Kvarlevor från istiden, s k glacialrelikter. Vilka är dom, varifrån kommer dom, var finns dom och vad betyder dom?

Relevanta dokument
Glacialrelikter och makrozooplankton i Vänern och Vättern 2011

2: Glacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren, 2017

Glacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren 2016

2: Glacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren, 2016

Inventering av glacialrelikta kräftdjur i Blekinge 2008

De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i norra Sverige (Norrland)

Nr 4: Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 2014

2018:20. Glacialrelikta kräftdjur i Stora Kroksjön Blekinge 2018

De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i Sverige

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Inventering av glacialrelikta kräftdjur i Mälaren 2007

Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 2014

Sötvatten Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag. Rapport

Glacialrelikta kräftdjur vid Lurö, Vänern och Hästholmen, Vättern resultat av håvning

Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 2013

Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera

Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén

Röding. Röding. Vättern Yrkesfiske och fritidsfiske

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Röding. Röding. Vättern. Resursöversikt 2013

Storröding i Vättern

Vegetationsrika sjöar

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Försjön. Försjön, södra delen

Uppföljning av utplantering av glacialrelikta kräftdjur längs Umeälven Litteratursammanställning samt spridningsundersökning

Gös en presentation?... Lars Ljunggren

Ivösjökommittén syfte

Sälens matvanor kartläggs

De geologiska tidsåldrarna, deras spår i Östersjölandskapet och människans förutsättningar

Sicket elände kollapsande kräftbestånd. Per Nyström

Vandrarmusslan, invasiv, rakbladsvass och på väg in i Vättern. Jakob Bergengren Vattendagarna, 21 november 2018

Åldersbestämning Övre Boksjön

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Område: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:

Sura sulfatjordar vad är det?

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Anteckningar från Vätterndagen 14 nov 2013, Hjo

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Fiskundersökningar i Säbyholmsbäcken 2010

Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2005

- Mölndalsåns stora källsjö

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2015

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Arbetsutskottet

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Verksamhetsberättelse för 2016

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens och Västerbottens län

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske

Kräftseminarium 7 mars 2013

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Anteckningar från Vätterndagen 14 nov 2013, Hjo

Beslut Naturvårdsverket beslutar att ge dig tillstånd till skyddsjakt efter fem (5) vikare inom Norrbottens län.

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås

Svenska Björn SE

Standardiserat nätprovfiske i Insjön En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun

Vätterns pelagiska fiskbestånd

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Fiskundersökningar i Rydebäcken 2014

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Aqua reports 2013:18

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län. Detta beslut gäller även om det överklagas.

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Höga Kusten WORLD HERITAGE

Uppföljning av oljeutsläpp till sjöss. Utredning av alternativ matris till blåmussla

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Fiskguiden Frågor & svar

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Flodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus)

Kräftskötselområdet Askesjö

Sjöprovfisken Planering och utförande i korthet

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Embryonalutveckling hos vitmärla

Tel E-post:

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer

Kvicksilver i matfisk

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

EVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll

2. Järnoxid, vätgas och förångad saltsyra.

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin

Transkript:

RELIKTER

Kvarlevor från istiden, s k glacialrelikter. Vilka är dom, varifrån kommer dom, var finns dom och vad betyder dom?

RELIKT - är en kvarleva från en period då miljöförhållandena var annorlunda än i dag - har stora svårigheter att sprida sig

Glacialrelikt en relikt från istiden som kvarlämnats i sjöar under en tid med kallt klimat jämfört med dagens betydligt varmare klimat.

Foto Anna Roos

Vikaresälens utbredning vintertid i norra Bottenviken Luleå Piteå Tero Härkönen, Naturhistorisk a Riksmuseet

Foto Arild Hagen

Hornsimpans utbredning i Sverige

735 sjöar i Sverige har undersökts med avseende på glacialrelikta kräftdjur Glacialrelikta kräftdjur har påträffats i 551 sjöar i Sverige

Naturliga bestånd Inplanterade bestånd Nedan HK (blått) Ovan HK (grönt) Sveriges Geologiska Undersökning2010. HK data. Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1161.

