Behovsunderlag 2008 Skaraborg
Inledning...3 Befolkningen... 4 Demografi... 4 Befolkningsstruktur i förändring... 4 Andelen äldre ökar... 4 Åtgärdbar dödlighet... 5 Kommentar... 5 Hälsoförhållanden... 6 Unga kvinnors hälsa oroar... 6 Positiva och negativa trender... 6 Polariserad hälsa... 7 Livsvillkor och levnadsvanor... 7 Mest effektivt att förebygga... 7 Kan vi påverka framtiden?... 7 Mer än sjukvård påverkar... 8 Alkohol... 9 Fysisk aktivitet... 10 Fetma och övervikt... 11 Rökvanor... 12 Psykisk ohälsa... 13 Upplevd hälsa... 14 Kommentar... 15 Folksjukdomar... 16 Diabetes... 16 Kommentar... 17 Befolkningens uppfattning om vården... 18 Vårdbarometern, fakta och metod... 18 1 800 intervjuer/år i Skaraborg... 18 Olika samband kan belysas... 18 Tillgång till hälso- och sjukvård... 18 De yngsta och äldsta mest nöjda... 19 Förtroende för sjukvården... 19 SOM-institutets undersökningar... 19 Mindre missnöje med regionen... 20 Kommentar... 20 Vårdkonsumtion... 21 Vilka finns i alla vårdformer?... 21 Högre kontaktgrad för äldre... 21 Vårdkonsumtion läkarbesök... 22 Vårdkonsumtion sjukgymnast... 22 Kommentar... 22 Tillgänglighet... 23 Vårdgarantin primärvården... 23 Vårdgarantin sjukhusvården... 23 Mer än vård inom garantitiden... 24 Klagomål till Patientnämnden... 24 Kommentar... 24 Diskussion... 25
Källor... 26 2
Inledning Landstingens och regionernas roll som företrädare för befolkningen har under det senaste decenniet stärkts. Befolkningsföreträdarrollen innebär bl.a. att verka för en god och jämlik hälsa i befolkningen samt hälso- och sjukvård efter behov och på lika villkor. Frågor kring behov, befolkningsperspektiv, patientperspektiv, effekter och folkhälsa har fått allt större betydelse. Hälso- och sjukvårdens resurser ska prioriteras och fördelas efter behov. Resultatet av hälsooch sjukvårdens insatser måste i sin tur värderas efter vad som åstadkoms i form av hälsovinster i befolkningen och för patientgrupper. Utvecklingstakten inom det medicinska området är snabb; nya behandlingsmetoder påverkar vårdbehoven mer och snabbare än förändringar i befolkningens sjuklighet. Det medför ökade krav och ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård en efterfrågan som inte kan mötas med utökad verksamhet. Detta innebär tydligare krav på prioritering, ledning och styrning, vilket i sin tur kräver god informationsförsörjning. Enligt en teoretisk modell är de viktiga momenten i planeringsprocessen beskrivning av befolkningens hälsoförhållanden, fastställande av mål, analys av behov, prioritering, styrning, genomförande samt uppföljning av hälsovinster. Hälso- och sjukvårdskansliet har påbörjat ett arbete med att ta fram ett samlat behovsunderlag. Tanken är att detta ska vara ett underlag i hälso- och sjukvårdsnämndernas roll som befolkningsföreträdare, bland annat som en utgångspunkt i arbetet med överenskommelserna och i strävan efter en effektiv styrning av hälso- och sjukvården. Delar av detta har tagits fram tidigare, men nu har ett arbete inletts med att skapa helhet och sammanhang i denna analys. Den rapport som nu presenteras ska ses som ett första led i ett mer långsiktigt utvecklingsarbete. Framförallt behöver beskrivningen av de stora folksjukdomarna utvecklas. Tanken är att det ska ske i samarbete med Skaraborgs sjukhus och Primärvården Skaraborg. Delar av materialet har hämtats från Landstinget i Uppsala och från nationell nivå. På sikt ska materialet få en större regional och lokal prägel. Analysen av materialet kommer också att vara ett viktigt utvecklingsområde. Några områden som är värda att uppmärksammas framgår i kommentarer efter respektive avsnitt och i ett avslutande diskussionsavsnitt. Gunbrith O Palo Hälso- och sjukvårdschef 3
Befolkningen Behovet av hälso- och sjukvård påverkas framförallt av befolkningens storlek, ålders- och könssammansättning. Åldern är den faktor som påverkar behovet mest. Demografi Antalet invånare i Skaraborg var ungefär 256 000 år 2007. I Västra Götaland uppgick motsvarande siffra till 1 547 000 invånare. I Skaraborg är gruppen 20-44 år underrepresenterad jämfört med Västra Götaland. I Skaraborg är andelen kvinnor lägre än i övriga regionen. Detta gäller speciellt i åldersgrupperna 20-44 år och 80 år och äldre. Befolkningsstruktur i förändring En prognos med basår 2004 har gjorts av SCB på uppdrag av Analysenheten vid hälso- och sjukvårdsavdelningen. Av tabellen framgår prognosåren 2012 och 2020. Prognosen är en framskrivning av befolkningen med hänsyn till andelen födda och döda samt medelinflyttning per år till nämndsområdena 1999-2004 samt fruktsamhet och dödlighet per antagna andelar per nämnd. Totalbefolkningen för Skaraborg beräknas minska med en procent till 2012 för att därefter vara oförändrad till 2020. Totalbefolkningen i Västra Götaland förväntas öka med två procent till 2012 och med ytterligare två procent till 2020. Andelen äldre ökar I Skaraborg förväntas åldersgruppen 65-79 år öka med 15 procent till 2012 och med ytterligare 15 procent till 2020. Detta innebär 5 200 respektive 5 400 fler personer. Åldersgruppen 80 år och äldre beräknas öka med 180 personer till 2012 och med ytterligare 1 200 personer till 2020. Denna utveckling framgår även i nedanstående bild. 95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 Invånare i Skaraborg 2005 samt prognos 2020 Ålder Totalbefolkning Skaraborg 2007 2012 2020 Absolut Index 55-59 50-54 45-49 2020 2005 0-6 18 330 100 100 98 7-19 42 666 100 89 86 20-44 75 588 100 97 91 45-64 68 827 100 100 97 65-79 34 942 100 115 130 80-15 598 100 101 109 Totalt 255 951 100 99 99 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 Ålder Totalbefolkning Västra Götaland 2007 2012 2020 Absolut Index 5-9 0-4 0 5 000 10 000 15 000 20 000 0-6 120 481 100 104 105 7-19 247 370 100 93 95 20-44 517 297 100 100 98 45-64 396 331 100 102 104 65-79 183 268 100 116 133 80-82 551 100 100 106 Totalt 1 547 298 100 102 104 Fakta: SCB, via Analysenheten vid hälso- och sjukvårdsavdelningen Fakta: Omvärldsbevakning inför budget 2008. Regionala utvecklingsenheten. Det främsta skälet till att vi lever längre är en minskad risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar. Dödligheten i cancersjukdomar och skador har emellertid legat på i stort 4
