Södertörns nyckeltal 2008 Förskolan

Södertörns nyckeltal 2008 Förskolan 1

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Fortsatt arbete... 6 Barn... 7 Antal barn i förskola och andel små barn... 7 Servicegrad... 9 Andel inskrivna barn i förhållande till åldersgruppen 1-5 år... 9 Andel inskrivna barn i kommunal regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn... 10 Andel inskrivna barn i enskild regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn... 11 Personal... 12 Personaltäthet antal barn per årsarbetare kommunal förskola... 12 Personaltäthet antal barn per årsarbetare enskild regi... 13 Utbildning andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning kommunal regi... 14 Utbildning andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning enskild regi... 15 Ekonomi... 17 Kostnad per inskrivet barn inkl lokaler kommunal förskola... 17 Andel personalkostnad kommunal förskola... 18 Andel kostnader för lokaler och inventarier... 19 Definitioner... 20 2

Sammanfattning Nyckeltalsgruppen har under flera år diskuterat hur kommunerna gemensamt kan redovisa olika aspekter av kvalitet inom förskolan. Arbetsgruppen inom förskola har tagit fasta på den ökade inriktningen mot kvalitativa nyckeltal och goda exempel och inlett ett fördjupat samarbete kring detta. I föreliggande rapport redovisas enbart nyckeltalsuppgifter. Antal barn i förskolan och andel små barn Antalet barn i förskoleverksamheten har ökat något under de senaste fyra åren. Andelen små barn i förskola är relativt oförändrad sen 2007. avviker dock med ökad andel små barn på grund av att många barn går till skolan vilket genererar fler småbarnsplatser. I övrigt är avvikelserna mellan södertörnskommunerna och länet relativt små. Andel inskrivna barn, åldersgrupp 1-5 år Servicegraden har generellt sett ökat i länet det senaste året. Några kommuner förklarar detta med ökad efterfrågan på förskoleplats på grund av högkonjunkturen. En annan förklaring är ökat utbud av förskoleplatser. Tre av södertörnskommunerna ligger under länsgenomsnittet. Andel inskrivna barn, kommunal regi Val av huvudman för förskoleverksamhet varierar rätt kraftigt mellan kommunerna. Andelen inskrivna barn i kommunal regi varierar mellan 56 100 procent år 2008. Tendensen är att andelen barn i kommunal regi minskar inom länet. Detta syns särskilt i och. Andel inskrivna barn, enskild regi Andelen inskrivna barn i enskild regi varierar mellan 0 44 procent år 2008. Tendensen är att andelen barn i enskild regi ökar inom länet. Detta syns särskilt i och. Personaltäthet, kommunal regi Det är marginella skillnader inom södertörnskommunerna jämfört med föregående år. Samma trend återfinns även inom länet i stort. Antal barn per årsarbetare i kommunal verksamhet varierar mellan södertörnskommunerna från 5,1 till 6,2 år 2008. Personaltäthet, enskild regi Generellt sett är antalet barn per årsarbetare i enskild regi i länet något högre än i kommunal regi. Personaltätheten har sen förra året ändrats mer inom enskild verksamhet än inom kommunal verksamhet. Skillnaderna är störst inom tre av kommunerna. Antal barn per årsarbetare i enskild regi varierar mellan södertörnskommunerna från 4,1 till 6,1 år 2008. Pedagogisk högskoleutbildning, kommunal regi Tre av de åtta kommunerna har en markant lägre andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning än länet. Dessa tre kommuner ligger geografiskt nära storstaden vilket kan innebära en högre rörlighet och konkurrens. Pedagogisk högskoleutbildning, enskild regi Variationerna mellan kommunerna är stora. Tre av södertörnskommunerna har högre andel pedagogiskt högskoleutbildade än i länet generellt. En av södertörnskommunerna har höjt sin andel pedagogiskt högskoleutbildade sen förra året. Andelen pedagogiskt högskoleutbildade inom länet är något lägre (fyra procentenheter) inom enskild verksamhet än inom kommunal. Kostnad per inskrivet barn inklusive lokaler, kommunal regi Kostnaden per inskrivet barn varierar med 16 986 kr om man jämför kommunen med högsta respektive lägsta kostnad per inskrivet barn. Skillnaden 2007 var 17 937 kr. 3

