HELSINGBORG 203 HELSINGB 5 ORG

SI Stadens måluppfyllelse 2013 HELSINGBORG 2035

Innehåll Stadsövergripande Läsanvisning 3 Helsingborgs stad 4 Nämnder och styrelser Barn- och utbildningsnämnden 12 Vård- och omsorgsnämnden 23 Utvecklingsnämnden 29 Socialnämnden 36 Stadsbyggnadsnämnden 42 Kulturnämnden 51 Idrotts- och fritidsnämnden 58 Räddningsnämnden 63 Miljönämnden 68 Överförmyndarnämnden 74 Kommunstyrelsen 78 Styrelsen för kärnfastigheter 85 Kontakt stadsledningsförvaltningen, avdelningen för ekonomi och styrning Telefon 042-10 50 00 E-post helsingborg@helsingborg.se Webbplats helsingborg.se Omslag hstd reklambyrå ab

Läsanvisning Om Stadens måluppfyllelse 2013 I denna publikation presenteras måluppfyllelsen för Helsingborgs stad och dess nämnder och styrelser 2013. Publikationen är ett komplement till Helsingborgs stads årsredovisning 2013. För en utförligare presentation av Helsingborgs stads verksamhet och ekonomi 2013 hänvisas till årsredovisningen. Denna kan hämtas från www.helsingborg.se. Måluppfyllelse Publikationen Stadens måluppfyllelse 2013 inleds med staden följt av nämnder och styrelser. Varje kapitel innehåller stadens/nämndens/styrelsens styrkort och måluppfyllelse 2013. Respektive kapitel inleds med en tabell innehållande aktuella mål och måluppfyllelsen 2013. Ett måls måluppfyllelse baseras på utfallet i de mätetal som finns kopplade till målet. Bedömningen av måluppfyllelse görs genom symboler med färgerna grönt, gult och rött. = Utfallet stämmer överens med uppsatt mål och är uppfyllt. = Resultatet är inte helt uppnått jämfört med uppsatt mål = Inga/begränsade framsteg är påvisade för att uppnå uppsatt mål = Mätningen är inte genomförd Efter redovisningen av målen följer styrkorten i sin helhet presenterat per perspektiv. Måluppfyllelsen inom perspektiven sammanfattas i en perspektivmätare. Mätarens utfall beräknas utifrån måluppfyllelsen för samtliga mätetal inom perspektivet. Inom respektive perspektiv redovisas alla mätetal med målvärde och utfall. Mätetalens måluppfyllelse visas med hjälp av färgerna grönt, gult och rött. Till varje mätetal finns en kommentarer till utfallet. Stadens styrmodell Balanserad styrning är stadens gemensamma styrmodell för mål- och resultatstyrning och innebär att alla nämnder/styrelser och dess verksamheter i Helsingborgs stad har fastställt egna mål som leder mot stadens mål och vision Helsingborg 2035. Modellen innebär att prioriterade och mätbara mål formuleras inom de fyra perspektiven medborgare, ekonomi, organisation och framtid. Varje perspektiv innehåller mål, mätetal och målvärden som sammanställs i ett styrkort. Perspektivet medborgare: Hur vi uppfyller medborgarnas förväntningar och behov Perspektivet ekonomi: Hur vi använder resurserna på bästa sätt utifrån uppdraget Perspektivet organisation: Hur vi utformar arbetssätt och processer för att på bästa sätt tillgodose medborgarnas behov utifrån uppdraget Perspektivet framtid: Hur vi utvecklar verksamheten långsiktigt för att möta de förändringar och förutsättningar som vi står inför Styrkort Styrkort är ett måldokument som visar vilka mål, mätetal och målvärden som prioriteras. Staden har tre nivåer av styrkort; stadens styrkort, nämndstyrkort och verksamhetsstyrkort. De tre nivåerna hålls samman genom målkedjan. Stadens mål är utgångspunkten för att ta fram mål för respektive nämnd och styrelse. Verksamheten tar sedan fram mål utifrån nämndens/styrelsens prioriterade mål. Mål Målformuleringarna i styrkortet pekar ut vad den politiska ledningen (stadens styrkort och nämndstyrkort) eller chefen (verksamhetsstyrkort) vill att verksamheten ska uppnå vid en viss tidpunkt. Målen utformas så det utifrån den samlade bilden ska vara möjligt att bilda sig en uppfattning om vad som är det viktigaste för organisationen. Mätetal och målvärden För att närmare definiera vad som ska uppnås och för att kunna bedöma måluppfyllelsen, ska varje mål i styrkortet innehålla minst ett mätetal och ett målvärde. Mätetalens syfte är att möjliggöra en bedömning av hur väl ett mål har uppfyllts. Målvärden visar vilket resultat som ska uppnås under perioden, det vill säga vad målsättningen är. 3

Helsingborgs stad Stadens mål och måluppfyllelse Perspektiv Stadens mål Måluppfyllelse Medborgare Ekonomi Organisation Framtid Alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg Barn och ungas uppväxtvillkor i Helsingborg ska förbättras Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt Helsingborg ska erbjuda ett tilltalande utbud inom kultur och fritid Stadens ekonomi ska vara god Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare Helsingborgs stads kommunikation ska vara relevant och tillgänglig Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige Helsingborgs stad ska ligga i framkant i miljö- och klimatfrågor Helsingborgs attraktivitet ska utvecklas Stadens mål och mätetal Medborgare Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg Barn och ungas uppväxtvillkor i Helsingborg ska förbättras Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt Poäng trygghetsmätningar Max 2,1 poäng 1,7 Uppfattning om äldreomsorgen hos medborgare över 65 år enligt index Andel barn i familjer med försörjningsstöd i förhållande till totalt antal barn Andel elever i kommunal samt fristående grundskolan och gymnasieskolan som är nöjda med verksamheten Andel elever i kommunal samt fristående grundskola med behörighet till gymnasieskolan Andel föräldrar till barn i kommunal samt fristående förskola, grundskola och obligatorisk särskola som är nöjda med sina barns skola Antal resurssvaga områden som lyft sig enligt utvecklingsindex Arbetslöshet i förhållande till städer över 100 000 invånare Medborgarna om inflytandet i kommunen Nöjd-Inflytande-Index Minst 51 indexvärde 43 Max 11,8 % 11,6 Minst 88 % 89 Minst 92 % 90 Minst 95 % 96 Minst 5 st (speglar tidigare års utfall) Max 2 % högre 1,9 Minst 43 40 2 4

Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Totala antalet detaljplanelagda bostäder i buffert som inte är äldre än 5 år från att bostäderna vunnit laga kraft Minst 2 800 3 172 Helsingborg ska erbjuda ett tilltalande utbud inom kultur och fritid Antal institutioner med fler besökare Minst 5 3 Fritidsmöjligheter enligt Nöjd-Region- Index Minst 74 71 Alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg Poäng trygghetsmätningar; Polisens trygghetsmätning 2013 visar på ett utfall på 1,7 poäng, vilket är en förbättring jämfört med föregående års utfall på 1,9 poäng och utfallet 2011 på 2,1 poäng. Målvärdet är satt till 2,1 poäng. Utfallet registreras på en skala med nivåerna 0-6 där ett lågt utfall är bra. Nivå 2 motsvarar ett "inte särskilt påtagligt problem". Det sammanfattande trygghetsindexet, som byggs upp av svaren på 33 nyckelfrågor, visar på en positiv utveckling av situationen i Skåne genom åren. Undersökningarna riktar sig till allmänheten och fångar den lokala trygghetsbilden i form av upplevda problem och oro för att utsättas för brott. Uppfattning om äldreomsorgen hos medborgare över 65 år enligt index; Utfallet för mätetalet uppgår till indexvärde 43 på en indexskala från 0-100 vilket är en liten förbättring jämfört med 2012 då indexvärdet var 42. Målvärdet är satt till indexvärde 51 vilket inte har uppnåtts. Även om resultatet har förbättrats något är det klart lägre än 2011 års resultat på indexvärde 51. Detta mätetal är ett specialmått för Helsingborg som bygger på SCB:s medborgarundersökning och kan inte jämföras med andra kommuner. 2013 baseras indexet på 147 svarande. Resultatet för samtliga svarande (oavsett ålder) är 48 vilket är oförändrat jämfört med 2012 och 2011. Barn och ungas uppväxtvillkor i Helsingborg ska förbättras Andel barn i familjer med försörjningsstöd i förhållande till totalt antal barn; Andelen barn i hushåll med försörjningsstöd har minskat från 11,9 procent föregående år till 11,6 procent 2013. Målvärdet för 2013 var satt till 11,8 procent vilket har uppnåtts. Den nedåtgående trenden av antalet barn i försörjningsstödshushåll har hållit i sig året ut. Det genomsnittliga värdet på antal barn i försörjningsstödshushåll har minskat från 2 503 föregående år till 2 461 barn i år. Omvärldsfaktorer som påverkar andelen barn i familjer med försörjningsstöd i förhållande till totalt antal barn är bland annat arbetslöshet, otillräcklig sjukpenning, antal enskilda hushåll med försörjningsstöd och storleken på hushåll med försörjningsstöd. Antalet hushåll som någon gång under året erhållit försörjningsstöd har minskat det senaste året från 4 401 till 4 369, vilket motsvarar en minskning om 0,7 procent. Diagram 1. Andel barn i familjer med försörjningsstöd i förhållande till totalt antal barn, procent 14 12 10 8 6 4 2 0 9,3 8,2 8,4 10,4 10,4 11,8 11,9 11,6 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Andel elever i kommunal samt fristående grundskola och gymnasieskola som är nöjda med verksamheten; Utfallet är hämtat från barn- och utbildningsnämndens attitydundersökning 2013 som samtliga elever i grund- och gymnasieskolan deltagit i. Svarsfrekvensen var 78 procent. Av de 14 679 elever som har besvarade enkäten var det 89 procent som angav att de är nöjda med sin skola. För elever i grundskolan var utfallet 91 procent och för gymnasieskolans elever 87 procent. Resultatet på 89 procent är en förbättring jämfört med föregående års resultat på 85 procent. Andel elever i kommunal samt fristående grundskola med behörighet till gymnasieskolan; Utfallet visar andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasieskolan. Totalt för stadens grundskolor är utfallet 90 procent vilket är en förbättring jämfört med 2012 då utfallet var 89 procent. Resultatet för de kommunala grundskolorna är 88 procent efter sommarskola och resultatet för de fristående grundskolorna är 93 procent. Det genomsnittliga utfallet för riket är 88 procent (87 procent för kommunala skolor och 93 procent för friskolor). Resultatet för grundskolorna i Helsingborg har förbättrats jämfört med både 2012 och 2011. Andelen behöriga till ett yrkesprogram i den kommunala grundskolan har ökat från 87 till 88 procent mellan 2012 och 2013. Motsvarande för fristående grundskolor är en ökning från 92 till 93 procent. 5

Från och med 2013 redovisas grundskolans betygsstatistik enligt den nya betygsskalan A-F. För att få behörighet till gymnasieskolans program krävs slutbetyg från grundskolan med lägst betyg E i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i minst fem andra ämnen, det vill säga totalt åtta ämnen. Diagram 2. Andel elever i kommunal samt fristående grundskola med behörigt till gymnasieskolan (med hänsyn tagen sommarskola i Helsingborgs kommunala skolor), procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 88 89 90 88 88 88 2011 2012 2013 Helsingborg Riket Andel föräldrar till barn i kommunal samt fristående förskola, grundskola och obligatorisk särskola som är nöjda med sina barns skola; Utfallet ligger 2013 på 96 procent och har förbättrats något jämfört med tidigare år (95 procent 2012 och 2011). Det är med andra ord en stor andel föräldrar som upplever sig nöjda med den verksamhet deras barn tar del av. Resultatet bygger på frågor i barn- och utbildningsnämndens attitydundersökning och avser 7 183 vårdnadshavare till barn i förskolor, grundskolor och grundsärskolor. Den kommunala förskolans svarsfrekvens ligger på 76 procent, vilket starkt bidragit till en total svarsfrekvens på 58 procent, en nästan tioprocentig ökning jämfört med förra året. Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt Antal resurssvaga områden som lyft sig enligt utvecklingsindex; Två av nio resurssvaga områden har lyft sig enligt utvecklingsindex vid jämförelse med föregående år. Mätetalet omfattar de nio, enligt detta index, mest resurssvaga områdena i Helsingborg. De områden som har förbättrats är Drottninghög och Dalhem. Eneborg och Högaborg har en oförändrad utveckling medan Fredriksdal, Söder, Närlunda, Adolfsberg och Planteringen har en viss tillbakagång. Utvecklingsindexet är en sammanvägning av variablerna ohälsotal, andel förvärvsarbetande, andel arbetslösa samt andel med försörjningsstöd per område i Helsingborg. Statistiken har en eftersläpning med ett år och årets utfall bygger på uppgifter som avser år 2012. Arbetslöshet i förhållande till städer över 100 000 invånare; Arbetslösheten i Helsingborg uppgick 2013 till 8,7 procent (8,9 procent 2012) medan beräkning av den samlade arbetslösheten för gruppen städer med fler än 100 000 invånare uppgick till 6,8 procent (6,7 procent 2012). Det innebär att skillnaden är 1,9 procentenheter, vilket är något bättre än målvärdet på 2 procentenheter. Utfallet är också en förbättring jämfört med föregående års resultat som var 2,2 procentenheter. Medborgarna om inflytandet i kommunen Nöjd- Inflytande-Index; Utfallet för nöjd-inflytandeindex uppgår till indexvärde 40 på en indexskala från 0-100, vilket ligger i linje med tidigare års utfall som har varierat från 39 till 43 indexvärde. För Helsingborgs stad är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Förtroende samt Påverkan som kan höja helhetsbetyget Nöjd- Inflytande-Index. Nöjd-Inflytande-Index för kommunerna i samma storleksklass (50 000 eller fler invånare) blev 41. Totala antalet detaljplanelagda bostäder i buffert som inte är äldre än 5 år från att bostäderna vunnit laga kraft; Antalet detaljplanelagda bostäder i buffert som inte äldre än 5 år uppgår till 3 172 bostäder. Resultatet uppvisar en fortsatt god måluppfyllelse och bufferten moderniseras löpande. Under året har bufferten fyllts på i samma takt som det har byggts och en stor andel av planerna, motsvarande nära 2000 bostäder, är yngre än två år. Helsingborg ska erbjuda ett tilltalande utbud inom kultur och fritid Antal institutioner med fler besökare; Mätetalet visar antal besökare under 2013 relaterat till besökarantalet 2012. De åtta kulturinstitutioner som är med i mätning är Sofiero, biblioteken, Kärnan, Dunkers kulturhus, Fredriksdal, Kulturmagasinet, Konserthuset och Stadsteatern. Av dessa har tre haft fler besökare 2013 jämfört med 2012. Dunkers, Stadsteatern och Kulturmagasinet uppvisar ett större besökarantal. En av förklaringarna till minskningen på Sofiero är att den entrébelagda säsongen senarelades med tre veckor på grund av sen vår samt att Sofiero Classic inte arrangerades. Det minskade besöksantalet på Kärnan beror på att öppettiderna har minskat jämfört med 2012. Under de fyra månader (majaugusti) som Kärnan hade öppet 2013 besökte fler personer anläggningen än under motsvarande månader 2012. På Fredriksdal var besökstappet på julmarknaden en bidragande orsak till att fjolårets besökssiffror inte kunde överträffas. Julmarknaden fick ställas in under två dagar på grund av stormovädret. Biblioteken har minskat antalet besök med 6

