Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län

Relevanta dokument
Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Recipientkontroll i skånska vatten

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Kvicksilver och cesium i matfisk

Typområden på jordbruksmark

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Jordbruk och recipientkontroll. Malmö Lars Collvin

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Biologiska undersökningar vad säger de egentligen?

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenreningsteknik 3p (5p)

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Miljögifter i odlingslandskapet

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Bekämpningsmedel i svensk miljöövervakning

På väg mot friskare luft i Skåne

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Dokument: Dokument inför rådsmötet har ej ännu inkommit. Tidigare dokument: KOM(2006) 397 slutlig, Fakta-PM Miljödepartementet 2006/07:FPM 12

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Ätrans recipientkontroll 2012

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter

SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen?

Kväveutsläpp från gruvindustrin - miljörisker, krav, möjliga åtgärder

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Acceptabel belastning

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Resultat från Krondroppsnätet

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

MOTALA STRÖM 2008 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9. Fiskedirektivet

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Screening av bekämpningsmedel 2015 & 2016

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån

Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive. Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

LENNART FRISCH. Agenda Enviro AB MILJÖKVALITETSNORM - MKN.

Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2017

Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015

HVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden


Ivösjön en vattenförekomst i EU

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Riktlinjer för enskilda avlopp

1.0 INLEDNING DATUM UPPDRAGSNUMMER TILL. Trafikverket KOPIA E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN

Referensgruppsmöte JordSkog

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Kvicksilver i matfisk

Åtgärdsprogram Miljökvalitetsnormer. Lars Collvin Råån

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Vad påverkar god vattenstatus?

KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

Samverkan och samråd

Transkript:

Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län

Ammonium - ett problem!? Myndighetsaspekten Bedömningsunderlag En giftig liten rackare Naturlig förekomst Tillstånd och förändring över tid Mänsklig påverkan

Ammonium - ett myndighetsuppdrag Miljöbalken (1998:808) 1 kap. 1... syftar till att främja en hållbar utveckling. 26 kap. 19-21..verksamhetsutövarens egenkontroll Svenska miljömål (Prop. 2000/01:130) - Riksdagsbeslut 1/11-01 Ingen övergödning delmål 3, ammoniakutsläpp Skåne skall minska sina utsläpp med 20% från år 1995 till 8 200 ton år 2010 Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv, m.fl. EU:s Vattendirektiv (2000/60/ EG) SFS 2004:660 En god ekologisk kvalitet EU:s Fiskvattendirektiv (78/659/EEG) SFS 2001:554 Ammonium Ammoniak

Ammonium - ett problem!? Myndighetsaspekten Bedömningsunderlag En giftig liten rackare Naturlig förekomst Tillstånd och förändring över tid Mänsklig tillförsel

Underlag för bedömning Datafångst i program för Utsläppskontroll Miljöövervakning Nationell Regional Lokal (Samordnad RecipientKontroll) Kalkeffektuppföljning Nationell Regional BG 1969 Handbok för miljöövervakning NV www.naturvardsverket.se BG 1990 BG 1999 AR 1986 Undersökningstyper Vattenkemi i sjöar 1996 Vattenkemi i vdrag 2004

Riktvärden för fiskvatten SNV 1969:1 0,2 mg ammonium/l Ej påverkade av utsläpp Fiskvatten F1/F2, laxartade/annat ekonomiskt betydelsefullt 1,5 mg ammonium/l Tydligt påverkan av utsläpp Fiskvatten F3/F4, mindre goda/olämpliga

Fiskvatten - Fiskvattendirektivet Laxfiskvatten: lax, öring, röding, sik, siklöja, nors och harr Annat fiskvatten: gädda, abborre, ål och karpfisk lever eller skulle kunna leva Ammoniak NH 3 Riktvärde Miljökvalitetsnorm NH 3 NH 3 -N 0,005 0,004 mg/l 0,025 0,021 mg/l Ammonium NH 4 Riktvärde Laxfiskevatten Riktvärde Annat fiskevatten Miljökvalitetsnorm NH 4 NH 4 -N 0,04 0,031 mg/l 0,2 0,156 mg/l 1 0,778 mg/l Riktvärde: värde som skall eftersträvas Gränsvärde: värde som inte får överskridas eller underskridas

