Projektnamn: Stadsparken - Ditt bidrag till ett bättre Väsby

1(17) Projektnamn: Stadsparken - Ditt bidrag till ett bättre Väsby Projektägare: Karin Holmlund Checklista inför beslut, BP5 JA NEJ All projektdokumentation finns bevarad på rätt ställe Projektet är överlämnat till linjeverksamhet/förvaltning Avvikelser från projektmålen är dokumenterade Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller: Beslut att godkänna slutrapport och avsluta projektet, BP5 JA NEJ Kommentar: Datum och underskrift projektägare Namnförtydligande

2(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. Syfte... 3 1.2. Bakgrund... 3 1.3. Projektnytta... 4 1.4. Projektorganisation... 4 1.5. Genomförande... 5 1.6. Processer och metoder... 6 2. PROJEKTRESULTAT JÄMFÖRT MED PROJEKTMÅL... 8 2.1. Målen... 8 2.2. Utfall tidplan... 8 2.3. Utfall kostnader, inklusive resurser... 9 2.4. Indikation effektmål... 10 3. ÖVERLÄMNING/LEVERANS AV PROJEKT... 10 4. ERFARENHETER OCH OBSERVATIONER... 11 5. FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR... 14 6. KOMMENTARER FRÅN PROJEKTET... 16 7. REFERENSER... 17

3(17) 1. Grundläggande information 1.1. Syfte Syftet med projektet medborgarbudget är att stärka demokratin genom att skapa dialog och öka medborgarnas möjlighet att delta i beslutsfattandet i kommunen. En medborgarbudget är även en möjlighet att minska avståndet mellan beslutsfattare och medborgare. I denna medborgarbudget bjöds invånarna in att vara med och påverka miljön i sin hemkommun genom att delta i att forma en ny stadspark. 1.2. Bakgrund En utvecklad dialog med medborgarna är en viktig utgångspunkt i kvalitetsarbetet där medborgarens och kundens krav och önskemål sätt i fokus. Medborgardialogen är nödvändig för att skapa förståelse för demokratins villkor, behov av prioriteringar och för att skapa balans mellan individuella krav och gemensamma behov. I Sverige har intresset och kunskapen under de senaste åren ökat för att arbeta mer systematiskt med en form av dialog som kallas medborgarbudget. Internationella och nationella erfarenheter från kommuner och landsting som infört medborgarbudget visar att medborgarnas engagemang ökar, den sociala sammanhållningen stärks och förståelsen för komplexa verksamheter som kommun och landsting ansvarar för förbättras. Sedan 2012 har Upplands Väsby kommun deltagit i ett medborgarbudgetprojekt som leds av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Syftet med projektet var att utveckla och pröva medborgarbudgetprocesser som en del i styrningen, samt att stärka demokratin och öka effektiviteten i verksamheten. Projektet pågick till och med december 2014. Under 2013 genomfördes ett första pilotprojekt inom medborgarbudget, Torget du bestämmer! Målgruppen var ungdomar och inriktningen var utvecklingen av Fyrklövern avseende den fysiska miljön. Ungdomar tog fram förslag på vad de ville ska finnas på Torget under sommaren 2013, där det vinnande förslaget blev en parkourbana. Projektet samordnades med projekten Ung i Väsby och Väsby Labs. Rådet för medborgardialog föreslog ett fortsatt arbete med medborgarbudget år 2014. Med anledning av att investeringar planerades för Suseboparken år 2014 ville man ge invånarna möjlighet till inflytande och delaktighet i utformandet av den nya parken. Förhoppningen var att många Väsbybor skulle engagera sig i parkens utformande och delta i processen från att lämna idéer och tankar till att vara med och rösta på de förslag som slutligen processats