160 Andelen sjöar med glacialrelikta kräftdjur minskar med minskat maxdjup. Utan glacialrelikta kräftdjur Med Inplanterade/Nedströmsspridda bestånd Med Naturliga bestånd 140 120 Antal sjöar 100 80 60 40 20 0 Maxdjup (m)

ARTER

GLACIALRELIKTA KRÄFTDJUR

De glacialrelikta kräftdjurens historia började 1859 i Vättern, då skorv och pungräka upptäcktes.

Saduria entomon Foto Magnus Fürst

Saduria entomon

Utbredning av Saduria entomon 10(10) sjöar Sveriges Geologiska Undersökning2010. HK data. Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1161.

Gammaracanthus lacustris Foto Magnus Fürst

Gammaracanthus lacustris

Gammaracanthus lacustris Foto Arild Hagen

Utbredning av Gammaracanthus lacustris 38 (34) sjöar Foto Arild Hagen Sveriges Geologiska Undersökning2010. HK data. Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1161.

Monoporeia affinis Foto Lars Bengtsson

Monoporeia affinis

Monoporeia affinis Foto Arild Hagen

Foto Arild Hagen Utbredning av Monoporeia affinis 132(131) sjöar Sveriges Geologiska Undersökning 2010. HK data. Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1161.

Limnocalanus macrurus

Limnocalanus macrurus Foto Elisabeth Lundkvist

Limnocalanus macrurus Foto Arild Hagen

Foto Arild Hagen Utbredning av Limnocalanus macrurus 183(183) sjöar Sveriges Geologiska Undersökning 2010. HK data. Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1161.

Pallaseopsis quadrispinosa

Pallaseopsis quadrispinosa

Pallaseopsis quadrispinosa Foto Magnus Fürst

Pallaseopsis quadrispinosa Foto Arild Hagen

Foto Arild Hagen Utbredning av Pallaseopsis quadrispinosa 312(291) sjöar Sveriges Geologiska Undersökning2010. HK data. Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1161.

Mysis relicta s.l. Foto Magnus Fürst

Mysis relicta s.l.

Mysis relicta s.l. Foto Arild Hagen

Numera två arter i Sverige M.relicta s.str. M.salemaai

Foto Arild Hagen Utbredning av Mysis relicta s.l. 423 (367) sjöar Sveriges Geologiska Undersökning2010. HK data. Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1161.

M.relicta har en exceptionell förmåga att förflytta sig i vertikal ledd!!! Foto Magnus Fürst

M.relicta kan ha den största vertikala vandringsamplituden av alla evertebrater i sötvatten!! NATT - Fullmåne NATT- 1/8 måne DAG ur Morgan et al 1978

De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i Norge (42 sjöar) enl. Spikkeland et al. xxxx

Mycket intressant invandringshistori a

I slutet av istiden Foto av Johan Hammar

Inlandsisen och sjöförekomst i norra Ryssland under tidig Weichsel för c:a 90 000 år sedan Ur Mangerud, Jakobsson, Alexanderson, Astakhov, Clarke, Henriksen, Hjort, Krin Lunkka, Möller, Murray, Nikolskaya, Saarnisto, Svendsen. 2003.

Inlandsisen och sjöförekomst i norra Ryssland under tidig Weichsel för c:a 60 000 år sedan Ur Mangerud, Jakobsson, Alexanderson, Astakhov, Clarke, Henriksen, Hjort, Krinner, Lunkka, Möller, Murray, Nikolskaya, Saarnisto, Svendsen. 2003.

Högbom 1917, Segerstråle 1976

De glacialrelikta kräftdjurens förflyttning i och ut från Sibirien Bajkalsjön Aralsjön Kaspiska havet (enl. Segerstråle S.G. 1982) (enligt Segerstråle 1982)

Den senaste istiden för c:a 20 000 år sedan (Weichsel, Wisconsin, Würm) http://www.kvarkenworldheritage.fi/the-kvarken-archipelago/geology/the-ice-age/

12 000 år sedan Öland Gotland (enligt Segerstråle 1982)

Baltiska issjön 14 500 11 500 år sedan (3 000 år) Yngre Dryas 12 600 11 500 år sedan (1 100 år) Yoldiahavet 11 500 10 700 år sedan (800 år!!) Ancylussjön 10 700 10 000 år sedan (700 år!!) Skuleberget 286 m ö h Litorinahavet 10 000 3 000 år sedan (7 000 år)