knappt 77 000 jämfört med 2012. Tappet är främst kopplat till områdesbiblioteken (-59 000) där åtta av nio områdesbibliotek uppvisar färre antal besök. Tabell 1. Antal besökare på kulturinstitutioner 2011 2012 2013 Sofiero 154 651 140 362 131 039 Bibliotek 1 069 889 1 098 988 1 022 091 Kärnan - 25 564 19 727 Dunkers kulturhus 555 961 588 272 595 038 Fredriksdal 164 291 174 403 157 769 Kulturmagasinet 5 730 4 454 6 327 Konserthuset 61 777 64 269 61 500 Stadsteatern 33 000 61 907 66 607 Fritidsmöjligheter enligt Nöjd-Region-Index; Utfallet för mätetalet uppgår till indexvärde 71 på en indexskala från 0-100. Detta motsvarar resultatet från föregående år och når inte riktigt upp till målvärdet på 74. Helsingborg har ett bra resultat i jämförelse med det genomsnittliga indexvärdet för alla kommuner (59) och kommuner i samma storleksklass (66). Endast Karlstad och Borås hade ett högre värde 2013 (73). Ekonomi Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad Minst 100 % 106 Stadens ekonomi ska vara god Koncernens soliditet Minst 25 % 32 Stadens soliditet Minst 58 % 58 Resultat skattefinansierad verksamhet Minst 118 mnkr 211 Stadens ekonomi ska vara god Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad; Skatteintäkterna uppgår till 6 013 mnkr, vilket överträffar de sammanlagda nettokostnaderna för verksamheten som uppgår till 5 682 mnkr. Skatteintäkterna i förhållande till verksamhetens nettokostnad uppgår därmed till 106 procent. Koncernens soliditet; Koncernens soliditet uppgick till 32 procent 2013, vilket är 5 procentenheter större än föregående år. Målvärdet om 25 procent är därmed infriat. Koncernens soliditetsförbättring är en effekt av årets goda resultat där realisationsvinster från fastighetsförsäljningar har förbättrat Helsingborgshems egna kapital med ca 400 mnkr. Detta får en omedelbar positiv effekt på såväl Helsingborgshems soliditet som på koncernens soliditet. Stadens soliditet; Stadens soliditet, justerat för koncerninterna mellanhavanden via internbanken, uppgår till 58 procent vilket ligger i nivå med tidigare års utfall. Soliditeten beskriver hur stor andel av de totala tillgångarna som är finansierade med egna medel och stadens soliditet är bland de högsta av landets kommuner. Resultat skattefinansierad verksamhet; Stadens målsättning om en god ekonomisk hushållning motsvarar ett resultat som är 2 procent av skatter och statsbidrag vilket 2013 innebär 118 mnkr. Resultatet för skattefinansierad verksamhet uppgår till 211 mnkr, vilket innebär att staden överträffar den finansiella målsättningen. Resultatutfallet beror på en lång rad faktorer som ofta tar ut varandra. En intäkt som inte var beaktad var den återbetalning av premier från AFA sjukförsäkringar för åren 2005 och 2006 på 92 mnkr. Utan denna hade resultatet legat väsentligt närmare budget. 7

Organisation Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare Helsingborgs stads kommunikation ska vara relevant och tillgänglig Ledarindex Medarbetarindex Rankning kommun som arbetsgivare Antal e-tjänster som stadens förvaltningar tillhandahåller Kommunrankning - webbinformation till medborgarna Minst 80 indexvärde Minst 78 indexvärde Plats 4 eller bättre 79 74 Minst 125 st 140 Plats 10 eller bättre 5 8 Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare Ledarindex; Utfallet kommer från årets medarbetarundersökning och HME-värdet för ledarskap (Hållbart medarbetarengagemang). Utfallet på 79 av 100 ligger strax under målvärdet på 80 men är fortfarande ett bra resultat. Det är också en förbättring jämfört med 2012 (78) och 2011 (77). Genomsnittet för de 49 kommuner som hittills har offentliggjort sina resultat för 2013 är 76. Medarbetarindex; Utfallet kommer från medarbetarundersökningen. Medarbetarindex är ett sammanfattande resultat för medarbetarnas inställning till sin arbetssituation. Utfallet på 74 av 100 ligger på samma nivå som förra året och en bit ifrån målvärdet på 78. Mätmetoden i undersökningen har ändrats och det går inte att jämföra utfallet med år före 2012. Medarbetarindex går inte att jämföra med övriga organisationer men Helsingborgs stads resultat i Motiverad Medarbetar Index (MMI), som också är en del av undersökningen, hamnar på 69. Detta är ett starkt resultat. Det genomsnittliga resultatet i CMA:s Sverigeundersökning ligger på 63. Rankning kommun som arbetsgivare; Resultatet kommer från Universums undersökning Företagsbarometern som riktar sig till studenter. Helsingborgs placering som en attraktiv arbetsgivare blir en rankning och jämförelse med andra kommuner. Målsättningen var plats 4 och vid jämförelse med övriga kommuner som deltar i undersökningen kommer Helsingborg på plats 5 (ekonomi plats 4 av 12, civilingenjörer plats 5 av 19 och högskoleingenjörer plats 6 av 16). 2012 placerades Helsingborg på plats 4 och 2011 på plats 8. Helsingborgs stads kommunikation ska vara relevant och tillgänglig Antal e-tjänster som stadens förvaltningar tillhandahåller; Vid årsskiftet 2013 tillhandahöll staden 140 e-tjänster vilket klart överstiger målvärdet på 125 st. Av dessa 140 e-tjänster är fyra stycken appar via smarta telefoner. Som e-stad och framförallt med service till invånarna är Helsingborg i framkant. Staden har en bred flora av e-tjänster, som det kontinuerligt hämtas feedback till från de som använder tjänsterna. Staden har byggt en rejäl bas av tjänster där målet nu är att utveckla dessa ytterligare. Även Helsingborgs fria surfzoner är uppmärksammade både i Sverige och utomlands. Diagram 3. Antal e-tjänster som stadens förvaltningar tillhandahåller 160 140 120 100 80 60 40 20 0 21 60 111 140 2010 2011 2012 2013 Kommunrankning - webbinformation till medborgarna; Utfallet kommer från Sveriges kommuner och landstings årliga undersökning av Sveriges kommuners webbplatser. Målsättningen att nå plats 10 eller bättre infriades då Helsingborg hamnade på 8:e plats. Helsingborg fick 91 poäng av 100 möjliga. En liten förbättring jämfört med 2012 och 2011. Genom undersökningen går det att analysera vilka områden på helsingborg.se som behöver förbättras. 8

Framtid Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige Helsingborgs stad ska ligga i framkant i miljöoch klimatfrågor Rankning nystartade företag Näringslivsrankning Nöjd-Kund-Index (företagens bedömning av service i aktiva ärenden) Energianvändning i stadens lokaler Rankning Sveriges Bästa Miljökommun Plats 4 eller bättre Plats 40 eller bättre Minst 65 indexvärde Max 160 kwh/m2 Plats 10 eller bättre Utsläpp växthusgaser per invånare Max 5,7 ton 5,4 4 53 67 149 11 Luftförorening, årsmedelvärde kvävedioxid Max 28 µg/m3 26,5 Svenskarnas favoritkommuner Plats 6 eller bättre 6 Helsingborgs attraktivitet ska utvecklas Rekommendation att flytta till Helsingborg Minst 78 indexvärde 75 Nöjd-Region-Index Minst 70 indexvärde 66 Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige Rankning nystartade företag; Mätetalet speglar antal nystartade företag per tusen invånare. Under 2013 registrerades 999 företag i Helsingborg, vilket ger ett utfall om 7,5 företag per tusen invånare. Målvärdet är att Helsingborg ska ligga inom topp 4 i gruppen av städer med över 100 000 invånare, en grupp på totalt 14 städer. Helsingborg hamnade på plats 4 och målet är uppnått (Stockholm, Göteborg och Malmö fick ett högre utfall). Utfallet för Helsingborg 2012 var även det 999 företag och 2011 var det 1 082 företag. På riksnivå har det mellan 2012 och 2013 skett en minskning med 2,0 procent av antalet nyregistrerade företag medan det inom gruppen av städer med över 100 000 invånare har skett en marginell ökning med 0,4 procent. Näringslivsrankning; Helsingborg stad hamnar 2013 på plats 53 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat. Detta är en försämring jämfört med 2012 (plats 20) och uppfyller inte heller stadens målsättning om plats 40 eller bättre. 168 av de 400 Helsingborgsföretag som tillfrågades i undersökningen valde att delta. Resultatet visar att Helsingborg gick tillbaka i attitydfrågorna och i det sammanfattande omdömet. Nyföretagande, andel i arbete och andel med högre utbildning är faktorer som pekar uppåt i Svenskt Näringslivs ranking. Nöjd-Kund-Index (företagens bedömning av service i aktiva ärenden); Helsingborgsföretagarna är mer nöjda med kommunens service nu än för två år sedan, men det finns fortfarande saker som kan bli bättre. Utfallet för 2013 blev 67 i indexvärde, en ökning från 62 i indexvärde 2011. Det genomsnittliga utfallet för deltagande kommuner har ökat marginellt från 66 till 67. Det innebär att Helsingborgs resultat ligger i linje med genomsnittet för övriga kommuner (2013 deltog 190 kommuner i undersökningen och 2011 deltog 166 kommuner). Undersökningen genomfördes via enkäter med frågor inom fem områden där kommunen fattar myndighetsbeslut: serveringstillstånd, markupplåtelse, bygglov, miljö- och hälsoskyddstillsyn inklusive livsmedelskontroll och brandtillsyn. En viktig del i det fortsatta förbättringsarbetet är en ny så kallad lotsfunktion som ska göra det enklare för företag att få sina ärenden genom den kommunala förvaltningen. Helsingborgs stad ska ligga i framkant i miljö- och klimatfrågor Energianvändning i stadens lokaler; Utfallet för energianvändning påvisar ett fortsatt bra resultat. Värdet uppgår till cirka 149 kwh/m 2 och år och överträffar målvärdet på 160 KWh/m 2 och år. 9

Statistiken visar att energistrategins delmål för år 2020 på 155 kwh/m 2 och år är uppfyllt. Nu siktar staden mot 2035 års mål på 136 kwh/m 2 och år. Den objektsvisa statistiken visar på att gjorda tekniska åtgärder och driftoptimeringar har fått stort genomslag i ett antal objekt. Dock visar statistiken även på att ett antal objekt har ökat sin energianvändning. Nybyggda objekt har haft en positiv påverkan med en användning som ligger avsevärt under medelvärdet. Incitamentsprogrammet för hyresgäster och driftbolag som startades under 2012, har även 2013 bidragit till det goda resultatet. Kärnfastigheter har intensifierat samarbetet med miljöförvaltningen inom utbildning och kommunikation gentemot hyresgästerna. Som ett bra exempel på ett framgångsrikt projekt kan nämnas "Den hållbara skolstaden" där gymnasieskolornas personal och elever tillsammans med aktörer från energimyndigheten, Öresundskraft, Campus, miljöförvaltningen och Kärnfastigheter har minskat energianvändningen med 19 procent mellan åren 2009-2013. Diagram 4. Energianvändning i stadens lokaler, kilowattimmar per kvadratmeter 250 200 150 100 50 0 198 194 196 193 179 174 171 163 158 149 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Rankning Sveriges Bästa Miljökommun; Helsingborgs stad hamnade på 11:e plats i kommunrankingen 2013. Rankingen görs av Miljöaktuellt och presenterades på våren 2014. Poängmässigt är det tätt mellan kommunerna i topp, Helsingborg fick 37,5 poäng och vinnaren 40,7 poäng. Helsingborg ligger i framkant inom de flesta områden som Miljöaktuellts enkät undersöker. Frågorna i enkäten och de indikatorer som Miljöaktuellt använder skiftar något från år till år. Anledningen till att staden tappat placeringar jämfört med tidigare år beror bland annat på exploateringen av jordbruksmark och grönområden i tätortsområden och att andelen inköpt ekologisk mat i staden fortfarande är lägre än i flertalet andra kommuner. Utsläpp växthusgaser per invånare; Antal utsläppta ton växthusgaser per invånare uppgår till 5,4 och totalt för Helsingborg är utsläppet 710 672 ton. Dessa siffror speglar utfallet för 2011 eftersom beräkningsmetoden har två års fördröjning. Värdet är bättre än föregående år men relativt oförändrade de senaste fem åren. Sett över tid har det blivit nästan en halvering av ton per invånare sedan 1990 och detta är framförallt hänförligt till avsevärt lägre utsläpp avseende energiförsörjning. Inom transportsektorn är värdena relativt oförändrade över tid. Staden arbetar kontinuerligt med att minska både sina egna och andras utsläpp. Luftförorening, årsmedelvärde kvävedioxid; Utfallet för perioden januari till december 2013 visar på relativt låga värden. Värdet för Drottninggatan uppgår till 26,6 mikrogram/m 3 medan värdet Södra Stenbocksgatan uppgår till 26,4 mikrogram/m 3. Sammanvägt uppgår detta till 26,5 mikrogram/m 3. Detta är bra värden jämfört med målvärdet om 28 mikrogram och tidigare års utfall. Jämfört med 2012 har värdet för Drottninggatan minskat med 5,3 mikrogram/m 3 och värdet för Södra Stenbocksgatan har minskat med 1,6 mikrogram/m 3. I den trafikflödesmätning som gjordes i november 2013 uppmättes trafikmängden på Drottninggatan till 18 800 fordon i genomsnitt per vardagsdygn. För år 2012 var denna siffra 21 500 fordon. Trafikmätningen som gjordes på Södra Stenbocksgatan under samma månad visar att trafikmängden var på samma nivå som 2012, ca 16 500 fordon per vardagsdygn. Trafikmängden är en faktor som påverkar halten i gaturummet, men i vilken utsträckning den uppmätta minskningen har haft en inverkan på årets mätresultat går inte att fastställa. Diagram 5. Årsmedelvärde kvävedioxid, mikrogram per kubikmeter 40 35 30 25 20 15 10 5 0 28 28 34 25 33 Helsingborgs attraktivitet ska utvecklas Svenskarnas favoritkommuner; I november 2013 genomförde TNS SIFO en undersökning av svenskarnas intryck av ett antal större svenska städer. Helsingborg hamnade på 6:e plats av de 28 kommuner som är med i undersökningen. Detta är en plats högre jämfört med mätningen i maj 2013 och ytterligare en plats bättre jämfört med mätningen i november 2012. Målsättningen om plats 6 är därmed uppfylld. Den kommun som fortsatt ligger längst upp på listan är Gotland följt av Göteborg. Övriga kommuner i Skåne som ingår i mätningen är Lund (7), Kristianstad (25) och Malmö (26). 25 23 22 31 32 27 28 27 26 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Drottningatan Södra Stenbocksgatan 10

Rekommendation att flytta till Helsingborg; Helsingborg strävar efter att vara en attraktiv stad för människor och i SCB:s medborgarundersökning återfinns frågan "Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till din kommun?". Helsingborgs resultat är 75 på en indexskala från 0-100 vilket är något lägre än målvärdet på 78. Det genomsnittliga värdet bland de 131 deltagande kommunerna är 63 och genomsnittsresultatet för större städer är 68. Helsingborg kommer på plats 13 om kommunerna rankas utifrån frågan. Resultatet för Helsingborg 2012 var 76. Nöjd-Region-Index; Utfallet för Nöjd-Region- Index uppgår till indexvärde 66 på en indexskala från 0-100 vilket underskrider målvärdet om indexvärde 70. Resultatet var detsamma 2012 men något högre 2011 (indexvärde 69). Det genomsnittliga värdet bland de 131 deltagande kommunerna är 59 och genomsnittsresultatet för större städer är 63. Helsingborg kommer på plats 19 om kommunerna rankas utifrån frågan. 11