4(17) fram. Den 27 januari 2014 godkände kommunstyrelsen att projektet medborgarbudget 2014 Suseboparken skulle påbörjas. Den 3 mars godkändes projektplanen för projektet. 1.3. Projektnytta Medborgarbudgetprojektet har en tydlig koppling till fullmäktigemålet i Flerårsplan med budget 2014-2016 om att bjuda in medborgarna till ökad delaktighet och till strategin att fortsätta utveckla medborgardialogen kring viktiga frågor för våra medborgare. I flerårsplanen poängterades att en levande dialog med Väsbyborna är viktigt både i arbetet med kvalitetsförbättringar och för den demokratiska processen. Projektet stödjer även fullmäktigemålet att kommunalt finansierade tjänster ska hålla hög kvalitet och utföras på ett effektivt sätt. Medborgardialogen är även ett förbättringsområde som identifierats i Kommunkompassen. 1.4. Projektorganisation Projektägare Politisk styrgrupp Styrgrupp Projektledare Projektgrupp Referensgrupp Externt stöd Karin Holmlund, Kommunledningskontoret Rådet för medborgardialog Anette Ömossa, Kommunledningskontoret Tomas Thunblom, Kontoret för samhällsbyggnad Johannes Wikman, Kommunledningskontoret Linda Nordberg/, Stöd & Process Linda Nordberg/, Stöd & Process Anita Ackeberg, Stöd & Process Ingela Karlsson, Stöd & Process Nils Odén, Kontoret för samhällsbyggnad Nils Munthe, Kommunledningskontoret Koncernledningen Lena Langlet, SKL Anders Nordh, SKL Kjell-Åke Eriksson, SKL SKL:s nätverk för medborgarbudget

5(17) 1.5. Genomförande I mars 2014 togs en kommunikationsplan fram för projektet. Kommunikationen till medborgarna om den kommande förändringen av Suseboparken startade under våren 2014. Som ett led i att öka intresset och engagemanget för parken gavs invånarna möjlighet att lämna förslag till kontoret för samhällsbyggnad på mindre åtgärder för den reguljära parkskötseln under sommaren. I juni 2014 började marknadsföringen av medborgarbudgeten och möjligheten att komma med förslag för parkens nya utseende kommunicerades. Mellan den 11-31 augusti 2014 kunde invånarna lämna in förslag kring vad de ville skulle byggas i parken. Förslagen kunde lämnas in genom ett antal dialogaktiviteter. Den 23 augusti genomfördes en medborgardialog i parken. Den 29 och 30 augusti genomfördes medborgardialoger i en lokal i Väsby Centrum. Deltagandet i dialogerna var stort och cirka 230 personer besökte totalt sett dialogerna. Vid samtliga tillfällen fanns tjänstemän på plats för att svara på frågor och ta emot förslagen på parkens utformning. Invånarna kunde även lämna skriftliga kommentarer med vad de tyckte om att kommunen genomförde en medborgarbudget (se bilaga 3). Förslag för parken kunde också lämnas in via kommunens hemsida. Via hemsidan nåddes ytterligare invånare då 70 personer valde att lämna in sina förslag för parken via hemsidan. Totalt inkom 196 förslag in för parkens nya utformning. Under september månad träffades en panel för att gå igenom de inkomna förslagen. Panelens uppgift var att forma om förslagen till en handfull röstningsbara alternativ. Panelen bestod av fyra tjänstemän och tre invånare. Vid en genomgång av förslagen menade panelen att många förslag liknade varandra och ett stort antal önskemål om vad som ska finnas i parken återkom i samtliga parkförslag. Panelen fick även ta del av statistik med vilka föremål som var vanligast förekommande av det totala antalet valda objekt för parken. Utifrån de ursprungliga förslagen så bestämde panelen att ett antal föremål skulle finnas i samtliga parkförslag. De teman som kunde urskiljas utgjorde tre röstningsbara förslag med olika profil. Dessa var Sinnenas park, Hälsans park och Kreativa parken. De tre alternativen presenterades för invånarna i oktober genom en invigning vid kommunhusets entré. Mellan den 13-26 oktober pågick sedan en röstning mellan alternativen. Invånarna kunde rösta via kommunens hemsida eller i kommunhusets entré och i Messingen. Även under röstningen kunde återigen invånarna lämna synpunkter med vad de tyckte om medborgarbudgetprocessen, vilket många invånare gjorde (se bilaga 3). Totalt röstade 412 personer om parken, vilket motsvarar cirka 1 procent av kommunens invånare. Det vinnande förslaget blev Hälsans park. Förslaget fick totalt 168 röster, vilket

