Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol
När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift är att fatta ett beslut som är till barnets bästa. I domstol handläggs ärende om vårdnad, boende och umgänge som ett civilrättsligt mål där föräldrarna är parter. Som part talar föräldrarna var för sig i sina yrkanden om hur de vill att domstolen ska besluta. Domstolens uppgift är att fatta beslut som är till barnets bästa. För att få ett underlag att bedöma det så ger de ofta socialtjänstens familjerätt i uppdrag att genomföra en utredning om barnets situation. Det uppdrag som domstolen lämnar är ofta generellt utformat när det gäller vårdnad, boende och/eller umgänge men kan ibland vara begränsat till en viss frågeställning. I den här broschyren får du som förälder information om hur en sådan utredning går till. Domstolens uppdrag I uppdraget talar domstolen om vilken/vilka socialnämnder som får i uppdrag att utse handläggare för utredningen. Vilka handläggare som utses är ett beslut i enlighet med föräldrabalken och det kan inte överklagas. Som regel utses två handläggare att genomföra utredningen. Utredningstid Domstolen anger i sitt beslut när de vill att utredningen ska vara klar. Målsättningen är att utredningen ska påbörjas så snart som möjligt och att den ska redovisas till domstolen inom angiven tid. Ofta behöver dock handläggarna begära förlängd tid. Utredningen kanske inte har kunnat genomföras så som planerat eller har det under utredningsförfarandet kommit fram omständigheter som gör att ytterligare uppgifter behöver hämtas in. Bosatta i olika kommuner Är ni som föräldrar bosatta i olika kommuner blir det normalt den kommun där barnet är folkbokfört som får huvudansvar för att genomföra utredningen. Ofta görs utredningen i samarbete mellan de båda hemkommunerna, med en handläggare från vardera kommun. Utredarna gör som regel hembesök hos båda föräldrarna då de också träffar barnet. Syftet med hembesöket är att utredarna bekantar sig med barnet, träffar barn och föräldrar tillsammans och ser barnets hemmiljö. Informationssamtal Utredningen inleds som regel med att ni föräldrar bjuds in till ett gemensamt informationssamtal. Vid informationsmötet går ni tillsammans med handläggarna igenom planeringen för hur utredningen ska genomföras och vilka kontakter handläggarna avser att ta med olika referenspersoner.
Hot och våld Kontakta handläggaren om det, utifrån att det har förekommit hot eller våld, inte är lämpligt att ni båda föräldrar deltar i samma informationsmöte. Kontroll av uppgifter i register Inom utredningens ram kontrollerar handläggarna vilken kännedom om barnet och er föräldrar som finns hos socialtjänsten sedan tidigare. I första hand sker kontrollen hos den/de nuvarande hemkommunerna men ibland kan det finnas skäl att begära utdrag från eventuella tidigare hemkommuner och från polis- och kronofogderegister. Finns det ny partner eller andra barn med i bilden kan även de komma att omfattas av registerkontroll. Enskilda utredningssamtal En stor del av utredningen bygger på uppgifter som hämtas in i enskilda samtal med dig som förälder. Du får då tillfälle att berätta hur du ser på barnets situation och på vilket sätt barnet kan växa upp under så goda förhållanden som möjligt. Samtalen kommer också att beröra vilken syn du har på den andre föräldern och vilka möjligheter det finns för er att samarbeta runt barnet. Du har möjligheter att rätta sakfel och lämna synpunkter på handläggarnas skriftliga sammanställningar av dina egna uppgifter. Barns rätt att komma till tals Enligt lagstiftningen har alla barn rätt att komma till tals i frågor som rör dem själva. Det finns i lagstiftningen inte angivet någon åldersgräns för när barn har rätt att bestämma. Tills barnet blir myndigt faller det därför alltid under vuxnas ansvar att bedöma vilken betydelse barnets viljeinriktning ska få för det slutliga beslutet. Huvudregeln är att handläggarna samtalar med barnet och barnet ska ges möjligheter att tala om sin inställning, men handläggarna kan också komma fram till att någon redovisning av barnets inställning inte bör ske. Handläggarna kan behöva träffa barnet vid flera tillfällen för samtal. Som förälder är det viktigt att du tänker på att barnet är i en beroendesituation gentemot er föräldrar och att det ofta innebär stora lojalitetskonflikter att säga sin vilja. Referenssamtal För att få en så belysande bild av barnet som möjligt kan uppgifter från referenter hämtas in. I första hand är det personer som har yrkesmässig kontakt med barnet, till exempel personal från förskola, skola eller barnhälsovård. I vissa fall kan det även vara värdefullt att få uppgifter som gäller dig som förälder, från till exempel psykiatri eller missbruksvård. Handläggaren får kontakta de referenter som behövs för utredningen, utan hinder av sekretess. Referenten avgör utifrån sin sekretess om de efterfrågade uppgifterna kan lämnas ut till handläggaren. För att underlätta ber handläggaren därför er föräldrar om samtycke till att referenter får lämna ut uppgifter. Ny partner Det är vanligt att vi inom utredningsuppdraget även samtalar med föräldrars eventuella nya partner.