Barn- och utbildningsnämnden Nämndens mål och måluppfyllelse Perspektiv Nämndens mål Måluppfyllelse Medborgare Ekonomi Organisation Framtid Arbetsro och trygghet ska säkerställas i all verksamhet Verksamhetens måluppfyllelse ska förbättras Elever och vårdnadshavare ska vara nöjda med verksamheten Alla elever ska ha fullständiga betyg Tjänstegarantierna ska uppfyllas Skol- och fritidsförvaltningens personal ska ha hög kompetens beträffande hållbar utveckling Ekonomin ska vara i balans Skol- och fritidsförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare Skol- och fritidsförvaltningens kommunikation ska vara relevant och tillgänglig Informations- och kommunikationsteknik ska användas som ett naturligt stöd i uppdraget Barn och unga ska erbjudas en stimulerande lärmiljö Barn och ungdomar skall stärka sin förmåga att tänka fritt och söka egna lösningar Barn- och utbildningsnämndens verksamhet ska minska sin negativa miljöpåverkan Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöfrågor Alla medarbetare ska vara kunniga och kompetenta Stadens förskolor och skolor ska vara ett attraktivt val Nämndens mål och mätetal Medborgare Att barn och ungdomar är trygga i verksamheten är en förutsättning för lärande. Av resultaten från årets attitydundersökning framgår att barn och elever i hög grad känner sig trygga i verksamheten. Undersökningen visar också att elever och vårdnadshavare är fortsatt mycket nöjda med verksamheten. Kunskapsresultaten i grund- och gymnasieskolan har i flertalet fall förbättrats jämfört med föregående läsår. Flera resultat från nationella prov är bättre, i synnerhet resultaten i årskurs tre och sex är mycket positiva. Andelen elever med godkända betyg i alla ämnen i grundskolan ökar för andra året i följd. Även andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram visar en positiv utveckling. I gymnasieskolan fortsätter en svagt uppåtgående utveckling av resultaten under 2013. Andelen elever i gymnasieskolan som uppnår grundläggande behörighet till universitet och högskola har ökat men är fortfarande på en för låg nivå. Arbetet med att skapa tydligt fokus på resultat och tydliggöra ansvaret på gymnasieskolans olika nivåer måste därför fortsätta. 12

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Arbetsro och trygghet ska säkerställas i all verksamhet Verksamhetens måluppfyllelse ska förbättras Elever och vårdnadshavare ska vara nöjda med verksamheten Alla elever ska ha fullständiga betyg Andel barn i förskolan som känner trygghet i verksamheten. Andel elever i grundskolan som känner trygghet i verksamheten. Andel elever i gymnasieskolan som känner trygghet i verksamheten. Andel elever som uppnår kravnivån på nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 3. Andel elever som uppnår kravnivån på nationella proven i matematik i grundskolans årskurs 3. Andel elever som uppnår kravnivån på nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 6. Andel elever som uppnår kravnivån på nationella proven i engelska i grundskolans årskurs 6. Andel elever som uppnår kravnivån på nationella proven i matematik i grundskolans årskurs 6. Andel elever som uppnår lägst provbetyg E på nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 9. Andel elever som uppnår lägst provbetyget E på nationella proven i engelska i grundskolans årskurs 9. Andel elever som uppnår lägst provbetyg E på nationella proven i matematik i grundskolans årskurs 9. Andel elever som uppnår lägst provbetyg E på nationella proven i engelska 5 i gymnasieskolan. Andel elever som uppnår lägst provbetyg E på nationella proven i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 i gymnasieskolan. Andel elever som uppnår lägst provbetyg E på nationella proven i matematik 1 på respektive program i gymnasieskolan Andel vårdnadshavare till barn i förskolan som är nöjda med verksamheten Andel elever i grundskolan som är nöjda med verksamheten Andel elever i gymnasieskolan som är nöjda med verksamheten Andel elever i grundskolans årskurs 6 som har lägst betyg E i samtliga ämnen Andel elever i grundskolan som har slutbetyg i alla ämnen. Andel elever i grundskolan behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Andel elever i gymnasieskolan som uppnår grundläggande behörighet till högskola och universitet. Minst 96 % 99 % Minst 95 % 95 % Minst 95 % 97 % 90 % 82 % 90 % 74 % Minst 85 % 93 % Minst 92 % 94 % Minst 85 % 96 % Minst 95 % 92 % Minst 95 % 95 % Minst 90 % 87 % Minst 90 % 95 % Minst 90 % 90 % Minst 85 % 90 % Minst 92 % 97 % Minst 90 % 90 % Minst 90 % 85 % Minst 90 % Minst 84 % 78 % Minst 92 % 88 % Minst 92 % 83 % 13

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Tjänstegarantierna ska uppfyllas Skol- och fritidsförvaltningens personal ska ha hög kompetens beträffande hållbar utveckling Tjänstegaranti: Vi garanterar att ditt barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår Tjänstegaranti: Vi garanterar att ditt barn kan räkna efter sitt andra skolår Andel pedagoger som har genomgått utbildning för hållbar utveckling 100 % 96 % 100 % 93 % 75 % Arbetsro och trygghet ska säkerställas i all verksamhet Andel barn i förskolan som känner trygghet i verksamheten; I barn- och utbildningsnämndens årliga attitydundersökning betygsätter vårdnadshavare till barn i förskola/pedagogisk omsorg bland annat trygghet och trivsel i verksamheten. Årets resultat med 99 procent nöjda är mycket högt och det ligger, liksom tidigare år, över målvärdet. Svarsfrekvensen i årets undersökning var 76 procent, totalt svarade 3390 av 4454 vårdnadshavare. Andel elever i grundskolan som känner trygghet i verksamheten; Trygghet är en förutsättning för lärande. Årets utfall på 95 procent är därför mycket glädjande. Utfallet är tre procentenheter bättre jämfört med föregående år och vi når därmed det uppsatta målvärdet för 2013. Noteras bör att urvalet är större än tidigare, då numera samtliga grundskolans årskurser ingår. Svarsfrekvensen var 88 procent. Andel elever i gymnasieskolan som känner trygghet i verksamheten; Utfallet från årets attitydundersökning visar att 97 procent av eleverna känner sig trygga. Det är hela fem procentenheter bättre jämfört med föregående år och vi överträffar det uppsatta målvärdet. Inför 2012 renodlades målvärdet så att enbart utfallet av trygghetsmätningen för gymnasieskolan redovisas. Noteras bör att urvalet är större än tidigare, då numera samtliga gymnasieskolans årskurser ingår i undersökningen. Svarsfrekvensen i år var 71 procent. Verksamhetens måluppfyllelse ska förbättras Andel elever som uppnår kravnivån på nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 3; Utfallet visar att 82 procent av eleverna uppnår kraven på de nationella proven i årskurs 3 vilket är sju procentenheter bättre än förra året. Måttet bygger på sammanvägda delprov med kravet att alla elever ska klara samtliga delprov. De enskilda delprovsresultaten är goda, men mycket arbete återstår för att säkra att alla elever når målen på varje enskilt delprov. Att det är olika elever som inte klarar olika delprov gör också att utfallet blir lägre. Även att det är vissa delprov som sticker ut på helheten ger förutsättningar för att identifiera vilka områden som kräver mer fokus och satsa därefter. Goda språkkunskaper är en förutsättning och ett medel för att uppnå goda resultat också i andra ämnen. En särskild satsning på språk har därför gjorts inom alla verksamheter under 2013. Jämförelse med riket är i år ej möjlig då ämnena svenska och svenska som andraspråk redovisas separat i den officiella statistiken. Mätetalet kommer att anpassas efter detta i 2014 års styrkort. Andel elever som uppnår kravnivån på nationella proven i matematik i grundskolans årskurs 3; Utfallet är två procentenheter bättre än 2012. Resultat är gott jämfört med rikssnittet på 67,7 procent. Resultatet bygger på sammanvägda delprov med kravet att alla elever ska klara samtliga åtta delprov. De enskilda delprovsresultaten är goda, men mycket arbete återstår för att säkra alla elever når målen på varje enskilt delprov. Att det är olika elever som inte klarar olika delprov gör också att utfallet blir lägre. Att det är vissa delprov som sticker ut på helheten ger också förutsättningar för att identifiera vilka områden som kräver mer fokus. De kommunala grundskolorna ingår från och med hösten 2013 i den nationella satsningen Matematiklyftet som leds av Skolverket. Andel elever som uppnår kravnivån på nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 6; Utfallet är mycket gott, 93 procent, och ligger betydligt över uppsatt målvärde. Eleverna i årskurs 6 fick under 2013 betyg för första gången. De nationella proven är i år utformande som så att provbetyget är baserat på den totala prestationen för alla delprov, vilket innebär att om inte kravnivån på ett delprov upp- 14

nås kan detta kompenseras genom ett gott resultat på övriga delprov. Jämförelse med riket är i år ej möjlig då ämnena svenska och svenska som andraspråk redovisas separat i den officiella statistiken. Andel elever som uppnår kravnivån på nationella proven i engelska i grundskolans årskurs 6; Utfallet är mycket gott, 94 procent, och ligger över uppsatt målvärde. Resultatet ligger på samma nivå som rikssnittet på 94,3 procent. Eleverna i årskurs 6 fick under 2013 betyg för första gången. De nationella proven är i år utformande som så att provbetyget är baserat på den totala prestationen för alla delprov, vilket innebär att om inte kravnivån på ett delprov uppnås kan detta kompenseras genom ett gott resultat på övriga delprov. Resultaten per delprov är vägledande och ger förutsättningar till att identifiera de områden som kräver mer fokus och arbete. Andel elever som uppnår kravnivån på nationella proven i matematik i grundskolans årskurs 6; Utfallet i år är mycket gott, 96 procent, och ligger betydligt över uppsatt målvärde. Det är också högre än rikssnittet som ligger på 93,7 procent. Eleverna i årskurs 6 fick under 2013 betyg för första gången. De nationella proven är anpassade efter detta och bedömningen bygger numera på provbetyg. Detta gör att jämförelse med tidigare år inte är möjlig. Andel elever som uppnår lägst provbetyg E på nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 9; Efter en uppgång 2012 har resultaten vänt svagt nedåt, från 93 till 92 procent. Det återstår fortfarande en del arbete för pedagoger och rektorer då det gäller att säkra att alla elever når målen. Att analysera vilka delprov som sticker ut ger förutsättningar att identifiera vilka områden som kräver mer fokus. Jämförelse med riket är i år ej möjlig då ämnena svenska och svenska som andraspråk redovisas separat i den officiella statistiken. Andel elever som uppnår lägst provbetyget E på nationella proven i engelska i grundskolans årskurs 9; Den uppåtgående trenden när det gäller resultaten på nationella proven i engelska har stannat av och vänt svagt nedåt, även om vi fortfarande når uppsatt målvärde på 95 procent. Jämfört med riket ligger vi strax under genomsnittet på 96,7 procent. Proven är uppbyggda som så att kravnivån på ett delprov inte behöver uppnås för att man ska klara kravnivån för det slutliga provbetyget. Detta innebär alltså att om inte kravnivån på ett delprov uppnås kan detta kompenseras genom ett gott resultat på övriga delprov. Att analysera om olika delprov sticker ut ger förutsättningar att identifiera vilka områden som kräver mer fokus och rikta insatser därefter. Andel elever som uppnår lägst provbetyg E på nationella proven i matematik i grundskolans årskurs 9; Resultaten i matematik har blivit bättre under de senaste fyra åren och årets resultat visar en förbättring med åtta procentenheter sen föregående år. Jämfört med riket är resultat drygt 2 % under snittet på 89,6 procent. Insatta åtgärder i form av matematiksatsningar i de lägre årskurserna och kompetensutvecklingsinsatser för grundskolans lärare har bidragit till förbättrade resultat. Vi når dock fortfarande inte uppsatt målvärde. Den tidigare påbörjade satsningen inom matematik fortsätter därför. De kommunala grundskolorna ingår från och med hösten 2013 även i den nationella satsningen Matematiklyftet som leds av Skolverket. Andel elever som uppnår lägst provbetyg E på nationella proven i engelska 5 i gymnasieskolan; Utfallet från nationella prov i Engelska 5 vårterminen 2013 är jämförbart med föregående års resultat och ligger fem procentenheter över uppsatt målvärde. Resultatet omfattar elever vid samtliga kommunala gymnasieskolor i Helsingborg och som läser enligt Gy 2011. Eleverna har således börjat i gymnasieskolan hösten 2011 eller senare. Andel elever som uppnår lägst provbetyg E på nationella proven i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 i gymnasieskolan; Utfallet har sjunkit något jämfört med 2012 och hamnar i nivå med uppsatt målvärde. Variationen i resultat mellan olika program är stor. Resultatet omfattar elever vid samtliga kommunala gymnasieskolor i Helsingborg och som läser enligt Gy 2011. Eleverna har således börjat i gymnasieskolan hösten 2011 eller senare. Andel elever som uppnår lägst provbetyg E på nationella proven i matematik 1 på respektive program i gymnasieskolan; Jämfört med föregående år är resultatet avsevärt bättre och ligger över uppsatt målvärde. Utfallet är det samlade resultatet från nationella prov i kurserna Matematik 1A, Matematik 1B och Matematik 1 C vårterminen 2013. Resultatet omfattar elever vid samtliga kommunala gymnasieskolor i Helsingborg och som läser enligt Gy 2011. Eleverna har således börjat i gymnasieskolan hösten 2011 eller senare. 15