6(17) motsvarar 41 procent av det totala antalet röstande. Det vinnande förslaget återkopplades till invånarna via kommunens hemsida och via kontakt med lokaltidningarna. Det vinnande parkförslaget lämnades sedan över till kommunfullmäktige som den 15 december tog beslut om att genomföra byggnationen av parken. Kommunfullmäktiges beslut återkopplades till invånarna via kommunens hemsida och via utskick per e-post. I samband med utskicket per e-post skickades en utvärderingenkät ut till samtliga medborgare som deltagit i medborgarbudgetprocessen genom att lämna förslag eller att rösta. Totalt svarade 81 invånare och resultatet av utvärderingen presenteras löpande i rapporten och i sin helhet i bilaga 2. 1.6. Processer och metoder Medborgarbudget är en av flera dialogmetoder som används för att involvera medborgare i användningen av kommunens gemensamma resurser. Metoden har använts över hela världen och utformats på olika sätt. Gemensamt för metoden är att invånarna får vara med och besluta över hela eller delar av kommunens budget. Merparten av de projekt som hittills genomförts i Sverige har varit avgränsade till en investeringsbudget för att utveckla en plats, exempelvis ett torg eller en park. I de två medborgarbudgetar som kommunen hittills genomfört har en modell för medborgarbudget som utvecklats av SKL följts. Modellen innebär en process i tre steg med inlämning av förslag, omformning av förslagen samt röstning. Det har varit positivt för kommunen att medverka i SKL: nätverk för utveckling av medborgarbudget då medarbetarna i projektet kunnat få tips och stöd i hur modellen kan användas. Användning av e-verktyg I utvärderingen av kommunens förra medborgarbudget Torget Du bestämmer! var ett förslag till förbättring att pröva användningen av e-verktyg för att nå ut till fler invånare och andra målgrupper. Därför prövades denna gång användingen av Visual Budget. Visual Budget är ett särskilt e- verktyg utformat för användning i medborgardialoger och verktyget lät medborgarna placera objekt på en karta över parken, samtidigt som de kunde se kostnader för de olika objekten de placerade. Detta var uppskattat av många och det bidrog till att invånare fick en större förståelse för kommunens resurser och vad olika saker kostar. Invånarna fick exempel på ett antal objekt att placera i parken, såsom bänkar, motionsutrustning och en bäck. Förutom objekten som föreslogs till invånarna kunde invånarna även lämna egna förslag genom en blank ikon. Nackdelen med denna ikon var dock att den inte visade någon kostnad.

