SYSTEMLÖSNINGAR FÖR GRÖNA ANLÄGGNINGAR/TAK

SYSTEMLÖSNINGAR FÖR GRÖNA ANLÄGGNINGAR/TAK Exempel från verkligheten på vad som kan gå fel med gröna tak Vinnova Utmaningsdriven Innovation Hållbara attraktiva städer

CBI Betonginstitutet SYSTEMLÖSNINGAR FÖR GRÖNA ANLÄGGNINGAR/TAK Exempel från verkligheten på vad som kan gå fel med gröna tak Åsa Laurell Lyne 2016 11 16 Nyckelord: gröna tak, läckage, rekommendationer

Förord Denna rapport är en sammanställning av exempel från gröna takanläggningar där något har behövts åtgärdas. Arbetet har finansierats av Vinnovaprojektet Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage inom utlysningen Utmanings driven innovation Hållbara städer. Stockholm i november 2016 Åsa Laurell Lyne Personer som bidragit med exempel respektive text i denna rapport: Ylva Edwards, CBI Åsa Laurell Lyne, CBI Dennis Lundgren, CBI Frida Persson Boonkaew, MKB Fastighet

1. Inledning Städerna förtätas vilket resulterar i att många grönområden försvinner. När stora delar av den gröna marken och den ursprungliga vegetationen försvinner påverkas faunans livsmiljöer. Gröna tak har potential att ta itu med flertalet av de problem som är förknippade med förtätning av städerna, och de kan användas till att förbättra de livsmiljöer som förlorats på marknivå. Gröna tak kan fördröja avrinningen från tak och minska trycket på dagvattenledningarna vid häftiga regn och översvämningar, förbättra luftkvaliteten, reducera buller och hjälpa den biologiska mångfalden genom att bistå med en grön korridor åt flora och fauna. Den tidigaste grönskan på tak kan spåras tillbaks till Babylon och tillkom under sjunde och åttonde århundradena. I Skandinavien kom taken några hundra år senare att beklädas med torv och gräs för att skydda mot väder och vind. I samband med att man började bygga platta tak i slutet på 1800-talet och i början på 1900-talet så anlades ett antal naturtak, bland annat taket på vattenreningsanläggningen i Wollishofen ett över 100 år grönt tak, beläget utanför Zürich. För utveckling av dagens gröna tak är Tyskland ett föregångsland. Dagens gröna tak system inkluderar hela överbyggnaden dvs. bjälklaget, isoleringen, tätskiktet samt växtbädden och vegetationen. Den här typen av gröna tak är antingen platta eller sluttande och är till för att stödja vegetationen. Termen gröna tak avser inte bara sedumbeläggningar på hustak utan också andra typer av tyngre överbyggnader på betongbjälklag, främst innergårdar, men även parker och torg. Vegetationen kan därför variera i tjocklek från tunna växtbäddar till parkliknade anläggningar. Vilka är nackdelarna? De vanligaste aspekterna som lyfts fram är att de är dyra att anlägga och att gröna tak kan ge problem med läckage om det underhålls på ett felaktigt sätt. Denna studie har haft till syfte att exemplifiera vad som kan gå fel med gröna tak. Skador från åtta gröna tak presenteras här. Ett antal rekommendationer föreslås med vad man bör tänka på för att undvika problem med gröna tak.

2. Exempel på problem EXEMPEL 1 Fel/Brist: I ett parkeringsgarage har det förekommit vattenläckage invid ytterväggen i samband med nederbörd. Visuellt kunde i garaget mindre märken från vatten noteras på ytterväggen lokalt vid mitten av garagets yttervägg och någon meter åt varje sida. Vid fuktindikering kunde lätt förhöjda fuktnivåer noteras lokalt i dessa partier på vägg och tak. På gården kunde inga tecken på läckage noteras i området ovan det som var synligt fuktskadat i källaren. Beskrivning av objektet: Parkeringsgaraget är utfört i prefabricerade betongelement. Ovanför garaget finns en innergård som är planterad med gräsytor samt hårdgjorda ytor med stensättning. Beskrivning av åtgärder: Gummiblåsor monterades för tätning av dagvattenavlopp från gården och gården fylldes upp med vatten. I samband med detta infärgades markytorna kring markrännan för läckagekontroll av rännan. Vid undersökningstillfället utbröt ett ymnigt regnande. Läckage till garaget kunde noteras visuellt genom pölar och vattenavrinningar på ytterväggen i garaget på aktuell plats. Bedömning och slutsatser: En otäthet i asfaltmattan på det vertikala uppviket på västra krönet påträffades invid aktuellt område. Otätheten förefaller vara en äldre mekanisk skada i asfaltmattan ca 40 mm ovan bjälklagsytan. Bild 1:1 och 1:2 visar påträffad otäthet i kappor på västra krönet. BILD 1:1 och 1:2. Påträffad otäthet i kappor på västra krönet.