sett samma nivå den senaste tjugoårsperioden 1. Skaraborg består av många små och några större kommuner. Befolkningsförhållanden varierar mellan dem. Medellivslängden varierar mellan kommunerna i Skaraborg. För åren 2002-2006 varierar livslängden från 76,66 år (män i Gullspång) till 83,72 år (kvinnor i Tidaholm) 2. För Skaraborgs del skulle cirka 150 dödsfall kunna undvikas per år med hänsyn till sjukvårdsrelaterade åtgärder. Exempel på hälsopolitiskt relaterade åtgärdbara dödsorsaker är lungcancer och levercirrhos (skrumplever) men även motortrafikolyckor räknas in. Samtidigt som de äldre beräknas öka i Skaraborg, minskar andelen yngre. Gruppen 7-19 år minskar med ca 4 800 personer till 2012 och med ytterligare 1 300 personer till 2020. Åtgärdbar dödlighet Sedan drygt tjugo år tillbaka pågår ett arbete inom EU med jämförelser av hälso- och sjukvård i medlemsländerna med hjälp av ett mått på så kallad åtgärdbar dödlighet. Åtgärdbar dödlighet delas in i sjukvårdsrelaterad och hälsopolitiskt relaterad dödlighet. Sjukdomar som kan orsaka sjukvårdsrelaterad dödlighet är exempelvis livmoderhalscancer, diabetes och stroke. Nedanstående bilder visar antal personer vars dödlighet skulle kunde ha undvikits. För Skaraborgs del skulle cirka 150 dödsfall kunna undvikas per år med hänsyn till hälsopolitiska åtgärder. Kommentar Befolkningen kommer att minska i vissa områden och öka i andra. Detta kan påverka det lokala vårdutbudet. Det ökande antalet äldre kommer att medföra ökat vårdbehov, förutsatt nuvarande konsumtionsmönster. Det är viktigt att sätta in åtgärder så att den åtgärdbara dödligheten minskar. 1 Folkhälsa 2006, Socialstyrelsen. 2 Nysam Hälsa, 2006. 5
Hälsoförhållanden Under de senaste 200 åren har det skett dramatiska förändringar av hälso- och sjukvårdspanoramat, vilket kan sammanfattas i tre vågor (Hjort 1983). Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet dominerade infektionssjukdomarna. Under första hälften av 1900-talet blev istället kroniska sjukdomar den vanligaste orsaken till sjukdom och död. Från början av 1980- talet började en ny typ av sjuklighet att växa fram, ett komplex av symptom och sjuklighet som består av komponenter av psykologisk, emotionella, social och kroppslig natur. identifierats rör den psykiska hälsan, övervikt och alkoholkonsumtion. Det finns många tecken som tyder på att i synnerhet unga kvinnor har haft en bekymmersam hälsosituation. Sammantaget lyfter Socialstyrelsen i sin lägesrapport fram att hälsoutvecklingen är positiv bland befolkningen i Sverige. Det psykiska välbefinnandet ser ut att ha ökat bland både vuxna och skolbarn sedan 2000-talets början, besvär orsakade av arbetet har minskat, ökningen av övervikt och fetma har stannat av bland vuxna och möjligen också bland barn. Positiva och negativa trender Alkoholkonsumtionen i Sverige ökar inte längre och har minskat bland skolungdomar. Narkotikamissbruk har minskat bland skolungdomar och de som mönstrat. Rökningen har under lång tid haft en nedåtgående trend som fortsätter. Även sjukfrånvaron har börjat minska från 2006. Sjukdomspanoramats förändring under 1900-talet. Efter Hjort 1983 En lägesrapport från Socialstyrelsen 2006 beskriver folkhälsan i stort som relativt förutsägbar eftersom det rör sig om långsiktiga trender där det sällan förekommer snabba och tvära kast. Utvecklingen av cancer och hjärt- och kärlsjukdomar är exempel på sjukdomar som kännetecknas av relativt stabila långsiktiga trender. Andra hälsoproblem kan däremot påverkas relativt snabbt av större förändringar i samhället. Dit hör problem som är relaterade till alkohol, narkotika, olycksfall och självmord. Unga kvinnors hälsa oroar I huvudsak har hälsa och dödlighet haft en gynnsam utveckling. De orosmoln som Tandhälsan är fortsatt allt bättre bland både vuxna och barn även om förbättringar avseende kariesförekomst har mattats av bland barn som undersöks vid 12 års ålder och bland de som mönstrat, vid 19 års ålder. Negativa tecken finns också. Mest oroväckande är att unga kvinnor i åldrarna 15 till 24 år har fortsatt ogynnsam utveckling av sitt psykiska hälsotillstånd. Andelarna som i intervjuer uppger såväl lätta som svåra besvär av ängslan, oro eller ångest har ökat sedan mitten av 1990-talet. De unga kvinnorna har under samma tidsperiod haft en ökande alkoholkonsumtion, alltmer vårdats för alkoholförgiftning och gjort självmordsförsök i ökande omfattning. De röker också i stor utsträckning även om rökningen minskar även bland dem. 6
De unga männen i samma ålder har delvis också haft en motsvarande negativ utveckling. Dessutom har självmorden ökat bland unga män i dessa åldrar sedan slutet av 1990-talet fram till år 2002, nivån gick sedan ner 2003 men gick åter upp till samma nivå 2004. Klamydiainfektionens ökande utbredning oroar framför allt i åldrarna 15-24 år där tre fjärdedelar av de smittade kvinnorna och hälften av de smittade männen finns. Polariserad hälsa En viss polarisering av hälsan kan noteras. Trots en på det hela taget positiv trend kan ofta noteras en motsatt trend för en liten grupp. Exempelvis har alkoholkonsumtionen minskat totalt sett men inte andelen högkonsumenter. Andelarna med riskkonsumtion och så kallad intensivkonsumtion har ökat bland både vuxna och unga. De sociala skillnaderna i hälsorisker, ohälsa och död är framträdande och har delvis ökat. Arbetare, lågutbildade, ensamstående män, ensamstående kvinnor med barn och utrikesfödda har genomgående sämre hälsa än övriga. Utrikesfödda är en grupp vars hälsoutveckling särskilt måste uppmärksammas, exempelvis är deras psykiska hälsa mycket sämre än övriga befolkningens. Det finns fortsatt stora skillnader mellan arbetare och tjänstemän i tandhälsa, skillnader i hur ofta de besöker tandläkare, i tuggförmåga och i förekomst av löständer. Ofta har de sociala skillnaderna ökat när en positiv trend har observerats, exempelvis minskad rökning så att andelen icke-rökare ökat snabbare bland tjänstemän än bland arbetare. Livsvillkor och levnadsvanor De systematiska skillnader i hälsa som finns mellan olika grupper i befolkningen har till stor del samband med människors olika livsvillkor och levnadsvanor. Den hälsonivå som välsituerade grupper har kan vara en fingervisning om vad som är möjligt att uppnå. Många av dagens hälsoproblem kan minska med förebyggande åtgärder. För att vara effektiva krävs insatser såväl på samhällsnivå som åtgärder riktade till individer. Förebyggande arbete kräver långsiktighet och är att betrakta som en investering för framtiden. Särskilt viktiga målgrupper är barn och ungdomar. Mest effektivt att förebygga Hälso- och sjukvården kan bli mer