Elever och vårdnadshavare ska vara nöjda med verksamheten Andel vårdnadshavare till barn i förskolan som är nöjda med verksamheten; Målvärdet är uppnått med god marginal. 97 procent av föräldrarna upplever sig vara nöjda med verksamheten i våra förskolor. Det är en glädjande siffra som överträffar förra årets utfall med två procentenheter. Andel elever i grundskolan som är nöjda med verksamheten; Årets utfall visar att 90 procent av eleverna är nöjda med verksamheten, en ökning med fyra procentenheter jämfört med föregående år som gör att vi därmed når uppsatt målvärde. Den lokala analysen avgör vilka åtgärder som behövs vid de enheter vars resultat ligger under målvärdet. Detta mätvärde särredovisades 2012 för första gången. Noteras bör att urvalet är större än tidigare, då numera samtliga grundskolans årskurser ingår i undersökningen. Andel elever i gymnasieskolan som är nöjda med verksamheten; Utfallet visar en viss uppgång och 85 procent av eleverna är nöjda med verksamheten. Vi når inte vårt målvärde och en lokal analys på programnivå/elevgruppsnivå måste göras för att avgöra varför femton procent av eleverna inte är nöjda med gymnasiets verksamhet. Noteras bör att urvalet är större än tidigare, då numera samtliga gymnasieskolans årskurser ingår i undersökningen. Alla elever ska ha fullständiga betyg Andel elever i grundskolans årskurs 6 som har lägst betyg E i samtliga ämnen; Något utfall kan inte redovisas. Skolverket har valt att ännu inte rapportera detta utfall eftersom det finns oklarhet hur resultatet ska kunna mätas. De enskilda skolorna kan välja i vilken årskurs eleverna börjar läsa en del av ämnena vilket medför att jämförbarhet inte är möjlig i dagsläget. Andel elever i grundskolan som har slutbetyg i alla ämnen; Från och med 2013 redovisas grundskolans betygsstatistik enligt den nya betygsskalan A-F. Andel elever i grundskolan med slutbetyg i alla ämnen inkluderar alltså betyget F. Det som här redovisas är dock den andel som uppnått minst betyg E i samtliga ämnen. Utfallet har blivit tre procentenheter bättre jämfört med föregående år. Resultatet ligger strax över rikssnittet på 77 procent. Den positiva trenden fortsätter men vi når ännu inte vårt uppsatta målvärde. Vi arbetar därför med att skapa tydligt fokus på resultat och att tydliggöra ansvaret på alla nivåer, med utgångspunkt att alla elever ska nå målen i samtliga ämnen. Andel elever i grundskolan behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram; Från och med 2013 redovisas grundskolans betygsstatistik enligt den nya betygsskalan A-F. För att få behörighet till gymnasieskolans program krävs slutbetyg från grundskolan med lägst betyg E i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i minst fem andra ämnen, det vill säga totalt åtta ämnen. Resultatet ligger något över förra årets nivå men vi är ännu inte i nivå med målvärdet. Mätningen har liksom 2012 skett efter genomförd sommarskola och utfallet avser andel behöriga till yrkesprogram av de som sökt till gymnasieskolan. Rikssnittet ligger på 87,6 procent, men det ska noteras att rikets siffra avser utfallet innan sommarskola vilket gör att resultaten inte är strikt jämförbara. Det är fortfarande alltför många elever som inte når målen. En fördjupad diskussion kring hur de olika ansvarsnivåerna ska agera och samverka för att åstadkomma resultatförbättringar pågår. Andel elever i gymnasieskolan som uppnår grundläggande behörighet till högskola och universitet; Trenden med sjunkande resultat bröts 2012 och den svagt uppåtgående utvecklingen fortsätter 2013 då resultatet stigit med en procentenhet. Utfallet är några procent lägre än rikets som ligger på 86,8 procent som över tid också legat på en ganska stabil nivå. För att nå uppsatt mål arbetar vi med att skapa tydligt fokus på resultat och att tydliggöra ansvaret på gymnasieskolans olika nivåer. I syfte att få fler att fullfölja gymnasieskolan har projektet "Unga till arbete" startat. Avsikten är att detta ska fungera som ett pilotprojekt för att utveckla arbetet och nå högre måluppfyllelse. Tjänstegarantierna ska uppfyllas Tjänstegaranti: Vi garanterar att ditt barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår; Beträffande läsaskriva garantin är utfallet 96 procent för 2013, vilket innebär att måluppfyllelsen är densamma som för 2012. Elever med olika förutsättningar tillkommer kontinuerligt i verksamheten vilket kan göra det svårt för pedagogerna att säkra en hundraprocentig måluppfyllelse. Skolorna utarbetar åtgärdsprogram för att möta elevers behov av särskilt stöd. En särskild språksatsning, både i förskola och skola, har påbörjats under 2013 med fokus på att stärka språket hos alla barn och elever. Goda språkkunskaper är en förutsättning och ett medel för att uppnå goda resultat också i andra ämnen. 16

Att ha tillgång till sitt modersmål underlättar språkutveckling och lärande. Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet är viktiga inslag för att förbättra resultaten. Tjänstegaranti: Vi garanterar att ditt barn kan räkna efter sitt andra skolår; När det gäller räknagarantin är utfallet 93 procent för 2013, vilket är en förbättring med en procentenhet i jämförelse med 2012. Förbättringen av resultatet beträffande räknagarantin är glädjande men måluppfyllelsen behöver öka ytterligare. Analysen av orsakerna till resultatet måste ytterligare fördjupas. Satsningen på att förbättra pedagogernas kompetens och matematikförståelse fortsätter. Förvaltningen deltar därför i Matematiklyftet, en nationell satsning som på uppdrag av regeringen startades under 2013 och som genomförs i Skolverkets regi. Matematiklyftet är en fortbildning i matematikdidaktik för lärare som undervisar i matematik och som syftar till att stärka och utveckla kvaliteten i matematikundervisningen. Skol- och fritidsförvaltningens personal ska ha hög kompetens beträffande hållbar utveckling Andel pedagoger som har genomgått utbildning för hållbar utveckling; Något utfall finns inte att redovisa avseende pedagoger. Den utbildning som har genomförts, Atmos, har riktats till bland andra skolledare, vaktmästare, kökspersonal samt personal på förvaltningskontoret, däremot inte pedagoger. De nationella styrdokumenten för förskola och skola har uttalade krav på lärande för hållbar utveckling. För att åstadkomma läroplanernas intentioner krävs snarare ett långsiktigt och kontinuerligt arbete för att skapa ett övergripande förhållningssätt i dessa frågor, än ett specifikt utbildningstillfälle. En miljöpedagogisk utbildning för våra pedagoger behöver därför en annan utformning. Arbete med att utforma denna pågår på förvaltningen. Ekonomi Barn- och utbildningsnämnden har att redovisa en ekonomi i balans. Det innebär att inga större under- eller överskott får uppstå, utan tilldelade resurser ska utnyttjas i verksamheten. En stabil ekonomi är grunden för att kunna bedriva en långsiktigt stabil verksamhet. I nuläget prognostiseras överskott inom såväl förskolan och gymnasieskolan, medan grundskolan visar ett nollresultat på total nivå. Värt att notera är att de kommunala gymnasieskolorna lyckats anpassa ekonomin och nu redovisar en ekonomi i balans. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Ekonomin ska vara i balans Bokslutsutfall +-0 29 774 tkr Ekonomin ska vara i balans Bokslutsutfall; Bokslutet för Barn- och utbildningsnämnden visar på ett överskott på 29,4 mnkr. Överskottet uppstår framförallt på en övergripande nivå inom gymnasieskolan, där färre elever än beräknat har deltagit i verksamheten. Samtidigt har genomsnittskostnaden per elev sjunkit och intäkterna överstigit budgeterad nivå. Även förskolan bidrar till överskottet, framförallt genom ett mindre överskott på många av stadens enheter. De verksamheter som tidigare redovisat underskott har haft i uppdrag att arbeta in dessa, vilket även detta bidragit till nämndens positiva resultat. 17

Organisation Resultatet från årets medarbetarundersökning visar att såväl medarbetarindex som ledarindex på förvaltningen ligger i paritet med index för hela staden. Förvaltningens resultat är bättre än 2012. Årets attitydundersökning till barn och elevers vårdnadshavare visar att de är nöjda med information och kommunikation från verksamheten, resultatet har förbättrats från föregående år. Antalet e-tjänster som förvaltningen tillhandahåller har ökat och är nu uppe i 21 e-tjänster. Däremot visar årets medarbetarundersökning att förvaltningens tjänster när det gäller kommunikation och information inte uppfyller medarbetarnas behov fullt ut. Resultatet visar en försämring över tid. I takt med att allt mer information görs tillgänglig via vårt intranät ökar också behovet av en tydlig struktur. Sjukfrånvaron inom Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ligger på 4,5 procent under året. Det betyder att sjukfrånvaron i princip ligger på en oförändrad nivå jämfört med 2012. Medvetenheten om såväl kvalitetsmässigt som ekonomiskt negativa konsekvenser av frånvaro är hög i organisationen. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Skol- och fritidsförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare Skol- och fritidsförvaltningens kommunikation ska vara relevant och tillgänglig Informations- och kommunikationsteknik ska användas som ett naturligt stöd i uppdraget. Medarbetarindex Minst 87 74 Ledarindex Minst 87 79 Sjukfrånvaro Högst 5 % 4,5 % Andel vårdnadshavare som är nöjda med förvaltningens information och kommunikation Minst 92 % 94 % Antal e-tjänster som förvaltningen tillhandahåller Minst 20 21 Andel medarbetare som upplever att förvaltningens tjänster uppfyller behovet av kommunikation och information Andel av personalen som anser sig ha tillräcklig kompetens avseende digitala verktyg för att fullgöra sitt uppdrag Andel av personalen som upplever att de digitala verktyg som arbetsgivaren tillhandahåller utgör ett stöd för att fullgöra uppdraget Minst 87 % 77 % Minst 90 % Minst 90 % Skol- och fritidsförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare Medarbetarindex; Utfallet för 2013 års medarbetarindex för Skol- och fritidsförvaltningen hamnar på 74, vilket är detsamma som index för staden som helhet. Jämförelser med resultat från andra stora, liknande organisationer visar att resultatet är mycket gott. Eftersom förvaltningen utgör en stor andel av stadens totala personalstyrka påverkar utfallet också i hög grad index för staden som helhet. Det är inte möjligt att göra en direkt jämförelse med resultatet från 2012 eftersom frågorna som ingår i index för 2013 inte är desamma. Det innebär att nämndens ambitiösa målvärde på index 87, vilket är satt utifrån de förutsättningar som gällde 2012, inte heller blir direkt jämförbart. Fortsatta analyser av resultatet på varje enhet är en förutsättning för att identifiera förbättringsområden och att framöver kunna arbeta för att höja måluppfyllelsen. Ledarindex; Utfallet för 2013 års ledarindex för Skol- och fritidsförvaltningen hamnar på 79 vilket är detsamma som för staden som helhet. Jämförelser med resultat från andra stora, liknande organisationer visar att resultatet är mycket gott. Eftersom förvaltningen utgör en väsentlig del av stadens totala organisation och personalstyrka 18

påverkar förvaltningens resultat i hög grad stadens samlade index. Det är inte möjligt att göra en direkt jämförelse med resultatet från 2012 eftersom frågorna som ingår i index för 2013 inte är desamma. Det innebär att nämndens ambitiösa målvärde på index 87, vilket är satt utifrån de förutsättningar som gällde 2012, inte heller blir direkt jämförbart. Fortsatta analyser hos varje chef, tillsammans med sina medarbetare, är en förutsättning för att identifiera förbättringsområden och därefter kunna arbeta för att höja måluppfyllelsen. Sjukfrånvaro; Helårsutfallet för sjukfrånvaron i förvaltningen är för perioden januari-december 2013 4,5 procent. Det är marginellt högre, 0,1 procentenhet, än motsvarande siffra för 2012. Vi håller oss alltså fortsatt under den uppsatta gränsen på 5 procent vilket är positivt. En viss sjukfrånvaro är ofrånkomlig. En alltför låg siffra kan vara en indikator att personalen går till arbetet trots sjukdom, alltså snarare sjuknärvaro. Skol- och fritidsförvaltningens kommunikation ska vara relevant och tillgänglig Andel vårdnadshavare som är nöjda med förvaltningens information och kommunikation; Utfallet för detta mätetal är på samma nivå som för 2012, 94 procent. Det är ett mycket bra utfall som överträffar nämndens målsättning för 2013. Utfallet baseras på enkät till samtliga vårdnadshavare inom förskola och vårdnadstagare med elever i årskurs 2, 5 och 8 i grundskolan, dvs. en stor andel av samtliga vårdnadshavare till barn och ungdomar i vår verksamhet. Antal e-tjänster som förvaltningen tillhandahåller; Förvaltningen är nu uppe i totalt 21 e-tjänster och målet för året har därmed nåtts. Andel medarbetare som upplever att förvaltningens tjänster uppfyller behovet av kommunikation och information; Detta mätetal följs upp via stadens gemensamma medarbetarundersökning. Årets resultat visar en försämring över tid, jämfört med 2011 ser vi en försämring på fjorton procent. Resultatet är inte enkelt att tolka på ett entydigt sätt. En möjlig förklaring kan vara att den interna informationen kan upplevas som svår att hitta. Allt mer information görs tillgänglig via vårt intranät, Insikten, som en central och viktig plats för vår gemensamma information. Därmed ökar också behovet av en tydlig struktur i verktyget såväl för den förvaltningsspecifika som stadsgemensamma informationen. Informations- och kommunikationsteknik ska användas som ett naturligt stöd i uppdraget Andel av personalen som anser sig ha tillräcklig kompetens avseende digitala verktyg för att fullgöra sitt uppdrag; Något utfall för året kan inte redovisas eftersom det inte var möjligt att följa upp som planerat via stadens medarbetarundersökning. Andel av personalen som upplever att de digitala verktyg som arbetsgivaren tillhandahåller utgör ett stöd för att fullgöra uppdraget; Något utfall för året kan inte redovisas eftersom det inte var möjligt att följa upp som planerat via stadens medarbetarundersökning. Framtid Förskolan och skolan ska stimulera barns och ungdomars lust att lära. Det ligger i pedagogernas uppdrag att skapa en god lärandemiljö utifrån gruppens och individens förutsättningar och behov. Resultaten från våra attitydundersökningar visar att förskolornas personal lyckas mycket väl med sitt uppdrag. Valfriheten i förskolan i Helsingborg är stor och vårdnadshavare till barn i förskolan är mycket nöjda med det val de gjort. Av vårdnadshavarna anger de flesta, 96 procent, att de kan rekommendera förskolan. Över 90 procent av eleverna känner sig delaktiga och upplever sig ha inflytande över verksamheten. Det är en indikation på att skolorna analyserat och utvecklat formerna för elevernas inflytande i utbildningen sedan 2012. Av föräldrarna till eleverna i grundskolan uppger 86 procent att de kan rekommendera sitt barns skola. Bland eleverna säger 84 procent att de kan rekommendera sin skola. Dessa resultat behöver analyseras på skolorna. En dialog med elever och föräldrar krävs för att ta reda på vad som ligger bakom utfallet så att åtgärder vidtas. 19

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Barn och unga ska erbjudas en stimulerande lärmiljö Barn och ungdomar skall stärka sin förmåga att tänka fritt och söka egna lösningar. Barn- och utbildningsnämndens verksamhet ska minska sin negativa miljöpåverkan Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöfrågor Alla medarbetare ska vara kunniga och kompetenta Stadens förskolor och skolor ska vara ett attraktivt val Andel vårdnadshavare som upplever att deras barns nyfikenhet och lust att lära stimuleras i förskolan. Andel elever i grundskolan som upplever att skolan stimulerar deras nyfikenhet och lust att lära. Andel elever i gymnasieskolan som upplever att skolan stimulerar deras nyfikenhet och lust att lära. Andel elever som formulerar egna mål för sitt lärande Andel elever som upplever att de har inflytande över sin utbildning. Energiförbrukning per kvadratmeter Andel verksamheter som aktivt arbetar med Grön flagg eller skola för hållbar utveckling Andel vårdnadshavare som är nöjda med kompetensen i verksamheten. Andel av personalen som anser att deras kompetens motsvarar de krav som ställs i arbetet. Andel av personalen som aktivt tar ansvar för sin kompetensutveckling Andel månadsanställd pedagogisk personal med lärarlegitimation. Andel vårdnadshavare som kan rekommendera förskolan till andra Andel vårdnadshavare som kan rekommendera skolan till andra. Andel elever som kan rekommendera sin skola till andra Minst 95 % 98 % Minst 90 % 89 % Minst 90 % 77 % Minst 92 % 89 % Minst 92 % 92 % Max 166 kwh/m2 Minst 35 % 21 % Minst 96 % 97 % Minst 97 % 91 % Minst 90 % 81 % Minst 89 % Minst 90 % 96 % Minst 90 % 86 % Minst 90 % 84 % Barn och unga ska erbjudas en stimulerande lärmiljö Andel vårdnadshavare som upplever att deras barns nyfikenhet och lust att lära stimuleras i förskolan; Av de vårdnadshavare till barn inom förskolan som besvarat vår undersökning upplever 98 procent att verksamheten uppfyller kraven. Det är ett utfall som måste bedömas som mycket gott då nämndens högt satta mål på 95 procent överträffas. Andel elever i grundskolan som upplever att skolan stimulerar deras nyfikenhet och lust att lära; Nyfikenhet och lust att lära är grundläggande för att skapa motivation för skolarbetet. Utfallet på 89 procent för grundskolan innebär att vi inte riktigt når upp till uppsatt målvärde på 90 procent. Det är dock en kraftig ökning jämfört med föregående års resultat på 73 procent, även om det inte är helt jämförbart eftersom det då redovisades som ett samlat resultat för grund- och gymnasieskola. Detta mätetal redovisas 2013 med respektive skolform var för sig. Noteras bör att urvalet är större än tidigare, då numera samtliga grundskolans årskurser ingår i undersökningen. 20