Ammonium - ett problem!? Myndighetsaspekten Bedömningsunderlag En giftig liten rackare Naturlig förekomst Tillstånd och förändring över tid Mänsklig påverkan

mg NH 4 /L Akut toxicitet LC50-värden Fisk, bottenfauna, Daphnia Källa: US EPA 1999 1 0,2 6 7 8 9 ph

Det reducerade kvävets akuta giftighet - beroende av ph - Relativ Toxisk koncentration 1 0,1 0,01 0,001 Reducerat kväve Ammoniak NH 3 Ammonium NH4 + 6 7 8 9 10 ph Källa: US EPA 1999

Ammonium - ett problem!? Myndighetsaspekten Bedömningsunderlag En giftig liten rackare Naturlig förekomst Tillstånd och förändring över tid Mänsklig påverkan

Naturlig förekomst slutprodukt vid metabolism av proteiner/aminosyror Vattenlevande djur Ryggradsdjur (land) Fåglar och reptilier Ammoniak, NH 3 Urea, (NH 2 ) 2 CO Urinsyra, C 5 H 4 O 3 N 4

Nedfall/Fixering Tillrinningsområdet Ammonium i sjöekosystem is metalimnion Grundvatten Reducerade sediment Oxiderade sediment Assimilation Ammonifiering Nitrifikation Sedimentation Diffusion NH 4, NO 2, NO 3 Seston N Seston N NH 4 (vatten) NH 4 NO 2 NO 3 [i vatten] Seston N Part. N (sed. ox. ) NH 4 (sed. red. ) NH 4 (sediment) NH 4 (vatten)

Ammonium - ett problem!? Myndighetsaspekten Bedömningsunderlag En giftig liten rackare Naturlig förekomst Tillstånd och förändring över tid Mänsklig påverkan

Tillstånd i skånska sjöar NH4-N µg/l 1000 800 600 400 Riksinventeringen senhösten 2005, 31 av 93 skånska sjöar med analys av NH 4 -N/L 405 μg NH 4 -N/L v Två sjöar med värden > 1 000 μg NH 4 -N/L 200 0 153 μg NH 4 -N/L 41 μg NH 4 -N/L 0 5 10 15 20 25 30 35 25% Mediansjön 75%

ph-koppling NH4-N µg/l 6000 5000 4000 3000 2000 Riksinventering 2005 (senhöst) 31 sjöar (totalt 93) max 5 453 μg NH4-N/L Bjäresjö min 11 μg NH4-N/L Snogeholmssjön median 153 μg NH4-N/L Fagerhultasjön 1000 0 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 ph

1200 1000 800 600 400 200 0 Liasjön humös, referenssjö NH4-N µg/l NO2+NO3-N µg/l Tot-N_ps µg/l Vinter Vår Sommar Höst Liasjön 35 30 25 20 15 10 5 0 Totalt organiskt kol Mycket hög halt Hög halt Måttlit hög halt Låg halt Mycket låg halt 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 1982-02-18 1984-11-14 1987-08-11 1990-05-07 1993-01-31 1995-10-28 1998-07-24 2001-04-19 2004-01-14 2006-10-10 ug N/L Totalt organiskt kol mg TOC/L

Tillstånd i skånska vattendrag NH4-N µg/l 500 400 300 200 100 RI 2000, skånska vattendrag n=33 Median 47 μg NH 4 -N/L Krusån Min 4 μg NH4-N/L Rörums norra å Max 437 μg NH4-N/L Perstorpsbäcken 0 0 5 10 15 20 25 30 35 medianvattendrag

Referenså i skogsmark Skärån/Tostarp 1989-2005 NH4-N µg/l 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Median 8 μg NH 4 -N/L min 1 μg NH4-N/L max 154 μg NH4-N/L 0 24 48 72 96 120 144 168 192 216 240 264