7(17) Röstningen av de tre alternativen för parken pågick under två veckors tid i oktober 2014 och även här användes e-verktyg på kommunens hemsida. Möjligheten att rösta via hemsidan utnyttjades av 301 av de totalt sett 412 personerna som röstade. Möjligheten utnyttjades framförallt av yngre röstande och i ålderskategorin 19-24 år röstade samtliga via hemsidan. I åldrarna 65+ var det fler som röstade genom en pappersenkät (bilaga 3, figur 5). Uppsökande verksamhet till olika målgrupper Vid tre tillfällen anordnades dialogaktiviteter då invånarna kunde lämna förslag och prata med kommunens tjänstemän om parken. Under dialogerna användes en magnetkarta över parken på vilken invånarna kunde placera olika objekt. Många som deltog hade ingen åsikt om var i parken de ville se olika föremål och valde därför att lämna förslag genom att skriva ner dem. I denna medborgarbudget arbetade vi mycket med att nå ut till olika målgrupper. Medborgardialogerna planerades in på olika tider och dagar för att nå olika målgrupper. För att nå ut till närboende gjordes ett utskick med vykort om att medborgardialogerna skulle äga rum. Den 23 augusti under en lördag ordnades en medborgardialog i parken. Den samordnades med att det pågick en loppmarknad på Hugo Sabels torg, vilket bidrog till ytterligare besökare. Dialogen var mycket lyckad och lockade cirka 150 besökare. Under två dagar, fredag-lördag, ordnades medborgardialoger i Väsby centrum. Till dessa bjöds pensionärer särskilt in genom utskick till pensionärsorganisationer och mötesplatser för äldre. För att nå ut till barnfamiljer gavs särskild information till bland annat öppna förskolan. Utöver dessa tre tillfällen gavs även klienter från beroendeenheten, boende vid stödboendet 96:an och ungdomar vid kulturverksamheten VEGA särskild möjlighet att lämna in förslag genom uppsökande verksamhet till dessa målgrupper som ansågs vara särskilt berörda av förändringarna i parken. För omformning av de inkomna förslagen bildades en panel bestående av tre invånare och fyra tjänstemän. Att inkludera invånare bidrog till en transparens i omformningen av förslagen och risken för att tappa invånarnas idéer längs vägen minskade. Även i panelen eftersträvades en spridning bland invånarna avseende deras ålder, kön och boendetid i kommunen. Tjänstemännen i panelen valdes utifrån deras yrkesroll och den kompetens som behövdes för att bedöma om förslagen kunde genomföras. Marknadsföringen av medborgarbudget

8(17) Marknadsföringen var en stor del av projektet för att få invånare att delta. Marknadsföringen av medborgarbudgeten startade i juni och pågick under hela hösten. I kampanjen användes fågelholkar som en röd tråd, dels för att visa att något skulle flytta in i parken och dels för att det skulle bli visuellt roligt och inbjudande. Kommunikationen utgick från frasen: Vad vill du ska flytta in i Suseboparken? Frasen användes i affischer, vykort och i annonser. Ett särskilt utskick gjordes med vykort till närboende till parken då de ansågs vara särskilt berörda av förändringen av parken. De flesta som lämnade förslag för parken bodde i anslutning till parken (se bilaga 3, figur 2). En sammanställning av marknadsföringen för medborgarbudget kan ses i bilaga 4. 2. Projektresultat jämfört med projektmål 2.1. Målen Målen med projektet medborgarbudget har varit att: Ge medborgarna möjlighet att delta i stadsutvecklingen Ta tillvara medborgarnas idéer och engagemang Göra medborgarna delaktiga i skapandet och utformandet av Väsbys nya stadspark. Projektet genomfördes enligt planerat och invånarna involverades kontinuerligt under processen med att forma den nya parken. Därmed får målen för projektet anses vara väl uppfyllda. Till kommunens nästa medborgarbudget kan även ett mål vara att invånarna genom medborgarbudgeten ska ha fått större inflytande över kommunala medel. Ett mål kan även vara att invånarna ska ha fått större kunskap om kommunens gemensamma resurser och vad olika saker kostar. 2.2. Utfall tidplan Den ursprungliga tidplanen för projektet sattes i mars 2014: Beslut om projektplan i kommunstyrelsen den 3 mars 2014 Kommunikationsplan klar slutet av mars 2014 Marknadsföring startar våren 2014, därefter löpande t.o.m. projektets slut Dialogaktiviteter och förslag tas emot och behandlas, augusti-september 2014 Kostnadsberäkning av inkomna förslag, september/oktober 2014 Marknadsföring av röstningen, september/oktober 2014

