Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det!
Tre former för arbetsplatsanknytning under kursen Examensarbetet på Juristprogrammet i Göteborg Examensarbetet är en viktig del i juristutbildningen. Genom examensarbetet får studenten chansen att visa vad han eller hon kan åstadkomma mot bakgrund av en lång utbildning. För studenten är examensarbetet ett sista steg i denna utbildning, men samtidigt också ett första steg in i ett kommande yrkesliv som juridiskt skolad. Det finns många sätt att genomföra examensarbetet. I denna text ger vi information om tre sätt att knyta examensarbetet till en arbetsplats för att på olika sätt dra nytta av de erfarenheter som en sådan anknytning kan ge i just examensarbetet. Praktikplats hur kan man praktisera inom ramen för kursen? Praktik kan ge en student värdefulla erfarenheter i hur det går till att hantera ärenden och att verka som jurist i en organisation. Den som exempelvis arbetar som assistent åt någon jurist eller som juridiskt biträde åt någon annan yrkeskategori, kan utvecklas genom arbetet och relationen. Detta kan ge en fördjupad förståelse av de akademiska studierna som genomförs under examensarbetet. De praktiska erfarenheterna kan sätta de teoretiska rönen i perspektiv och påverka förståelsen för relevans och signifikans kring olika teman i uppsatsämnet. Att arbeta praktiskt med juridiken kan således vara givande för examensarbetet. Samtidigt är det praktiska arbetet emellertid något annat än akademiska studier. Därmed finns det anledning att inte se praktikarbete som en del av kursen examensarbetet. Det är inte praktikarbetet i sig som skall ge högskolepoäng. Däremot kan praktiskt arbete alltså bidra till kvalitén på uppsatsen. Detta kan då premieras inom ramen för bedömningen av uppsatsen som sådan. Det sagda innebär att den som praktiserar egentligen kan göra det såväl utom som inom ramen för kursen Examensarbetet. Skälen för att göra det inom ramen för kursen är dock flera. Genom att studenten har sitt examensarbetsämne klart för sig kan den praktiserande studenten särskilt söka sig till arbetsuppgifter som anknyter till ämnet. På motsvarande sätt kan arbetsgivaren vara uppmärksam på studentens intresse av sådana arbetsuppgifter. Det kan också vara så att en arbetsgivare för egen del särskilt efterfrågar en utredning kring ett visst tema. Studenten kan då göra en utredning som är till nytta för arbetsgivaren samtidigt som studenten själv kan använda utredningen som underlag för att skriva en uppsats.
En annan fördel med praktik under examensarbetet är att studenten är självgående om det skulle uppstå spilltid i omställningsfaser mellan olika projekt. Sett från arbetsgivarens sida kan det ibland underlätta att en praktikant hela tiden har en egen arbetsuppgift att hantera. Eftersom det således kan finnas goda skäl att genomföra praktik under examensarbetet kan praktik beaktas som godtagbart skäl för att examensarbetsstudierna tagit mer tid än en termin. En student som praktiserat i exempelvis tio veckor kommer därför, i princip, att kunna få motsvarande längre tid på sig att bli färdig med sin uppsats. Någon exakt tidskorrelation mellan praktiktid och förlängning kan dock inte utlovas. Rent konkret innebär möjligheten till förlängd tid att en student kan hoppa över ordinarie examinationstillfälle för terminen för att istället examineras vid omexaminationstillfället. För en student som deltar i kursen under höstterminen och därför egentligen skall examineras i januari kan studenten istället välja examensseminarierna i mars. För student som deltar i kursen under