Andel personalkostnad, kommunal regi Personalkostnadens andel av kostnaden i kommunala förskolor varierar mellan 69 procent och 75 procent år 2008. Andel kostnader för lokaler och inventarier Av totala kostnaderna används ca 11-17 procent för lokaler och inventarier. 4

Inledning I denna rapport presenteras ett antal nyckeltal för förskolan i åtta av Södertörns kommuner. Genomgående redovisas uppgifter för 2005 2008. Jämförande nyckeltal för länet redovisas. Nyckeltalen presenteras i diagram och tabeller med kommentarer från respektive kommun. Uppgifterna är offentlig statistik från Skolverket, dvs. Jämförelsetal (http://www.jmftal.artisan.se). De ekonomiska uppgifterna för 2008 har hämtats från respektive kommuns räkenskapssammandrag. Följande nyckeltal ingår i presentationen: Totalt antal barn i förskola Andel små barn, 0-3 år, av inskrivna barn Servicegrad; andel inskrivna barn i förhållande till åldersgruppen 1-5 år Andel inskrivna barn i kommunal regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn Personaltäthet; antal barn per årsarbetare kommunal förskola Personaltäthet; antal barn per årsarbetare enskild regi Utbildning; andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning kommunal regi Utbildning; andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning enskild regi Kostnad per inskrivet barn inkl lokaler kommunal förskola Andel personalkostnad kommunal förskola Andel kostnader för lokaler och inventarier De olika nyckeltalens definitioner framgår av bilaga 1. Vid analysen av nyckeltalen är det viktigt att se till de enskilda kommunernas förutsättningar som t ex ekonomi, sociala faktorer och geografisk struktur. 5

Fortsatt arbete Arbetsgruppen inom förskola har tagit fasta på den ökade inriktningen mot kvalitativa nyckeltal och goda exempel och inlett ett fördjupat samarbete kring detta. Den gemensamma utgångspunkten är att det inte är självklart att likadana nyckeltal är det enda sättet för att meningsfulla jämförelser ska kunna göras. Det kan till och med bli missvisande då det kan ge en falsk känsla av jämförbarhet trots att kommunernas förutsättningar skiljer sig för mycket. I vissa avseenden kanske inte heller just de kommuner som ingår i nätverket är de som bäst lämpar sig för jämförelse. Nyckeltalsgruppen för förskola har i tidigare redovisningar betonat vikten av att hitta former för att koppla de framtagna nyckeltalen med olika aspekter på kvalitet i verksamheten. Även goda exempel har presenterats på en tidigare Nyckeltalskonferens. Den goda intentionen mot kvalitativa nyckeltal och goda exempel uppfattas av gruppen som positivt och något som gruppen vill ta fasta på i det fortsatta och fördjupade samarbetet mellan södertörnskommunerna. Fokus ligger på att utveckla modell och verktyg för att ta fram kvalitativa nyckeltal och systematiskt jämföra goda exempel från förskoleverksamheten i de olika kommunerna. Avsikten är att hitta goda pedagogiska exempel inom gemensamt valda målområden. En tanke är att detta går trots att kommunerna mäter målområdet på olika sätt. De goda exemplen ska sedan kunna intervjuas och jämföras, vilket bör generera ny kunskap och fördjupad förståelse. En frågeställning som har diskuterats i gruppen och väckt debatt är om barns lärande i förskolan, som grupp betraktat, behöver följas upp för att effekten av verksamhetens förutsättningar ska kunna bedömas. Arbetsgruppen bör också fortsätta diskussionen kring hur kommunernas skilda sätt att organisera förskolan har betydelse för hur kvalitetsutvecklingen bedrivs. 6