9(17) Röstning öppnar och pågår i två veckor, oktober/november 2014 Vinnare utses i slutet av november 2014 Kommunfullmäktige fattar beslut om parken Uppföljning och utvärdering av projektet, vintern 2015 Parken klar, sommaren 2015 Inga större avvikelser gjordes från projektets ursprungliga tidsplan. För att parken skulle hinna bli färdig till sommaren var det viktigt att det vinnande förslaget fanns klart till slutet av oktober 2014 istället för i slutet av november 2014. Det medförde att något för kort tid avsattes för kostnadsberäkningen och omformningen av de inkomna förslagen till röstningsbara alternativ. Detta berodde till viss del på en missbedömning av tiden det skulle ta att gå igenom de inkomna förslagen på grund av att antalet förslag var större än beräknat. I grunden är det positivt att många lämnar förslag för parken, även om det behövs en flexibilitet i hur pass lång tid det får ta att gå igenom förslagen beroende på hur många förslag som kommer in. 2.3. Utfall kostnader, inklusive resurser Kostnaderna för projektet finansierades av kommunstyrelsen, förutom de delar som ingick i ordinarie uppdrag inom övriga nämnder. Projektkostnaderna uppskattades initialt till ca 400 000 kronor. Detta inkluderade inte projektkostnader för ombyggnationen av parken, vilken är 2 miljoner och finansieras inom fastställd investeringsbudget för 2014. Driftkostnaderna för parken ska rymmas inom den ram som teknik- och fastighetsutskottet har för drift av parker. Utfallet av kostnaderna blev mer än vad som ursprungligen beräknats för projektet med en slutkostnad på totalt 584 000 kronor inklusive personalkostnader. Personalkostnader (projektledare och kommunikatör) Material och kostnader i samband med medborgardialoger Marknadsföring och annonsering Kostnad för e-verktyg Förtäring, medborgardialoger och förslagspanel Totalt: 364 000 kronor 42 000 kronor 124 000 kronor 52 000 kronor 2 000 kronor 584 000 kronor Att arbeta för att inkludera invånarna i beslutsprocesser och skapandet av en ny plats är resurskrävande. Anledningen till en större kostnad än beräknat är att projektet krävde större personalresurser än beräknat, samt ytterligare kostnader för marknadsföring av röstningen.

10(17) 2.4. Indikation effektmål Det tydligaste effektmålet handlar om graden av delaktighet och inflytande som invånarna hade över parkens utformning. Eftersom att det slutgiltiga förslaget för parken helt och hållet baseras på de ursprungliga förslagen som kom in för parken kan det konstateras att effektmålet har uppnåtts. Invånarna gavs möjlighet att delta i formandet av parken. Däremot är det först efter att parken är klar som effektmålet huruvida medborgarna getts möjlighet att delta i skapandet av Väsbys nya stadspark kan utvärderas fullt ut. Ett sätt att mäta delaktighet är att fråga om invånarna själva upplevde att de fick inflytande över parkens omformning. På frågan: Upplevde du att du blev lyssnad på i framtagandet av den nya stadsparken? svarade 21,5 procent att de upplevde detta i hög utsträckning, medan endast 4 procent svarade att de inte alls upplevde att de blev lyssnade på. På frågan om invånarna upplevde att de fick inflytande över hur den nya stadsparken ska se ut svarade 22,5 procent att de i hög utsträckning haft inflytande över parkens utseende medan 12,5 procent svarade att de inte alls fått inflytande. 3. Överlämning/leverans av projekt Överlämningen från projektet till linjeverksamheten var planerad redan vid projektets start, vilket bidrog till en smidig leverans av projektet. Efter att kommunfullmäktige godkänt det vinnande förslaget fick kontoret för samhällsbyggnad i uppdrag att påbörja byggandet av