Andel elever i gymnasieskolan som upplever att skolan stimulerar deras nyfikenhet och lust att lära; Mätetalet visar ett betydligt lägre utfall för gymnasieskolan, 77 procent, jämfört med grundskolans resultat på 89 procent. Det återstår en bra bit för gymnasieskolan att nå nämndens mål om minst 90 procent. Jämfört med föregående års resultat på 73 procent är det dock en kraftig förbättring. Nyfikenhet och lust att lära är grundläggande för att skapa motivation för skolarbetet. Gymnasieskolorna/gymnasieprogrammen måste därför analysera vad som ligger bakom det låga resultatet. Detta mätetal redovisas 2013 med respektive skolform var för sig. Noteras bör att urvalet är större än tidigare, då numera samtliga gymnasieskolans årskurser ingår i undersökningen. Barn och ungdomar skall stärka sin förmåga att tänka fritt och söka egna lösningar Andel elever som formulerar egna mål för sitt lärande; Utfallet har successivt blivit bättre och ligger nu på 89 procent. Det är en kraftig förbättring med åtta procentenheter sedan föregående år men fortfarande är det en bit upp till nämndens målvärde på 92 procent. Noteras bör att urvalet är större än tidigare, då numera samtliga årskurser i både grund- och gymnasieskolan ingår i undersökningen. Andel elever som upplever att de har inflytande över sin utbildning; 92 procent av eleverna uppger att de känner sig delaktiga och upplever sig ha inflytande över verksamheten. Denna förbättring med fem procentenheter sedan förra året innebär att nämndens mål uppnås. Det är också en indikation på att skolorna analyserat och utvecklat formerna för elevernas inflytande i utbildningen. Noteras bör att urvalet är större än tidigare, då numera samtliga årskurser i både grund- och gymnasieskolan ingår i undersökningen. Barn- och utbildningsnämndens verksamhet ska minska sin negativa miljöpåverkan Energiförbrukning per kvadratmeter; Inget utfall kan redovisas då underlaget är för osäkert och ofullständigt. Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöfrågor Andel verksamheter som aktivt arbetar med Grön flagg eller skola för hållbar utveckling; Under året har åtta kommunala skolor/förskolor nyregistrerat sig för Grön Flagg. Det är en fördubbling jämfört med förra året men det totala antalet aktiva verksamheter är fortfarande lågt. Under året har informationsträffar om Grön Flagg genomförts, dels via förvaltningens miljösamordnare men också via Miljöverkstaden. Det kan vara en av anledningarna till att antalet verksamheter som aktivt arbetar med Grön Flagg ökat. En skola i Helsingborg har utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Ambitionen är att öka antalet verksamheter som certifieras enligt Grön Flagg och så småningom omfatta alla skolor och förskolor. Alla medarbetare ska vara kunniga och kompetenta Andel vårdnadshavare som är nöjda med kompetensen i verksamheten; Av vårdnadshavarna upplever 97 procent att de är nöjda med kompetensen i verksamheten, en ökning med en procent sedan förra året. Resultatet är mycket gott och innebär också att nämndens mål överträffas med en procentenhet. Andel av personalen som anser att deras kompetens motsvarar de krav som ställs i arbetet; Utfallet för året är 91 procent vilket är en försämring med drygt två procentenheter från förra året. Att mer än nio av tio tillfrågade upplever att de har den kompetens som krävs för att göra sitt arbete är ett gott resultat. Samtidigt ser vi dock en nedåtgående trend de senaste två åren. En möjlig förklaring kan vara att kompetenskraven hela tiden höjs och att människor också förväntas hantera och kunna mer. Att dels uppmuntra och ge möjlighet till personal att höja sig egen kompetens, samt ge möjligheter till fortbildning är utmaningen framåt. Andel av personalen som aktivt tar ansvar för sin kompetensutveckling; Årets utfall visar att drygt var åttonde medarbetare tar ansvar för att utveckla sin egen kompetens, en i grunden väldigt positiv siffra. Det är dock en procentenhet sämre än förra årets resultat. Att se till att den återstående andelen också tar ansvar för sin egen kompetensutveckling och att vi därmed når nämndens målvärde på 90 procent är en utmaning. En förutsättning är att möjlighet också ges för medarbetarna att kunna ta eget ansvar, exempelvis genom att tillhandahålla fortbildningar. Andel månadsanställd pedagogisk personal med lärarlegitimation; Fördröjningen i arbetet med att utfärda lärarlegitimationer gör att det ännu inte är möjligt att redovisa något utfall. Det har också medfört att förvaltningen ännu inte kunnat bedöma utfall och konsekvenser av reformen som planerat. 21

Stadens förskolor och skolor ska vara ett attraktivt val Andel vårdnadshavare som kan rekommendera förskolan till andra; Valfriheten i förskolan i Helsingborg är stor och vårdnadshavare till barn i förskolan är mycket nöjda med de val de gjort. Att 96 procent anger att de kan rekommendera den förskola de valt bekräftar denna bild. Nämndens mål på 90 procent nås med bred marginal. Andel vårdnadshavare som kan rekommendera skolan till andra; Det fria skolvalet till grundskolan i Helsingborg ger stor valfrihet för vårdnadshavare och deras barn. Att kunna rekommendera den skola man valt till andra kan ses som en bekräftelse på hur nöjd man är med verksamheten. Årets utfall, 86 procent, ligger två procentenheter lägre än förra årets och nämndens mål på 90 procent nås därmed inte fullt ut. Resultatet varierar mellan de olika skolorna och en lokal analys behövs för att kunna sätta in åtgärder. Andel elever som kan rekommendera sin skola till andra; Mätetalet var nytt i Barn- och utbildningsnämndens styrkort 2012. Utfallet har blivit bättre, men ligger fortfarande klart under målvärdet. Skolornas ledning och personal måste föra en fördjupad dialog med eleverna för att analysera varför inte fler elever kan rekommendera sin skola till andra. Åtgärder måste ske så att eleverna upplever att skolan bättre motsvarar deras förväntningar. Noteras bör att urvalet är större än tidigare, då samtliga årskurser i grund- och gymnasieskolan numera ingår i undersökningen. 22

Vård- och omsorgsnämnden Nämndens mål och måluppfyllelse Perspektiv Nämndens mål Måluppfyllelse Medborgare Insatserna ska vara lättillgängliga för invånarna Verksamhet inom nämndens ansvarsområde ska bedrivas med god kvalitet Tjänstegarantierna ska uppfyllas Verksamheten ska utvecklas på ett hållbart sätt Ekonomi Ekonomi i balans Effektiv verksamhet Organisation Framtid Vård och omsorg ska vara ett framgångsrikt verksamhetsområde Hög medvetenhet och aktivt arbete i miljö-och klimatfrågor Fler trygghetsboenden ska etableras i Helsingborg Kunskapen hos medborgarna om vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde ska öka Vård- och omsorgsnämnden ska ha en god kommunikation med medborgarna Nämndens mål och mätetal Medborgare Nämnden arbetar kontinuerligt med en utveckling av sitt kvalitetsledningssystem och av sitt målarbete, det sistnämnda framförallt med fokus på 2014 och framåt. Därutöver arbetar nämnden i den egna regin med KUL (kvalitet-utvecklingledning) som är ett system där omsorgens processer kvalitetssäkras och kvalitetsutvecklas. Nämndens resultat i nationella undersökningar som Öppna jämförelser och Kommunens Kvalitets i Korthet (KKiK) är goda och har i flera delar förbättrats. Av Socialstyrelsens årliga kundundersökning framgår bl.a. att; 89 % känner sig trygga på sitt vårdboende, 83 % har lätt att få kontakt med personalen vid boendet, 82 % känner förtroende för personalen vid vårdboendet, 96 % är nöjda med personalens bemötande, 91 % känner förtroende för hemvårdspersonalen, 90 % är sammantaget nöjda med hemvårdsinsatserna, 88 % tycker att personalen utför sina arbetsuppgifter bra. En stor andel av dessa mål och uppföljning av dem kommer ingå i nämndens målstyrning för 2014. 23

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Insatserna ska vara lättillgängliga för invånarna Verksamhet inom nämndens ansvarsområde ska bedrivas med god kvalitet Genomsnittlig tid från beslut till verkställighet avseende LSS-bostad Genomsnittlig tid från beslut till verkställighet avseende vårdboende Andel kunder med fullgod och aktuell verkställighetsdokumentation Max180 Max 90 18 307dagar 95 % 59 % Andel nöjda kunder 95 % 87 % Andel kunder som upplever ett gott bemötande 97 % 96 % Andel kunder som upplever att de kan påverka utformningen av sina insatser 97 % 83 % Andel kunder som upplever att avtalade tider hålls 98 % 82 % Andel kunder i vårdboende som är nöjda med maten 85 % 74 % Tjänstegarantierna ska uppfyllas Tjänstegarantiernas uppfyllelsegrad 96 % Verksamheten ska utvecklas på ett hållbart sätt Andel av invånarna, 80 år och äldre, som har beslut om särskilt boende. 14 % 12 % Insatserna ska vara lättillgängliga för invånarna Genomsnittlig tid från beslut till verkställighet avseende LSS-bostad; Stadens målsättning för att få en LSS-bostad är långt ifrån uppfyllt, trots 8 nya platser som tillkommit under året. Alla som inte kunnat få en bostad i kommunen har fått erbjudande om extern placering i väntan på att boende kan erbjudas i Helsingborg. Nämnden har dömts till två särskilda avgifter för att plats inom kommunen inte kunnat lösas, ytterligare ett ärende väntar på rättslig prövning och Inspektionen för Vård och omsorg utreder dessutom särskild avgift i åtta ärenden. Genomsnittlig tid från beslut till verkställighet avseende vårdboende; Platstillgången var ganska gynnsam under första delen av 2013 och planade som väntat ut under senare del av året. Mediantiden ökade till 18 dagar från beslut till hyresgästen erbjöds en bostad, men får ändå anses vara relativt kort, framförallt då verksamheten på Kungshult varit stängd i avvaktan på ombyggnation under hela året och att platser på Fregatten successivt har avvecklats. Parallellt bygger nämnden till och utökar antalet platser på Fullriggaren. Verksamhet inom nämndens ansvarsområde ska bedrivas med god kvalitet Andel kunder med fullgod och aktuell verkställighetsdokumentation; Utfallet för dokumentationen är sämre än förväntat och visar på att åtgärder behöver genomföras. Resultatet mellan de olika enheternas och gruppernas resultat varierar stort och det finns arbetsgrupper där det förutom kunskap och stöd krävs ett tydligare kontinuerligt arbete där uppföljningen på enheten är central. Nämndens egna granskningar och bedömningar visar att de lagreglerade genomförandeplanerna innehållsmässigt är betydligt bättre än tidigare och på ett helt annat vis än tidigare individuella och beskrivande. Nu startar ett intensivt arbete med utbildning av dokumentationsansvariga. Varje enhet ska utse personer till uppdraget och utifrån överenskommelse med enhetschefen kontinuerligt göra granskningar. Resultatnivån är 60 procent i den egna regin och 58 procent bland de entreprenaddrivna verksamheterna. Andel nöjda kunder; 87 procent av kunderna inom äldreomsorgen säger sig vara nöjda med det arbete som utförs. Utfallet är sämre än målvärdet, men är ett bra resultat. Nästan 9 av 10 helsingborgare är nöjda, vilket troligen hade gjort många producenter av tjänster stolta. När nämnden antog sitt måldokument för 2014 har därför en översyn av målvärden gjorts, där det årliga målvärdet syftar till att vara utmanande och inspirera verksamheten till förbättringar. Samtidigt som värdet behöver ställas i relation till en situation där människor som exempelvis flyttar från den egna bostaden till ett vårdboende, ganska plötsligt i livet hamnar i en situation där den egna lägenheten kombineras med gemensamhetsut- 24

rymmen, där flera hyresgästers viljor och önskemål ska existera tillsammans. Den kundundersökning som SCB gör åt staden omfattar inte verksamheten för yngre funktionsnedsatta (den så kallade LSS-verksamheten), vilket är en brist. För att kompensera detta har Vårdoch Omsorgsnämnden genomfört en muntlig undersökning bland hyresgäster i en LSS-bostad, oavsett driftsform. Den visar att en övervägande del av hyresgästerna trivs med sitt boende och att de känner sig trygga. Andel kunder som upplever ett gott bemötande; Att 96 % av nämndens kunder upplever ett gott bemötande får anses som en mycket gott resultat som är snubblande nära målvärdet på 97 %. Vårdoch Omsorgsverksamhet är till stor del en verksamhet som bygger på förtroende och empatisk kompetens hos medarbetarna. Det värdegrundsarbete som har bedrivits av såväl Omsorg i Helsingborg som av stadens privata utförare syftar till att möta helsingborgaren på ett professionellt sätt. Även i denna del är det viktigt med insikten att en mycket stor andel av de behov som omsorgsarbetet ska tillfredsställa inte uttalas eller verbaliseras, utan består av behov av hjälp och stöd med den dagliga livsföringen som är underförstådda eller outtalade. Ett av alla de utvecklingsarbeten som nämnden bedriver handlar därför om att hitta nya tekniska och digitala stödformer för sitt kvalitetssäkringsarbete. Exempel på det är att med stöd av Internet, ipads och smarta telefoner utveckla frågeställningar och svarsalternativ som animeras, illustreras och tillförs olika typer av ljudeffekter etc. Andel kunder som upplever att de kan påverka utformningen av sina insatser; En grundbult i verksamheten är att kund ska känna att de har möjlighet att påverka utformningen av sina insatser. Här når inte nämnden sitt målvärde och den analys som gjorts leder fram till följande förbättringsförslag: Den enskilde vet inte alltid vad som efterfrågas då frågor ställs om man känner till sin "genomförandeplan". Genomförandeplanen är den dokumentation som används för att beskriva de dagliga insatserna och är uttryckt med andra ord "avtalet mellan helsingborgaren och utföraren av insatserna". Därför behöver verksamheten arbeta med att vara tydligare i förhållande till kund med vad genomförandeplanen syftar till och med att använda sig av tydligare och alternativa beskrivningar. Verksamheten utvecklar just nu beskrivningar av sina olika verksamhetsdelar. Vad innebär exempelvis hemvård, vad kan man få stöd med på ett vårdboende, vad innebär det att ha fått beslut om personlig assistans? Att beskriva, berätta och tydliggöra koncepten för de olika verksamheterna syftar både till att tydliggöra vilka förväntningar man kan ha på kommunal vård och omsorg och till att utveckla och tydliggöra personalens yrkesroll. Andel kunder som upplever att avtalade tider hålls; Resultatet är positivt genom att verksamheten har förvaltat 2012 års nivå, men det är negativt att utfallet 2013 inte utvecklats mer och blivit bättre. Som tidigare kommentar på olika mål är inflytande och bemötande viktiga komponenter i synen på den verksamhet som utförs. En utebliven eller försenad insats leder många gånger till oro och otrygghet som kan leda till att exv. den enskilde nyttjar sitt trygghetslarm för att kommunicera med verksamheten. Det är en viktig förtroendefråga för att helsingborgaren ska känna sig trygg med verksamheten. Samtidigt behöver nivån på målvärdet relateras till att det ibland kan uppstå tidsförskjutningar då något akut uppstår, frågan är om det är realistiskt att nå upp till ett så högt målvärde. Däremot behöver och ska verksamheten alltid arbeta med att meddela ev. förseningar till den person som väntar på ett besök. Andel kunder i vårdboende som är nöjda med maten; Utfallet är drygt 4 procentenheter högre än utfallet 2012 samtidigt har målvärdet höjts med 5 procentenheter. Trots de ansträngningar som har gjorts med olika riktade satsningar och utbildningar så upplever inte helsingborgaren att de är så nöjda med maten som nämnden hade önskat. Ett viktigt moment i synen på maten är förutom hur den smakar, uppläggning samt måltidssituationen, medarbetarnas inställning till måltidssituationen och miljön. Det är oklart varför upplevelsen av maten skiljer sig mellan vårdboende som drivs av Omsorg i Helsingborg. Sannolikt är det miljön runtomkring och hela måltidssituationen som bedöms. Sedan undersökningen genomfördes och fr.o.m. andra halvåret 2013 har egen regin anställt en kostchef vars uppgift bl.a. är att arbeta med detta förbättringsområde. 25