Barn Antal barn i förskola och andel små barn Barn i förskola - totalt antal 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Barn i förskola - totalt antal Totalt 2005 4 033 3 528 4 887 465 1 053 832 3 940 2 390 21 128 2006 4 175 3 764 5 110 478 1 103 842 4 079 2 509 22 060 2007 4 431 3 941 5 299 514 1 145 876 4 322 2 585 23 113 2008 4 594 4 005 5 584 609 1 170 1 088 4 572 2 608 24 185 Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn 58 57 56 55 54 53 52 51 50 49 Sthlm län Andel små barn 0-3 år av inskrivna barn Sthlm län 2005 56 57 55 54 55 55 55 55 57 2006 56 55 56 53 54 52 56 54 57 2007 54 55 55 52 53 54 54 54 57 2008 54 55 55 57 53 54 53 54 56 7

Allmänt: Antalet barn i förskola har ökat något under perioden. Andelen små barn i förskola är relativt oförändrad sen förra året. avviker dock med ökad andel små barn på grund av att många barn går till skolan vilket genererar fler småbarnsplatser. I övrigt är avvikelserna mellan södertörnskommunerna och länet relativt små. : Antal barn i förskolan fortsätter att öka 2008. Andelen små barn ligger på samma nivå som 2007. : Antalet barn har stadigt ökat under de senaste åren och det fortsätter att öka under 2008. Andelen små barn har under de senaste åren varit i samma nivå. : Antal barn i förskolan fortsätter att öka 2008 och en viss platsbrist började bli märkbar under 2008. Andelen små barn har under de senaste åren legat tämligen oförändrat. : Andelen små barn har ökat under 2008, många barn går till skolan vilket genererar fler småbarnsplatser. : Ökningstakten i av antal barn i förskolan med 4,5 % i snitt de senaste sex åren och med 2,2 % under 2008 är relativt måttlig jämfört med ökningen i södertörnskommunerna i övrigt. : Under år 2008 hade kommunen en inflyttning i nybyggda bostäder som medförde en utökning av antalet barn i kommunen. Barnkullen född 2006 var också jämförelsevis hög. : Samtliga Södertörnskommuner har de senaste åren ökat i barnantal. är den kommun som sedan 2006 har ökat mest i antal barn och ligger även bland de högsta sett till andel barn. Denna ökning har medfört en stor utbyggnad för och det har ställt stora krav på verksamheten. En del av denna ökning beror på en stor tillströmning av flyktingar, vilket ytterligare ställer krav på verksamheten. Andelen små barn av de inskrivna skiljer sig inte nämnvärt kommunerna emellan. Sett till de senaste åren har heller inga stora förändringar skett. 8

Servicegrad Andel inskrivna barn i förhållande till åldersgruppen 1-5 år Servicegrad; andel inskrivna barn i förskola i förhållande till åldersgruppen 1-5 år 90 85 % 80 75 70 Sthlm län Andel inskrivna barn i förskola i förhållande till åldersgruppen 1-5 år Sthlm län 2005 77 77 78 81 78 81 81 81 78 2006 77 79 79 80 81 79 81 83 80 2007 80 80 80 78 82 79 82 84 81 2008 80 79 82 88 81 82 83 86 82 Allmänt: Servicegraden har generellt sett ökat senaste året. Några kommuner förklarar detta med ökad efterfrågan på förskoleplats på grund av högkonjunkturen. En annan förklaring är ökat utbud av förskoleplatser. Tre av södertörnskommunerna ligger under länsgenomsnittet. : Servicegraden 2008 ligger på samma nivå som för 2007. : Mellan åren 2006-2008 har vi i snitt legat runt 79-80 % i servicegrad utan några större förändringar, vårdnadsbidraget har introducerats under året och det har under 2008 gett en viss förändring av andelen inskrivna barn. : Servicegraden på förskolan har ökat konstant senaste åren och ligger genomsnittligt i förhållande till Stockholms län. Ökad servicegrad kan förklaras av utökat utbud av kommunala förskolor och enskilda familjedaghem. : s kommuns servicegrad för förskola har ökat under året. Det kan bero på att familjedaghemsplatserna har minskat i antal och hög inflyttning till kommunen. : Servicegraden i förskolan har ökat konstant senaste åren i hela Stockholms län. Från början har detta med införandet av allmän förskola att göra. De senaste årens ökning tros bero på att fler invånare arbetar eller studerar under tider av högkonjunktur. : Servicegraden på förskolan har ökat konstant senaste åren, sett till men även över hela Södertörn. Från början har detta med införandet av allmän förskola att göra. De senaste årens ökning tros bero på att fler invånare arbetar eller studerar under tider av högkonjunktur. 9

