EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik. 27 juni 2003 PE 329.

EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 27 juni 2003 PE 329.281/1-284 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-284 Förslag till betänkande (PE 329.281) Bob van den Bos De mänskliga rättigheterna i världen 2002 och EU:s politik för de mänskliga rättigheterna (2002/2011(INI)) Förslag till resolution Ändringsförslag från Geoffrey Van Orden Ändringsförslag 1 Skäl C C. För att EU skall kunna bidra till fred och stabilitet i världen genom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, bör betoningen läggas på ett effektivt utnyttjande av de icke-militära instrument som står till dess förfogande inom området yttre förbindelser och som inte dubblerar eller reducerar medlemsstaternas förpliktelser gentemot andra organisationer. Ändringsförslag från Charles Tannock Ändringsförslag 2 Skäl C C. För att EU skall kunna ta sitt ansvar för freden och stabiliteten i världen måste medlemsstaterna öka de militära utgifterna i linje med Europas ambitioner, och det är viktigt att unionen på ett effektivt sätt utnyttjar alla de resurser som står till dess förfogande inom området yttre förbindelser. AM\502209.doc PE 329.281/1-284

Ändringsförslag från Gianfranco Dell'Alba, Olivier Dupuis, Marco Pannella, Maurizio Turco, Emma Bonino, Marco Cappato och Benedetto Della Vedova Ändringsförslag 3 Skäl Ca (nytt) Ca. I Seoul organiserades den 10-12 november 2002 Community of Democracies andra ministerkonferens, där 118 länder deltog, inklusive samtliga EU-medlemsstater. De samlades för att bekräfta sitt åtagande och sin vilja att främja och försvara demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna i världen. Or. it Ändringsförslag från Matti Wuori, Marie Anne Isler Béguin och Nelly Maes Ändringsförslag 4 Skäl D a (ny) Da. Europeiska unionen har genom sina yttre förbindelser och sin gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik åtagit sig att följa internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Ändringsförslag från Arie M. Oostlander Ändringsförslag 5 Skäl Fa (nytt) Fa. I den så kallade kampen mot terrorismen får främjandet av de klassiska mänskliga rättigheterna för enskilda personer inte överskuggas av strävan efter kollektiv säkerhet. Or. nl Ändringsförslag från Gianfranco Dell'Alba, Olivier Dupuis, Marco Pannella, Maurizio Turco, Emma Bonino, Marco Cappato och Benedetto Della Vedova Ändringsförslag 6 Skäl G G. Klausulen om mänskliga rättigheter som infördes som en viktig del av associeringsoch samarbetsavtalen med tredje land måste ges konkret tillämpning om man på ett effektivt sätt skall kunna ta itu med kränkningar av de mänskliga rättigheterna och förhindra framtida överträdelser, och ha ett tydligt system för tillämpning och upphävande om bestämmelserna inte efterlevs. PE 329.281/1-284 2/77 AM\502209.doc

Or. it Ändringsförslag från Michael Gahler Ändringsförslag 7 Skäl Ga (nytt) Ga. Det måste tyvärr konstateras att vissa medlemsstater i EU inte uppfyller de åtaganden som gjorts inom ramen för Cotonouavtalet och andra associerings- och samarbetsavtal med tredje land, eftersom de stöder odemokratiska regimer i olika delar av världen för att främja ekonomiska, militära eller andra egenintressen. Or. de Ändringsförslag från Gianfranco Dell'Alba, Olivier Dupuis, Marco Pannella, Maurizio Turco, Emma Bonino, Marco Cappato och Benedetto Della Vedova Ändringsförslag 8 Skäl Ga (nytt) Ga. När tredje länder som genom avtal är knutna till EU bryter mot klausulen om respekt för de mänskliga rättigheterna, innebär detta inte enbart åsidosättande av de allmänna rättigheter och friheter som erkänns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, utan det betyder framför allt att de bryter mot de internationella avtal som parterna frivilligt ställt sig bakom. Ändringsförslag från Matti Wuori, Marie Anne Isler Béguin och Nelly Maes Ändringsförslag 9 Skäl H H. Enligt EU:s riktlinjer för området är en dialog om mänskliga rättigheter enbart ett acceptabelt alternativ om det finns tillräcklig vilja i partnerlandet att verkligen förbättra situationen avseende de mänskliga rättigheterna. EU bör utvärdera dialogernas resultat med jämna mellanrum för att avgöra i vilken utsträckning förväntningarna har uppfyllts. AM\502209.doc 3/77 PE 329.281/1-284

Ändringsförslag 10 Skäl H H. Enligt EU:s riktlinjer för området är en dialog om mänskliga rättigheter enbart ett acceptabelt alternativ om tillräckliga framsteg görs (text utgår). EU bör utvärdera dialogernas resultat med jämna mellanrum för att avgöra i vilken utsträckning förväntningarna har uppfyllts. Ändringsförslag från Matti Wuori, Marie Anne Isler Béguin och Nelly Maes Ändringsförslag 11 Skäl Ia (nytt) Ia. Mainstreaming bör definieras som att de mänskliga rättigheterna skall beaktas på alla nivåer och i all politik. Denna integrering av människorättsaspekterna kommer dock endast att fungera om den påbjuds och övervakas av de högsta instanserna inom rådet och kommissionen och om ett särskilt sändebud på hög nivå får ansvar för dess tillämpning, hierarkiskt placerad ovanpå en människorättsenhet inom rådet och kommissionen med tillräckliga personalresurser. Ändringsförslag från Pernille Frahm och Gérard Caudron Ändringsförslag 12 Skäl J J. Ytterligare ansträngningar krävs inom parlamentet för att hitta sätt att förbättra strukturer och arbetsmetoder inom dess politik för mänskliga rättigheter. Ytterligare förbättringar krävs snarast för att garantera en korrekt uppföljning av parlamentets uttalanden. Ändringsförslag från Matti Wuori, Marie Anne Isler Béguin och Nelly Maes Ändringsförslag 13 Skäl J J. Interna diskussioner har i långsam takt förts inom parlamentet för att hitta sätt att förbättra strukturer och arbetsmetoder för att förstärka dess roll när det gäller att utforma och övervaka genomförandet av EU:s politik inom området mänskliga rättigheter. Beslut om inrättande av ett direktorat och ett utskott för mänskliga rättigheter krävs snarast för att garantera en korrekt uppföljning av parlamentets uttalanden. PE 329.281/1-284 4/77 AM\502209.doc