Foto Johan Hammar

Högsta Kustlinjen (HK) och Landhöjning HK (möh) (mm/år) Landhöjning

Faktorer som begränsar utbredningen av glaciala relikter Högsta kustlinjen (HK) Maxdjup - Temperatur ph Syretillgång Miljögifter Fiskpredation

EKOLOGISK BETYDELSE

Glacialrelikta kräftdjur Viktig fiskföda Stor påverkan på tex djurplankton (Mysis) Indikatororganismer

Svärdsson m fl (1988): Glacialrelikterna i Vättern är av mycket stor betydelse för fiskfaunan. De olika kräftdjuren utgör inte bara en viktig föda för flertalet fiskar, de påverkar även den övriga botten- och planktonfaunan.

Viktig fiskföd a

Glacialrelikta kräftdjur som fiskföda i Vänern Nors: Mysis (mkt), Pallaseopsis, Gammaracanthus Sik: Pallaseopsis, Monoporeia Gärs: Monoporeia, Pallaseopsis, men även Mysis Lake: Mysis (mkt), Monoporeia, Pallaseopsis, Gammaracanthus Braxen: bl a Pallaseopsis I Mälaren (Ekoln) Abborre (15-17 cm): Mkt Mysis på hösten

Effekt av låg syrgashalt och hög temperatu Smal refug i en finsk eutrof sjö Ökad predation av nors ledde till en kollaps av Mysis-populationen! Syrgasbrist Horppila (2003)

Inplanteringar

Stornorrfors. Foto Tage Olsin.

Foto Johan Hammar

Naturliga bestånd Inplanterade bestånd Nedan HK (blått) Ovan HK (grönt) Sveriges Geologiska Undersökning2010. HK data. Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1161.

Antalet svenska sjöar med olika arter Inplanterade/nedströmsspridda bestånd Naturliga bestånd Antal sjöar 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Art

År Rödingens födoval i Blåsjön, norra Jämtland Vår Somma r Mysis Mysi s Höst Mysis Ur Fürst et al. 1984

Cladocerer har i många fall MINSKAT DRASTISKT i sjöar där M.relicta inplanterats. Ur Kinsten & Olsén 1981

Mysis invandrade från en uppströms liggande sjö c:a 1978

Enligt Johan Hammar:

METODER

Vänern och Vättern

Provpunkter i Vänern och Vättern 2011

Provpunkter i Vänern och Vättern 2013-2016

Endast i Vänern och Vättern har alla sex (eg. sju) glacialrelikta kräftdjursarterna påträffats

Lurö 2011, 2013-2016. Täthet av Mysis relicta s.l. 160,0 140,0 120,0 100,0 Ind/m 2 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 19.00 19.15 19.30 19.40 19.55 20.20 20.40 20.55 21.10 21.30 21.50 22.05 22.30 17.25 17.50 18.05 18.25 18.40 19.00 19.25 19.55 20.20 20.45 21.15 21.45 22.15 22.45 23.20 23.50 19.00 19.20 19.40 20.05 20.30 20.50 21.20 21.45 22.10 22.40 23.05 23.30 24.00 19.50 20.20 20.35 20.55 21.10 21.25 21.45 22.05 22.20 22.35 22.50 23.05 23 aug 2011 3 sept 2013 28 aug 2014 22 aug 2015 25 aug 2016

Hästholmen 2011, 2013-2016. Täthet av Mysis relicta s.l. 160,0 140,0 120,0 Ind./m 2 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 18.55 19.15 19.30 19.50 20.05 20.30 21.10 21.35 22.00 22.15 22.35 23.00 18.50 19.19 19.43 20.01 20.22 20.44 21.07 21.31 21.57 22.19 22.51 23.13 23.36 18.50 19.15 19.30 19.50 20.10 20.35 20.55 21.15 21.40 22.00 20.30 20.48 21.06 21.24 21.44 21.58 22.16 22.34 22.05 22.25 22.50 23.10 23.30 24.00 00.20 00.45 01.02 01.25 25 aug 2011 4 sept 2013 29 aug 2014 23 aug 2015 3 sept 2015 23 aug 2016