Andel inskrivna barn i kommunal regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn Andel inskrivna barn i kommunal regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn 100 80 60 40 20 0 Sthlm län Andel inskrivna barn i kommunal regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn Sthlm län 2005 96 87 77 96 93 68 85 78 69 2006 96 88 75 96 91 69 85 77 75 2007 96 90 81 96 93 65 91 69 74 2008 95 85 81 100 92 56 91 61 66 Allmänt: Val av huvudman för förskoleverksamhet varierar rätt kraftigt mellan kommunerna. Andelen inskrivna barn i kommunal regi varierar mellan 56 100 procent år 2008. Tendensen är att andelen barn i kommunal regi minskar inom länet. Detta syns särskilt i och. : Andelen barn i enskild regi ökar något. En enskild förskola inom kommunen har öppnat ytterligare två avdelningar. : Andelen barn i kommunal regi har minskat med 5 procentenheter och vi befinner oss på en mellannivå i förhållande till de andra kommunerna. : Andelen barn i kommunal regi ligger kvar oförändrat sen förra året. Endast två av de övriga södertörnskommunerna har lägre andel barn inskrivna i kommunal regi. : Antalet har ökat då vi har alla barn i kommunal regi, enskild regi avslutades till årsskiftet. : Merparten av de inskrivna barnen går i kommunal förskola. Nyetablering av en enskild förskola i tätorten pågår under 2009 och kan något minska andelen i kommunal regi framöver. : För två år sedan startade Pysslingen AB en ny förskola i kommunen och förra året ytterligare en. Det är detta som avspeglas i statistiken. : För två år sedan ökade andelen inskrivna barn i den kommunala förskolan. Detta berodde delvis på att kommunen återtog driften av två förskolor som tidigare varit enskilt drivna samt att den kommunala förskolan naturligt ökat mer i omfattning jämfört med den enskilda. 10

Andel inskrivna barn i enskild regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn Andel inskrivna barn i enskild regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn 100 80 60 40 20 0 Sthlm län Andel inskrivna barn i enskild regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn Sthlm län 2005 4 13 23 4 7 32 15 22 31 2006 4 12 25 4 9 31 15 23 25 2007 4 10 19 4 7 35 9 31 26 2008 5 15 19 0 8 44 9 39 34 Allmänt: Val av huvudman för förskoleverksamhet varierar rätt kraftigt mellan kommunerna. Andelen inskrivna barn i enskild regi varierar mellan 0 44 procent år 2008. Tendensen är att andelen barn i enskild regi ökar inom länet. Detta syns särskilt i och. : Andelen barn i enskild regi ökar något. En enskild förskola inom kommunen har öppnat ytterligare två avdelningar. : Andelen barn i enskild regi har ökat. Ökning av enskilda förskolor inom kommunen. : Andelen barn i enskild regi ligger på oförändrad nivå jämfört med förra året. : Har ingen i dagsläget. : En nyetablering av en enskild förskola i tätorten gjordes 2009, vilket framöver kan öka andelen barn i enskild regi. : För två år sedan startade Pysslingen AB en ny förskola i kommunen och förra året ytterligare en. Det är detta som avspeglas i statistiken. : För två år sedan minskade andelen inskrivna barn i den enskilda förskolan. Detta berodde delvis på att kommunen återtog driften av två förskolor som tidigare varit enskilt drivna samt att den kommunala förskolan naturligt ökat mer i omfattning jämfört med den enskilda. 11