effektiv genom att i större utsträckning införliva ett förebyggande perspektiv i sin verksamhet, men dess viktigaste uppgift kommer alltid att vara att behandla och lindra sjukdomar och hälsoproblem som drabbar individer. Alla hälsoproblem kan inte förebyggas. På individnivå har t.ex. genetiska faktorer stor betydelse, ålder och kön spelar in liksom hela livssituationen 3. Kan vi påverka framtiden? På följande sidor redovisas sambanden mellan stora riskfaktorer och deras hälsorisker. Det bör påpekas att alla förebyggande insatser inte är hälso- och sjukvårdens ansvar, men det förebyggande arbetet bör ske i samverkan mellan olika aktörer. Dessutom redovisas psykisk ohälsa och upplevd hälsa. Det finns starka samband mellan psykisk ohälsa och ohälsosamma levnadsvanor, som rökning, alkoholmissbruk, narkotikamissbruk, att utsätta sig för sexuella risker, att äta mindre hälsosam mat och att röra sig mindre fysiskt. Att bli stärkt i sin självkänsla och i viljan att överleva inte bara för stunden, utan också på sikt, är avgörande för människors val av levnadsvanor. Den psykiska hälsan är därmed en viktig faktor för att kunna påverka individuella levnadsvanor 4. 3 Folkhälsa - lägesrapport 2006, Socialstyrelsen 4 Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan SOU 2000:91 7
Mer än sjukvård påverkar Det finns många faktorer utanför sjukvården som påverkar hälsan, t ex socioekonomiska faktorer. Nedanstående bild visar hur komplexa förutsättningarna för den personliga hälsan är. 8
Alkohol Allmänt Enligt Socialstyrelsens lägesrapport 2006 har den skattade årskonsumtionen av alkohol de senaste åren uppgått till ungefär 10 liter hundraprocentig alkohol per invånare över 15 år. Detta är historiskt sett en mycket hög nivå. Jämfört med senare delen av 1900- talet är det en ökning med cirka 30 procent. Andelen högkonsumenter av alkohol i befolkningen har också ökat om man jämför åren 2004-2005 med mitten av 1900-talet. Under 2006 skedde en viss minskning jämfört med året innan, vilket kan tolkas som att alkoholkonsumtionen inte längre ökar. Hälsorisker: Alkoholpsykos, alkoholberoende, missbruk av alkohol, gastrit (kronisk magkatarr), levercirrhos (skrumplever) och alkoholförgiftning. Vidare kan hög alkoholkonsumtion leda till olycksfall, skador, självmord, våld och familjetragedier. Prevention: Livsstils- och attitydförändringar. Missbruksbehandling. Hälsofrämjande: Förbättrad hälsopedagogisk utbildning för läkare, sjuksköterskor, lärare, fritidsledare m fl. Åtgärder för förbättrad självkänsla bland barn och ungdomar. Minskad tillgång till alkohol i samhället och en restriktiv alkoholpolitik. Skaraborg: Riskabla alkoholvanor är vanligare bland män än bland kvinnor i alla åldersgrupper. Unga kvinnor och män, 16-24 år, hade riskabla alkoholvanor i betydligt större utsträckning än de som var äldre. Det samma gäller för riket, där 34 procent av männen och 25 procent av kvinnorna hade riskabla alkoholvanor i gruppen 16-24 år. Skaraborg ligger lite lägre än Västra Götalandsregionen och riket i stort. VGR Töreboda Tidaholm Tibro Skövde Mariestad Karlsborg Gullspång Hjo Riskabla alkoholvanor, andel i procent 0 5 10 15 20 Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2007 VGR Vara Skara Lidköping Götene Grästorp Falköping Riskabla alkoholvanor, andel i procent Essunga 0 5 10 15 20 Källa: Nationella Folkhälsoenkäten Riskabel alkoholkonsumtion 35 30 andel i procent 25 20 15 10 5 0 16-24 25-44 45-64 65-84 ålder man kvinna Källa: Nationella Folkhälsoenkäten, Skaraborg 2007 9
Fysisk aktivitet Allmänt Enligt Folkhälsoinstitutet 2006 är ungefär sex av tio över trettioårsåldern tillräckligt fysiskt aktiva i Sverige om man använder rekommendationen om minst 30 minuter daglig fysisk aktivitet på minst måttlig nivå. Det är en stor andel av befolkningen som inte är tillräckligt aktiv. Lågutbildade och grupper med låg socioekonomisk status rör sig mindre än högutbildade och grupper med hög socioekonomisk status. Enligt SCB 2003 ökar andelen som motionerar. Barn och ungdomar är mer fysiskt aktiva än vuxna, men många barn och unga skulle behöva bli mer aktiva. Även om andelen vuxna som motionerar regelbundet har ökat i Sverige är det sannolikt så att den totala energiförbrukningen genom fysisk aktivitet har minskat i befolkningen jämfört med tidigare årtionden. Både barn och vuxna i Sverige är i genomsnitt mindre fysiskt aktiva och mer stillasittanden är in de flesta andra EU-länder. Hälsorisker: Övervikt, dålig kondition, dålig lungfunktion. Prevention: Förbättrade motionsvanor. Livsstils- och attitydförändring. Uppmärksamhet på barns och ungdomars fysiska aktiviteter och kondition. Hälsofrämjande: Skapande av naturliga förutsättningar för ökad fysisk aktivitet t.ex. vad gäller kommunikationer, bostadsområden, gång och cykelvägar, i barnomsorg och skola, på arbetsplatser. Förbättrad hälsopedagogisk utbildning för läkare, sjuksköterskor, lärare, fritidsledare m.fl. Åtgärder för förbättrad självkänsla bland barn och ungdomar. Det är fler i Mariestad som uppger att de är fysiskt aktiva, jämfört med genomsnittet i Västra Götalandsregionen. I Gullspång, Skara och Karlsborg är det färre som uppger att de är fysiskt aktiva. VGR Vara Skara Lidköping Götene Grästorp Falköping Essunga Fysiskt aktiva 0 10 20 30 40 50 60 70 80 andel i procent Källa: Nationella Folkhälsoenkäten 2007 VGR Töreboda Tidaholm Tibro Skövde Mariestad Karlsborg Gullspång Hjo Fysiskt aktiva 0 10 20 30 40 50 60 70 80 andel i procent Källa: Nationella Folkhälsoenkäten 2007 Fysiskt aktiva i Skaraborg, 2007 Skaraborg: Andelen fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag minskar i takt med stigande ålder. Det är ingen stor skillnad mellan könen, men i åldersgruppen 65-84 år är det fler män än kvinnor som uppger att de är fysiskt aktiva. Nationellt kan man se en större skillnad mellan könen i åldergruppen 16-29 år, jämfört med Skaraborg, då 78 procent av kvinnorna och 67 procent av männen uppger att de är fysiskt aktiva. Nationellt kan man även se att långtidssjukskrivna, högre tjänstemän, de med hög inkomst, lång utbildning och födda i Sverige är mer fysiskt aktiva enligt definitionen. andel i procent 80 70 60 50 40 30 20 10 0 16-29 30-44 45-64 65-84 ålder Källa: Nationella Folkhälsoenkäten 2007 Män Kvinnor 10