11(17) parken. Kommunens trädgårdsarkitekt som projektleder byggandet medverkade i projektet och kände väl till det slutliga förslaget för parken, Hälsans park, vilket var bra för överlämningen. All projektdokumentation om medborgarbudget 2014 lagras i kommunens digitala ärendehanteringssystem Lex i ärende KS/2013:540. Samtliga förslag för parken lagras som papperskopior i kommunens arkiv. Samtliga förslag för parken och samtliga inkomna kommentarer från medborgare kring utformningen av parken överlämnas till kontoret för samhällsbyggnad som underlag för deras fortsatta utformning av Suseboparken, samt för eventuell användning till andra utvecklingsområden. De personuppgifter som lagrats i samband med projektet raderas efter projektet avslutats i enlighet med personuppgiftslagen (PUL). Finansiering av byggandet av parken sker inom investeringsbudget för 2014, där två miljoner kronor är avsatta till Suseboparken. Budgeten för drift av parken tas från teknikoch fastighetsutskottets medel för drift av parker. 4. Erfarenheter och observationer Projektet har bidragit till många viktiga lärdomar och erfarenheter som kommer kunna användas i kommande medborgardialoger och medborgarbudgetar. I ett tidigt skede av projektet identifierades tre risker med att genomföra en medborgarbudget kring parken: Svårt att engagera invånare i att lämna in förslag och delta i röstningen Kommunikationen når inte ut till invånarna Orimliga förväntningar av invånare Medborgarnas deltagande Vad gäller den första risken att få invånare engagerade så har det blivit tydligt att det inte råder någon brist på engagerade invånare i kommunen. De invånare som bor i anslutning till parken var de främsta deltagarna i medborgarbudgeten. Det var dock en utmaning att nå ut till invånarna med kommunikation om möjligheterna att lämna förslag och rösta kring parken. I ett samhälle där vi allt mer överröses av information är det lätt att missa information. Vidare är en utmaning att fortsätta engagera invånarna i processen även efter det att de getts möjlighet att lämna förslag för parken i augusti till dess att röstningen pågick i oktober. I utvärderingen menar vissa invånare att det inte var

12(17) tillräcklig information kring möjligheterna att lämna förslag, medan vissa menar att det inte var tillräcklig information inför möjligheterna att rösta. En indikation på att kommunikationen för projektet ändå lyckats var att 37,5 procent av de som svarat på utvärderingen aktivt sökte upp möjligheten att lämna förslag. 39,5 procent sökte aktivt upp möjligheten att rösta kring parken. De flesta svarade dock att de råkade se möjligheterna att rösta eller att lämna förslag för parken (bilaga 2, fråga 2 och 4). Det visar att det är viktigt med synlig information på offentliga platser i kommunen. För att nå ut till invånarna prövades olika metoder och arbetssätt, vilka var mer eller mindre framgångsrika. Det var mycket lyckat att anordna en medborgardialog på plats i parken. Vid detta tillfälle pågick också en loppmarknad vid Hugo Sabels torg vilket bidrog till fler besökare än om enbart medborgardialogen hade ägt rum. Att samordna medborgardialoger med andra arrangemang och även andra pågående projekt i kommunen är givande. Det har även varit givande att använda e-verktyg och uppsökande dialoger som ett sätt att nå ut till målgrupper som kanske inte annars har möjlighet att påverka i kommunen. Utifrån invånarnas svar från utvärderingen och projektmedarbetarnas kommentarer är slutsatsen att de genomförda medborgardialogerna i augusti var väl mycket lyckade. De var väl planerade och genomförda och involverade många invånare i blandade åldrar. 57 procent av invånarna som svarade på utvärderingen menar att de är mycket positiva till möjligheten att lämna förslag och 26 procent är positiva. Endast 1 procent är inte alls positiva. Medborgardialogerna fick även stor uppmärksamhet i lokal press och den stora kommunikationsinsatsen inför förslagsinlämning bidrog positivt till det stora antalet inkomna förslag för parken. Uppmärksamheten i lokaltidningarna bidrog även till att fler medborgare fick veta att kommunen önskade deras åsikter i framtagandet av den nya parken, vilket är positivt oavsett om dessa deltog i medborgardialogerna eller inte.

13(17) Invånarna var även överlag positiva till möjligheterna som gavs att lämna förslag för parken. I den utvärdering som gjordes ställdes frågan om de medverkande tycker att Medborgarbudget ska fortsätta användas i kommunen även inom fler områden. 85 procent av de svarande anser att kommunen ska fortsätta med medborgarbudget. Det visar på ett stort intresse för att fortsätta använda medborgarbudget som en metod för att inkludera invånarna i beslutsfattandet.

