Tilläggsbelopp Lerum 2011
Lika villkor SOU 2008:8 Bidragens beståndsdelar Det bidrag som kommunen ska bestämma ska bestå av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska avse ersättning för kostnader som normalt ingår i all undervisningsverksamhet. För att få tilläggsbelopp krävs vissa omständigheter som är hänförliga till en enskild elevs behov. I grundbeloppet ska ingå ersättning för: undervisning (pedagogiska verksamhet och omsorg i förskolan), utrustning och läromedel, elevvård (gäller inte förskolan), måltider, administration, mervärdesskatt och lokalkostnader. Tilläggsbeloppet Ger möjlighet till bidrag för enskilda barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller som ska erbjudas modersmålsundervisning.
Tilläggsbelopp Lerums kommun: Alla skolor har i uppgift att anpassa sin organisation och sin undervisning så att hänsyn tas till alla elevers behov och förutsättningar, detta är inbakat i den grundläggande elevpengen. Tilläggsbeloppet avser endast ersättning för extraordinära stödåtgärder där kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplade till en enskild elev/barn och ha samband med dennes särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång eller vistelsetid Denna resurs innefattar inte den ordinarie pedagogiska insats som eleven/barnet får. Det betyder att kostnader för t.ex. stöd i form av extra undervisning, specialpedagoginsats eller undervisning i en särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med inlärningssvårigheter att nå målen inte berättigar till tilläggsbelopp utan den insatsen ingår i den ersättning som betalas ut genom elevpengens grundbelopp. Det innebär att tilläggsbeloppet endast betalas ut till enskilda elever som på grund av sin funktionsnedsättning har behov av ickepedagogiskt stöd.
Endast de elever vars behov av insats noggrant kartlagts av skolans elevhälsa samt vid behov även av specialistnivå, ex om sjukvården utrett och kartlagt kan komma ifråga för tilläggsbelopp. Vid ansökan om tilläggs belopp skall det finnas ett analysdokument, där elevens behov, styrkor och svårigheter och en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning dokumenterats samt ett aktuellt upprättat åtgärdsprogram. Det skall också tydligt framgå hur stor del av dagen som extraordinära insatser görs. Dessa dokument ligger till grund för beslut om tilläggsbelopp.
Tre kategorier för att vara berättigad tilläggsbelopp A. Barn/elever med fysiska funktionsnedsättningar som behöver kompensatoriska hjälpmedel och/eller hel eller deltidstöd som inte förändras till det bättre med hjälp av organisation eller pedagogiska insatser. B. Neuropsykiatrisk eller psykosocial problematik där funktionsnedsättningen är en risk för eleven eller kamraters varande i klassrummet. C. Barn/elev som pga. av sjukdom eller olycka behöver hel eller deltidsstöd där det föreligger fara för livet om inte denna insats görs.
Lerums kommuns budgetmodell 2011 Nettokostnadsandel (var 100% 2011, men kommer sannolikt att minska 2012 = ökad kostnad) Löneökning -11 (17,8) Räddningstjänst, VA, Revision Skatteintäkter 1. Kommungemensamma kostnader 1 732,8 mnkr - 51,5 Volymer som utgör trendbrott (>0,5% av budget), som Lss, psykiatri, försörjningsstöd, minskade barngrupper mm. Ofta kallad pizzakanten. 2. Riktade bidrag för väsentliga volymvolymförändringar och till särskilda satsningar på Sektorerna - 49,8 3. Kvarvarande fördelas enligt den procentuella fördelning som rådde i föregående års budget 1 631,5 LÄR 56,3% (Bud okt 2010 946,1 mnkr) SB IFO VO IS
Resursfördelningsmodell Sektor lärande (budget 2011) Budgetram fastställd av Kommunfullmäktige 946,1 mnkr 1. Ram för anslagsfinansierade enheter och lokaler 187,1 - Ledning och intern service 13,7 - Kultur och fritid, Vux, Bibliotek, Kulturskola 62,8 - Hyra för verksamhetslokaler 110,6 (förskola, grundskola, gymn.) 2. Ram för prestationsersättning 759,0 Både kommunal och verksamhet med annan huvudman än kommunen A. Tilläggsbelopp och bidrag utöver ordinarie grundbelopp 20,2 Tilläggsbelopp för barn/elever i behov av särskilt särskilt stöd (BIBASS) (10,9) Modersmål (2,0) Socioekonomisk resursfördelning (6,0) Barn med utländsk bakgrund (1,3) B. Grundbelopp barn och elevpeng 738,8 Undervisning/omsorg, ledning, pedagogiskt material, kapitalkostnader, elevhälsopersonal, måltider, lokalvård/vaktmästeri, administration, momskomp. (fristående) Resursenheten Centralt stöd och utveckling, finansieras genom avdrag på grundbelopp till kommunal verksamhet (16,6 mnkr)