Utredningen Innan den skriftliga utredningen sänds till domstol får du som förälder möjlighet att läsa den. Det är möjligt att i begränsad omfattning bemöta uppgifter som har lämnats av andra. Eftersom ärendet i domstol gäller en tvistefråga är det naturligt att du och den andre föräldern inte ger samstämmiga beskrivningar av barnets situation. Föräldrar som kommer överens Om du under utredningstiden kommer överens med den andra förälderns så kan ni återkalla yrkandet hos domstolen. Utredningen avbryts då. För att få juridisk giltighet måste ni skriva ner er överenskommelse i ett avtal som godkänns av socialnämnden, eller be domstolen fastsälla den i en dom. Om ni föräldrar tror att det finns möjlighet att komma överens med hjälp av samarbetssamtal kan ni be att få utredningen vilande under den tid som sådana samtal genomförs. Bedömningen I handläggarnas bedömning görs en sammanvägning av de uppgifter som har lämnats. Bedömningen rör framför allt barnets relation till respektive förälder, vikten av barnets egen inställning, respektive förälders lämplighet som vårdnads-, boende-, och umgängesförälder, hur barnets behov av en nära och god kontakt med respektive förälder kan tillgodoses samt respektive förälders vilja och förmåga att samarbeta med den andre föräldern. I utredningsuppdraget ingår att handläggare ska lämna ett förslag till beslut till domstolen, om det inte är olämpligt. Handläggarnas förslag till beslut ska vara till barnets bästa. Riskbedömning I utredningen ska utredarna särskilt bedöma om det finns risk för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller för att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. Skyldighet att anmäla oro för barnet Kommer det under utredningsförfarandet fram uppgifter som tyder på att barnet behöver skydd eller att det finns anledning till oro för barnet så är handläggarna skyldiga att informera den enhet inom individ- och familjeomsorg som gör så kallade barnavårdsutredningar enligt socialtjänstlagen. Om du inte tycker att utredningen är bra Det är de handläggare som har tilldelats utredningsuppdraget som avgör hur utredningen ska gå till. Du kan som förälder tala om för dem vad du anser vara viktigt och vill ska komma fram i utredningen, men handläggarna behöver inte ta de kontakter som du önskar om de inte tycker att det tillför utredningen något. Det är domstolen som avgör om utredningen ger ett tillräckligt gott underlag för att bedöma och besluta om barnets bästa. Om du som förälder anser att utredningen har brister i det avseendet bör du ta upp det i domstolen. Du kan i domstolen också begära att viktiga personer kallas in som vittnen. Handläggarna för utredningen har vittnesplikt om de kallas till huvudförhandling. Sekretess Handläggarna arbetar under socialtjänstsekretess vilket innebär att de uppgifter som kommer fram i utredningen får lämnas till utomstående endast om det står klart att det inte är till skada för barnet, er föräldrar eller någon annan till er närstående. Handläggarna har dock rätt att kontakta referenter som bedöms som viktiga för utredningen. Anmälningsskyldighet och vittnesplikt bryter sekretessen.
Framtagen i samarbete med informationsenheten 2015-01-15 Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Box 43, 360 73 Lenhovda Telefon växel 0474-470 00 www.uppvidinge.se