Fetma och övervikt Allmänt Under de senaste åren har andelen överviktiga* ökat kraftigt på många håll i världen. I Sverige är nästan en halv miljon människor drabbade av fetma vilket är en fördubbling under de senaste tjugo åren. Detta gäller både män och kvinnor. Ungefär åtta procent av den vuxna befolkningen och fyra procent bland barn och ungdom är drabbade av fetma. Den ökande andelen ungdomar med övervikt kommer med stor sannolikhet att öka andelen överviktiga i den vuxna befolkningen i framtiden. Många olika faktorer är enligt forskningen på området inblandade i utvecklingen av fetma bl.a. ärftliga, sociala, beteendemässiga och kulturella, vilka på olika sätt kan påverka varandra. Den ökade förekomsten av fetma i den svenska befolkningen kan inte förklaras av genetiska faktorer utan beror på förändringar i livsstilen rörande kostvanor och fysisk aktivitet. Risken för utveckling av fetma ökar i samhällen där det finns god tillgång på fettoch energirik kost inklusive dryck dygnet runt och där kraven på fysisk aktivitet är låga. Barn och vuxna från socioekonomiskt sämre förhållanden utvecklar oftare än andra fetma. Hälsorisker: Vid fetma före 65 års ålder föreligger en klar ökning av risken för olika sjukdomar och förtida död. Risken ökar med grad av fetma, speciellt bukfetma. De vanligaste följdsjukdomarna är typ-2-diabetes, högt blodtryck, hjärtinfarkt, sömnapné, ledbesvär, vissa cancersjukdomar och barnlöshet. Mobbing av överviktiga barn är också vanligt förekommande. Prevention: Förbättrade kost- och motionsvanor. Livsstils- och attitydförändring. Uppmärksamhet på barns och ungdomars viktutveckling. Överviktsbehandling. Hälsofrämjande: Skapande av naturliga förutsättningar för ökad fysisk aktivitet t.ex. vad gäller kommunikationer, bostadsområden, gång och cykelvägar, i barnomsorg och skola, på arbetsplatser. Genom utbildning och information öka befolkningens kunskaper om bra mat. Förbättrad hälsopedagogisk utbildning för läkare, sjuksköterskor, lärare, fritidsledare m.fl. Åtgärder för förbättrad självkänsla bland barn och ungdomar. Skaraborg: Störst andel personer med fetma finns i Töreboda, Tidaholm, Skara och Grästorp. Fetma är vanligare bland kvinnor än bland män. Andelen män med fetma ökade med åldern fram till 65 år. Andelen kvinnor med fetma ökar med stigande ålder. VGR Vara Skara Lidköping Götene Grästorp Falköping Essunga Andel i befolkningen med fetma 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2007, andel i procent VGR Töreboda Tidaholm Tibro Skövde Mariestad Karlsborg Gullspång Hjo Andel i befolkningen med fetma 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 Källa: Nationella Folkhälsoenkäten 2007, andel i procent andel i procent 25 20 15 10 5 0 Fetma, (BMI>=30)) Skaraborg 2007 16-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år ålder Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2007 man kvinna */För att mäta övervikt används ett särskilt mått kallat BMI (Body Mass Index). BMI= (vikt i kg) / (längden i m 2 ). Ett BMI-värde mellan 25 och 30 anger övervikt och ett värde större än 30 innebär kraftig övervikt eller fetma. 11
Rökvanor Allmänt Enligt Socialstyrelsens lägesrapport 2006 fortsätter andelen dagligrökare i Sverige att minska. Rökningen minskar bland såväl män som kvinnor, männen har minskat sin rökning mer än kvinnorna. Det finns stora variationer i rökvanor mellan olika grupper i befolkningen. Lägst andel rökare finns bland högre tjänstemän och högst andel bland män födda utanför Europa och ensamstående kvinnor med barn. Var tredje ensamstående kvinna med barn röker. Hälsorisker: Rökning ökar kraftigt risken att insjukna i ett stort antal sjukdomar. Många sjukdomar orsakas eller förvärras av rökning. Det gäller bl a cancer i lungorna, magen, levern, näsan, munnen, luftstrupen, matstrupen, svalget, bukspottkörteln, njurarna, urinblåsan och blodcancer. Det gäller även hjärtinfarkt, kärlkramp, slaganfall, benskörhet, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), långvarig luftrörsinflammation, lungtuberkolos, utbuktning på stora kroppspulsådern, andra sjukdomar i kroppens blodkärl, blödning i hjärnans hinnor, inflammation i tandköttet, sår i magen och tolvfingertarmen samt Chrons sjukdom (inflammation i tarmens slemhinna). Röker du dagligen? Ja VGR Vara Skara Lidköping Götene Grästorp Falköping Essunga 0 5 10 15 20 25 andel i procent Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2007 Röker du dagligen? Ja VGR Töreboda Tidaholm Tibro Skövde Mariestad Karlsborg Gullspång Hjo 0 5 10 15 20 25 andel i procent Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2007 Prevention: Rökavvänjning, förbättrad arbetsmiljö. Hälsofrämjande: Tobaksförebyggande arbete på alla nivåer med stöd av lagar, förordningar och policy. Medial information och folkbildning. Utbildning attitydförändringar. Skaraborg: Det är fler invånare i Gullspång och färre i Lidköping, som uppger att de röker, jämfört med Västra Götalandsregionen i stort. En markant större andel kvinnor än män i åldern 16-24 år respektive 45-64 år uppger att de röker dagligen. Samma mönster kan man se nationellt. Totalt sett uppger fler kvinnor än män att de röker dagligen. andel i procent Röker dagligen, Skaraborg 2007 25 20 15 10 5 0 16-24 25-44 45-64 65-84 ålder Källa: Nationella Folkhälsoenkäten 2007 man kvinna 12
Psykisk ohälsa Allmänt Mellan 20-40 procent av befolkningen uppskattas lida av psykisk ohälsa allt från allvarligare sjukdomstillstånd, som psykoser, till lättare psykiska problem, som oro, ångest och sömnproblem. Mellan 10 och 15 procent av befolkningen beräknas lida av psykisk ohälsa i den bemärkelsen att de också har en psykiatrisk diagnos, till exempel ångest eller depression. Förekomsten av de allvarligaste psykiska sjukdomarna har inte nämnvärt ändrats i befolkningen över tiden. Däremot har andelen av befolkningen som känner sig oroliga, ängsliga eller har ångest ökat. Ökningen har pågått sedan början av 1900-talet och gäller alla åldersgrupper, med undantag av kvinnor över 65 år. General Health Questionnaire 12 (GHQ 12) är tolv frågor, som ingår i folkhälsoenkäten. GHQ 12 är utformat för att mäta två huvudsakliga problem, oförmåga att klara av sina normala funktioner och uppkomsten av nya former av kriser/utmattningstillstånd. Hälsorisker: Vid psykisk ohälsa förekommer ofta problem inom flera områden, såväl medicinska, psykologiska som sociala. Dessa problem kan medföra funktionshinder och svårigheter i boende, personlig vård, arbete, fritid, studier och sysselsättning. Individer med psykisk ohälsa har ofta en nedsatt somatisk hälsa och för