Ekonomimodell Sektor lärande (belopp avser budget 2011) Sektor lärande mnkr Totalt, varav 946,1 Ledning & intern service 13,7 Kultur och Fritid 25,5 Bibliotek 11,0 Vuxenutbildning 17,3 Kulturskola 9,0 Verksamhetslokaler 110,6 Prestationsersättning, varav 759,0 Elev & barnpeng/mån efter antal inskrivna Verksamhet mnkr Antal Andel* Förskoleverks. 244,5 2555 20 Grundskola F-9 294,0 5272 8 Fritidshem 49,5 1934 9 Grundsärskola 14,4 43 7 Gymnasieskola 134,2 1944 42 Gymnasiesär 11,1 39 32 Klubbar/Gårdar 11,3 19+7 ca 50% *Andel i % med annan huvudman än kommunen LÄR Resultatenheter Enhet Resultat 2010* Allé Berghult Tollered Central Hästhagen Uddared Hjällsnäs Lekstorp Östad Röselid Almekärr Aspenäs Hulan Knappekulla Rydsberg Stenkulan Torp Lerums Gymnasium Resursenhet** * Resultat från föregående år följer med till 100%, men överskott >3% av budgetomslutningen läggs centralt på Resursenheten för gemensamma enhetsövergripande satsningar ** Resursenheten finansieras genom avdrag på enheternas elevpeng (grundskola 7,5%, förskola 2,3%, fritids 2% och gymnasiet 1%)
Beräkningsmodell förskola/grundskola Tilläggsbeloppet är baserat på vistelsetid, ålder, tidsåtgång av insats och finns i två nivåer beroende på enkel eller fler funktionsnedsättningar. Varje barn och elev som är berättigade tilläggsbelopp har också grundbelopp. Beslut om rätten till tilläggsbelopp samt hur stor procentsats av beloppet som insatsen utgör avgörs av centralt tillsatt tjänsteman. Beslut tas utifrån kartläggning, analys och aktuellt åtgärdsprogram. Beslutet revideras varje termin. Fristående/enskilda enheter utgår från samma bedömning och beräkningsmodell med tillägg 6% moms
Tilläggsbeloppet är baserat på vistelsetid, ålder, tidsåtgång av insats och finns i två nivåer beroende på enkel eller fler funktionsnedsättning. Ålder/vistelsetid Nivå 1 Nivå 2 1-2 år Enl. överrensk. Enl. överrensk 3-5år max15h/vecka 3-5år mer än 15h/vecka 66 000kr/år* 155 000kr/år* 130 000kr/år* 270 000kr/år* F-klass 65 / 4,88/ 50%* 65 / 4,88/ 75%* Skola 1-5 85 / 6,38 / 50%* 85 / 6,38/ 75%* Skola 6-9 100 / 7,5 /50%* 100 / 7,5 / 75* Bas beräkning F-9: Ex 100 / 7,5 / 75% 100%= hel resurs 6-9 7,5 pedagogresurs/100 elever 75%= nivå beräkning av behovsinsats
Ålder/vistelsetid Nivå 1 Nivå 2 1-2 år Enl. överrensk. Enl. överrensk 3-5år max15h/vecka 3-5år mer än 15h/vecka 66 000kr/år* 155 000kr/år* 130 000kr/år* 270 000kr/år* F-klass 117 000kr/år* 175 000kr/år* Skola 1-5 150 000kr/år* 227 000kr/år* Skola 6-9 175 000kr/år* 265 000kr/år* Varje barn och elev som är berättigade tilläggsbelopp har också grundbelopp. *Enskilda enheters belopp moms och administrations justeras.
Tilläggsbelopp till kommunala och fristående f-9enheter vt 2011 Enhet VT 2011 Månadssumma k 246 983,33 kr 35 283,33 kr k 297 502,00 kr 42 500,29 kr E 86 166,00 kr 12 309,43 kr K 284 436,17 kr 40 633,74 kr K 292 486,83 kr 41 783,83 kr K 190 890,00 kr 27 270,00 kr K 286 456,33 kr 40 922,33 kr K 152 488,50 kr 21 784,07 kr K 144 852,67 kr 20 693,24 kr K 218 458,33 kr 31 208,33 kr E - kr - kr K 694 473,67 kr 99 210,52 kr E 452 451,00 kr 64 635,86 kr K 207 808,42 kr 29 686,92 kr K 43 691,67 kr 6 241,67 kr K 314 326,33 kr 44 903,76 kr K 260 881,25 kr 37 268,75 kr K 134 528,83 kr 19 218,40 kr E 102 526,00 kr 14 646,57 kr E 100 390,00 kr 14 341,43 kr E - kr E - kr Ej å- program Ej färdig behandlade Tydligare insatsbeskrivning
Beräkningsmodell förskola/grundskola Tilläggsbeloppet är baserat på vistelsetid, ålder, tidsåtgång av insats och finns i två nivåer beroende på enkel eller fler funktionsnedsättning. Varje barn och elev som är berättigade tilläggsbelopp har också grundbelopp. Beslut om rätten till tilläggsbelopp samt hur stor procentsats av beloppet som insatsen utgör avgörs av centralt tillsatt tjänsteman. Beslut tas utifrån kartläggning, analys och aktuellt åtgärdsprogram. Beslutet revideras varje termin.
Tilläggsbelopp gymnasiet Följer samma riktlinjer Belopp anpassas efter program och insatsbehov
Tilläggsbelopp särskola Bygger på samma principer som för all skolverksamhet. Tilläggs beloppet läggs till ordinarie elevpeng. Är uppdelad i yngre åldrar och äldre åldrar samt i tre kategorier, inkludering, grundsärskola och träningssärskola som vardera har två behovs nivåer.
Slutsatser kring vår modell gällande tilläggsbelopp Skolorna har blivit bättre på att analysera sina insatser kring enskilda barn och elever och ta fram tydligare åtgärdsprogram som en handlingsplan för skolans arbete. Blivit tydligare att skolans organisation och pedagogiska upplägg måste svara upp mot enskilda elevers behov och skolans ansvar att skapa förutsättningar till god utbildning. Rektors ansvar med stöd av elevhälsoteamet har förtydligats och förbättrats när det gäller att eleven i första hand skall få sin undervisning tillgodosedd i den egna gruppen. Inkludering!