Ändringsförslag från Gianfranco Dell'Alba, Olivier Dupuis, Marco Pannella, Maurizio Turco, Emma Bonino, Marco Cappato och Benedetto Della Vedova Ändringsförslag 14 Skäl M M. Frågor som gäller mänskliga rättigheter kan kräva omedelbara reaktioner. De mekanismer som finns i den nuvarande arbetsordningen gör det inte möjligt för parlamentets ledamöter att snabbt få svar på sina frågor till rådet och kommissionen och rådets skriftliga svar på de frågor som ställs i parlamentet är alltid kraftigt fördröjda och ofta alltför vaga och ytliga. Ändringsförslag från Pernille Frahm och Gérard Caudron Ändringsförslag 15 Skäl Ma (nytt) Ma. Det allvarligaste hotet mot de mänskliga rättigheterna är fortfarande väpnade konflikter och dessa konflikter har orsakat allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Ändringsförslag från Pernille Frahm och Gérard Caudron Ändringsförslag 16 Skäl Mb (nytt) Mb. Sedan de tragiska händelserna den 11 september har den nationella säkerheten blivit den allt överskuggande frågan för många regeringar, till skada för de mänskliga rättigheterna. Detta visar sig bland annat i förtryck av politiska oppositionsmän, som stämplas som terrorister, i skapande av inofficiella straffrättsliga system, och i en ökad ovilja från regeringarnas sida att kritisera andra länders inrikespolitik. Detta internationella klimat har kraftigt hotat skyddet av de mänskliga rättigheterna. Ändringsförslag från Pernille Frahm och Gérard Caudron AM\502209.doc 5/77 PE 329.281/1-284

Ändringsförslag 17 Skäl Mc (nytt) Mc. Förenta staterna har fortsatt att neka människor som arresterats i samband med kriget mot terrorismen internationellt erkända rättigheter. Tusentals fångar från kriget i Afghanistan kvarhölls i strid mot internationell humanitär rätt och nationell lagstiftning. Ändringsförslag från Pernille Frahm och Gérard Caudron Ändringsförslag 18 Skäl Md (nytt) Md. Situationen för de mänskliga rättigheterna i Mellanöstern och Nordafrika har ytterligare försämrats på grund av terrorismbekämpningen. Skärpta kontroller har drabbat yttrande- och föreningsfriheten och trakasserierna av människorättsaktivister har ökat. Rättsliga och utomrättsliga avrättningar, omfattande bruk av tortyr samt partiska rättegångar har fortsatt att tillämpas i området. Ändringsförslag 19 Skäl N - Skäl AM utgår Ändringsförslag 20 Titel (före skäl N) Tros- och tankefrihet Ändringsförslag från Bob van den Bos PE 329.281/1-284 6/77 AM\502209.doc

Ändringsförslag 21 Skäl N N. Religionsfriheten (text utgår) finns inskriven i artikel 18 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Dess text säger att envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet och att denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller tro genom undervisning, andaktsövningar, gudstjänst och iakttagande av religiösa sedvänjor. Rätten att inte tillhöra någon religion är underförstådd och förtjänar att skyddas i lika hög grad. Ändringsförslag 22 Skäl N N. Tros- och tankefriheten är allmänna mänskliga rättigheter som finns inskrivna i olika internationella juridiska dokument och inkluderar friheten att byta religion eller tro och att utöva sin religion ensam eller tillsammans med andra, offentligt eller privat, eller att inte tro på någon religion alls. Ändringsförslag från Véronique De Keyser Ändringsförslag 23 Skäl Na (nytt) Na. Religionsfrihet och konfessionslöshet är två oantastliga principer som ingår i olika texter inom internationell rätt och som omfattar samvetsfrihet, individens frihet att välja religion, trosuppfattning eller en ateistisk hållning, och rätten att utöva eller inte utöva en religion eller en kult, ensam eller inom en gemenskap, offentligt eller enskilt. Ändringsförslag 24 Skäl O utgår AM\502209.doc 7/77 PE 329.281/1-284

Ändringsförslag från Véronique De Keyser Ändringsförslag 25 Skäl Oa (nytt) Oa. Religion, trosuppfattning eller ateism ingår i den individuella friheten och svarar till anhängarnas andliga behov. Ändringsförslag 26 Skäl P P. Det ankommer på regeringarna att se till att alla människors religions- och trosfrihet eller frihet att inte tro skyddas fullt ut. Ändringsförslag från Véronique De Keyser Ändringsförslag 27 Skäl Q Q. Religions-, tros-, och samvetsfriheten förtrampas och kränks godtyckligt i olika delar av världen, vilket ibland leder till allvarliga och våldsamma former av förföljelse inklusive fängslande, tortyr, förslavande och förnekande av yttrande-, församlingsoch föreningsfriheten. Ändringsförslag från Giovanni Claudio Fava, Michael Cashman och Charles Tannock Ändringsförslag 28 Skäl R utgår Ändringsförslag från Véronique De Keyser PE 329.281/1-284 8/77 AM\502209.doc

Ändringsförslag 29 Skäl R R. Staten bör per definition vara icke-religiös och i frånvaro av en åtskillnad mellan stat och religion och/eller trosuppfattning är det svårt för trosuppfattningar eller ateistiska hållningar att leva fredligt tillsammans och det uppkommer problem för (text utgår) minoriteter. Ändringsförslag från Lennart Sacrédeus Ändringsförslag 30 Skäl R R. I frånvaro av en åtskillnad mellan stat och religion, vilket är fallet i statligt kontrollerade religioner, uppstår ofta problem för religiösa minoriteter. Or. sv Ändringsförslag från Geoffrey Van Orden Ändringsförslag 31 Skäl R R. I frånvaro av en åtskillnad mellan stat och religion, vilket är fallet i statligt kontrollerade religioner, är det ibland svårt för olika religioner att leva fredligt tillsammans och det kan uppkomma problem för religiösa minoriteter. Ändringsförslag från Gianfranco Dell'Alba, Olivier Dupuis, Marco Pannella, Maurizio Turco, Emma Bonino, Marco Cappato och Benedetto Della Vedova Ändringsförslag 32 Skäl Ra (nytt) Ra. Enpartiregimerna för en politik som innebär förtryck och allvarliga kränkningar av religionsfriheten, bland annat i Laos, Vietnam, Kuba och Folkrepubliken Kina. Ändringsförslag från Véronique De Keyser AM\502209.doc 9/77 PE 329.281/1-284