personer med psykiska funktionshinder finns en betydande överdödlighet. Ytterligare hälsorisker är missbruk och ökad självmordsbenägenhet. Prevention: Flertalet av samhällets basverksamheter har ett stort förebyggande uppdrag och ska utveckla former för tidig upptäckt och behandling. Exempel på dessa är mödra- och barnhälsovård, förskola, skola, ungdomsmottagningar, socialtjänst, primärvård samt övrig somatisk vård. En viktig del av det förebyggande arbetet ska även riktas mot familjen, bl.a. vid psykisk sjukdom hos förälder. Arbete mot droger är ett viktigt uppdrag för att förhindra psykisk ohälsa. Hälsofrämjande: Skapa goda sociala nätverk, känsla av sammanhang och möjlighet att förstå och kunna påverka sin livssituation. Ytterligare faktorer som påverkar individers psykiska välbefinnande i positiv riktning är stödjande miljöer, meningsfull sysselsättning, social gemenskap, socialt stöd och fritid. Skaraborg: Nedsatt fysiskt välbefinnande är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Yngre kvinnor har i större utsträckning nedsatt välbefinnande än äldre. Nationellt kan man se samma mönster VGR Vara Skara Lidköping Götene Grästorp Falköping Essunga Andel med nedsatt välbefinnande, GHQ12 0 5 10 15 20 25 andel i procent Källa: Nationella Folkhälsoenkäten 2007 VGR Töreboda Tidaholm Tibro Skövde Mariestad Karlsborg Gullspång Hjo 30 25 20 15 10 Andel med nedsatt välbefinnade, GHQ12 0 5 10 15 20 25 andel i procent Källa: Nationella Folkhälsoenkäten 2007 5 0 nedsatt välbefinnade (GHQ12) i Skaraborg 2007 16-24 25-44 45-64 65-85 Källa: Folkhälsoenkäten 2007 ålder man kvinna 13
Upplevd hälsa Allmänt Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har dock visat sig vara ett bra mått på den faktiska hälsan. Vetenskapliga undersökningar har visat att dålig självskattad hälsa är tydligt relaterad till ökad sjuklighet och kortare återstående livslängd. I tabellen till höger visas hur befolkningen i Skaraborg bedömer sitt allmänna hälsotillstånd. Svarsalternativen var mycket bra, bra, någorlunda, dåligt och mycket dåligt. Bra hälsa i tabellen är en sammanslagning av svaren mycket bra och bra. Dålig hälsa är en sammanslagning av mycket dålig och dålig hälsa. De med lång utbildning uppgav en bättre hälsa än de med kort utbildning. Bra hälsa är vanligare bland män än bland kvinnor. Både för kvinnor och män minskar andelen med bra hälsa med stigande ålder. Skaraborg: I Skaraborg är det färre i kommunerna Gullspång, Karlsborg, Töreboda, Vara och Grästorp som uppger att de har en bra hälsa jämfört med genomsnittet för Västra Götalandsregionen. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? (Andelarna anges i procent). Bra hälsa Dålig hälsa Essunga 68 6 Falköping 74 6 Grästorp 65 8 Götene 72 5 Lidköping 70 6 Skara 68 8 Vara 65 8 Hjo 70 7 Gullspång 60 14 Karlsborg 64 6 Mariestad 68 6 Skövde 74 6 Tibro 71 7 Tidaholm 67 9 Töreboda 64 7 VGR 70 7 Källa: Folkhälsoenkäten 2007 I Gullspång är det klart fler som uppger sig ha dålig hälsa jämfört med boende i övriga Västra Götalandsregionen. De uppgifter som är rödmarkerade i tabellen har en signifikant skillnad mot genomsnittet för Västra Götalandsregionen. 14
Kommentar Frågor om psykisk hälsa och stressrelaterade sjukdomar kräver ökad uppmärksamhet. Det gäller både ur ett förebyggande och ur ett behandlande perspektiv. Unga kvinnors psykiska hälsa behöver uppmärksammas ytterligare. Livsstilsfrågorna behöver prioriteras ytterligare. En framgångsfaktor är att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser sker i bred samverkan mellan Primärvården Skaraborg, Skaraborgs Sjukhus, Folktandvården i Skaraborg, folkhälsoplanerare/-råd, kommunerna och folkrörelserna. Hälso- och sjukvårdens påverkan på vissa av hälsans bestämningsfaktorer är begränsad. Inom dessa områden är sjukvårdens ansvar att främst vara en alarmklocka. Förutsättningarna och hälsoläget i kommunerna i Skaraborg ser olika ut. Dessa olikheter kräver riktade insatser. 15
Folksjukdomar En del som är viktig att utveckla i det fortsatta arbetet med behovsunderlaget är beskrivning av de stora folksjukdomarna. Där kan exempelvis ingå en allmän beskrivning (förekomst, utveckling med mera), hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, diagnos och behandling och bedömning av framtida vårdbehov. Ett exempel på hur en sådan beskrivning skulle kunna se redovisas nedan avseende diabetes. Fakta till beskrivningen är hämtat från det organisatoriska vårdprogrammet för diabetes och vårddatabasen Vega. Diabetes Allmänt I Sverige har 3-4 procent av befolkningen diabetes. 2010 bedöms andelen ha ökat till 6 procent. I Skaraborg har 4,1 procent av befolkningen diabetes och antalet diabetessjuka har fördubblats på 15 år. Cirka 220 barn har diabetes i Skaraborg. Incidensen (nyinsjuknandet) ökar både i Skaraborg och i hela Norden. Detta får konsekvenser eftersom det är en livslång sjukdom, som obehandlad leder till döden. Risken att insjukna i diabetes uppskattas till cirka 15 procent. Sjukdomen är vanligare bland äldre än yngre. Det är ingen skillnad mellan könen. Samhällsperspektiv Diabetes kan ge mycket invalidiserande följdsjukdomar. Trots att 4,1 procent av befolkningen har diabetes så utgör dessa patienter: * 10 procent av alla sjukhusvårdade * 6 procent av alla öppenvårdsbesök Med kännedom om den mer utbredda fetman i befolkningen långt ner i åldrarna kommer risken att insjukna i diabetes att öka. Vid diabetes ökar risken att få hjärtsjukdom, slaganfall, cirkulationsstörningar, mag- tarmstörningar, muskel- och ledsjukdomar, sexuella störningar samt minskad möjligheten att fullfölja en normal graviditet. Patienter med en väl reglerad diabetes kan i stort sett leva ett normalt liv. Vid diabetes är förebyggande behandling av förhöjda blodsockervärden, blodtryck, blodfetter, övervikt m.m. effektivt och det är mångfalt billigare än att behandla uppkomna komplikationer från ögon, njurar, hjärta och fötter. Kända riskfaktorer: Ärftlighet, ålder, övervikt och då framför allt bukfetma, låg fysisk aktivitet och påvisad nedsatt glukostolerans. Prevention: Påverkan av kost- och motionsvanor. Diabetesskola. Överviktsbehandling. Hälsofrämjande: Insatser för förbättrade motions- och kostvanor hos såväl barn och ungdomar som vuxna. Medial information och folkbildning. I Skaraborg har 9 545 individer av 255 951 invånare haft diagnosen diabetes 2005 2007. Prevalens: 4,04 procent Primärvård (8 420) Slutenvård (938) 2,92 0,11 0,08 0,05 0,18 0,12 0,58 Specialiserad öppenvård (2 437) Inom hälso- och sjukvården i Skaraborg utarbetas organisatoriska vårdprogram gemensamt av Primärvården Skaraborg, Skaraborgs Sjukhus och kommunerna. Sådana program finns för flera av de stora folksjukdomarna, som t e x diabetes, demens, stroke, hypertoni, astma/kol och ischemisk hjärtsjukdom. Information om vårdprogrammen kan hämtas från hemsidan för Vårdsamverkan i Skaraborg (www.vardsamverkanskaraborg.se), under mappen Vårdpolicy. 16