Tjänstegarantierna ska uppfyllas Tjänstegarantiernas uppfyllelsegrad; Det finns inget samlat utfall på mätetalet för 2013 pga. att det inte finns någon mätmetod. Uppfyllelsegraden av de enskilda tjänstegarantierna redovisas i Helsingborgs stads årsredovisning 2013. Verksamheten ska utvecklas på ett hållbart sätt Andel av invånarna, 80 år och äldre, som har beslut om särskilt boende; Enligt Socialstyrelsen bor ca 14 % av Sveriges befolkning som är över 80 år på särskilt boende. I Helsingborg är det 12 % av motsvarande befolkningsgrupp som bor i särskilt boende. Detta bedömer nämnden är ett resultat av förebyggande arbete samt att hemvård och förebyggande insatser är väl utvecklade. Ekonomi Till skillnad från nämndens första tertialprognos 2013 då underskottet beräknades bli 13,4 miljoner kronor redovisas nu ett underskott med 1,7 miljoner kronor. Till detta kommer användande av nämndens ackumulerade överskott med 5,1 miljoner kronor. Det är glädjande att driften i nämndens verksamhetsområden har en budget i balans. Underskottet beror nästan uteslutande på det ökade trycket på bostäder för funktionsnedsatta, personlig assistans och behovet av bostadsanpassningsbidrag. Därutöver tillkommer det kostnader med ca 3,5 miljoner kronor för löneavtalen som inte rymts inom tilldelad uppräkning. Årets prognostiserade resultat belastas också av ett antal engångskostnader exv. uppstartskostnader för det nya vårdboendet på Garverigatan, Åbrädden. Nämnden har arbetat aktivt med att bl.a. inrymma lönekostnadsökningarna, anpassa bemanningen på korttidsenheten, gjort en översyn av Syster Helsingborg (som är förvaltningens kvälls- och nattpatrull inom hemsjukvården), översyn av antal vårdboendeplatser samt genomfört en omfattande genomlysning av hemvården och hälso- och sjukvårdsorganisationen. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Ekonomi i balans Ekonomi i balans 0-1,7 Effektiv verksamhet Ranking vid jämförelse av verkliga kostnader i förhållande till standardkostnaden 5 3 Ekonomi i balans Ekonomi i balans; Se kommentar under perspektivet. Effektiv verksamhet Ranking vid jämförelse av verkliga kostnader i förhållande till standardkostnaden; Utfallet avser 2012 (då uppgifter 2013 inte är publicerade ännu) och innebär att Helsingborgs kostnader är lägre än jämförbara städers kostnader. Organisation Såväl medarbetar- som ledarindex har goda resultat och står sig väl i nationella jämförelser. Under året har ett arbete med att tydliggöra styrning och ledning av verksamheten påbörjats, med högre ställda krav på kvalitativa och kvantitativa resultat. Det arbetet kommer att fortsätta i linje med att utveckla verksamhetens målarbete och chefernas ledning mot mål och kvalitet. Det är intressant att följa hur de arbetsplatser som 26

kommit långt i sitt arbete med att vara hälsofrämjande arbetsplatser, som regel också har goda resultat i såväl medarbetarundersökningen, ledarindex som i kundundersökningen och i "Öppna Jämförelser". Medarbetarnas sjukfrånvaro sjönk till 7,2 % efter att under årets första kvartal ha legat på ca 9 %. Korttidsfrånvaron minskar totalt sett under 2013 men ökar inom gruppen yngre medarbetare. Våren 2014 kommer därför ett arbete med "Ungas hälsocheck-up" att påbörjas. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Vård och omsorg ska vara ett framgångsrikt verksamhetsområde Medarbetarindex 87 76 Genomsnittlig sjukfrånvaro per anställd Max 7 % 7,2 % Ledarindex 87 78 Andel medarbetare med sjukfrånvaro sex tillfällen eller mer Max 10,5 % 11,3 % Vård och omsorg ska vara ett framgångsrikt verksamhetsområde Medarbetarindex; Medarbetarindex har minskat marginellt från 77 (2012) till 76, vilket representerar en av stadens bättre resultat och ett gott resultat i nationella jämförelser. Minskningen har sannolikt en koppling till den omstrukturering som gjorts på nämndens vårdboenden bl.a. i samband med såväl nystart som stängning av verksamheter. Samtidigt har förvaltningen arbetat med ett effektiviseringsarbete under 2013. Hemvården har dessutom genomfört en omorganisation för att anpassa verksamheten till införandet av det fria omsorgsvalet. Genomsnittlig sjukfrånvaro per anställd; Sjukfrånvaron var under första kvartalet hög, kring 9 %, för att under april sjunka. Under resten av året har sjukfrånvaron legat på en lägre nivå för att för helåret stanna på 7.2%. De olika verksamheterna följer regelbundet sin hälsoutveckling och olika aktiviteter vidtas för att minska sjukfrånvaron och då främst korttidsfrånvaron. Under 2013 har vi noterat en ökning av korttidsfrånvaron bland unga medarbetare mellan 18-29 år. Ett projekt Ungas hälsocheck-up har därför planerats för våren 2014. Ledarindex; Även ledarindex har sjunkit något under 2013. Här bedöms verksamhetens omstruktureringsarbete och effektiviseringar vara en anledning. Under året har arbete genomförts för att tydliggöra verksamhetens uppdrag vilket genererat en ökad styrning och högre ställda krav, framförallt på arbetet med kvalitativa och kvantitativa resultat. Det innebär en förändring av ledarrollen som ger den ökad tydlighet, men som också kan ge förändringar av resultatet på medarbetar- och ledarindex. På sikt bedöms dock att tydlighet och ökad styrning kommer att innebära förbättringar för såväl ledare och medarbetare. Andel medarbetare med sjukfrånvaro sex tillfällen eller mer; På samma sätt som under tertial 1 har vi valt att mäta andel av personalen som har fler än 6 frånvarotillfällen. Även här ser vi en viss minskning under 2013 vilket är positivt. Förvaltningen avser dock att fortsätta sitt arbete med ambitionen att sänka nivån som fortfarande bedöms vara för hög. Framtid Nämndens arbete med hållbar miljö har utvecklats och medarbetarna kör mer med miljövänliga fordon än tidigare år. Samtidigt byts nämndens tjänstebilar successivt ut mot gasbilar. Vision 2035 och stadens mål för hållbar utveckling har utvecklats genom att såväl verksamhetsområden som nämndens enskilda enheter har formulerade miljömål. Arbetet med att utveckla ett miljöledningssystem kommer att ingå i det arbete som görs för staden i sin helhet, där miljöledningsarbetet inkluderas i det gemensamma systemet för Ekonomi och målarbete. Antalet lägenheter i trygghetsboende har fortsatt att öka och Helsingborg står sig väl i nationella 27

jämförelser. Det märks bl.a. på de förfrågningar som kommer om att delta i nationella konferenser om trygghetsbostäder och är ett viktigt inslag i stadens arbete mot en tryggare stad. Det är glädjande att kunskapen om nämndens verksamhetsområde har ökat. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Hög medvetenhet och aktivt arbete i miljö-och klimatfrågor Fler trygghetsboenden ska etableras i Helsingborg Antal kilometer med egen bil i tjänsten ska minska 10 % 9 Antal lägenheter i trygghetsboende 250 292 Kunskapen hos medborgarna om vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde ska öka Vård- och omsorgsnämnden ska ha en god kommunikation med medborgarna Andel medborgare som känner till vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde Andel politiker som gjort mer än fem besök i verksamheten i egenskap av kontaktpolitiker Minst 20 % 27,5 % Minst 60 % 53 % Hög medvetenhet och aktivt arbete i miljöoch klimatfrågor Antal kilometer med egen bil i tjänsten ska minska; Antal kilometer med egen bil i tjänsten har minskat med 8,9 % jämfört med 2012. Anledningen till att egen bil inte ska användas i tjänsten är att arbetsgivaren erbjuder bokningsbara, miljövänliga bilar. Under 2013 har enheterna satt upp miljömål i egna styrkort. Detta har lett till en medvetenhet om vilka faktorer som påverkar miljön negativt. Även om målet på 10 % inte fullt ut är uppnått är nämnden på god väg. Fler trygghetsboenden ska etableras i Helsingborg Antal lägenheter i trygghetsboende; Ökningen av antal lägenheter beror på att staden bygger, utvecklar och anpassar ett antal lägenheter varje år. Kunskapen hos medborgarna om vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde ska öka Andel medborgare som känner till vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde; Helsingborgarna känner till nämndens verksamhet, vilket är en klar förbättring jämfört med tidigare år. Under 2013 har ett antal annonskampanjer och brev gått till helsingborgare som kanske också bidragit till en ökad kunskap om nämndens verksamhet. Nämndens kontaktpolitiker som besöker all verksamhet gör också att kunskapen om verksamheten ökar. Utöver detta har ordförande sedan ett antal år tillbaka beslutat att nämnden årligen ska ge ut tidningen Senioren. Seniorens inriktning är att beskriva de tjänster som kan vara aktuella för personer över 65 år och som främst har koppling till nämndens verksamhet. Vård- och omsorgsnämnden ska ha en god kommunikation med medborgarna Andel politiker som gjort mer än fem besök i verksamheten i egenskap av kontaktpolitiker; Målvärdet med att 60 procent av kontaktpolitikerna ska göra mer än fem besök i verksamheten under 2013 uppfylls inte. En förklaring är en ojämn fördelning av de kontaktpolitiker som gör många besök och de som inte gör mer än 1-2 besök. Vissa ledamöter har inte gjort något besök. Ordförande och vice ordförande omfattas inte i mätningen. Nämndens ordförande och vice ordförande anser båda att kontaktpolitiker är en viktig metod för att få insikt i verksamheten. Det är enbart de politiker som anmält sitt intresse som blir kontaktpolitiker. 28

Utvecklingsnämnden Nämndens mål och måluppfyllelse Perspektiv Nämndens mål Måluppfyllelse Medborgare Tjänstegarantierna ska uppfyllas Barn i familjer med försörjningsstöd ska bli färre Avslutad vuxenutbildning ska leda till arbete eller fortsatt utbildning Försörjningsstödstagare ska vara aktiva En insats ska upplevas som meningsfull Attitydinsatser inom integration ska vara meningsfulla och leda till delaktighet och egenansvar Ekonomi Kostnaderna för försörjningsstöd ska understiga budgeterat belopp Optimal EU- eller annan extern-finansiering ska eftersträvas Organisation Utvecklingsnämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare Aktiva insatser ska leda till att individen skapar förutsättningar för sin egen försörjning och utveckling Framtid Förvaltningen ska kontinuerligt förbättra kvalitén samt öka effektiviteten i arbetet Nämndens mål och mätetal Medborgare Förvaltningen ska på olika sätt medverka till att invånarna ska bli delaktiga i samhället. Genom att deltaga i olika aktiviteter och integrationsenhetens arbete mot utanförskap ökar medborgarnas förutsättningar till arbete och studier som i sin tur ska leda till självförsörjning. Förvaltningens sociala arbete är också inriktat för barnen bästa och har systematiskt barnperspektivet för ögonen. Genom sina tjänstegarantier ska invånarna erbjudas en hög service genom effektiv och rättssäker handläggning, ett arbete som förvaltningen ständigt jobbar för. Dessa är viktiga faktorer för att bidra till delaktighet i samhället utifrån individernas förutsättningar. Förvaltningen lyckas inte att uppfylla uppsatt ambitionsnivå till fullo under året. 29

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Tjänstegarantierna ska uppfyllas Barn i familjer med försörjningsstöd ska bli färre Tjänstegarantiernas uppfyllelse Högst 0 st 6 st Antal barn i försörjningsstödshushåll Högst 2 350 2 461 Avslutad vuxenutbildning ska leda till arbete eller fortsatt utbildning Deltagare i arbete/utbildning efter avslutad gymnasial vuxenutbildning. Lägst 90 % 70 % Försörjningsstödstagare ska vara aktiva En insats ska upplevas som meningsfull Attitydinsatser inom integration ska vara meningsfulla och leda till delaktighet och egenansvar Aktiva försörjningsstödstagare. Lägst 85 % 85 % Meningsfull insats Lägst 90 % 84 % Medborgare beredda att göra en integrationsinsats. Lägst 60 % 62 % Medborgare som anser att invandrare kan bli en del av det svenska samhället samtidigt som de bevarar sin kultur. Lägst 75 % 70 % Tjänstegarantierna ska uppfyllas Tjänstegarantiernas uppfyllelse; Tjänstegarantierna tydliggör vad förvaltningen ska erbjuda. Under året har inkommit totalt åtta klagomål, där förvaltningen har brustit i sex. Målet är att förvaltningen ska uppfylla samtliga tjänstegarantier. En av bristerna avser tjänstegarantin "lämnat meddelande via röstmeddelande, om önskad kontakt ska åter uppringas senast påföljande dag". Övriga fem brister avser tjänstegarantin "erhålla beslut om försörjningsstöd senast 10 dagar efter att komplett ansökan lämnats in". Upprättade avvikelserapporter visar att vissa interna brevlådor ej blivit tömda. Rutiner har därför upprättats så att samtliga interna brevlådor töms. Receptionerna inom verksamheterna ser också över sina rutiner för att bättre "fånga in" eventuella klagomål. Inga klagomål har inkommit gällande tjänstegarantin "att budget- och skuld rådgivning ska erbjudas inom en vecka". Däremot är det i dagsläget fem veckors väntetid för ett första besök. För att möta invånarnas behov av budget- och skuld rådgivning pågår just nu en rekrytering. Sedan hösten 2013 är mottagningen för denna verksamhet överflyttad till Kontaktcenter. I avvaktan på beslut om var tjänstegarantin ska handläggas, redovisas den av Utvecklingsnämnden. Barn i familjer med försörjningsstöd ska bli färre Antal barn i försörjningsstödshushåll; Den nedåtgående trenden av antalet barn i försörjningsstödshushåll har hållit i sig året ut. Minskningen ligger på ca 100 barn, från 2 500 till 2 400, vilket ger ett genomsnittligt värde på 2 461 barn i försörjningsstödshushåll under året. Jämfört med resultatet 2012 är det en förbättring även om målvärdet. 2 350 ej är uppfyllt. På utredningscentrum är en del av det sociala arbetet inriktat för barnens bästa. Ett av verksamhetens mål är att "andelen avslutade barnfamiljer ska öka". Under året avslutades 1 663 ärende varav 581 var hushåll med barn. Målet har infriats vilket främjar barnens bästa. Detta positiva utfall bidrar naturligtvis till den nedåtgående trenden av antalet barn i försörjningsstödshushåll. Dessutom har utredningscentrum under 2013 arbetat med en aktiv planering efter avslutad föräldraledighet, vilket också med största sannolikhet leder till självförsörjning på sikt. I sammanhanget ska beaktas att det dock kan krävas att båda vuxna i en familj får inkomst för att uppnå självförsörjning och därmed kunna avslutas. 30