Ändringsförslag 33 Skäl S S. Det finns många olika hinder för samvetsfriheten i världen i dag, inklusive försök att kontrollera eller påbjuda en tro eller religiöst utövande. Man kan konstatera vissa länders fientlighet mot minoriteter som utövar en annan tro eller icke godkända religioner och mot icke-troende, liksom underlåtenhet att beivra kränkningar av samvetsfriheten samt förekomst av diskriminerande lagstiftning och politik. Ändringsförslag från Lennart Sacrédeus Ändringsförslag 34 Skäl S S. Det finns många olika hinder för religionsfriheten i världen i dag, inklusive försök att kontrollera religiösa trosföreställningar eller deras utövande, regeringars fientlighet mot minoriteter eller icke godkända religioner, hot om straff vid byte av tro, förbud för missionärer, regeringars underlåtenhet att beivra kränkningar av religionsfriheten samt diskriminerande lagstiftning och politik. Or. sv Ändringsförslag 35 Skäl T T. Att främja och skydda rättigheterna för personer som tillhör (text utgår) minoriteter av något slag bidrar till politisk och social stabilitet och fred, och kan berika kulturarvet för samhället som helhet. Ändringsförslag från Véronique De Keyser Ändringsförslag 36 Skäl T T. Att främja och skydda rättigheterna för personer som tillhör nationella, etniska, religiösa, konfessionslösa eller språkliga minoriteter bidrar till politisk och social stabilitet och fred i länderna, och kan berika kulturarvet för samhället som helhet. PE 329.281/1-284 10/77 AM\502209.doc

Ändringsförslag från Lennart Sacrédeus Ändringsförslag 37 Skäl U U. Allvarliga fall av intolerans, diskriminering och våldshandlingar grundade på en misstolkning av religion eller tro förekommer i många delar av världen, inklusive handlingar som är avsedda att skrämma och påverka och som motiveras av religiös fanatism. Or. sv Ändringsförslag från Véronique De Keyser Ändringsförslag 38 Skäl U U. Allvarliga fall av intolerans, diskriminering och våldshandlingar grundade på religion eller tro förekommer i många delar av världen, bland annat genom handlingar som är avsedda att skrämma och påverka och som motiveras av religiös fanatism. Ändringsförslag 39 Skäl V utgår Ändringsförslag från Véronique De Keyser Ändringsförslag 40 Skäl V V. Religiösa organisationer, såväl moderata som radikala rörelser eller icke-statliga organisationer, griper ibland in och fullgör uppgifter som försummats av regeringar inom områden såsom hälsovård och utbildning, vilket innebär att de blandar sig i statens angelägenheter. AM\502209.doc 11/77 PE 329.281/1-284

Ändringsförslag 41 Skäl W W. Religioner utnyttjas ofta för politiska syften, framför allt i samband med maktkamper eller i samband med etniska tvister och kan lätt missbrukas för att skärpa konflikter. (text utgår) Ändringsförslag 42 Skäl X X. Traditionellt fredliga relationer mellan olika religioner har störts av maktkamper (text utgår). Ändringsförslag från Lennart Sacrédeus Ändringsförslag 43 Skäl X X. Traditionellt fredliga relationer mellan olika religioner har störts av maktkamper, till exempel på Balkan, i Moluckerna, Nigeria, Sudan, Pakistan och Indien, där sammanstötningar som främst drabbat minoriteten skett mellan muslimer och kristna, eller mellan hinduer och muslimer och andra religiösa minoriteter. Or. sv Ändringsförslag 44 Skäl Y Y. En ökning av all slags extremism kan iakttas över hela världen, vilket leder till ökade spänningar (text utgår). Ändringsförslag från Lennart Sacrédeus PE 329.281/1-284 12/77 AM\502209.doc

Ändringsförslag 45 Skäl Y Y. En ökning av den religiöst motiverade våldsanvändningen kan iakttas över hela världen, vilket leder till ökade spänningar (text utgår) mellan olika religioner eller inom religioner. Or. sv Ändringsförslag från Véronique De Keyser Ändringsförslag 46 Skäl Y Y. En ökning av den religiösa extremismen (text utgår) kan iakttas över hela världen, vilket leder till ökade spänningar och våld mellan olika religioner och trosuppfattningar eller inom dem. Ändringsförslag från Jas Gawronski Ändringsförslag 47 Skäl Y Y. En ökning av den religiösa extremismen (text utgår) kan iakttas över hela världen, vilket leder till ökade spänningar och våld mellan olika religioner eller inom religioner. Or. it Ändringsförslag från Arie M. Oostlander Ändringsförslag 48 Skäl Y Y. En ökning av den religiösa extremismen (både inom hinduism och inom islam, kristendom och judendom) kan iakttas över hela världen, vilket leder till ökade spänningar och våld mellan olika religioner eller inom religioner. Or. nl Ändringsförslag från Bob van den Bos AM\502209.doc 13/77 PE 329.281/1-284

Ändringsförslag 49 Skäl Y Y. En ökning av den religiösa extremismen (buddhism, hinduism, islam, judendom och kristendom) kan iakttas över hela världen, vilket leder till ökade spänningar och våld mellan olika religioner eller inom religioner. Ändringsförslag 50 Skäl Z utgår Ändringsförslag från Véronique De Keyser Ändringsförslag 51 Skäl Z Z. Religiös extremism undergräver möjligheterna för olika (text utgår) samfund att fredligt och lugnt samexistera. Definitionsmässigt utgör därför sådan extremism ett hot mot religions- och trosfriheten. Ändringsförslag från Lennart Sacrédeus Ändringsförslag 52 Skäl Z Z. Religiös och ateistisk extremism kan vara moraliskt exklusiv och undergräva möjligheterna för olika människor att fredligt samexistera. Definitionsmässigt utgör därför sådan extremism ett hot mot religions- och trosfriheten. Or. sv Ändringsförslag från Charles Tannock PE 329.281/1-284 14/77 AM\502209.doc

Ändringsförslag 53 Skäl Za (nytt) Za. Det är mycket viktigt att särskilja religion som tro och fredlig tillbedjan från religion som ett verktyg för att skapa hat och våld människor emellan. Ändringsförslag 54 Skäl AA utgår Ändringsförslag från Lennart Sacrédeus Ändringsförslag 55 Skäl AA AA. Ökningen av den religiösa extremismen kan ibland visa sig i våld och protester mot det moderna samhällets värderingar sprungna ur en kritik av övergivande av traditionell kultur, familjesyn och samlevnadsmönster. Utifrån detta upplevda hot ställer man sig negativ till religiös tolerans, yttrandefrihet, sekularisering, demokrati och pluralism. Or. sv Ändringsförslag från Lennart Sacrédeus Ändringsförslag 56 Skäl AA a (nytt) AAa. I en allt mer sekulariserad värld minskar förståelsen för religionens betydelse och människans andliga behov. Många troende kläms mellan extrema uttryck för religion och en oförstående sekulariserad omgivning. Or. sv AM\502209.doc 15/77 PE 329.281/1-284