EXEMPEL 2 Fel/Brist: Det konstaterades skador på bjälklagets undersida i form av betongspjälkningar och spår av läckage som kommit i kontakt med armering som korroderat, se BILD 2:1 och 2:2. Beskrivning av objektet: Skadorna finns på betong i parkeringsgarage. Ovanför garaget finns det tre stycken gårdar med växter och lekplatser. Parkeringsgaraget är byggt i början på 1970-talet och består av platsgjutna armerade pelare, väggar, balkar och bjälklag i betong. Garaget är uppvärmt i ett plan med platta på mark och betongtaket är täckt med isoleringsskivor av träullit. Beskrivning av åtgärder: Läckageproblemen i garaget kan delvis lösas genom regelbunden rengöring av alla brunnar på ovansidan av garaget. Även otätheter i tak bör ses över och tätas från ovansidan av garagetaket. Även kontroll av tätskikt vid skadad asfalt på ovansidan av garaget bör utföras. Ifall tätskiktet är skadat bör det lagas för att därefter lägga på nytt asfaltslager i skadat område. Bedömning och slutsatser: Skadorna vid dilatationsfogen bedöms bl.a. bero på skräp i brunnar och skador i asfalt på bjälklagets ovansida, se BILD 2:3 och 2:4. Att plåt finns i tak tyder på att läckage tidigare uppstått i dessa områden, se BILD 2:5 och 2:6. Skadornas omfattning på betongens undersida bedöms inte vara oroveckande, men de bör hållas under uppsikt. BILD 2:1. Spår av läckage i taket vid dilatationsfog.

BILD 2:2. Spjälkning vid dilatationsfogen i taket. BILD 2:3. Skador i asfalt vid brunn på bjälklagets ovansida.

BILD 2:4. Brunn på bjälklagets ovansida. BILD 2:5. Plåt i tak.

BILD 2:6. Plåt i tak.

EXEMPEL 3 Fel/Brist: Kraftiga skador på betong i parkeringsgarage. Läckage och brister i tätskikt. Beskrivning av objektet: Parkeringsgaraget är konstruerat av prefabricerade element. Det finns totalt tre plan med parkeringsplatser och det översta planet utgör även tak för underliggande plan. På kör- och parkeringsytorna finns ett tätskikt av bitumen och ett slitskikt av gjutasfalt. Anslutning till pelare och balkar har utförts med ett uppvik på 100 mm av tätskiktsmattan. Bedömning och slutsatser: Brister i tätskiktet har möjliggjort läckage vilket har haft en viss inverkan på skadeförloppet, BILD 3:1 och 3:2. Läckagen har orsakats av att den uppvikta bitumenmattan förlorat vidhäftning till pelare/balkar. Bitumenmattan har åldrats och blivit spröd av UV-strålning. Misstanke finns även för att hål har gjorts i tätskiktsmattan i samband med senare installationer såsom ställning för motorvärmare etc. Förslag till åtgärder: År 2015 bedömdes rasrisken vara så pass stor att man bestämde att evakuera garaget så fort som möjligt samt utföra en utökad stämpning. Sista februari år 2015 evakuerades 250 bilar till dess att garaget reparerats. Kostnaden för den akuta reparationen beräknas uppgå till 10-15 miljoner kronor enligt Haninge Bostäder. BILD 3:1. Organisk tillväxt mellan pelare och tätskikt/gjutasfalt, översta planet, mars 2015. BILD 3:2. Åldrat tätskiktsuppvik av bitumen, översta planet, augusti 2013.

EXEMPEL 4 Fel/Brist: Följande skador och brister observerades: Lokala lagningar med tätskiktsmatta på befintlig gjutasfalt. Bristfällig lutning med vattenansamlingar. Sprickor i hålkäl i anslutning till vägg/mur. Brunnar placerade direkt intill vägg, se BILD 4:1. Skador på bärande stålbalkar. Betongskador orsakade av armeringskorrosion. Läckage till underliggande butikslokal. Beskrivning av objektet: Innergård på gårdsbjälklag från år 1930. Sannolikt är tätskiktet åtgärdat någon gång sedan dess. Konstruktionen är uppbyggd av stålbalkar ned mellanliggande betongplatta. Ytskiktet är tillverkat av gjutasfalt. Bedömning och slutsatser: Bjälklaget bedömdes under reparation ha kraftiga skador på bärande balkar och betongplattor. Samtliga betongplattor avverkades samt vissa stålbalkar byttes ut mot nya. Enstaka förstärkningar av befintliga stålbalkar utfördes också. Förslag till åtgärder: Lageruppbyggnad och varför: Fall skapas med hjälp av cellbetongen. På cellbetongen läggs 12 mm asfaltsmastix. Anledningen till detta är att det inte är möjligt att helsvetsa en matta på cellbetongen på grund av den höga temperaturen. Eftersom asfaltsmastixen har en temperatur på ca 200 C kan den läggas direkt på cellbetongen. Asfaltsmastixen kommer dock att smälta in lite i cellbetongens ovansida. På det undre lagret mastix helsvetsas en 5mm polymermodifierad bitumenmatta med uppvik på vertikala ytor. På bitumenmattan läggs ytterligare ett lager mastix. Syftet med det översta lagret mastix är att skydda bitumenmattan under resterande moment i samband med reparationen. Ovan läggs enkadrain, ett dränerande skikt med inbyggd geotextil. Avvattning har projekterats med strävan om att en brunn sätts igen så ska vattnet breddar över till nästa brunn innan vattnet når en tröskel eller annan lågpunkt. Gården har projekterats med lutning på minst 1:100. Efter tätskiktet är installerat kommer en provtryckning att utföras.