Personal Personaltäthet antal barn per årsarbetare kommunal förskola Personaltäthet; antal barn per årsarbetare kommunal förskola 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Sthlm län Personaltäthet - antal barn per årsarbetare kommunal förskola Sthlm län 2005 5,5 6,2 5,2 5,5 5,5 5,0 5,3 5,5 5,2 2006 5,5 5,4 5,0 5,4 4,9 4,9 5,4 5,5 5,0 2007 5,8 6,4 5,4 5,2 5,4 5,1 5,6 5,2 5,1 2008 5,7 6,2 5,6 5,4 5,4 5,1 5,6 5,6 5,1 Allmänt: Det är marginella skillnader inom södertörnskommunerna jämfört med föregående år. Samma trend återfinns även inom länet i stort. Antal barn per årsarbetare i kommunal verksamhet varierar mellan södertörnskommunerna från 5,1 till 6,2 år 2008. : Antalet barn per årsarbetare har minskat 2008 något i förhållande till 2007. Ökad efterfrågan på förskoleplats i områden som hade brist på lokaler innebar större barngrupper, vilket påverkar personaltätheten negativt. : Antal barn per årsarbetare minskar. Ökad efterfrågan på förskoleplatser har minskat personaltätheten. : Antalet barn per årsarbetare har ökat något jämfört med 2007. Ökad efterfrågan på förskoleplatser på grund av stor nyinflyttning har minskat personaltätheten. : Antalet barn per årsarbetare är åter igen på 2006 års nivå. : Har de senaste fyra åren legat kring 5 barn per årsarbetare vilket stämmer rätt bra med snittet i Stockholms län. : När det gäller personaltätheten så varierar den rätt mycket kommunerna emellan. Merparten av kommunerna befinner sig runt 5,5 barn per årsarbetare men två kommuner sticker ut med låg respektive hög personaltäthet. För s del tros andelen barn per årsarbetare öka de kommande åren, som en konsekvens av den nu rådande lågkonjunkturen. : Nivån på de kommunala förskolorna är återställd efter ett års tillfällig nedgång. 12

Personaltäthet antal barn per årsarbetare enskild regi Personaltäthet; antal barn per årsarbetare enskild regi 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Sthlm län Personaltäthet - antal barn per årsarbetare enskild regi Sthlm län 2005 5,1 7,4 4,9 6,7 5,0 5,2 5,5 5,4 5,1 2006 5,2 5,7 5,0 6,7 5,3 5,0 5,7 5,1 5,0 2007 5,2 6,8 5,0-4,7 5,5 5,7 5,8 5,1 2008 6,1 5,7 4,9-4,1 5,2 5,8 5,8 5,5 Allmänt: Generellt sett är antalet barn per årsarbetare i enskild regi i länet något högre än i kommunal regi. Personaltätheten har sen förra året ändrats mer inom enskild verksamhet än inom kommunal verksamhet. Skillnaderna är störst inom tre av kommunerna. Antal barn per årsarbetare i enskild regi varierar mellan södertörnskommunerna från 4,1 till 6,1 år 2008. : Under 2005-2008 har antalet barn per årsarbetare ökat i enskild regi. För 2008 är det en ökning med nästan ett barn per personal. Personaltätheten inom den enskilda verksamheten är lägre än inom den kommunala verksamheten. : Personaltätheten är högre inom den enskilda verksamheten i jämförelse med kommunala alternativ. : Personaltätheten är högre inom den enskilda verksamheten. Det förklaras av att flera av de enskilda enheterna är små, vilket ofta innebär en högre personaltäthet. Ytterligare en förklaring kan vara att de enskilda enheterna har en lägre andel personal med högskoleutbildning. : Har ingen sådan verksamhet. : De enskilda förskolorna i har den högsta personaltätheten på södertörn. : Överensstämmer väl med personaltätheten i de kommunala förskolorna. 13