Kommentar Det är viktigt att arbetet med att beskriva de stora folksjukdomarna sker i samarbete med medicinska företrädare inom Skaraborgs Sjukhus och Primärvården Skaraborg. Mätbara, relevanta och påverkbara kvalitetsindikatorer ska gemensamt tas fram för att kunna användas i uppföljning av resultat i vården. De nationella och regionala kvalitetsregistren kan vara en källa i detta sammanhang. Exempel på stora folksjukdomar som kan komma att beskrivas är stroke, astma/kol, ischemisk hjärtsjukdom, höftfrakturer, psykisk sjukdom, fetma, ledgångsreumatism, cancersjukdomar med flera. 17
Befolkningens uppfattning om vården Vårdbarometern är en befolkningsundersökning. Från och med 2007 deltar alla landsting och regioner i Sverige med ett undantag. Västra Götalandsregionen har varit med sedan 2002. Vårdbarometern, fakta och metod Vårdbarometern speglar befolkningens och patienters syn på hälso- och sjukvården i olika avseenden. Insamling av data sker med hjälp av telefonintervjuer och hittills har ca 53 000 intervjuats i Västra Götalandsregionen, 10 800 i Skaraborg jämt fördelade per västra och östra Skaraborg. Personer 18 år och äldre intervjuas. Frågor avser utöver olika bakgrundsvariabler också sådana faktorer som de intervjuades beteende vid behov av sjukvårdskontakt, erfarenheter av senaste kontakt, värdering av tillänglighet, förtroende för vården m.m. 1 800 intervjuer/år i Skaraborg Urvalsstorleken är bestämd med ett medelstort landsting som riktmärke och ett mål om 1000 genomförda intervjuer per år. Regionen har ett utökat urval och för Skaraborgs del nästan en fördubbling. är födda i Sverige respektive utanför Sverige etc. Vårdbarometern speglar: Besöksmönster och beteende vid sjukdom Hälso- och sjukvårdens tillgänglighet Hälso- och sjukvårdskontaktens kvalitet Tillgång till och förtroende för hälso- och sjukvård Tillgång till hälso- och sjukvård Alla sjukdomsgrupper upplever inte lika god tillgänglighet på hälso- och sjukvård, spridningen är mellan 63-82 procent. Det är fler i sjukdomsgrupperna stroke och diabetes som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver än de som har en psykisk sjukdom, där endast 63 procent anser sig ha tillgång till den sjukvård de behöver. Nedanstående diagram visar hur många personer som helt eller delvis instämmer i påståendet Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. Ingen kommun i Skaraborg har färre än 100 intervjuer under ett år. De större kommunerna Skövde, Falköping och Lidköping har 200 intervjuer per år. Intervjuerna görs löpande under året. En del av frågorna kräver inte att man har haft kontakt med vården, medan andra frågor bygger på en kontakt med vården. Olika samband kan belysas Eftersom en rad bakgrundsuppgifter om den intervjuade inhämtas, är det i princip möjligt att med hjälp av intervjusvaren, belysa en rad olika samband: Mäns respektive kvinnors nöjdhet, hög- respektive låginkomsttagares kontaktmönster, skillnader i förtroendet för sjukvården mellan de som Psyk.sjukd. Reumatism Funkt.hinder Nej Astma/KOL Osteoporos Höftfraktur Hjärtsjukd. Cancer Diabetes Stroke "Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver" 63% 82% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: Vårdbarometern, Västra Götalandsregionen 2005-2007 Personer med psykisk sjukdom, ledgångsreumatism och allvarligt funktionshinder 18
upplever inte lika god tillgång på hälsooch sjukvård som övriga sjukdomsgrupper. Det finns en följdfråga där det finns möjlighet att tala om vad det är man saknar och det är framförallt olika tillgänglighetsfrågor såsom, kortare väntetider, mindre krångel, lättare att komma i kontakt med vården och närhet till vården. De yngsta och äldsta mest nöjda Uppfattningen av tillgång på hälso- och sjukvård skiljer sig åt beroende på olika bakgrundsfaktorer. Vid undersökningarna i Skaraborg år 2005-2007 kan man utläsa en skillnad utifrån olika variabler. Ålder och kön Det är något fler män, 76 procent, än kvinnor, 73 procent, i Skaraborg som uppgett att de anser sig ha tillgång till den hälsooch sjukvård de behöver. De yngre under 20 år och de äldre över 80 år mest nöjda, 86 respektive 85 procent. Minst nöjda är de i åldersgruppen 40-49 år, där 69 procent uppgett att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Sysselsättning De långtidssjukskrivna är inte lika nöjda med tillgången på hälso- och sjukvård Inkomst De med hög inkomst är inte lika nöjda Utbildning De med högre utbildning är inte lika nöjda. Förtroende för sjukvården I Vårdbarometern ställs frågor om förtroendet för hälso- och sjukvården till alla intervjuade, inte bara de som besökt en viss mottagning de senaste 12 månaderna. Det är befolkningens, inte enbart patienternas eller de anhörigas, uppfattningar som återges. Det är 49 procent som uppger att de har ett stort förtroende för vård på vårdcentral i Skaraborg 2007, jämfört med 52 procent i Västra Götalandsregionen i genomsnitt under 2007, vilket inte är en signifikant skillnad. Det finns stora variationer i befolkningens förtroende för vård och behandling på vårdcentral mellan landets olika landsting. Resultaten varierar mellan 51-67 procent med Halland, Kalmar, Jönköping och Blekinge i topp. Också inom Västra Götalandsregionen är variationen stor, vilket framgår av nedanstående diagram. Andel med stort förtroende för vårdcentral Nordöstra Göteborg Göteborg Hisingen Västra Skaraborg Östra Skaraborg Norra Bohuslän Göteborg Centrum Dalsland Södra Bohuslän Mitten Älvsborg Mellersta Bohuslän /Ale Sjuhäradsbygden Trestad 41% 58% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: Vårdbarometern 2007, Västra Götaland När det gäller förtroendet för vård och behandling på sjukhusen är det 73 procent av skaraborgarna som uppgett att de har ett stort förtroende. Genomsnittet 2007 för riket var 67 procent och 66 procent i Västra Götalandsregionen. Variationen mellan landsting går från Kronobergs 77 procent till Värmlands andel på 59 procent. Något förvånande och oroande är det möjligen att förtroendet för sjukhusen inte är större. Ändå kan man notera att befolkningens förtroende för vården vid sjukhus är betydligt större än vad det är för vården vid vårdcentraler. Invånarna i Skaraborg har det högsta förtroendet för sjukhusvård jämfört med invånarna i övriga Västra Götalandsregionen. SOM-institutets undersökningar Sjukvårdens och tandvårdens personal har ett högt förtroende hos invånarna i Västra Götalandsregionen. SOM-institutets undersökning 2006 visar att sjukvårdens perso- 19