Ändringsförslag 57 Skäl AB utgår Ändringsförslag 58 Skäl AC utgår Ändringsförslag 59 Skäl AD utgår Ändringsförslag från Véronique De Keyser Ändringsförslag 60 Skäl ADa (nytt) ADa. Religiös fanatism kan dyka upp även i länder som hittills ansetts konfessionslösa och där staten och religionen eller trosuppfattningen traditionellt varit åtskilda. Denna nya situation har tendens att få fäste och sprida sig till politiskt svaga länder. Ändringsförslag från Gianfranco Dell'Alba, Olivier Dupuis, Marco Pannella, Maurizio Turco, Emma Bonino, Marco Cappato och Benedetto Della Vedova Ändringsförslag 61 Skäl ADa (nytt) ADa. Den politik med förtryck och kränkningar av demokratins principer som alltför ofta förs av regeringarna i ovan nämnda länder försvagar företrädarna för den politiska oppositionen och leder endast till en förstärkning av den extremism regeringarna säger sig vilja bekämpa. PE 329.281/1-284 16/77 AM\502209.doc

Ändringsförslag 62 Skäl AE utgår Ändringsförslag från Véronique De Keyser Ändringsförslag 63 Skäl AE AE. Extrema och oföränderliga tolkningar av tillämpning av islamsk lag, sharia, sker bland annat i Saudiarabien, Iran och länder som Sudan, Somalia och Nigeria. Ändringsförslag 64 Skäl AF utgår Ändringsförslag från Véronique De Keyser Ändringsförslag 65 Skäl AF AF. I flera länder med en stor muslimsk befolkning (text utgår) kan man nu iaktta ett återinförande av sharian och andra bruk som strider mot de allmänna mänskliga rättigheterna. Ändringsförslag från Lennart Sacrédeus AM\502209.doc 17/77 PE 329.281/1-284

Ändringsförslag 66 Skäl AF AF. I flera länder med en stor muslimsk befolkning, såsom (norra) Nigeria, Sudan och Pakistan, kan man nu iaktta ett återinförande av sharian och andra bruk som strider mot de allmänna mänskliga rättigheterna. Or. sv Ändringsförslag från Gianfranco Dell'Alba, Olivier Dupuis, Marco Pannella, Maurizio Turco, Emma Bonino, Marco Cappato och Benedetto Della Vedova Ändringsförslag 67 Skäl AFa (nytt) AFa. Hänvisningarna till sharia i förslaget till konstitution för Afghanistan är i detta sammanhang oroande. Ändringsförslag 68 Skäl AG AG. De mest sårbara samhällsgruppernas rättigheter hotas särskilt av religiösa företeelser som bålbränning, stening, kvinnlig könsstympning eller arrangerade äktenskap i namn av kultur, traditionella sedvänjor, bruk eller (text utgår) religion. (text utgår) Ändringsförslag från Véronique De Keyser Ändringsförslag 69 Skäl AG AG. Kvinnors och flickors rättigheter hotas av oacceptabla företeelser som stening, könsstympning eller arrangerade äktenskap i namn av (text utgår) traditionella sedvänjor, bruk eller (text utgår) religion, och dessa företeelser påtvingar kvinnorna en lägre social position och status än männen. PE 329.281/1-284 18/77 AM\502209.doc

Ändringsförslag från Lennart Sacrédeus Ändringsförslag 70 Skäl AG AG. Kvinnors och flickors rättigheter hotas av företeelser som stening, könsstympning, barnäktenskap eller andra arrangerade äktenskap i namn av kultur, traditionella sedvänjor, bruk eller till och med religion. De flesta av dessa företeelser ger kvinnorna en lägre social position och status än männen. Or. sv Ändringsförslag 71 Skäl AH utgår Ändringsförslag från Bob van den Bos Ändringsförslag 72 Skäl AH AH. Religiös extremism kan leda till annan religiös extremism, som till exempel på den asiatiska subkontinenten, där till exempel i Pakistan, Indonesien och Indien extremism inom en religion provocerat fram en annan religions extremism och vice versa. Ändringsförslag från Gianfranco Dell'Alba, Olivier Dupuis, Marco Pannella, Maurizio Turco, Emma Bonino, Marco Cappato, Benedetto Della Vedova, Giovanni Claudio Fava och Michael Cashman Ändringsförslag 73 Skäl AI utgår Ändringsförslag från Bob van den Bos AM\502209.doc 19/77 PE 329.281/1-284

Ändringsförslag 74 Skäl AIa (nytt) AIa. Lagar om förbud att konvertera, såsom dem som antagits i Indien och Sri Lanka, kan i praktiken enkelt missbrukas för att undertrycka religiösa minoriteter. Ändringsförslag från Lennart Sacrédeus Ändringsförslag 75 Skäl AJ AJ. Den potentiella ökningen av våld och kränkningar av mänskliga rättigheter som uppkommer ur en växande religiös och totalitär sekulär extremism världen över kräver beslutsamma och samlade reaktioner från Europeiska unionens sida. Or. sv Ändringsförslag från Arie M. Oostlander Ändringsförslag 76 Skäl AJ AJ. Den potentiella ökningen av våld och kränkningar av mänskliga rättigheter som uppkommer ur en växande religiös extremism världen över kräver beslutsamma reaktioner på bred front från det europeiska samhällets sida. Or. nl Ändringsförslag från Véronique De Keyser Ändringsförslag 77 Skäl AK AK. Globaliseringen har lett till en allt intensivare interaktion mellan människor världen över, vilket gör behovet av (text utgår) tolerans i fråga om trosuppfattning och samvetsfrihet än större, liksom behovet hos människor från olika religiösa bakgrunder att kräva respekt för att undvika konflikter mellan olika värdesystem. PE 329.281/1-284 20/77 AM\502209.doc

Ändringsförslag 78 Skäl AK AK. Globaliseringen har lett till en allt intensivare interaktion mellan människor världen över, vilket gör behovet av (text utgår) tolerans än större, liksom behovet av att respektera människor från olika (text utgår) bakgrunder för att undvika konflikter mellan olika värdesystem. Ändringsförslag 79 Skäl AL utgår Ändringsförslag 80 Skäl AM utgår Ändringsförslag från Lennart Sacrédeus Ändringsförslag 81 Skäl AM AM. Medierna kan spela en viktig roll när det gäller att sprida kunskap och adekvat information om religioner och kulturer och främja en ömsesidig förståelse mellan människor från olika religiösa bakgrunder. Därför bör medierna avstå från att skapa stereotypa bilder av andra religioner som fiender. Or. sv Ändringsförslag från Véronique De Keyser AM\502209.doc 21/77 PE 329.281/1-284