14(17) Återkoppling till invånarna Trots ett omfattande kommunikationsarbete från kommunen med att uppmärksamma medborgarbudgeten så var det vissa invånare som menade att de inte fått tillräcklig information om processen av att välja ut röstningsbara alternativ. Några kommenterade kring att processen inte varit tillräckligt genomskinlig och att arbetet med att forma om förslagen till röstningsbara alternativ inte var tillräckligt transparent. Detta trots att invånare togs in i panelen och att en beskrivning av hur de röstningsbara alternativen valts ut publicerats på kommunens hemsida. Det visar på att det är viktigt att avsätta resurser för att återkoppla kring hela processen till invånarna, snarare än enbart hur det slutgiltiga resultatet blev. Avgränsningar och kriterier Inför genomförandet identifierades ett antal kriterier för parkens utformning, att parken ska: vara en trygg mötesplats för alla såväl gamla som unga vara tillgänglig, välkomnande och lockande främja till bättre folkhälsa uppmuntra till både aktivitet och avkoppling Projektet behövde också ta hänsyn till de ekonomiska kriterierna för parken i form av de medel som fanns avsatt i investeringsbudgeten samt den driftkostnadsbudget som finns inom teknik- och fastighetsutskottet för skötsel av parken. Några invånare upplevde att kriterierna för parken gjorde att processen blev för styrd. Mestadels har det dock varit positivt att avgränsa medborgarbudgeten till ett specifikt område med en tydlig ekonomisk ram. Det bidrog till att invånarna hade tydliga ramar att förhålla sig till och motverkade att invånarna fick orimliga förväntningar, vilket initialt identifierats som en risk. Det var också uppskattat hos invånarna att se vad olika saker kostade. En förväntning som kom fram bland invånarna och som inte kunnat införlivas i förslaget för parken var dock att det ska starta ett café i parken, förslagsvis i Susebovillan. För att möta orimliga förväntningar från invånare är det förutom tydliga ramar viktigt med en tydlig återkoppling kring varför vissa förslag inte kan genomföras. 5. Förslag till förbättringar Det som framförallt kan förbättras till nästkommande medborgarbudgetar och medborgardialoger i kommunen är att avsätta mer tid och resurser för att informera invånarna om deras möjligheter att påverka.

15(17) Ett förslag för att få fler att uppmärksamma möjligheterna att påverka är att kartlägga hur invånarna i kommunen skulle vilja att kommunen informerar om medborgardialoger, utöver de kanaler som redan används. I utvärderingen nämnde till exempel en person att de velat se en stor annons i lokaltidningen. Även om projektet till stor del använde lokalpress, så kan denna kanal utnyttjas ännu mer. Ett förslag är också att kartlägga vad invånarna i kommunen vill påverka, så att resurserna används inom de områden där det finns störst engagemang hos invånarna att påverka. Ett förbättringsförslag som specifikt gäller medborgarbudget är att arbetet med att forma om förslagen till röstningsbara alternativ kan göras mer transparent. Det kan lösas genom att en bättre planering av tiden inför bearbetningen av inkomna förslag från invånarna. Genom att avsätta mer tid för att forma om förslagen och förbereda inför en omröstning blir det också tydligare för invånarna hur arbetet gått till. Det krävs också en flexibilitet i organisationen eftersom det tar längre tid att arbeta om förslagen beroende på hur många förslag det är och hur förslagen är utformade. Det var positivt att samla in statistik över vilka föremål som var vanligast förekommande bland invånarna i deras förslag, då det gjorde processen att välja ut röstningsbara alternativ mindre godtycklig. Om mer tid avsätts för att gå igenom de inkomna förslagen hinner kommunen också förklara för invånarna vilka avvägningar som har gjorts och varför vissa förslag inte kan bli verklighet. Förslagen hinner också genomgå en ordentlig kostandsberäkning. I det vinnande förslaget Hälsans park togs en plaskdamm med i förslaget, då det var något som många invånare ville se i parken. Efter att förslaget vunnit undersöktes det närmare och visade sig sen kosta för mycket då det krävs omfattande provtagning av vattnet för att det ska kunna gå att bada i. En sådan miss hade kunnat undvikas om förslagspanelen hade getts mer tid arbeta om förslagen till röstningsbara alternativ. Ett ytterligare förbättringsförslag är att förlänga röstningen ytterligare för att få fler att hinna uppmärksamma möjligheterna att rösta. Till sist har det varit positivt att arbeta uppsökande med olika målgrupper. Men arbetet med att ge olika målgrupper tillgång till inflytande över kommunens resurser kan också det förbättras. Ett utvecklingsområde är att försöka eftersträva en jämnare könsfördelning bland de som engagerar sig i parkens utformning. Bland de som röstade för parken var nämligen över hälften kvinnor. Exakt vad det beror på är svårt att veta, men det skulle kunna bero på att kvinnor och barn vistas mer i parker än vad män gör och därmed också berörs mer av vad som händer med parken.