Utbildning andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning kommunal regi Utbildning; andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning - kommunal regi 100 80 60 40 20 0 Sthlm län Utbildning - andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning - kommunal regi Sthlm län 2005 36 37 35 62 46 41 44 40 42 2006 37 32 36 58 43 40 44 43 41 2007 35 32 33 54 45 45 42 47 40 2008 33 30 33 56 46 45 41 45 41 Allmänt: Tre av de åtta kommunerna har en markant lägre andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning än länet. Dessa tre kommuner ligger geografiskt nära storstaden vilket kan innebära en högre rörlighet och konkurrens. : Andelen personal i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning har minskat under treårsperioden. Under 2008 var det svårt att rekrytera förskollärare. Detta medförde konkurrens i Stockholmsregionen om ett litet antal personer. För att klara förskollärarbemanningen genomfördes flera olika insatser. Vi kan nu notera att det inför höstterminen 2009 rekryterats ca 30 högskoleutbildade förskollärare. Förhoppningen är att trenden nu bryts och att vi får in fler utbildade förskollärare i verksamheten. Det pågående pedagogiska utvecklingsarbetet som genomförs inom förvaltningen är troligtvis en bidragande orsak till att det är lättare att rekrytera utbildad personal. : Under 2008 var det svårt att rekrytera förskollärare. har under året arbetat hårt med rekrytering av förskolelärare och förhoppningsvis kommer det att ge effekt på sikt. : Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning är oförändrad sen förra året och ligger fortfarande bland de kommuner som har lagts andel pedagogiskt högskoleutbildade. arbetar aktivt med att rekrytera fler förskollärare och behålla de förskollärare som finns bland annat genom att stärka och lyfta fram yrkesrollen som förskollärare i olika utbildningsinsatser. : s kommun har högst andel personal med pedagogisk högskoleutbildning i jämförelse med övriga södertörnskommuner. Andelen har ökat något igen. : s kommunala förskola har en relativt hög andel förskollärare. 14

: Trots det utökade barnantalet har andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning ej minskat på den kommunala sidan och till och med ökat inom den enskilda verksamheten. : De senaste åren är trenden i de flesta Södertörnskommuner att andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning minskat något. Med tanke på de senaste årens brist på förskollärare är det snarare märkligt att den inte minskat mer. Samtidigt som denna brist funnits har antalet barn i samtliga Södertörnskommuner ökat markant. Det innebär alltså att minskningen i andel inte innebär en minskning i antal. De lägre siffrorna beror snarare på ett större barnantal. : arbetar aktivt för att öka andelen förskollärare. Vi har en strävan/mål på 60 procent pedagogiskt högskoleutbildade i förskolan. Utbildning andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning enskild regi Utbildning; andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning - enskild regi 100 80 60 40 20 0 Sthlm län Utbildning - andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning - enskild regi Sthlm län 2005 35 46 27 100 62 28 42 30 40 2006 42 36 25 100 51 27 38 22 38 2007 39 42 29-41 33 48 42 38 2008 31 36 25-40 36 46 42 37 Allmänt: Variationerna mellan kommunerna är stora. Tre av södertörnskommunerna har högre andel pedagogiskt högskoleutbildade än i länet generellt. En av södertörnskommunerna har höjt sin andel pedagogiskt högskoleutbildade sen förra året. Andelen pedagogiskt högskoleutbildade inom länet är något lägre (fyra procentenheter) inom enskild verksamhet än inom kommunal. : Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning är lägre inom den enskilda verksamheten jämfört med den kommunala. Andelen har minskat med 8 % jämfört med 2007 samtidigt har antalet barn per personal i barngrupp ökat. : Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning är på en medelnivå i jämförelse med de andra kommunerna. 15

: Bland de förskolor som drivs i enskild regi är andelen med pedagogisk högskoleutbildning låg och lägre än föregående år. s enskilda förskolor har lägst andel pedagogiskt högskoleutbildade av alla södertörnskommunerna. Endast 25 procent har högskoleutbildning vilket är en minskning med fyra procentenheter jämfört med år 2007. : Finns ingen verksamhet. : Även när det gäller de enskilda förskolorna har en relativt stor andel förskollärare. : Trots det utökade barnantalet har andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning ej minskat på den kommunala sidan och till och med ökat inom den enskilda verksamheten. : Skillnaden kommunerna emellan när det gäller den kommunala verksamheten tycks befästas när man tittar på den enskilda verksamheten. 16