vårterminen kan det bli examination i augusti istället för i juni. Av det sagda följer att en praktikperiod som regel bör vara i något av intervallen, 6-10 veckor eller 18-22 veckor. Med det förstnämnda intervallet får studenten delta i omexaminationstillfället och med det sistnämnda helt enkelt i efterföljande termins examination eller omexamination. Givetvis kan man tänka sig praktikperioder med annan längd, men det kommer då att innebära att studenten får vänta en tid innan det blir möjligt att genomföra examensseminariet och oppositionen. Examensarbetsplats att skriva sin uppsats på en arbetsplats! För en del studenter är det värdefullt redan att få vara en del av den miljö som en arbetsplats utgör. Möjligheten att skriva sitt examensarbete på en arbetsplats, där studenten får möjlighet att i en vardaglig miljö tala med praktiskt verksamma jurister, kan vara mycket givande. För studenten kan kommentarer och hjälp från praktikerna leda till kvalitetsförbättringar i uppsatsen. Ett upplägg av detta slag ger också både studenter och praktiker på arbetsplatsen möjlighet att bekanta sig med varandra, något som kan underlätta en eventuell framtida relation i form av anställning el likn. När studenten bedriver sitt examensarbete på en arbetsplats kan studenten alltså få flera fördelar i sina studier. Vad studenten gör är dock att studera. Skillnaden är bara att miljön kan vara gynnsam för arbetet. Upplägget medför därför inga behov av särskilda lösningar i förhållande till ordinarie
kursupplägg. Studenten deltar helt enkelt i kursen Examensarbetet och examineras vid ordinarie tillfälle. Det faktum att studenten får en särskild miljö att bedriva sitt arbete i påverkar dock förhoppningsvis såväl studieinsatsen som uppsatsen. Arbetsplatsstudier att studera praktiken för att nå vissa lärandemål! För den som vill använda arbetsplatsanknytningen för att bedriva akademiska studier finns ett särskilt alternativ. Det handlar om att studera praktiken i syfte att nå vissa lärandemål. Kurser och kursmoment med sådan inriktning används i vissa amerikanska juristutbildningar och benämns där Legal Clinics. Benämningen klinisk utbildning används i Sverige främst för olika moment i medicinarutbildningen. För juridiken kan benämningen arbetsplatsstudier antagligen passa bättre. Arbetsplatsstudier kan användas för att nå lärandemål som kan vara svåra att nå genom andra former av undervisning. Genom den direkta anknytningen till den praktiska hanteringen illustreras svårigheter som kan vara svåra eller rent av omöjliga att nå ens med hjälp av omfattande och ambitiösa simulationer. Den praktiska anknytningen ger också en viss typ av stimulans som kan vara värdefull för att nå lärandemålen. Arbetsplatsstudierna kan med fördel placeras relativt sent i utbildningen. Då har studenterna lärt sig grunderna på ett sätt som gör att de kan kommunicera på ett relevant sätt i en praktisk miljö. Momenten utgör då också en möjlighet att tillämpa grunderna i syfte att utveckla de tidigare nådda nivåerna av kunskaper och färdigheter. Lärandemål För examensarbetet i Göteborg är syftet med arbetsplatsstudier att studenten skall nå så många som möjligt av följande fyra lärandemål: 1 1. Studenten skall träna sig i förståelse av professionellt ansvarstagande och hur man främjar sådant ansvarstagand. Häri ingår att a) studenten skall göra etiska överväganden och förstå hur man kan definiera vad som i etiskt hänseende krävs av dem när de företräder någon. 1 De angivna lärandemålen motsvarar sådana lärandemål som ställs för klinisk utbildning i amerikansk juristutbildning.