16(17) 300 Könsfördelning 250 200 150 100 50 0 Kvinnor Män Könsfördelningen bland de röstande var 67 procent kvinnor och 33 procent män. 6. Kommentarer från projektet Kommentarer från projektgruppen De medarbetare som arbetat i projektet är överlag mycket positiva till hur arbetet sett ut och till syftet med projektet. De lyfter särskilt fram att det gett dem ett tydligt medborgarperspektiv. De menar också att det blivit tydligt att invånare i kommunen är villiga att lägga ner tid och engagemang i frågor som berör dem. Något som kan förbättras till nästa medborgarbudget är att avsätta än mer resurser till informationen till invånarna kring möjligheterna att påverka och hur processen ser ut. gruppen menar också att det är viktigt att noggrant välja ett område för påverkan för invånarna, så att deras åsikter leder till en reell påverkan. Kommentarer från mottagare Medborgarna har under hela processens gång getts stora möjligheter att lämna synpunkter och kommentarer kring vad de tycker om projektet. Överlag är kommentarerna från invånarna om projektet mycket positiva. Som exempel menar en invånare att Det är bra att ni möter folk genom riktade dialoger. Det är uppskattat av ungdomar!. En annan invånare skriver Kul, man blir mer engagerad när man märker att det faktiskt finns möjlighet att påverka!. Många invånare har lämnat

17(17) positiva kommentarer kring möjligheten att lämna in förslag, men sedan även gett förslag kring hur medborgarbudgetprocessen kan förbättras. En invånare skriver till exempel: Det är väldigt bra att invånarna får möjlighet att vara med och bestämma hur Suseboparken ska se ut och det är positivt att detta sker via hemsidan och genom dialogaktiviteter. Ett förslag till förbättring är att det saknades möjlighet att välja saker till parken för funktionshindrade. Tycker det också bör finnas möjligheter att man kan komma med rullstol.. Förutom de kommentarer som redan nämnts i rapporten finns ytterligare kommentarer från invånarna samlade i bilaga 3. Kommentarer från externa aktörer Projektet har också väckt ett stort intresse och mottagits positivt av omvärlden. Många kommuner i Sverige har velat ta del av erfarenheterna från Upplands Väsbys arbete med medborgarbudget som ligger i framkant i Sverige. Projektet har presenterats vid ett flertal tillfällen för andra kommuner i Sverige. Projektet har också väckt intresse från politiker och tjänstemän som arbetar i städer i Italien, USA och Finland som gjort studiebesök i Sverige. Till sist har projektet väckt intresse hos forskare och studenter som valt att lyfta fram och analysera kommunens medborgarbudget som innovativa exempel på arbete med inflytande och delaktighet i kommuner. 7. Referenser Projektplan för medborgarbudget Tjänsteutlåtande, Medborgarbudget - röstning Utvärdering av medborgarbudget 2014 Sammanställning av statistik och kommentarer Sammanställning av marknadsföring