Avslutad vuxenutbildning ska leda till arbete eller fortsatt utbildning Deltagare i arbete/utbildning efter avslutad gymnasial vuxenutbildning; Förvaltningens vuxenutbildning ska ha utbildningar med en klar och tydlig koppling till individers och arbetslivets behov samt behörighetskompletteringar för studier på olika nivåer. Målet har varit att 90 % ska vara i arbete eller studier efter tre månader. Åren 2009 och 2011 uppfylldes målet 90 %. Därefter har trenden varit nedåtgående för att under 2013 redovisa utfallet 70 % i arbete eller studier efter tre månader. Fördelningen mellan arbete och studier ligger ganska konstant sett över tid med 2/3 i arbete och 1/3 i studier. Svarsfrekvensen har under åren däremot ständigt gått nedåt för att under 2013 uppnå ett mycket undermåligt resultat. Istället för att analysera resultatet beslutades under senare hälften av år 2013 att enkäter och metoden för inlämnande av svar skulle ses över. Detta arbete fortgår. Syftet är att få en högre svarsfrekvens för att få ett mera statistiskt säkrat resultat. Försörjningsstödstagare ska vara aktiva Aktiva försörjningsstödstagare; År 2013 har tjänstegenomgångarna omfattat 7 527 personer, varav 4 652 personer under året bedömts ha förutsättningar för att vara i aktivitet. Av dessa var 3 951 personer, 85 %, i någon aktivitet. Målet 2013, 85 %, är således uppfyllt. År 2012 var det 3 860 personer, 80 %, som deltog i aktivitet. Målvärdet var då 80 %. Utfallet för det senaste tertialet 2013 är totalt 89 % och för unga 18-24 är det 95 %. Totalt år 2013 ser vi en ökning av både antal och andel individer som är i insats via Arbetsförmedlingen och Utvecklingsnämnden. För unga 18-24 år uppgår andelen som är i aktivitet under år 2013 till 92 %. Resultatet för år 2013 beror sammanfattningsvis på följande: att individer med rehabiliterings behov prioriteras av AF och får del av deras insatser att det nära samarbetet mellan UVN och AF är en framgångsfaktor att förändrat arbetssätt initialt (Bedömningsteamet) lett till insats snabbare att överinskrivning på bl.a. Jobbtorget har skett under hösten En insats ska upplevas som meningsfull Meningsfull insats; Från 2013 omfattar mätningarna endast de deltagare som är inskrivna på insatser under veckorna 16, 20 och 43. Totalt har 490 deltagare besvarat enkäten meningsfull insats. 84 % (411 deltagare) upplevde insatsen som meningsfull. Resultatet ligger sex procentenheter under målvärdet. Målet är ej uppfyllt. Svarsfrekvensen för mätveckor uppgår till 72 % (490 svarande av 676 inskrivna). Insatser som ingår i detta mätetal är försörjningsstödsinsatser, intern och extern utförare, Mansgrupp och Kvinnogrupp samt Jobbprojekt, intern och extern utförare. Motsvarande resultat 2012 var att 94 % upplevde insatsen som meningsfull och målet var uppfyllt. Svarsfrekvensen uppgick till 31 %. Mätmetoden var då att alla deltagare som avslutade insatsen skulle besvara enkäten. Svarsfrekvensen har under 2013 ökat med 41 procentenheter, vilket beror på ändrad mätmetod. Utfallet 2013 visar dock ett försämrat resultat på tio procentenheter i förhållande till föregående år men resultat får med största sannolikhet ses som ett mera statistiskt riktigt värde utifrån den högre svarsfrekvensen. Attitydinsatser inom integration ska vara meningsfulla och leda till delaktighet och egenansvar Medborgare beredda att göra en integrationsinsats; Attitydinsatser inom integration ska vara meningsfulla och leda till delaktighet och egenansvar. För att detta ska uppnås krävs förståelse och respekt för varandra, medverkan till delaktighet och att man lär känna det samhälle vi lever i. I medborgarundersökningen finns det tilläggsfrågor, vars utfall ger en indikation på hur målet infrias. Årets utfall visar att 62 % "kan tänka sig göra en insats för att hjälpa invandrare att bli en del av det svenska samhället". Resultatet är det högsta sedan mätningen påbörjades. Utfallen har sedan haft en uppåtgående trend 2008-2010 då resultatet uppnådde 60 %. Därefter blev det åter en bottennivå 2011 varefter uppgången kom i repris. Årets goda resultat kan ses som en effekt av bl.a. integrationsenhetens arbete med att påverka attityder, skapa respekt, tolerans och engagera människor i integrationsarbetet. Arbetet bedrivs i skolor, på arbetsplatser, i föreningar och i bostadsområden. Trots ett positivt utfall är det viktigt att fortsätta integrationsarbetet för att få attityderna att bli bestående. 31

Medborgare som anser att invandrare kan bli en del av det svenska samhället samtidigt som de bevarar sin kultur; Attitydinsatser inom integration ska vara meningsfulla och leda till delaktighet och egenansvar. För att detta ska uppnås krävs förståelse och respekt för varandra samt delaktighet. I Medborgarundersökningen, som genomförs varje år finns det tilläggsfrågor vars utfall visar en indikation hur integrationen upplevs hos medborgarna i kommunen. Utfallet för att "invandrare både kan bli en del av det svenska samhället och samtidigt bevara sin kultur" har sedan 2008 legat på en jämn nivå, kring 70 %, precis som årets utfall. Högsta värdet redovisades år 2010 med 73 %. Målet är 75 % av medborgarna ska tycka att "invandrare både kan bli en del av det svenska samhället och samtidigt bevara sin kultur". Enhet integration står för många insatser i Helsingborg för att påverka attityder, skapa respekt, tolerans och engagera människor i integrationsarbetet. Arbetet bedrivs i skolor, på arbetsplatser, i föreningar och i bostadsområden. Det tar tid att förändra attityder och det är därför viktigt att fortsätta arbetet framåt. Ekonomi Ekonomiperspektivet är det enda perspektiv i nämndens styrkort som uppnått målet för 2013. Kostnaderna för försörjningsstöd understeg budget och intäkterna av EU-bidrag blev högre än förväntat. Att kostnaderna för försörjningsstöd sjönk kan ha en orsak i att det genomsnittliga antalet bidragshushåll 2013 var 54 hushåll färre än 2012. Detta tillika med ökade EU-intäkter är faktorer som självklart ger ett positivt utfall för Utvecklingsnämndens ekonomi. Förhoppningsvis bidrar det positiva utfallet från 2013 till en bra start av år 2014. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Kostnaderna för försörjningsstöd ska understiga budgeterat belopp Utbetalt försörjningsstöd. Högst 230 600 tkr 225 990 tkr Optimal EU- eller annan externfinansiering ska eftersträvas Intäkt av EU-bidrag eller annan extern finansiering. Lägst 6 500 tkr 7 012 tkr Kostnaderna för försörjningsstöd ska understiga budgeterat belopp Utbetalt försörjningsstöd; Försörjningsstödskostnaden för år 2013 uppgår till 225 990 tkr. Budgeterade medel för perioden uppgår till 230 600 tkr. Utfallet visar att kostnaden för året blir 4 610 tkr lägre än budgeterade medel, vilket motsvarar 2 %. Kostnaden minskade från år 2012 med 4 791 tkr, vilket motsvarar en minskning om 2 %. Det genomsnittliga antalet bidragshushåll under år 2013 är 2 323 hushåll. Vilket innebär en minskning om 54 hushåll i månaden i förhållande till år 2012. Optimal EU- eller annan extern-finansiering ska eftersträvas Intäkt av EU-bidrag eller annan extern finansiering; Intäkter av EU-bidrag eller annan extern finansiering medverkar till utveckla förvaltningens verksamhet. Optimal EU- eller annan extern finansiering ska därför eftersträvas. Målet för 2013 var 6 500 tkr. Utfallet för intäkterna uppgick totalt till 7 012 tkr, varav bidrag från ESF-rådet utgjorde 4 837 tkr (ca 70 %) och övriga statliga bidrag 2 175 tkr (ca 30 %). Målet är uppfyllt. Målet uppnåddes genom att projekten drevs som planerat. Aktiviteterna genomfördes och kostnader och intäkter balanserades efter uppsatt budget. Prognosen för 2014 är att intäkterna minskar beroende på att projekt STARK fasas ut och att den nya programperioden 2014-2020 inte har kommit igång. 32

Organisation Förvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare, vilket mäts genom ett sammanfattande resultat (MI) för medarbetarnas inställning till sin arbetssituation. Förvaltningen har ej uppnått målet men på grund av att frågor och frågeområde har ändrats över tid, är resultatet svårt att bedöma. Förvaltningen kommer under 2014 att titta över bristerna men även de goda resultaten. I organisationsperspektivet ska förvaltningen också erbjuda insatser och jobbprojekt som ska bidra till försörjningsstödstagarnas egenförsörjning. Målet är ej uppfyllt vilket troligen beror på att Arbetsförmedlingen tagit ett större målgruppsansvar och att den kvarvarande målgruppen är av tyngre karaktär och behöver mer kompetensutveckling för att nå egenförsörjning. Den bristande måluppfyllelsen kan också bero på "tung försörjningsbörda" pga. stor familj eller hög hyra. Samtliga nämnda faktorer är svåra att påverka för att målet ska uppnås. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Utvecklingsnämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare Aktiva insatser ska leda till att individen skapar förutsättningar för sin egen försörjning och utveckling. Medarbetarindex Minst index 80 Index 73 Egenförsörjning efter försörjningsstödsinsats Lägst 40 % 38 % Egenförsörjning efter jobbprojekt Lägst 60 % 44 % Utvecklingsnämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare Medarbetarindex; För att uppnå målet "en attraktiv arbetsgivare" ska medarbetarna inom utvecklingsnämndens förvaltning uppleva sin arbetssituation positiv. Detta mäts genom medarbetarindex (MI) i den årliga medarbetarundersökningen och ska vara lägst index 80. MI för både 2012 och 2013 är 73, vilket är i nivå med stadens MI. Utfallet visar att arbetsmiljön har en positiv utveckling medan dialog/delaktighet/samverkan har en negativ trend. Dessa områden har tillsammans med ledarskap en förbättringspotential. Bidragande orsaker till värdet för MI kan vara att det år 2012 tillkom ytterligare två frågeområden, uppdrag och helhetsattityd. Dessutom har frågorna inom områdena samt mätskalan förändrats över tid. Det sammanlagda motivationsvärdet, motiverad medarbetar index (MMI), är en sammanvägning av fyra frågor inom helhetsattityd. Detta index har en utveckling från 68 till 69 år 2013. Detta är ett mycket bra resultat om man jämför mot svensk arbetsmarknad som ligger på 63. Svarsfrekvensen för utvecklingsnämndens förvaltning år 2013 är 78 % och för staden 79 %. Utvecklingsnämnden kommer under 2014 att arbeta med förbättringsområdena men även titta på de goda resultaten för att nå ännu bättre värde. Aktiva insatser ska leda till att individen skapar förutsättningar för sin egen försörjning och utveckling Egenförsörjning efter försörjningsstödsinsats; Aktiva insatser ska leda till att individen skapar förutsättningar för sin egen försörjning och utveckling. Insatserna ska stärka individens egenansvar och skapa förutsättningar för varaktig egenförsörjning. Målet är att 40 % ska vara i egenförsörjning sex månader efter avslutad insats. Utfallet för år 2013 visade att 38 % var i egenförsörjning, vilket är två procentenheter bättre än år 2012. Resultatet under året har haft en stark nedåtgående trend från 46 % till 29 % för tredje tertialet. Denna nedåtgående trend beror dels på att ett antal nya insatser inte levererade enligt förväntan, vilket har åtgärdats under senare delen av året. En annan orsak är att Arbetsförmedlingen tagit ett större målgruppsansvar vilket resulterat i att ersättningen blivit aktivitetsstöd. Det innebär att deltagaren troligen ej blir självförsörjande. 33

Arbetsförmedlingens större ansvarstagande innebär också att målgruppen som finns kvar inom försörjningsstödet är av "tyngre" karaktär, vilket ställer större krav på utförarna både vad det gäller deltagarens behov och insatslängd för att måluppfyllelsen ska bli positiv. Kvalitetssäkring kommer att ske under 2014 i dialog med verksamheten och utförarna. Egenförsörjning efter jobbprojekt; Att deltaga i jobbprojekt ska stärka individens egenansvar och skapa förutsättningar för arbete som leder till varaktig egenförsörjning. Under år 2013 avslutades totalt 113 deltagare på jobbprojekt. Efter sex månader var 44 % i egenförsörjning mot målet 60 %. Sett över hela året låg egenförsörjningen mellan 32 % (tertial 2) och 63 % (tertial 3). Målet uppnåddes ej trots det positiva resultatet tredje tertialet eftersom det skulle väga upp ett mindre bra från andra tertialet. Faktorer, som kan ligga till grund för resultatet, är att anställningarna till en början endast omfattar visstid. Över tid ökas omfattningen och möjligheterna till självförsörjning blir större men detta utslag har ej givit resultat inom sex månader. En annan faktor är en tung försörjningsbörda, t.ex. stora familjer. Inkomsten är då inte tillräcklig för att familjen ska bli självförsörjande. En tredje faktor är att en extern leverantör ej levererat enligt avtal. Denna leverantör är ej längre verksam i Helsingborg. Motsvarande resultat i årsbokslutet 2012 visar att 36 % var i egenförsörjning. Mätningen år 2012 omfattade endast sista tertialet. Framtid Förvaltningens mål i detta perspektiv är att kvalitén i arbetet ska förbättras, vilket ej har uppnåtts. Vuxenutbildningen ska för detta utveckla metoder för att fler elever ska klara av att slutföra sina studier. Under de sista två åren har det varit ett stort problem att få in samtliga betygskataloger från utförarna för att överhuvudtaget få in ett underlag för analys. Inför 2014 kommer vuxenutbildningen istället att fokusera på utfall som visar godkända studieresultat. Inför detta kommer man också att Se över när under året som utfallet kan vara säkrat och eventuellt lägga in redovisningen i styrkortet i ett annat tertial. Försörjningsstödets ansvar för målet är att förvaltningen ska eftersträva långsiktiga, kvalitativa och hållbara lösningar för försörjningsstödstagarna för att egenförsörjningen ska bibehållas. Ej heller detta har förvaltningen lyckats uppnå. För att nå målet år 2014 behövs djupare analyser och åtgärder för att vända trenden mot en positiv måluppfyllelse. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Förvaltningen ska kontinuerligt förbättra kvalitén samt öka effektiviteten i arbetet. Negativa avbrottsorsaker inom gymnasial vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare. Högst 35 % 46 % Återkommande försörjningsstödsärende. Högst 30 % 34 % Förvaltningen ska kontinuerligt förbättra kvalitén samt öka effektiviteten i arbetet Negativa avbrottsorsaker inom gymnasial vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare; Förvaltningen ska fortlöpande öka kvalitén i arbetet. Vuxenutbildningens kvalitetsarbete består bland annat av att stödja eleverna så att de ska klara av att slutföra sina studier. Målet sedan 2012 är att de negativa avbrotten ska utgöra högst 35 % av de totala kursavbrotten. Bästa utfallet, 39 % negativa avbrott, redovisades år 2011. Sedan dess har trenden varit att avbrotten ökat och utfallet år 2013 är att 46 % av kursavbrotten är negativa avbrott. Att beakta i sammanhanget är att kursavbrotten är redovisade på antalet kurser. En elev kan således stå för avbrott på flera kurser. Ytterligare en osäkerhetsfaktor utgör underlaget totalt antal avbrott, eftersom det trots att sista datum är passerat, ännu saknas betygskataloger och därmed har ej heller avbrottsorsakerna kommit på plats. Detta innebär att utfallet i skrivande stund ej är säkrat utan kan förändras. Inför 2014 kommer 34

man att se över när under året som utfallet kan vara säkrat och eventuellt lägga in redovisningen i ett annat tertial i styrkortet. Återkommande försörjningsstödsärende; Förvaltningen ska eftersträva långsiktiga, kvalitativa och hållbara lösningar för försörjningsstödstagarna för att egenförsörjningen ska bibehållas. Målet är att högst 30 % av nya ärendehushåll ska återkomma inom ett år. Både år 2012 och 2013 visar att 33 % alternativt 34 % återkommer inom ett år. Nästan hälften av ärendena återkommer inom 0-2 månader. Trenden för intervallet är dock nedåtgående med totalt två procentenheter där införandet av assistentmottagning med största sannolikhet haft en effekt på återkommande ärendehushåll inom detta intervall. Intervallet 6-11 månader har däremot en motsvarande tvåprocentig ökning. Andelen återkommande ärendehushåll inom 3-5 månader ligger på en konstant nivå, 25 %. Att individer återkommer kan vara positivt om det innebär att individen haft ett tillfälligt arbete. Det kan dock innebära att våra insatser inte ger hållbara lösningar långsiktigt. Djupare analys krävs för att bedöma vilka åtgärder som behöver sättas in för att nå målet. Målvärdet är år 2014 sänkt till att högst 25 % får återkomma inom ett år. 35