nal var den yrkesgrupp, liksom tidigare år, som har högst förtroende hos allmänheten. Tandvårdens personal kommer på andra plats 5. Mindre missnöje med regionen Invånarna i Skaraborg har blivit mer nöjda med att Västra Götalandsregionen har ansvaret för hälso- och sjukvården. Men de är fortfarande bland de mest missnöjda i Västra Götalandsregionen. SOM-institutets regionrapport 2006 visar att 31 procent av skaraborgarna (26 procent i regionen) tycker att regionen inneburit ganska stora eller mycket stora nackdelar för invånarna med avseende på hälso- och sjukvård. Motsvarande siffra för år 2004 var 52 procent. I samma takt som andelen missnöjda minskar, ökar andelen som ser fördelar för invånarna. Vid senaste mätningen ansåg tio procent att regionen inneburit ganska stora eller mycket stora fördelar för invånarna med avseende på hälso- och sjukvården. Kommentar Befolkningens uppfattning och erfarenheter ska vara ett av flera verktyg för planering av hälso- och sjukvården. De som besökt har generellt ett större förtroende än de som inte besökt hälso- och sjukvården. Det är viktigt att analysera orsakerna till de skillnader som har redovisats. 5 SOM-institutets regionrapport för Västra Götaland 2006, Institutet för samhälle, opinion och massmedia vid Göteborgs Univeristet 20
Vårdkonsumtion Ett sätt att redovisa vårdkonsumtion är genom kontaktgrad. Med kontaktgrad menas hur stor andel av befolkningen som haft kontakt med läkare eller varit inlagd på sjukhus under ett kalenderår. Personen kan ha haft en eller flera vårdkontakter. Kontaktgraden är lägre i Skaraborg än i övriga regionen. Skillnaderna i kontaktgrad kan bero på närhet, tillgänglighet och tillgång till vårdutbud. Vårdkonsumtionen påverkas också av traditioner och befolkningens ålders- och könsstruktur. Av diagrammet nedan framgår kontaktgrad per vårdform. En person kan ha kontaktat en eller flera vårdformer. Dessutom visas totalt antal personer per vårdform samt de som inte varit i kontakt med sjukvården. I Västra Skaraborg har 86 761 individer av 128 161 invånare haft läkarkontakt 2007. Kontaktgrad 67,7 procent. Primärvård (70 480) 27,5 19,6 9,8 Specialiserad öppenvård (48 170) procent. Kontaktgraden i Västra Götaland uppgick till 69,8 procent. Under perioden 2004-2007 är ökningen av kontaktgrad 1,5 procent, 2 500 personer, i västra och 2,5 procent, 3 300 personer, i östra Skaraborg. Personer som besökt både primärvård och specialiserad öppenvård svarar för ökningen. Vilka finns i alla vårdformer? De personer som finns i alla vårdformer är till stor del multisjuka äldre. Multisjuk äldre är en person som är 75 år eller äldre med tre eller fler diagnoser samt tre eller fler vårdtillfällen under ett kalenderår. De som nyttjar alla tre vårdformerna är en mycket vårdtung grupp. Trots att de endast utgör sex procent av invånarna svarar de för en mycket stor del av vårdresurserna. Högre kontaktgrad för äldre I nedanstående diagram framgår kontaktgraden per åldersgrupp och kön. 100 Kvinna Man Slutenvård (13 649) 1,7 0,9 6,1 2,1 Ingen läkarkontakt (41 400) Procent 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 I Östra Skaraborg har 85 848 individer av 127 790 invånare haft läkarkontakt 2007. Kontaktgrad 67,2 procent. Primärvård (70 296) Slutenvård (13 808) 27,3 19,9 Kontaktgraden för västra och östra Skaraborg uppgick 2007 till 67,7 respektive 67,2 9,3 Specialiserad öppenvård (47 779) 6,2 1,7 2,0 0,8 Ingen läkarkontakt (41 942) 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95- Ålder Det är fler kvinnor än män som har kontakt med vården. 60 procent av kvinnorna och 55 procent av männen har haft kontakt med en läkare under ett kalenderår. Från 45-49 år ökar kontaktgraden successivt med ett maximum vid 85-90 år. Om vi förutsätter att kontaktgraden förblir densamma hur påverkas då invånarnas vårdutnyttjande år 2012 och år 2020? I nedanstående två diagram beskrivs kon- Totalt 21
taktgraden per ålder via staplar och befolkningsprognosen via linjer. Procent Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kontaktgrad 2005 samt befolkningsprognos 2012 Kontaktgrad 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 Åldersgrupp Befolkningsprognos 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95- Totalt Kontaktgrad 2005 samt befolkningsprognos 2020 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 Kontaktgrad 50-54 Åldersgrupp 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95- Totalt En stor utmaning för framtida hälso- och sjukvård är att möta det behov som finns hos det ökande antalet äldre. Vårdkonsumtion läkarbesök I nedanstående tabell ges en översikt av besök hos läkare per kommun. Besök hos allmän- och specialistläkare Skaraborg 2007 per kommun. Patientens Besök per 1 000 invånare Andel hemkommun Allmänmed Övr spec Totalt allmmed Essunga 1 216 912 2 128 57 Falköping 1 611 1 000 2 611 62 Grästorp 1 479 1 044 2 523 59 Götene 1 315 1 069 2 383 55 Lidköping 1 165 1 129 2 293 51 Skara 1 139 1 071 2 210 52 Vara 1 308 1 035 2 343 56 Västra Skaraborg 1 319 1 058 2 377 56 Gullspång 1 249 1 062 2 311 54 Hjo 1 378 956 2 334 59 Karlsborg 1 507 895 2 401 63 Mariestad 1 367 1 116 2 483 55 Skövde 1 202 1 088 2 290 52 Tibro 1 214 1 002 2 216 55 Tidaholm 1 403 960 2 362 59 Töreboda 1 102 1 083 2 184 50 Östra Skaraborg 1 277 1 052 2 329 55 Västra Götaland 1 443 1 208 2 651 54 135 130 125 120 115 110 105 100 95 90 85 135 130 125 120 115 110 105 100 95 90 85 Index där 100 = 2007 Index där 100 = 2007 Av tabellen framgår att Skaraborg har ett lägre läkarutnyttjande än i regionen som helhet. Bland kommunerna har Falköping högst antal läkarbesök per 1 000 invånare, medan det lägsta värdet finns i Essunga. I Karlsborg är andelen allmänläkarbesök högst. Lägst andel finns i Lidköping. Vårdkonsumtion sjukgymnast Nedanstående tabell visar antalet besök hos sjukgymnaster. Skillnaderna mellan kommunerna i Skaraborg är förhållandevis