BILD 4:1. Brunnplacering direkt intill fasad.

EXEMPEL 5 Fel/Brist: Det specifika uppdraget handlade om att undersöka gårdsbjälklaget och garaget med avseende på bärighet och beständighet. I uppdraget ingick även analys av betongens nedbrytningsmekanismer samt förslag till åtgärder. Vid undersökningen observerades tecken på läckage. Träullitplattorna under läckaget var påverkade av röta och/eller mögel och vidhäftningen till betongen var bristfällig. Vidare noterade bristfällig betonggjutning med armeringsjärn som inte var omgjutna av betong samt armeringskorrosion. Läckaget verkade ha skett genom gjutfogen. Beskrivning av objektet: Innergård med gårdsbjälklag som är uppfört i armerad betong 1965. På gården finns blomlådor och träd och under gårdsbjälklaget finns ett garage. Bedömning och slutsatser: Läckaget tyder på att tätskiktet inte är helt tätt. Läckaget har enligt den bedömning som gjorts sannolikt orsakats av rotgenomträngning eller bristfälliga anslutningar mellan gård och fasadliv/gårdsmur. Förslag till åtgärder: CBI rekommenderade en omläggning av tätskiktet i form av tätskiktsmatta och 25 mm gjutasfalt.

EXEMPEL 6 Fel/Brist: Uppdraget handlade om att utreda varför stora döda ytor uppstått i planteringar på terrassen samt varför läckage skett ner till underliggande garage. Beskrivning av objektet: Innergård ovanpå gårdsbjälklag med underliggande garage. Bedömning och slutsatser: Utredningen kom fram till att orsaken huvudsakligen är dålig dränering, d v s brist på dränering av överskottsvatten, med stående vatten i planteringen som följd. Vatten tränger in i garaget vid vattenspolning, se BILD 6:1. Förslag till åtgärder: Problem med dränering är vanligt vid planteringar på bjälklag. Följande rekommendationer har getts: För större flacka ytor behöver lutningen på bjälklaget vara minst mellan 0,5 och 1 % för att överskottsvatten ska kunna avledas från bjälklaget och dräneringsvattnet måste även då tas om hand i lågpunkten. Om dräneringsåtgärder gjorts i själva bjälklaget måste de ha kontakt med växtbädden och inte vara separerade med en rotskyddsfolie. Om inte bjälklaget är dränerat måste man ta hand om överskottsvattnet i överbyggnaden för växtbäddar genom till exempel dräneringsrör. Dessa måste då kunna ledas till en lågpunkt där vattnet kan släppas ut. Plantera växter som inte förorsakar rotgenomträngning på grund av att de har kraftiga rhizomerer (underjordiska stammar). Användande av pimpstensjord. BILD 6:1. Läckageställe. Vatten tränger in i garaget vid vattenspolning.

EXEMPEL 7 Fel/Brist: Stora delar av tätskikt och värmeisolering har lossnat från underlaget. Foamglasblock hade lossnat från betongbjälklag. Blocken hade limmats med oxiderat bitumen. Beskrivning av objektet: Takterasstäckning på köpcentrum. Bedömning och slutsatser: En rad felaktigheter i samband med utläggning och materialval har konstaterats. Felaktigt bitumen hade levererats. Ingen eller dålig vidhäftning mellan primer och bitumen och/eller mellan primer och betong påvisades. Tätskiktssystemet hade installerats under dåliga förhållanden med regn och kyla (utan väderskydd). Vatten hade läckt in i systemet under utförandets gång, man hade saltat på betongen (halkrisk) m.m. Att man valt oxiderat bitumen över huvud taget är anmärkningsvärt och oxiderat bitumen kan inte förväntas fungera i kombination med varken värmeisolering eller vald tätskiktsmatta. Förslag till åtgärder: Borttagning av takterasstäckning och att arbetet görs om under gynnsamma förutsättningar. Vid läggning följ de uppgifter som finns i leverantören Foamglas anvisningar, och de anvisningar som finns i AMA Anläggning, Trafikverkets Bro-norm och flera andra materialleverantörer. Primerbehandla den slipade/blästrade betongytan. Kontrollera under läggning att materialen vidhäftar som de bör. Utför montaget i lämplig väderlek och på ett icke för kallt underlag. Klistring med varmasfalt skall inte utföras då luften och underlaget har en temperatur under +5 C.