Ändringsförslag 82 Skäl AM AM. Medierna kan spela en viktig roll när det gäller att sprida adekvat information om trosuppfattningar och kulturer och främja en ömsesidig förståelse mellan människor från olika religiösa bakgrunder. Därför bör medierna avstå från att skapa stereotypa bilder av andra trosuppfattningar som fiender. Ändringsförslag från Jas Gawronski Ändringsförslag 83 Skäl AM AM. Medierna kan spela en viktig roll när det gäller att sprida adekvat information om religioner och kulturer och främja en ömsesidig förståelse mellan människor från olika religiösa bakgrunder. Därför bör medierna undvika att skapa stereotypa bilder av andra religioner (text utgår). Or. it Ändringsförslag från Charles Tannock Ändringsförslag 84 Skäl AM AM. Medierna kan spela en viktig roll när det gäller att sprida adekvat information om religioner och kulturer och främja en ömsesidig förståelse mellan människor från olika religiösa bakgrunder. Därför bör medierna avstå från att skapa stereotypa bilder av andra religioner som fiender genom att erkänna sin skyldighet att lämna sanningsenliga rapport från områden där religiös intolerans förekommer. Ändringsförslag från Véronique De Keyser Ändringsförslag 85 Skäl AMa (nytt) AMa. Det är oacceptabelt att man kan påstå sig ha eller utöva politisk makt i en religions namn. PE 329.281/1-284 22/77 AM\502209.doc

Ändringsförslag 86 Punkt 1 1. Mänskliga rättigheter är hörnstenen i Europeiska unionens all inre och yttre politik. Europaparlamentet är därför starkt oroat över att de mänskliga rättigheterna möjligen marginaliseras jämfört med säkerhetsrelaterade, ekonomiska och politiska prioriteringar. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att i tydliga uttalanden ta avstånd från kränkningar av mänskliga rättigheter, oavsett var de äger rum. Ändringsförslag från Matti Wuori, Marie Anne Isler Béguin och Nelly Maes Ändringsförslag 87 Punkt 3 3. Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att vidta de nödvändiga åtgärderna för att i praktiken tillämpa de praktiska åtgärder som angavs i rapporten från arbetsgruppen för mänskliga rättigheter (COHOM) om tillämpningen av uppföljningen av RIF-rådets slutsatser av den 25 juni 2001, som rådet gav sitt stöd den 10 december 2002 (text utgår), och att rapportera till Europaparlamentet om de framsteg man uppnått före 2003 års utgång. Ändringsförslag från Matti Wuori, Marie Anne Isler Béguin och Nelly Maes Ändringsförslag 88 Punkt 3a (ny) 3a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se över och bättre samordna all pågående verksamhet som syftar till integrering av vissa frågor inom EU, genom att komma överens om en klar definition av och metod för denna integrering och ta fasta på lärdomar som gjorts inom andra sektorer, internationella organisationer och länder. Medlemsstaterna uppmanas sätta människorättsfrågorna i fokus i sina förbindelser med tredje land och att dela erfarenheter och samverka med andra medlemsstater och EU-institutionerna. AM\502209.doc 23/77 PE 329.281/1-284

Ändringsförslag 89 Punkt 4 4. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att framhålla klausulen om mänskliga rättigheter som ett åtagande från båda de avtalsslutande parterna att respektera de mänskliga rättigheterna och att använda klausulen (text utgår) för att få till stånd positiva förändringar, men om detta misslyckas skall det få konsekvenser och klausulen skall tillämpas fullt ut. Ändringsförslag från Matti Wuori, Marie Anne Isler Béguin och Nelly Maes Ändringsförslag 90 Punkt 6a (ny) 6a. Europaparlamentet betonar att detta gjordes helt klart genom rådets vägran att tillämpa Europaparlamentets resolution om sammankallande av associeringsrådet mellan Europeiska unionen och Israel. Ändringsförslag från Michael Gahler Ändringsförslag 91 Punkt 6a (ny) 6a. Europaparlamentet hävdar att de medlemsstater som genom sin nationella politik stöder odemokratiska regimer, håller dem kvar vid makten eller t.o.m. låter dem axla regeringsansvaret med syfte att säkra ekonomiska, militära och andra egenintressen, i praktiken inte uppfyller målen i associerings- och samarbetsavtalen inom området för mänskliga rättigheter, demokrati och god samhällstyrning, samt att de alltid kommer att ställas till svars för detta inför de andra medlemsstaterna och inför Europaparlamentet. Or. de Ändringsförslag 92 Punkt 7 7. Europaparlamentet understryker emellertid att bristen på en tydlig tillämpningsmekanism (text utgår) minskar klausulens effektivitet och anser att tillämpningsmekanismen i Cotonouavtalet är föredömlig vad gäller bestämmelserna om samråd, upphävande och deltagande från civilsamhällets sida. PE 329.281/1-284 24/77 AM\502209.doc

Ändringsförslag 93 Punkt 8a (ny) 8a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram det förslag som behövs för ett tillämpningssystem för klausulen om mänskliga rättigheter. Ändringsförslag från Gianfranco Dell'Alba, Olivier Dupuis, Marco Pannella, Maurizio Turco, Emma Bonino, Marco Cappato och Benedetto Della Vedova Ändringsförslag 94 Punkt 8a (ny) 8a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att tillämpa restriktiva och upphävande åtgärder på grundval av en bedömning av handlingarnas allvar, som är mindre överslätande än vad som hittills varit fallet till skada för själva klausulen och till förfång för det juridiska värde som bör ges en klausul om respekt för de mänskliga rättigheterna. Or. it Ändringsförslag från Matti Wuori, Marie Anne Isler Béguin och Nelly Maes Ändringsförslag 95 Punkt 9 9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utarbeta och offentliggöra riktmärken för de uppmuntrande och restriktiva åtgärder som skall tillämpas, för att öka öppenheten och trovärdigheten när klausulen tillämpas. Ändringsförslag från Charles Tannock Ändringsförslag 96 Punkt 9 9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utarbeta och offentliggöra riktlinjer för de uppmuntrande och restriktiva åtgärder som skall tillämpas, för att öka öppenheten och trovärdigheten när klausulen tillämpas, samtidigt som det anser att en AM\502209.doc 25/77 PE 329.281/1-284

viss handlingsfrihet måste ges när det gäller att bestämma hur dessa mål bäst skall uppnås. Ändringsförslag från Matti Wuori, Marie Anne Isler Béguin och Nelly Maes Ändringsförslag 97 Punkt 10 10. Europaparlamentet uppmanar enträget rådet och kommissionen att sluta konkreta avtal om framsteg i fråga om mänskliga rättigheter med ett tredje land i utbyte mot hjälp att uppnå dessa mål och att inleda en strukturerad dialog för att få till stånd en regelbunden granskning av hur partnerstaterna uppfyller sina skyldigheter när det gäller de mänskliga rättigheterna, med Europaparlamentets och civilsamhällets medverkan. Ändringsförslag 98 Punkt 12 12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att anta en systematisk metod för tillämpning av klausulen om de mänskliga rättigheterna, vilken bör inbegripa samråd med alla berörda parter. (text utgår) Ändringsförslag 99 Punkt 13 13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med EU:s delegationer samla in och utvärdera information om specifika kränkningar av de mänskliga rättigheterna, (text utgår) som en viktig del av dess övervakande roll (text utgår). Ändringsförslag från Gianfranco Dell'Alba, Olivier Dupuis, Marco Pannella, Maurizio Turco, Emma Bonino, Marco Cappato och Benedetto Della Vedova PE 329.281/1-284 26/77 AM\502209.doc