Ekonomi Kostnad per inskrivet barn inkl lokaler kommunal förskola Kostnad per inskrivet barn inkl lokaler - kommunal förskola 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Kostnad per inskrivet barn inkl lokaler - kommunal förskola 2005 94 688 93 818 104 093 97 032 102 159 94 912 100 333 92 916 2006 99 704 99 227 113 840 105 089 109 307 100 031 104 426 103 328 2007 100 800 94 149 117 400 106 601 112 086 107 572 109 502 107 844 2008 107 479 100 168 118 300 105 000 115 939 109 931 110 132 117 154 Allmänt: Kostnaden per inskrivet barn varierar med 16 986 kr om man jämför kommunen med högsta respektive lägsta kostnad per inskrivet barn. Skillnaden 2007 var 17 937 kr. : Platskostnaden per inskrivet barn har ökat. Löne- och prisökningar samt ökade lokalkostnader och kapitalkostnader är en del av förklaringen. Ytterligare analys måste göras för att få klarhet i vad som ytterligare är orsaken till den ökade kostnaden. : Den ökade efterfrågan på förskoleplatser har inneburit att förskolorna har haft en stabil nivå av barn. Detta har inneburit effektiva verksamheter med förhållandevis låg kostnadsmassa per barn. : Kostnaden per inskrivet barn har minskat till under 2006 års nivå, lokalvårdskostnaderna lyftes ur skolpengen. Den nya modellen kan vara orsak till minskning vi ser. : Den kommunala förskolan har en relativt hög kostnad per barn. Detta kan förklaras av en förhållandevis god personaltäthet i kombination med en hög andel förskollärare. : En viss nyetablering, både permanent och tillfällig, med nybyggnation har ökat lokalkostnadsdelen per barn. : De flesta Södertörnskommunerna ligger kostnadsmässigt nära varandra. sticker dock ut med en markant lägre kostnad per barn för 2008. Detta kan dock förklaras med att har den lägsta personaltätheten och den lägsta andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning. Två faktorer som är de huvudsakliga kostnadsdrivarna inom förskoleverksamheten. 17

: Orsaken till s höga kostnadsnivå är att antalet barn i kommunal regi har minskat med totalt 172 barn från 2007 till 2008. Enheterna har dragit ner på personal då barnantalet minskat, men övriga kostnader har inte justerats ned i motsvarande grad. Bland annat har lokalkostnaderna ökat. Andel personalkostnad kommunal förskola Andel (%) personalkostnad - kommunal förskola 78 76 74 72 70 68 66 64 Andel personalkostnad - kommunal förskola 2005 74 74 72 75 75 76 74 75 2006 75 75 72 73 75 76 74 73 2007 75 75 72 73 75 73 74 74 2008 73 75 72 70 74 71 72 69 Allmänt: Personalkostnadens andel av kostnaden i kommunala förskolor varierar mellan 69 procent och 75 procent år 2008. : Andelens personalkostnader har minskat med två procentenheter. har en lägre andel personal med högskoleutbildning 2008 jämfört med föregående år. : Det har inte skett någon större förändring de senaste åren av andelen personalkostnad. : Personalkostnaden i förhållande till totala kostnader är oförändrad mot föregående år. : Andelen personalkostnad har minskat på grund av att fyra avdelningar har flyttat in under samma tak, ger personalminskning som resultat. : Samtliga kommuner ligger nära varandra när det gäller personalkostnadens andel av den totala kostnaden. Inga större förändringar har här skett de senaste åren. : Personalkostnadernas andel av totalen har sjunkit, då lokalkostnaderna ökat. 18