Lurö 2011, 2013-2016. Täthet av P. quadrispinosa. 12,0 10,0 8,0 Ind./m 2 6,0 4,0 2,0 0,0 19.00 19.15 19.30 19.40 19.55 20.20 20.40 20.55 21.10 21.30 21.50 22.05 22.30 17.25 17.50 18.05 18.25 18.40 19.00 19.25 19.55 20.20 20.45 21.15 21.45 22.15 22.45 23.20 23.50 19.00 19.20 19.40 20.05 20.30 20.50 21.20 21.45 22.10 22.40 23.05 23.30 24.00 19.50 20.20 20.35 20.55 21.10 21.25 21.45 22.05 22.20 22.35 22.50 23.05 23 aug 2011 3 sept 2013 28 aug 2014 22 aug 2015 25 aug 2016

Hästholmen 2011, 2013-2016. Täthet av P. quadrispinosa. 12 10 Ind./m 2 8 6 4 2 0 18.55 19.15 19.30 19.50 20.05 20.30 21.10 21.35 22.00 22.15 22.35 23.00 18.50 19.19 19.43 20.01 20.22 20.44 21.07 21.31 21.57 22.19 22.51 23.13 23.36 18.50 19.15 19.30 19.50 20.10 20.35 20.55 21.15 21.40 22.00 20.30 20.48 21.06 21.24 21.44 21.58 22.16 22.34 22.05 22.25 22.50 23.10 23.30 24.00 00.20 00.45 01.02 01.25 25 aug 2011 4 sept 2013 29 aug 2014 23 aug 2015 3 sept 2015 23 aug 2016

Täthet av L. macrurus vid Lurö i Vänern 2011, 2013-2016. 70000 60000 Ind./m 2 50000 40000 30000 20000 10000 0 c:a 22.30 19.00 19.30 19.55 20.55 21.30 22.05 17.50 18.25 19.00 19.55 20.45 21.45 22.45 23.50 19.00 19.40 20.30 21.20 22.10 23.05 24.00 20.20 20.55 21.25 22.05 22.35 23.05 20 aug 2011 4 sept 2013 29 aug 2014 22 aug 2015 25 aug 2016

Täthet av L. macrurus vid Hästholmen i Vättern 2011, 2013-2016. 70000 60000 50000 Ind./m 2 40000 30000 20000 10000 0 c:a 22.30 c:a 22.30 c:a 22.30 18.55 19.15 19.30 19.50 20.05 20.30 21.10 21.35 22.00 22.15 22.35 18.50 19.19 19.43 20.01 20.22 20.44 21.07 21.31 21.52 22.19 22.51 23.13 23.36 18.50 19.19 19.43 20.01 20.22 20.44 21.07 21.31 21.52 22.19 22.51 23.13 23.36 22.19 22.51 23.13 23.36 22.02 22.25 22.48 23.11 23.33 23.57 00.19 00.45 01.02 01.24 25 aug 2011 3 sept 2013 29 aug 2014 23 aug 2015 3 sept 2015 21 ug 2016

HOT

Miljöfaktorer som har satt fokus på glacialrelikta kräftdjur: Regleringar för vattenkraftsändamål Försurning Eutrofiering syrgasbrist i hypolimnion Miljögifter metaller (Tjursbosjön) Utrotningshot - sällsynta arter Global uppvärmning

Syd- Toppen (2102 m) Nordtoppen torglaciären i Kebnekaise har förlorat 30% av sin volym sedan 1910 och blivit 20 meter tunnare och flera hundra meter kortare. Foto Per Holmlund aug

De glacialrelikta kräftdjuren överlever inte vid höga temperaturer Ungefärlig övre temperaturgräns: G. lacustris: mkt låg temp.? 6-8 C (Lomakina 1952!!) L. macrurus, M. affinis, M. relicta : 14-17 C P. quadrispinosa: 17-20 C S.entomon: tål 15->20 C (enl. Haahtela 1990)

Rapporten finns att söka på: www.havochvatten.se sök på glacialrelikter

Rapporten finns att söka på: www.vattenvardsforbun det.se under fliken publikationer

Rapporterna för 2013, 2014, 2015 och 2016 finns att söka på Vänerns Vattenvårdsförbunds hemsida http://extra.lansstyrelsen.se/vanern/sv/pages/default.a spx