Ändringsförslag 100 Punkt 13 13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med EU:s delegationer samla in och utvärdera information om specifika kränkningar av de mänskliga rättigheterna, med särskild uppmärksamhet på kränkningar av kvinnornas rättigheter - såsom bruket att sy ihop blygdläpparna och annan kvinnlig könsstympning - och barnens rättigheter i tredje land, som en viktig del av dess övervakande roll, framför allt med avseende på de länder som är bundna av människorättsklausuler som en del av avtalen med EU. Or. it Ändringsförslag från Elizabeth Lynne Ändringsförslag 101 Punkt 13 13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med EU:s delegationer samla in och utvärdera information om specifika kränkningar av de mänskliga rättigheterna, med särskild uppmärksamhet på kvinnornas, barnens och funktionshindrade personers rättigheter i tredje land, som en viktig del av dess övervakande roll, framför allt med avseende på de länder som är bundna av människorättsklausuler som en del av avtalen med EU. Ändringsförslag från Bob van den Bos Ändringsförslag 102 Punkt 13a (ny) 13a. Europaparlamentet rekommenderar att man utöver regelbunden rapportering om de mänskliga rättigheterna utvecklar checklistor, utbildningsprogram och handböcker för att bistå tjänstemän. Ändringsförslag från Geoffrey Van Orden Ändringsförslag 103 Punkt 14a (ny) Sanktioner 14a. Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att effektivt förstärka EU:s sanktionspolitik i fråga om mänskliga rättigheter, och att se AM\502209.doc 27/77 PE 329.281/1-284

till att inga åtgärder vidtas som medvetet undergräver denna politik, såsom i fallet Zimbabwe där sanktionernas konsekvenser systematiskt minskats genom olika kryphål. Ändringsförslag från Geoffrey Van Orden Ändringsförslag 104 Punkt 14b (ny) 14b. Europaparlamentet uppmanar till regelbunden översyn av sanktionspolitiken i syfte att bedöma och förstärka dess effektivitet. Ändringsförslag 105 Punkt 15 15. Europaparlamentet framhåller att dialogerna om mänskliga rättigheter mellan EU och tredje land bör fungera som riktmärken för de framsteg som skall göras och som skall återspeglas i konkreta förändringar på marknivå. Ändringsförslag från Ole Andreasen Ändringsförslag 106 Punkt 15a (ny) 15a. Europaparlamentet uppmanar rådet att strikt tillämpa riktlinjerna för dialogerna om mänskliga rättigheter och att tillämpa metoderna för dessa riktlinjer på alla politiska dialoger, inklusive dem som inrättas inom ramen för ett samarbets- eller associeringsavtal. Ändringsförslag 107 Punkt 16 utgår PE 329.281/1-284 28/77 AM\502209.doc

Ändringsförslag från Richard Howitt Ändringsförslag 108 Punkt 16 16. Europaparlamentet är fullt medvetet om hur känsliga dessa frågor kan vara och om att det ibland kan krävas diskretion kring samtalen, men uppmanar rådet att hålla fast vid sina åtaganden när det gäller öppenheten i samband med de diskussioner om mänskliga rättigheter som EU för i samband med den politiska dialogen och människorättsdialogen, och att gå i riktning mot en mer öppen rapportering av den politiska dialogen om mänskliga rättigheter. Ändringsförslag 109 Punkt 17 17. Europaparlamentet uppmanar rådet att i samband med den politiska dialogen inleda specifika dialoger om mänskliga rättigheter i alla dess yttre förbindelser. Ändringsförslag från Matti Wuori, Marie Anne Isler Béguin och Nelly Maes Ändringsförslag 110 Punkt 17 17. Europaparlamentet uppmanar rådet att i samband med den politiska dialogen inleda specifika dialoger om mänskliga rättigheter - i linje med EU:s riktlinjer om människorättsdialoger - med länder som visar vilja att öka efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna i sitt land. Ändringsförslag 111 Punkt 18 18. Europaparlamentet begär att förfaranden för dialogen mellan regeringarna och civilsamhället skall ingå i alla associerings- och samarbetsavtal (text utgår). AM\502209.doc 29/77 PE 329.281/1-284

Ändringsförslag från Véronique De Keyser Ändringsförslag 112 Punkt 18a (ny) 18a. Europaparlamentet understryker att situationen för de mänskliga rättigheterna förblir oroande i Syrien, att tio oppositionella varav två parlamentsledamöter, Riad Seif och Mamun al Humsi, fortfarande sitter i fängelse, och att situationen för de libanesiska fångar som försvunnit eller fängslats fortfarande inte klargjorts. Ändringsförslag 113 Punkt 20 20. Europaparlamentet uppmanar rådet att handla i enlighet med EU:s riktlinjer för dialogerna om mänskliga rättigheter och att regelbundet varje år utvärdera EU:s dialoger om mänskliga rättigheter (text utgår). Ändringsförslag från Richard Howitt Ändringsförslag 114 Punkt 20 20. Europaparlamentet uppmanar rådet att handla i enlighet med EU:s riktlinjer för dialogerna om mänskliga rättigheter och att regelbundet varje år utvärdera EU:s dialoger om mänskliga rättigheter med Sudan, Iran och Kina. Ändringsförslag från Ole Andreasen Ändringsförslag 115 Punkt 20 20. Europaparlamentet uppmanar rådet att handla i enlighet med EU:s riktlinjer för dialogerna om mänskliga rättigheter och att regelbundet varje år offentligt utvärdera EU:s dialoger om mänskliga rättigheter med Iran och Kina. PE 329.281/1-284 30/77 AM\502209.doc