b) studenten undersöker frågor som rör antaganden om juristrollen och personlig identitet. c) studenten analyserar i vilken mån det juridiska systemet främjar rättvisa och vilket ansvar studenten har som jurist för att främja välbefinnandet i samhället. 2. Studenten skall få förståelse för rättsliga institutioner, den rättsliga processen och hur den fungerar. Likaså skall studenten få förståelse för vad rättsliga reformer kan tänkas medföra och huruvida sådana kan behöva göras. 3. Studenten skall få förståelse för självstyrt lärande och reflektion. Här ingår att a) studenten skall få förståelse för hur man kan göra egna behovsbedömningar. b) studenten skall kunna identifiera inlärningsmål och hur de skall genomföras. c) studenten skall kunna lära ut hur man lära sig av erfarenheterna. d) studenten skall kunna ta ansvar för sitt eget lärande. e) studenten skall kunna reflektera över vilken typ av arbetsmiljö som är bäst för studenten. f ) studenten skall kunna reflektera över det juridiska systemet, sina personliga värderingar och sin roll som jurist. 4. Studenten skall kunna utveckla sina färdigheter under överinseende och handledning av välutbildade praktiker. Hur fungerar en arbetsplatsstudie? Studenten deltar i delar av arbetet på en arbetsplats och möter där olika på arbetsplatsen förekommande situationer. I arbetet skall studenten utföra arbetsmoment under överinseende av en handledare på arbetsplatsen (praktikerhandledare). Efter att studenten genomfört ett moment reflekterar studenten över sina intryck och lärdomar utifrån de lärandemål som presenterats ovan. Med jämna mellanrum skall studenten presentera sina reflektioner för praktikerhandledaren. Denne skall i sin tur kommentera studentens reflektioner och uttala sig om sin syn på hur studenten närmar sig lärandemålen. Därefter skall studenten också presentera sina reflektioner för sin handledare på kursen Examensarbetet. Denne skall också kommentera från ett akademiskt perspektiv. För att ge utrymme för utveckling utifrån kommentarerna bör studenten presentera sina reflektioner åtminstone
varannan vecka. Om en arbetsplatsstudie pågår två veckor blir det kanske bara en omgång av reflektioner. Pågår den fem veckor blir det två eller tre. Pågår den tio veckor kanske så många som fem. När arbetsplatsstudien är avslutad skall studenten skriva en slutrapport. Slutrapporten skall visa i vilken mån studenten nått lärandemålen. Studenten skall härvid utgå från den återföring han eller hon fått genom kommentarer från handledarna. Slutrapporten skall också återge vad studenten arbetat med och hur det gått till. Hur blir arbetsplatsstudien en del av kursen Examensarbetet? Studentens slutrapport utgör en del av kursen Examensarbetet och ligger till grund för examination på kursen. Eftersom målsättningen med arbetsplatsstudien i hög grad är utveckling utifrån individuella utgångspunkter skall momentet inte beaktas mer än avseende om studenten skall godkännas på kursen Examensarbetet. Arbetsplatsstudien är ett frivilligt moment inom ramen för den kursen och alltså valfritt. Syftet med momentet är inte att nå en viss nivå av kunskap och färdighet beträffande lärandemålen, utan att genomgå en utveckling relativt den nivå studenten själv befinner sig vid arbetsplatsstudiens början. En genomförd arbetsplatsstudie får alltså betydelse för huruvida studenten skall nå betyget godkänt på kursen Examensarbetet. Överbetygen, Ba och AB, skall dock avgöras av den akademiska kvalitén på examensarbetsuppsatsen. Även om arbetsplatsstudien alltså kan sakna betydelse för överbetygen finns det all anledning att tro att studentens erfarenheter från denna process kan påverka kvalitén på examensarbetet. Genom dessa erfarenheter kan studenten bättre avgöra sådant som uppsatsinnehållets relevans och signifikans för det praktiska arbetslivet och för samhället. Tidsåtgången för en arbetsplatsstudie kan beaktas som godtagbart skäl för att examensarbetsstudierna tagit mer tid än en termin. En student som gjort en arbetsplatsstudie i exempelvis tio veckor kommer därför i princip att få motsvarande längre tid på sig att bli färdig med sin uppsats. Någon exakt tidskorrelation mellan praktiktid och förlängning kan dock inte utlovas. Hur kan arbetsplatsstudien planeras? För att en arbetsplatsstudie skall ge största möjliga utbyte skall praktikerhandledaren ha en plan för hur studenten skall mottas i organisationen. I denna skall ingå åtminstone en arbetsuppgift som är identifierad som ett