stor. Sjukgymnastbesök i primärvården. Skaraborg 2007 Fördelat på patientens hemkommun. Offentlig och privat Patientens Besök per hemkommun Primärvård Privat Totalt 1 000 inv Essunga 3 882 1 224 5 106 906 Falköping 12 021 4 690 16 711 534 Grästorp 389 3 231 3 620 621 Götene 604 12 266 12 870 986 Lidköping 8 774 18 973 27 747 735 Skara 7 097 2 900 9 997 539 Vara 12 312 2 585 14 897 931 Västra Skaraborg 45 079 45 869 90 948 710 Gullspång 1 618 3 603 5 221 962 Hjo 5 298 519 5 817 660 Karlsborg 4 589 672 5 261 768 Mariestad 14 271 7 809 22 080 925 Skövde 15 803 18 451 34 254 682 Tibro 6 375 1 833 8 208 774 Tidaholm 6 192 1 236 7 428 587 Töreboda 5 811 851 6 662 711 Östra Skaraborg 59 957 34 974 94 931 743 Västra Götaland 427 761 689 124 1 116 885 722 Kartläggning av skillnader i vårdkonsumtion mellan kommuner kan bland annat användas som ett av flera underlag vid ställningstagande till framtida etableringar. Kommentar Vården är organiserad på olika sätt och antalet besök speglar inte automatiskt befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Icke desto mindre kan antalet besök användas som en del i planeringen av hälsooch sjukvården. 22
Tillgänglighet Att ha tillgång till den vård man behöver är det som befolkningen rankar som viktigast. Brist på tillgänglighet är också den vanligaste orsaken till missnöje. I Vårdbarometerns undersökning svarade 6-18 procent som tillhör någon av de största sjukdomsgrupperna att de önskar en bättre tillgång till hälso- och sjukvård och 32 procent av dem önskade kortare köer till vården. Vården i Skaraborg har de senaste åren fokuserat starkt på tillgänglighet. Att uppfylla den nationella vårdgarantin finns med som målrelaterad ersättning både mot Skaraborgs Sjukhus och mot Primärvården Skaraborg. Vårdgarantin primärvården Ett vedertaget mått på tillgänglighet är andelen patienter som väntat längre än vårdgarantins tidsgräns. Vårdgarantin uppfylls bättre och bättre i Skaraborg, men ännu inte fullt ut. För primärvården innebär den nationella vårdgarantin att patienten ska få kontakt med vårdcentralen samma dag och om ett läkarbesök behövs ska det erbjudas inom sju dagar. Inom Primärvården Skaraborg visar den senaste mätningen (oktober 2007) att 97 procent av alla inkomna samtal till vårdcentralerna besvarades samma dag. När det gäller att erbjudas läkartid inom en vecka är motsvarande måluppfyllelse 94 procent. Skaraborg ligger bättre till än både regionen och riket i genomsnitt. Enligt Vårdbarometern är det är fler 2007 i Skaraborg som upplever att det är lätt eller mycket lätt att komma fram på telefon till sin vårdcentral jämfört med 2002, se diagram. Samma utveckling kan man se i hela landet. 100% " Lätt eller svårt att komma fram på telefon till sin vårdcentral " 80% 60% 40% 20% 0% 55% 2002 2003 2004 2005 2006 2007 År 71% Källa: vårdbarometern 2002-2007, Skaraborg Lätt Varken eller Svårt vet ej Det varierar inom Västra Götalandsregionen hur många som anser att det är lätt att få telefonkontakt med sin vårdcentral, 61-78 procent. Skaraborg hamnar i mitten med 71 procent, samma som genomsnittet för Västra Götalandsregionen. Det är en än större variation i riket, 50 80 procent, år 2007, med Halland, Norrbotten och Kalmar i topp. Genomsnittet för riket var 67 procent. Vårdgarantin sjukhusvården Den nationella vårdgarantin innebär för länssjukvården att väntetiden till ett specialistläkarbesök respektive behandling ska vara högst tre månader. Skaraborgs sjukhus har ett administrativt och ekonomiskt ansvar för vårdgarantin. Mätningar under hösten visar att Skaraborgs Sjukhus inte genomgående klarar vårdgarantin. Vid årsskiftet 2007/2008 klarade Skaraborgs Sjukhus att ge 82 procent av patienterna som väntade på mottagningsbesök vård inom garantitiden. För barn- och ungdomspsykiatrin är måluppfyllelsen betydligt lägre, vid årsskiftet 48 procent. Inom området gäller högst 30 dagars väntetid till mottagning. När det gäller måluppfyllelsen avseende vårdgarantin för behandling var den vid årsskiftet 80 procent vid Skaraborgs Sjuk- 23
hus. Det innebär att 450 personer vid mättillfället hade väntat mer än tre månader, en halvering jämfört med året innan. Mer än vård inom garantitiden Tillgänglighet är ett begrepp som innefattar fler dimensioner än vård inom garantitiderna. Tillgänglighet innebär också bland annat den fysiska tillgängligheten, kommunikation, information, kontinuitet och bemötande. I Skaraborg är allt fler nöjda med den information de får i samband med besök inom hälso- och sjukvården. 100% 80% 60% 40% 20% 0% " Jag är nöjd med den information jag fick om min sjukdom " 73% 81% 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Källa: Vårdbarometern 2002-2007, Skaraborg År Nöjd Varken eller Missnöjd vet ej Bilden ovan visar andelen som uppgett att de är nöjda, missnöjda eller inte tagit ställning till påståendet. Jag är nöjd med den information jag fick om min sjukdom och mina problem, i samband med besöket i vården. Klagomål till Patientnämnden Allt färre patienter vänder sig till Patientnämnden i Mariestad med klagomål på tillgängligheten inom sjukhusvården. Under 2007 registrerades 79 ärenden under huvudgruppen organisation dit tillgänglighetsfrågor hör. Under 2006 var motsvarande siffra 123. Samtidigt ökar antalet klagomål som rör vård- och behandlingsfrågor, både i absoluta tal och i andel av alla klagomål. När det gäller primärvården var det vanligaste klagomålet till Patientnämnden att patienten upplevde att behandlingen blev försenad på grund av att det inte funnits tillräckligt mycket läkartider. Synpunkter angående tillgänglighet där man inte kommer fram till läkaren eller fått vänta på tider har framförts ofta, liksom svårighet att byta vårdcentral 6. Kommentar Tillgängligheten är avgörande i vården. De flesta patienter upplever den vård de får som bra eller till och med utmärkt, problemet är att få tillgång till den. Bristen på tillgänglighet är den största orsaken till missnöje hos patienterna. Vårdgarantin måste uppnås inom både sjukhusoch primärvård. Nya medicinska metoder har inneburit att fler skaraborgare fått sina vårdbehov tillgodosedda, det har också inneburit att befolkningen ställer högre krav på hälso- och sjukvården. Troligtvis kommer kraven att öka ännu mer i framtiden. En positiv trend går också att se i riket (74-80 procent) och i Västra Götalandsregionen (72-79 procent). 6 Patientnämndernas årsredovisning 2007, Västra Götalandsregionen 24