Ändringsförslag från Pernille Frahm, Gérard Caudron, Gianfranco Dell'Alba, Olivier Dupuis, Marco Pannella, Maurizio Turco, Emma Bonino, Marco Cappato och Benedetto Della Vedova Ändringsförslag 116 Punkt 23 utgår Ändringsförslag från Pernille Frahm och Gérard Caudron Ändringsförslag 117 Punkt 25 25. Europaparlamentet fördömer bruket av stening och alla former av förnedrande och grym bestraffning, särskilt i Iran, Nigeria och Saudiarabien, och uppmanar enträget rådet och kommissionen att i sin politiska dialog med regeringarna insistera på att dessa metoder skall avskaffas. Ändringsförslag 118 Punkt 27 utgår Ändringsförslag från Bob van den Bos Ändringsförslag 119 Punkt 27 27. Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och de iranska myndigheterna att se till att alla relevanta internationella och iranska icke-statliga organisationer samt ledamöter av Europaparlamentet och det iranska parlamentet inbjuds till rundabordssamtalen i samband med dialogen mellan EU och Iran om mänskliga rättigheter för att man skall kunna dra nytta av deras expertkunskaper när det gäller mänskliga rättigheter. AM\502209.doc 31/77 PE 329.281/1-284

Ändringsförslag 120 Punkt 29 29. Europaparlamentet uppmanar rådet att fördjupa diskussionen om (text utgår) minoriteternas rättigheter, om dödsstraffet, om kroppsstraff och om föreningsfrihet inom ramen för rundabordssamtalen med Iran kring de mänskliga rättigheterna. Ändringsförslag från Giovanni Claudio Fava, Michael Cashman och Geoffrey Van Orden Ändringsförslag 121 Punkt 30 utgår Ändringsförslag 122 Punkt 31 utgår Ändringsförslag 123 Punkt 32 utgår Ändringsförslag från Véronique De Keyser Ändringsförslag 124 Punkt 36 36. Europaparlamentet uttrycker sin oro över att den position som världens främsta organ när det gäller de mänskliga rättigheterna som FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna intar, riskerar att undergrävas av (text utgår) tendensen till (text utgår) PE 329.281/1-284 32/77 AM\502209.doc

politisering. Europaparlamentet beklagar att diskussioner och resolutioner inte återspeglar situationen när det gäller de mänskliga rättigheterna utan snarare blir en mobilisering av stöd för de länder som anklagas för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Blockerande förslag blir ofta framgångsrika efter intensiva kampanjer från de länder det gäller. Europaparlamentet uppmanar till de reformer som krävs för att vända politiseringstrenden och därigenom bevara trovärdigheten för detta viktiga forum. Ändringsförslag 125 Punkt 37 37. Europaparlamentet beklagar att de åtgärder som EU vidtog under den 59:e sessionen med FN:s kommission om de mänskliga rättigheterna endast delvis återspeglade parlamentets ståndpunkt och insisterar på att EU:s ordförandeskap beaktar samtliga parlamentets prioriteringar vid kommande sessioner. (text utgår) Ändringsförslag från Bob van den Bos Ändringsförslag 126 Punkt 37a (ny) 37a. Europaparlamentet välkomnar EU:s initiativ vid den femtionionde sessionen för FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, vilket bestod av elva landsresolutioner och två tematiska resolutioner. Dessutom stödde EU ett stort antal resolutioner, vilket gjorde unionen till en av de mest aktiva deltagarna. Ändringsförslag från Lennart Sacrédeus Ändringsförslag 127 Punkt 37a (ny) 37a. Europaparlamentet beklagar att FN:s medlemsstater valde Libyen, ett land som knappast har utmärkt sig för att respektera de mänskliga fri- och rättigheterna, att vara ordförande för FN:s kommission för mänskliga rättigheter. Or. sv AM\502209.doc 33/77 PE 329.281/1-284

Ändringsförslag från Matti Wuori, Marie Anne Isler Béguin och Nelly Maes Ändringsförslag 128 Punkt 40 40. Europaparlamentet beslutar att genomföra en årlig diskussion med rådet och kommissionen för att utvärdera resultatet av FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna och den roll som EU har spelat i FN:s kommission, och för att förbereda FN-kommissionens kommande session. Ändringsförslag från Lennart Sacrédeus Ändringsförslag 129 Punkt 40a (ny) 40a. Europaparlamentet beklagar att UNCHR avslog resolutionen om Kuba som fördömde de långa fängelsestraffen i april för 78 fredliga demokratiaktivister och som kritiserade de summariska rättegångar de utsattes för. Parlamentet förväntar sig en ny och opartisk domstolsprövning samt uppmanar Kubas regering att snarast möjliggöra för ett FN-sändebud för mänskliga rättigheter att besöka ön för att kunna rapportera om situationen för grundläggande fri- och rättigheter på Kuba. Or. sv Ändringsförslag från Bob van den Bos Ändringsförslag 130 Punkt 41 41. Europaparlamentet rekommenderar att man i nära samarbete med rådet skall försöka upprätta arrangemang för att göra det möjligt för ordföranden för Europaparlamentets särskilda delegation att göra att policyuttalande för Europaparlamentets räkning vid kommissionens årliga sammanträden. Ändringsförslag 131 Punkt 41 41. Europaparlamentet rekommenderar att man tillsammans med presidiet för FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna försöka upprätta arrangemang för att göra det möjligt för Europaparlamentets talman att göra att policyuttalande för Europaparlamentets räkning vid kommissionens årliga sammanträden. PE 329.281/1-284 34/77 AM\502209.doc

Ändringsförslag 132 Punkt 41a (ny) 41a. Europaparlamentet uppmanar talmanskonferensen att överväga att ha en ständig representation på administrativ nivå i Genève under de perioder då FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna sammanträder. Ändringsförslag från Gianfranco Dell'Alba, Olivier Dupuis, Marco Pannella, Maurizio Turco, Emma Bonino, Marco Cappato och Benedetto Della Vedova Ändringsförslag 133 Punkt 43 43. Europaparlamentet uppmanar till förstärkt samråd, samarbete och samordning mellan EU och FN, framför allt mellan människorättskommissarien, OSSE och Europarådet samt Community of Democracies ministerkonferenser, när det gäller att formulera en policy samt utarbeta program och förslag. Ändringsförslag 134 Punkt 44 44. Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen, rådet och medlemsstaterna att stödja initiativ för att främja och förstärka kampen mot diskriminering inom alla relevanta FN-forum, framför allt FN:s människorättsorgan, ILO och Världsbanken (text utgår). Ändringsförslag från Johan Van Hecke Ändringsförslag 135 Punkt 45a (ny) 45a. Europaparlamentet anser att det måste ställas villkor på medlemskap i FN:s kommissariat för mänskliga rättigheter, t.ex. att internationella avtal om mänskliga AM\502209.doc 35/77 PE 329.281/1-284

rättigheter skall undertecknas, ratificeras och efterlevas, och att besök av en speciell FN-rapportör skall tillåtas. Parlamentet hävdar också att det är skäl att ändra reglerna för beslutsfattande inom FN-kommissariatet så att besluten skall fattas med två tredjedelars majoritet istället för enhälligt. Or. nl Ändringsförslag 136 Punkt 52 52. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att införa en systematisk utvärdering av de mänskliga rättigheternas effekter i samband med policyformulering och när det gäller genomförandet av externa bidragsprogram. Europaparlamentet understryker att en utvärdering av effekterna av en hållbar utveckling redan genomförs i samband med EU:s handelspolitik. Europaparlamentet understryker att utvärderingen i alla avseenden måste överensstämma med EU:s riktlinjer för mänskliga rättigheter. Ändringsförslag 137 Punkt 53 utgår Ändringsförslag 138 Punkt 54 utgår Ändringsförslag från Geoffrey Van Orden PE 329.281/1-284 36/77 AM\502209.doc