Andel kostnader för lokaler och inventarier Andel kostnader för lokaler och inventarier 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Andel kostnader för lokaler och inventarier 2005 11,6 15 12,5 9,2 11,1 12,6 17,0 14,1 2006 10,8 15 12,8 9,0 10,1 12,1 16,9 14,7 2007 11,3 16 12,6 11,6 12,6 12,0 16,9 14,4 2008 11,4 15 12,5 18,1 14,7 11,1 17,4 16,3 Allmänt: Av totala kostnaderna används ca 11-17 procent för lokaler och inventarier. : Andelen lokalkostnad har ökat marginellt. : Förhållandet lokalkostnader har inte ändrats nämnvärt. : Ligger på samma nivå som åren tidigare. : Andelen lokalkostnad har ökat från föregående år då vi 2008 var tvungna att hyra in oss i temporära lokaler. : Lokalkostnaderna har ökat genom en nettoutbyggnad i kommunen av nya avdelningar samtidigt som vissa avvecklingskostnader funnits för verksamhet som upphört. : När det gäller lokaler och inventarier skiljer sig kommunerna mycket åt. Andelen rör sig här mellan 11 och över 17 procent av den totala kostnaden. har den högsta andelen kostnad för lokaler och inventarier inom Södertörn. En intressant jämförelse kan göras mellan och. 2008 har 72 procent personalkostnader och 17,4 procent lokaler och inventarier, vilket ger närmare 90 procent av den totala kostnaden, och lämnar 10 procent till övrigt. har 71 procent personalkostnader och 11,1 procent lokaler och inventarier, vilket ger närmare 82 procent av den totala kostnaden. Här skiljer alltså 8 procent som har mer till övriga kostnader, eller cirka 8 800 kr per barn och år. Detta visar vilken effekt skillnaden i lokal- och inventariekostnaden har. : Lokalkostnadernas andel av totalen har ökat, då nya lokaler byggts i kommunen. 19

Definitioner Södertörns nyckeltal - förskoleverksamhet Källa: Skolverkets jämförelsetal www.jmftal.artisan.se Bilaga 1 Nyckeltal Definition Barn Antal barn i förskola Samtliga barn som var inskrivna i förskola oavsett om verksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi. Med enskild regi avses förskola som kommunen har ett övergripande ansvar för men som drivs av annan huvudman än kommunen. Andel små barn 0-3 år av inskrivna barn Andel av samtliga inskrivna barn som var 0-3 år. Servicegrad Servicegrad; andel inskrivna barn i Andel av befolkningen i åldern 1-5 år som var inskrivna i kommunal förskola eller förskola som drivs förhållande till åldersgruppen 1-5 år i enskild regi. Andel inskrivna barn i kommunal regi Andel av samtliga inskrivna barn som var inskrivna i verksamhet som anordnades i kommunal regi. Personal Personaltäthet; antal barn per årsarbetare Antal inskrivna barn dividerat med antal årsarbetare. I antalet årsarbetare har antalet anställda som kommunal förskola arbetar med barn (exklusive städ- och kökspersonal samt personal som medverkar i arbetet genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder) räknats om till heltidstjänster med hjälp av tjänstgöringsgraden Personaltäthet; antal barn per årsarbetare Antalet inskrivna barn dividerat med antal årsarbetare. I antalet årsarbetare har antalet anställda enskild regi räknats om till heltidstjänster med hjälp av tjänstgöringsgraden. Utbildning; andel årsarbetare med pedagogisk Andel årsarbetare i kommunala förskolor med förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning högskoleutbildning - kommunal regi eller lärarutbildning. 20

Utbildning; andel årsarbetare med pedagogisk Andel årsarbetare i enskilda förskolor med förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning högskoleutbildning - enskild regi eller lärarutbildning. 2. Nyckeltal Definition Ekonomi Kostnad per inskrivet barn inkl lokaler Total kostnad för förskola som anordnas i kommunal regi dividerat med genomsnittligt antal.-kommunal förskola inskrivna barn i kommunala förskolor (genomsnitt av antal inskrivna barn den 15 oktober föregående år och nyckeltalsåret). Andel personalkostnad - kommunal förskola Andel av den totala kostnaden per barn som utgörs av kommunens kostnader för personal (löner och personalomkostnader). Andel kostnad för lokaler och inventarier Andel av den totala kostnaden per barn som utgörs av kommunens kostnader för lokaler och inventarier. Kostnad per heltidsbarn inkl lokaler Total kostnad för förskola i kommunal regi dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn omräknat.- kommunal förskola till heltidsbarn. 21