EXEMPEL 8 Fel/Brist: Översvämningar in i lägenheter från grönt tak. Beskrivning av objektet: Grönt tak ovanpå betongbjälklag i flerfamiljshus. Bedömning och slutsats: Grönt tak som har vuxit igen eftersom underhåll inte har utförts (se BILD 8:1). Växtligheten växer ut i stenkistan och gör att vattnet fördröjs när det skall rinna undan. Vid häftigt regn stiger vattnet och all växtlighet hamnar under vattenytan. Stenarna i stenkistan är för små och det finns ingen avgränsning (se BILD 8:2). Växter har därför kunnat växa ända fram till brunnen. Brunnen är igensatt eftersom underhåll av brunnen inte utförts (se BILD 8:3). Denna yta skulle bara varit sten då det är utformat att vattnet skall rinna här. BILD 8:1. Igenvuxet grönt tak.

BILD 8:2. För små stenar i stenkistan och avgränsning saknas. BILD 8:3. Växter har vuxit ända fram till brunnen eftersom underhållet är eftersatt.

Förslag till åtgärder: Denna yta är omgjord med avgränsning mellan stenkista och växtlighet. Detta har varit så i minst 2 år och fungerar fortfarande, se BILD 8:4. BILD 8:4. Renoverad avgränsning mellan stenkista och växtlighet. Här har brunnen blivit rensad då det har funnits rötter från växtligheten ner i brunnen. Då detta är ett sugsystem så är det viktigt att det inte finns något som kan hindra vattnet på väg ner genom röret, se BILD 8:5. BILD 8:5. Rensad brunn.

3. SLUTSATSER Tätskiktet innehar en kritisk uppgift att skydda taket från fukt, vatten och snö. Hur tätskiktet och andra detaljer monteras på tak- och intilliggande väggytor har stor betydelse för slutresultatet (WP2/3). För att undvika läckage och fuktskador under konstruktionens livstid kan det konstateras och rekommenderas från de åtta beskrivna exemplen ovan att det är viktigt att: tätskiktet installeras korrekt och enligt anvisningar. den slipande/blästrade betongytan primerbehandlas före det att tätskiktet installeras. inte salta och sprida andra medel på betongen före det att tätskiktet installeras som i sin tur kan leda till en försämrad vidhäftning mellan betong och tätskikt. kontrollera vid läggning av materialen att de vidhäftar som de bör. tätskiktet dras upp ovanför vegetationen mot intilliggande vertikala väggytor. tätskiktet inte har skadats vid uppvik mot intilliggande vertikala väggytor. rätt material används till tätskiktet. tätskiktet är helt. tätskiktet inte blivit sprött. vikten av att tillgodose att tätskiktet vidhäftningsförmåga är intakt och fungerar som det ska. tätskiktet installeras under gynnsamma väderleksförhållanden. Att väderskydd används om inte väderleksförhållandena är goda, exempelvis vid regn och kyla. Exempel på fukt- och vattenrelaterade skador som kan uppstå när tätskiktet inte fungerar: Fuktvandring och vattenläckage ned till underliggande tak och väggar. Armering som korroderar. Betong som spjälkas. Förekomst av röta och mögel i isoleringsmaterialet. När otätheter identifierats bör dessa lagas från ovansidan. Tills åtgärd har utförts bör otätheten regelbundet kontrolleras. Följande rekommendationer har angetts i ovan beskrivna exempel att: genomföringar inte sker i efterhand. brunnar inte placeras för nära eller i direkt anslutning intill vägg. tillräckligt stora stenar placeras i stenkistan så att inte stenkistan växer igen. tillgodose att lutningen på bjälklaget är minst 0.5 till 1 %. Överskottsvattnet ska kunna avledas från bjälklaget och dräneringsvattnet måste tas om hand i lågpunkten. lagningar av tätskiktsmattan inte endast utförs lokalt. Lokala lagningar kan också spricka lokalt, det vill säga i kant-till-kant. plantera växter som inte förorsakar rotgenomträngning på grund av att de utvecklar kraftiga rhizomerer (underjordiska stammar). Läckageproblemen kan minimeras genom regelbunden skötsel: Rensa bort löv och annan debris från brunnar. Kontrollera att dräneringen fungerar.