Ändringsförslag 139 Punkt 56 56. Europaparlamentet uttrycker sin fasta övertygelse att rådets samverkan med Europaparlamentet i frågor som gäller de mänskliga rättigheterna är allt annat än tillfredsställande. Europaparlamentet uppmanar rådet att kraftigt förbättra sin information till Europaparlamentet om de politiska åtgärder som vidtagits i samband med mänskliga rättigheter och att svara mer positivt på parlamentets ståndpunkter och uttalanden, särskilt de som uttrycks i brådskande resolutioner, så att Europaparlamentet kan bidra mer effektivt till tillämpningen av EU:s politik på området för mänskliga rättigheter. Ändringsförslag från Matti Wuori, Marie Anne Isler Béguin och Nelly Maes Ändringsförslag 140 Punkt 56 56. Europaparlamentet upprepar sin fasta övertygelse att rådets samverkan med Europaparlamentet i frågor som gäller de mänskliga rättigheterna är allt annat än tillfredsställande. Europaparlamentet uppmanar rådet att kraftigt förbättra sin information till Europaparlamentet om de politiska åtgärder som vidtagits i samband med mänskliga rättigheter och den uppmärksamhet som ägnas parlamentets ståndpunkter och uttalanden, för att göra det möjligt för Europaparlamentet att på ett effektivare sätt bidra till utformningen av EU:s politik på området för mänskliga rättigheter. Ändringsförslag 141 Punkt 56 56. Europaparlamentet uttrycker sin fasta övertygelse att rådets samverkan med Europaparlamentet i frågor som gäller de mänskliga rättigheterna är långt ifrån tillfredsställande. Europaparlamentet uppmanar rådet att kraftigt förbättra sin information till Europaparlamentet om de politiska åtgärder som vidtagits i samband med mänskliga rättigheter och den uppmärksamhet som ägnas parlamentets ståndpunkter och uttalanden, för att göra det möjligt för Europaparlamentet att på ett effektivare sätt bidra till utformningen av EU:s politik på området för mänskliga rättigheter. AM\502209.doc 37/77 PE 329.281/1-284

Ändringsförslag 142 Punkt 58 58. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att göra en grundligare redovisning av sina synpunkter i anslutning till Europaparlamentets årliga betänkande om de mänskliga rättigheterna (text utgår). Europaparlamentet förväntar sig att rådets reaktioner skall ge en klar indikation om huruvida de har för avsikt att genomföra Europaparlamentets förslag eller inte, och om inte, i så fall av vilken anledning. Ändringsförslag 143 Punkt 59 59. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till rådet och kommissionen att förbättra strukturen för EU:s årsrapport. Europaparlamentet insisterar på att rapporten borde innehålla en analys av effekterna av EU:s åtgärder och en utvärdering av tillämpningen av klausulerna om de mänskliga rättigheterna i avtalen med tredje land (text utgår). Ändringsförslag 144 Punkt 60 60. Europaparlamentet uppmanar rådet att rapportera, på ministernivå och minst en gång under varje ordförandeskap, till parlamentets utskott med ansvar för uppföljningen av Europaparlamentets resolutioner (text utgår). Ändringsförslag 145 Punkt 61 utgår PE 329.281/1-284 38/77 AM\502209.doc

Ändringsförslag 146 Punkt 62 62. Europaparlamentet uppmanar rådet att se till att ordföranden för rådets arbetsgrupp om de mänskliga rättigheterna (COHOM) kan delta i relevanta sammanträden med dess ansvariga utskott. (text utgår) Ändringsförslag 147 Punkt 63 utgår Ändringsförslag från Ole Andreasen Ändringsförslag 148 Punkt 63 63. Europaparlamentet uppmanar rådet att arrangera regelbundna ad hoc-sammanträden med COHOM och föredraganden för Europaparlamentets årliga betänkande om de mänskliga rättigheterna, vilket redan skett i juni 2003, samt med parlamentsledamöterna, framför allt med tanke på förberedelserna inför det årliga sammanträdet med FN:s kommission om de mänskliga rättigheterna, i samband med framläggandet av ordförandeskapets program för externa förbindelser och mänskliga rättigheter, samt i form av avrapporteringar om resultatet från sammanträdena med COHOM. Ändringsförslag från Charles Tannock Ändringsförslag 149 Punkt 65 65. Europaparlamentet insisterar i öppenhetssyfte på att rådet granskar sina rutiner för att garantera att tidsfristerna för skriftliga svar på parlamentsledamöternas frågor respekteras. AM\502209.doc 39/77 PE 329.281/1-284

Ändringsförslag från Matti Wuori, Marie Anne Isler Béguin och Nelly Maes Ändringsförslag 150 Punkt 65a (ny) 65a. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att regelbundet förse de berörda parlamentsutskotten med kalendarierna för kommissionsledamöterna och ordförandeskapets företrädare, liksom med tidsplaneringen för kommande politiska dialoger, så att parlamentet ges möjlighet att ge rådet och kommissionen rekommendationer. Ändringsförslag från Matti Wuori, Marie Anne Isler Béguin och Nelly Maes Ändringsförslag 151 Punkt 66 66. Europaparlamentet upprepar, som en prioriterad fråga, att dess egen struktur och dess egna arbetsmetoder borde förbättras genom inrättandet av ett utskott för mänskliga rättigheter, regelbunden dialog mellan ordförandena för utskottet för utrikesfrågor respektive utskottet för utveckling samt inrättandet av ett direktorat för mänskliga rättigheter inom parlamentets generalsekretariat, för att garantera den nödvändiga systematiska uppföljningen av parlamentets åtgärder inom området de mänskliga rättigheterna (text utgår) och för att ge ökat stöd åt ledamöternas initiativ. Ändringsförslag från Matti Wuori, Marie Anne Isler Béguin och Nelly Maes Ändringsförslag 152 Punkt 66a (ny) 66a. Europaparlamentet beslutar att intensifiera sitt arbete med att förse rådet och kommissionen med riktlinjer och riktmärken inför viktiga råds- och kommissionsmöten med höga företrädare för tredje land. Ändringsförslag från Matti Wuori, Marie Anne Isler Béguin och Nelly Maes PE 329.281/1-284 40/77 AM\502209.doc