Ammonium - ett problem!? Myndighetsaspekten Bedömningsunderlag En giftig liten rackare Naturlig förekomst Tillstånd och förändring över tid Mänsklig påverkan

1,50 1,25 Luftnedfall NO3-N mg/l NH4-N mg/l Vavihill EMEP mm nederebörd per år 1200 Vavihill EMEP 1000 800 600 400 200 Nederbörd mm 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Årtal mg N/L 1,00 0,75 0,50 0,25 0,00 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 ÅRTAL

Skogsmark - Krondropp mg N/L 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 NO3-N NH4-N L05 Arkelstorp krondropp 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Årtal mm nederbörd 600 L05 Arkelstorp krondropp 500 400 300 200 Kväve 100 0 1985 1990 1995 2000 2005 2 Årtal

9 10 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Skogsmark - Markvatten NO3-N NH4-N L05 Arkelstorp markvatten 1991-12-30 1993-12-29 1995-12-29 1997-12-28 1999-12-28 2001-12-27 2003-12-27 2005-12-26 2007-12-26 1987-12-31 1989-12-30 mg N/L

M42 Skurup Avr.omr. 902 ha Åkermark 95 % Betesmark - % Övrig mark 5 % NH4-N (mg/l) 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 M42 Skurup mg NH4-N/L mg NH4/L Medel 0,114 0,146 Median 0,084 0,108 Min 0,000 0,000 Max 1,190 1,53 0,20 0,00 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

JRK område N st. Medel Median Min Max M36 Förslöv 1988-2005 546 0,103 0,059 0 1,90 M37 Svalöv 1993-2002 241 0,036 0,023 0 0,78 M38 Hörby 1994-1995 36 0,092 0,043 0,02 0,82 M39 Stehag 1994-2005 303 0,218 0,027 0 20,0 M40 Kristianstad 1988-2002 350 0,029 0,021 0 0,33 M41 Bollerup 1993-2002 248 0,042 0,026 0 0,93 M42 Skurup 1992-2005 395 0,114 0,084 0 1,19

Jorbruksmarkså Råån 1980-2005 NH4-N µg/l 600 500 400 300 200 100 N: 301 värden Medel: 87 μg NH 4 -N/L Median: 43 μg NH4-N/L Max: 1083 μg NH4-N/L Mi 3 NH4 N/L 0 maj 1979 maj 1984 maj 1989 maj 1994 maj 1999 maj 2004 Datum

Helge å Hammarsjöns utflöde NH4-N µg/l 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1969-2005, 416 värden Medel 52 μg NH 4 -N/L Median 37 μg NH4-N/L Min 8 μg NH4-N/L Max 277 μg NH4-N/L 0 36 72 108 144 180 216 252 288 324 360 396 432

Skånemejerier i Lunnarp Nybroån - årsmedelvärden NH4-Npkt10 NH4-Npkt11 NH4-Npkt12 NH4-Npkt18 NH4-Npkt20 mg NH4-N/L 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 en ammoniak anläggning med 3 kompressorer för isvattenproduktion

Elfisken Örupsån - Öring 300 250 Örupsån Landsvägsbron Öring st./100 m2 200 150 100 50 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 År

SLUTSATSER Är ammonium ett problem? Både ja och nej Sök ammonium på förväntade ställen Kolla av ph, syrgas och temperatur Ammoniumvärden över 1 mg/l behöver inte betyda katastrofrisk för fisk Bedömningsgrunder från 1969 eller Fiskvattendirektivets gränsvärden duger än

JRK Jordbrukets recipientkontroll M36 Förslöv Avr.omr. 791 ha Åkermark 79 % Betesmark 10 % Övrig mark 11 % M36 Förslöv mg NH4-N/L 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 mg NH4-N/L mg NH4/L Medel 0,103 0,133 Median 0,059 0,076 Min 0,000 0,000 Max 1,900 2,443 0,0 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006