fall, en utredning, en klient el likn. Planen skall presenteras för studenten när studenten kommer till arbetsplatsen. Detta får gärna vara väldigt konkret och exempelvis gå till enligt mönstret: Din första akt ligger där. Läs den och återkom till mig med en kommentar klockan tio! Hur skall jag gå tillväga om jag vill ha någon av de tre olika formerna; praktikplats, examensarbetsplats eller arbetsplatsstudier? Praktikplatser och examensarbetsplatser är former som redan har använts inom ramen för kursen examensarbetet sedan några år tillbaka. Studenter som haft önskemål om sådana platser har själva kontaktat arbetsplatser som de hoppats kunna erbjuda sådana. Denna ordning kan under läsåret 2011/12 lämpligen användas för alla de tre beskrivna formerna. En sådan lösning innebär då samtidigt en enkel undersökning av vilket intresse som kan finnas bland studenter och på arbetsplatser. För studenter som vill ägna sig åt någon av de tre beskrivna formerna för examensarbete går det bra att kontakta en arbetsplats för att efterhöra intresse. Använd denna informationsbroschyr i era kontakter. Notera! För att minska riskerna för att enskilda arbetsplatser får behandla många förfrågningar bör varje student som avser att göra en förfrågan först kontrollera vilka arbetsplatser som anmält att de har fyllt sina möjligheter att ta emot studenter. Information om detta finns i GUL på kurssidan för kursen Examensarbetet. När ni kommit överens med någon är nästa steg att anmäla vilken form (praktikplats, examensarbetsplats eller arbetsplatsstudie) och vilken arbetsplats det gäller. Detta gör ni i samband med terminsstart och er anmälan om önskemål om uppsatsämne. Ni bör också ange vilken period av terminen det gäller. Tänk på att ni behöver tid för att koncentrera er på uppsatsskrivandet mot slutet av terminen, när deadline närmar sig. När kursen Examensarbetet startar i början av september 2011, (respektive i slutet av januari 2012), kommer varje student att tilldelas en examinator och en akademisk handledare samt ett ämne för examensarbetet. I tilldelningen av ämne kommer studentens önskemål att beaktas. Vilket ämne studenten kan tilldelas beror dock på tillgången på handledare och examinatorer inom olika ämnesområden. Det kan därför bli så att en student inte får det ämne som studenten tänkt sig. Detta bör beaktas i de eventuella kontakterna mellan den tilltänkta arbetsplatsen och studenten. Ambitionen är att vi från Juridiska institutionen skall försöka tillgodose sådana intressen, men vi kan alltså inte garantera det.
Försöksverksamhet Den verksamhet som beskrivits ovan utgör för läsåret 2011/12 en försöksverksamhet. De närmare formerna är således inte i alla delar bestämda. Särskilt gäller detta arbetsplatsstudierna (legal clinics) som är en ny företeelse. För de praktiker som vill fungera som praktikerhandledare kommer institutionen att anordna ett introduktionsmöte ett par veckor innan terminsstart. Det blir främst ett tillfälle att ställa frågor och att prata sig samman kring de förväntade frågor och svårigheter som kan dyka upp. Eftersom ambitionsnivån bara är att genomföra en försöksverksamhet kommer mötets innehåll att bli därefter. Tanken är att vi alla drar erfarenheter och sedan utgår från dem innan vi jobbar vidare med formerna. Från Juridiska institutionens sida skall den akademiska handledaren för studenter som gör någon av de tre formerna av arbetsplatsanknutna examensstudier studier vara densamma som handledaren för examensarbetet. För formen arbetsplatsstudier får handledarna hantera reflektionerna och rapporterna inom ramen för den budget de har för att handleda respektive student. Utifrån de tankegångar som beskrivits ovan bör handledarna ha fria händer för hur de vill hantera uppgiften. Eftersom det handlar om försöksverksamhet finns det dock anledning att vara försiktig med att någon enskild handledare tar på sig ansvar för fler än ett par studenter som vill göra arbetsplatsstudier. Frågor? Frågor om praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier inom ramen för kursen Examensarbetet besvaras av kursansvariga, d v s Claes Martinson (Claes.Martinson@law.gu.se / Tel 031 786 12 86) eller Sara Stendahl (Sara.Stendahl@law.gu.se / Tel 031 786 15 25).