnor Har du varit utsatt för mobbning? 48 % 44 % Är du utsatt för mobbning nu? 3 % 5 % Har det förekommit våld i din närhet? 45 % 51 % Förekommer våld i din närhet nu? 7 % 4 % Har du någon gång varit utsatt för sexuella övergrepp? 3 % 27 %

Avslutande ärenden Totalt har 330 personer sökt 197 ärenden är avslutande Antalet besök har i snitt varit 4,3 besök

Samverkan med 197 avslutande ärenden 30 25 20 15 10 5 0

Diagnoser 197 avslutande ärenden 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0

Före- och eftermätningar Nybesök hösten 2013 Nybesök våren 2014 Avslutade GAF- S 57,5 57,5 63,5 GAF- F 58,6 60,5 65,9 Livskvalitet 6,2 7,8 3,4* Psykiska symptom 7,2 9,3 3,7* MADRAS 24,1 22,7 6,9** *51 st skattningar, ** 77 st skattningar

Patientfall 21 årig kvinna som kommer via remiss från vårdcentral med frågeställning om diagnos. Problemområden - Allvarliga symtom - Missbruk / Riskbruk - Funktion - Ekonomi - Socialt

Vårt arbetsätt innan projektet Bota Först Bakgrund Symtom Bedömning Diagnos Behandling

Vårt arbetsätt nu. Hela Livssituationen. Bakgrund Funktion Symtom Kartläggning Bedömning Aktivitet Jobb Utbildning Diagnos Social Situation Behandling Samverkan

Produktionsplanering

Enkät - samverkanspartners Hur upplevs tillgängligheten för den unge vuxne? 1,00 10,00 8,17

Enkät - samverkanspartners Har tillgängligheten varit till nytta för den unge vuxne? 1,00 10,00 8,63

Enkät - samverkanspartners Har samverkan med unga vuxna varit till nytta för den unge vuxne? 1,00 10,00 8,54

Enkät - samverkanspartners Synpunkter/förbättringsförslag Önskemål om implementering, det finns ett stort behov av verksamheten Utveckla mer regelrätt samarbete för att utveckla arbetsformer som gynnar patientgruppen Utökad återkoppling/feedback efter bedömning Ytterligare information om verksamheten Sänka åldersgränsen och samverka med BUP

Enkät - patienter

Enkät - patienter Hur nöjd är du med din kontakt på unga vuxna? Citat från enkät Man arbetar tillsammans för att förbättra livssituationen Har börjat tänka annorlunda, befriande

Enkät - patienter Hur stor nytta har du haft av kontakten med unga vuxna? Citat från enkät Skönt att ha någon utomstående att prata med Att känna att jag inte är ensam om att må som jag gör Att klara av vardagen bättre och hantera motgångar

Enkät - patienter Skulle du rekommendera mottagningen till någon du känner?

Projekt unga vuxna Hur tänkte vi? Hur blev det? Vad vill vi?

Vi vill utveckla samarbetet med Arbetsförmedling, FK och socialtjänst Betydelsen av sysselsättning för välmående Med primärvård Kunskapsöverföring och samarbete

Vi vill utveckla samarbete med Inom division psykiatri Övrig öppenvård, uppdrag/avgränsningar Neuropsykiatriska utredningar Barn- och ungdomspsykiatrin Behandlingsmetoder - Internetbehandling

Vad vill vi tillsammans Fortsatt finansiering Implementering

Lunch Åter kl 13.00

Diskussion - SWOT- analys - Ordet är fritt!