Socialnämnden Nämndens mål och måluppfyllelse Perspektiv Nämndens mål Måluppfyllelse Medborgare Riskkonsumtion av alkohol ska minska Utsatta barn, ungas och vuxnas levnadsvillkor ska förbättras Barn och ungas uppväxtvillkor ska förbättras genom ett hållbart och långsiktigt arbete i tvärsektoriell samverkan och att denna samverkan ska öka Brukarna ska vara nöjda med såväl kvalitet som resultat Utfästelsen kring tjänstegarantin ska hållas Ekonomi Organisation Budget i balans God personalpolitik Socialförvaltningens information ska vara relevant och tillgänglig Rättssäker verksamhet Öka skräddarsydda hemmaplanslösningar som alternativ till externa placeringar Framtid Förvaltningens bilar ska köras på så mycket förnyelsebart bränsle som möjligt Förvaltningen ska minska sin pappersförbrukning Utveckla en mer kunskapsbaserad socialtjänst Nämndens mål och mätetal Medborgare I årets brukarenkät framgår att brukarnas helhetsintryck av förvaltningens arbete är mycket gott. Utfästelsen av tjänstegarantin uppfylls till 92 procent, samma utfall som i bokslut 2012. Skäl till utfallet är bland annat hög arbetsbelastning och sjukdom. Andelen brukare med stabil bostad under 2013 uppgår till knappt 90 procent. Med stabil bostad menas egen lägenhet eller andrahandslägenhet samt stödboende eller träningslägenhet där man kan bo mer än ett halvår. 36

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Riskkonsumtion av alkohol ska minska Utsatta barn, ungas och vuxnas levnadsvillkor ska förbättras Antal utbildad krogpersonal Minst 100 221 Antal tillsynsbesök Andel brukare som ej återkommer inom tolv månader Antal familjer och föräldrar som deltagit i förebyggande familjesamtal Andel barn i identifierade riskgrupper som får förbättrade skolresultat Minst 1,4 per krog/år 1,4 Minst 80 % 79 % Minst 400 644 100 % 90 % Andel brukarupplevd nytta av orosamtal Minst 75 % 100 % Andel genomförda orosamtal inom 24 timmar Minst 80 % 86 % Andel brukare med stabil bostad Minst 85 % 89 % Barn och ungas uppväxtvillkor ska förbättras genom ett hållbart och långsiktigt arbete i tvärsektoriell samverkan och att denna samverkan ska öka Andel brukare som anser att samverkan mellan olika hjälpinstanser fungerar väl Minst 86 % 68 % Brukarna ska vara nöjda med såväl kvalitet som resultat Utfästelsen kring tjänstegarantin ska hållas Brukarnas helhetsintryck av förvaltningens arbete NKI 75 NKI 80 Andel brukare som anser att de fått rätt insats i rätt tid Andel förhandsbedömningar som avslutas inom tio kalenderdagar inklusive förhandsbedömningar där personer på egen begäran erhållit tid utanför garantitiden Minst 90 % 87 % 100 % 92 % Riskkonsumtion av alkohol ska minska Antal utbildad krogpersonal; Under året har tillståndsenheten utvecklat delar av utbildningen i ansvarsfull servering. 34 personer gick tvådagarsutbildningen i ansvarsfull alkoholservering och 77 personer fick en kortare, riktad utbildning direkt på de krogar de är anställda på. Samarbetet med Stampus, studenternas pub verksamhet, har fortsatt och särskild utbildning har riktats till alla studenter som är aktiva i verksamheten där. Sammantaget har 221 personer utbildats i ansvarsfull servering under året, vilket innebär att målet kring antal utbildade är nått med mycket god marginal. Antal tillsynsbesök; Enligt forskning har tillsyn av krogverksamhet god effekt vad avser att motverka krogrelaterade problem. Detta i sin tur är av stor vikt för att påverka det tydliga sambandet mellan våld och alkohol. Under året har 275 tillsynsbesök genomförts på krogarna, vilket innebär att målet på 1,4 tillsynsbesök per krog är uppnått.110 av tillsynsbesöken har gjorts efter kl. 24:00. Samordnad tillsyn med polis, tull och skatt, så kallad ISAK-tillsyn, har skett på 3 krogar. Förebyggande tillsyn, dvs. planerad tillsyn utan myndighetsutövning, har skett på 25 krogar. 6 riktade utbildningar till krogars personal har genomförts, även detta inom ramen för den förebyggande tillsynen. Målet vad avser kvantitet är uppnått. Rätt kvalitet i tillsynen är en framgångsfaktor för en trygg och säker krogmiljö och utvecklingsarbetet har främst kopplats till att differentiera karaktären på tillsynen beroende på krogarnas riskbild. Här kommer också utvecklandet av den förebyggande tillsynen in som främst syftar till en god kontakt och ge krögaren ökade förutsättningar att göra rätt. 37

Utsatta barn, ungas och vuxnas levnadsvillkor ska förbättras Andel brukare som ej återkommer inom tolv månader; Mätningen avser myndighetsutövning, de så kallade serviceärendena ingår inte. Årets utfall, 79 procent, är detsamma som 2012, men en klar förbättring jämfört med 2011. Barns utfall är 85 procent och Ungdoms är 68 procent. Antal familjer och föräldrar som deltagit i förebyggande familjesamtal; Förebyggande familjesamtal genomförs på Familjerätten i form av samarbetssamtal och på Dynamis och Familjecentralerna i form av servicesamtal. Dessa samtal söker man sig själv till och något formellt beslut behövs inte. Under året har Dynamis haft kontakt med 370 familjer. Andel barn i identifierade riskgrupper som får förbättrade skolresultat; För att nå målet behövs mer forskning. Ett forskningsprojekt har genomförts tillsammans med Göteborgs universitet där 29 barn har fått personlig träning i matematik. Samtliga barn har ökat sina resultat mer än kontrollgruppen. Inom Parts verksamhet har samverkansarbetet Hub fortsatt med att följa sex barn. Skolfam arbetar för att ge familjehemsplacerade barn bättre förutsättningar att klara sin skolgång. För femte året i rad har samtliga familjehemsplacerade barn som deltagit i Skolfam gått ut nian med behörighet att söka nationella program på gymnasiet. Andel brukarupplevd nytta av orosamtal; I de genomförda orossamtalen har kvalitetsuppföljning skett genom telefonsamtal till förälder. Uppföljningen omfattas av två frågor: 1. Har Du/Ni haft nytta av kontakten med Mobila Teamet? 100 % svarade ja2. Hur var bemötandet Du/Ni fick av Mobila Teamet? 100 % svarade mycket bra Andel genomförda orosamtal inom 24 timmar; Mobila Teamet arbetar med att söka upp föräldrar inom 24 timmar då man är bekymrad för deras barn. Man genomför så kallade "orosamtal", och ger föräldrarna erbjudande om stöd och hjälp om de anser att det finns behov av det. 86 procent av orossamtalen har genomförts inom 24 timmar. Avvikelse från 24 timmarsregeln: de tillfällen där det varit sen helgnatt alternativt förälder ej har gått att nå, har samtalet skett nästa närmast vardag. Andel brukare med stabil bostad; Målet för 2013 är uppnått. Med stabil bostad menas egen lägenhet eller andrahandslägenhet samt stödboende eller träningslägenhet där man kan bo mer än ett halvår. Barn och ungas uppväxtvillkor ska förbättras genom ett hållbart och långsiktigt arbete i tvärsektoriell samverkan och att denna samverkan ska öka Andel brukare som anser att samverkan mellan olika hjälpinstanser fungerar väl; Det relativt låga utfallet i klientundersökning kan förklaras av ett 25 procentigt bortfall av respondenter som uppger att de inte vet. Brukarna ska vara nöjda med såväl kvalitet som resultat Brukarnas helhetsintryck av förvaltningens arbete; Under två veckor i december har förvaltningen genomfört den årliga brukarenkäten och 271 respondenter har deltagit. SCB:s Nöjd-Kund-Index (NKI) mäter hur nöjd man är med hjälpen som helhet, hur väl hjälpen har uppfyllt förväntningar på den och en skattning av hur nära eller långt bort. Enligt SCB kan ett NKI på 75 eller över tolkas som mycket nöjd kund. Andel brukare som anser att de fått rätt insats i rätt tid; I klientundersökningen anger 89 % av respondenterna att de fått rätt insats och 85 % anser att de fått insatsen i rätt tid. Detta ger ett medelvärde på 87 % för mätetalets utfall. Utfästelsen kring tjänstegarantin ska hållas Andel förhandsbedömningar som avslutas inom tio kalenderdagar inklusive förhandsbedömningar där personer på egen begäran erhållit tid utanför garantitiden; Under perioden januari-december 2013 har mottagningen totalt gjort 2298 förhandsbedömningar. Överskridanden uppgår till ca 16 %, ca 8,5 % av totalt antal förhandsbedömningar beror på att familjer eller enskilda klienter har haft önskemål om och erhållit besökstid utanför tjänstegarantins 10 kalenderdagar, m.a.o. en service gentemot familjerna eller den enskilde klienten. Skäl till avvikelsen beror till största del på att förundersökningssekretess och inväntande av polis hör ökat samt avvikelser på grund av sjukdom, VAB och hög arbetsbelastning. 38

Ekonomi Utfallet för socialnämnden avseende årets resultat visar på ett överskott på 18,4 mnkr. Volymen på extern vård är högre än beräknat medan vårddygnskostnaderna ligger klart under förvaltningens prognos. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Bokslutsutfall +/- 0 18,4mnkr Budget i balans Förvaltningsvolym externa vårddygn Högst 25 200 vårddygn 25 974 Genomsnittlig kostnad per externt vårddygn Högst 2 900 kr/vårddygn 2 451 Budget i balans Bokslutsutfall; Resultatet för året visar på ett överskott med 18,4 mnkr. Förvaltningsvolym externa vårddygn; Volymen på extern vård ligger över förvaltningens målvärde och förklaras i huvudsak av att Vuxenomsorg Organisation ligger klart över sitt målvärde (Mätningen avser Barn, Ungdom och Vuxenomsorg). Genomsnittlig kostnad per externt vårddygn; Vårddygnskostnaderna understiger förvaltningens målvärde. Den lägre kostnaden förklaras av att Barn och Ungdom klart understiger sina målvärden (Mätningen avser Barn, Ungdom och Vuxenomsorg). Efter ett systematiskt utvecklingsarbete har Barn och Ungdoms utredningstider förbättras, dock har aktuellt utfall försämrats jämfört med bokslut 2012. Idag slutförs 85 procent inom 4 månader. För 2014 gäller ett fortsatt utvecklingsarbete och en minskning av utredningstiderna. Sjukfrånvaron i förvaltningen ligger i stora drag på samma nivå som bokslut 2012 och väl inom målet på 5 procent. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall God personalpolitik Socialförvaltningens information ska vara relevant och tillgänglig Rättssäker verksamhet Andel nöjda medarbetare Minst 90 % 91 % Andel medarbetare som stannar i förvaltningen Minst 90 % 89 % Andel sjukfrånvaro Högst 5 % 4,36 % Andel medborgare som hittar sökt information Minst 50 % 91 % Antal enskilda tillsynsärenden med kritik 0 0 Andel utredningar inom lagstadgad utredningstid 100 % 85 % Öka skräddarsydda hemmaplanslösningar som alternativ till externa placeringar Förvaltningsvolym interna vårddygn Genomsnittlig kostnad per internt vårddygn Minst 50 100 vårddygn Högst 1 600 kr/vårddygn 54 186 1 235 39

God personalpolitik Andel nöjda medarbetare; Helsingborgs stad har under hösten 2013 genomfört en medarbetarundersökning, inom socialförvaltningen deltog 322 respondenter. Inför årets undersökning har en revidering av den gamla enkäten gjorts, vilket gör att det inte är helt möjligt att jämföra resultaten i årets undersökning med tidigare undersökningar. (För frågeområdena Ledarskap samt Uppdraget har innehållet justerats så till vida att flera frågor har bytts ut och ersatts av nya). När medarbetarna sammanfattar arbete och arbetssituation trivs, helt eller ganska väl, 91 %. Uttryckt i nöjd medarbetare index erhålls 74. "Jämställdhet, mångfald och likabehandling" får högst index på 80 och "Arbetsmiljö, arbetsförhållanden och arbetssituation" lägst på 70. Andel medarbetare som stannar i förvaltningen; Mätningen av hur många medarbetare som stannar i förvaltningen utgår från tillsvidare anställningar. Vid årets början hade förvaltningen 371 tillsvidare anställningar, därav har 39 anställda valt att sluta under året, cirka 11 %. Andel sjukfrånvaro; Förvaltningens sjukfrånvaro uppgår till totalt 4,36 % (kvinnor 4,48 %, män 3,9 %). Långtidsfrånvaro, dvs sjuk i 60 dagar eller mer, utgör 1,61 % av den totala sjukfrånvaron. Förvaltningens sjukfrånvaro har radikalt minskat sedan första mätningen 2005 som då uppgick till 8,57 %. Genom forskning och beprövad erfarenhet är ett antal salutogena faktorer avgörande för en organisations välmående. Exempel på dessa faktorer är kommunikation, ledarskap, psykosocialt klimat, utbildning och kunskap och påverkansmöjligheter. Utifrån förvaltningens minskande sjukfrånvaro kan det därför vara rimligt att anta att dessa strategiska faktorer förbättrats över tid. Socialförvaltningens information ska vara relevant och tillgänglig Andel medborgare som hittar sökt information; Resultatet kommer från SKL:s granskning av kommunernas webbsidor 2013. Granskningen innebär att de frågor man söker svar på ska finnas på två minuter. För socialförvaltningen exempelvis " Det finns information om hur man söker hjälp" och "Det finns information var man kan vända sig efter kontorstid med akuta problem". Socialförvaltnings resultat uttryckt i andel av max poäng är nittioen procent. Rättssäker verksamhet Antal enskilda tillsynsärenden med kritik; Under året har ett enskilt tillsynsärende jml SoL 13 kap 1 inkommit avseende klagomål gällande uppföljning av placering av HVB-hem. Socialstyrelsen har inte funnit några brister i socialförvaltningens handläggning. Andel utredningar inom lagstadgad utredningstid; Huvudprincipen är att utredningstiden avseende barn och ungdomar inte skall överstiga 4 månader. Utifrån lagstiftningen kan tiden förlängas under vissa omständigheter. Dessa legala förlängningar ingår inte i det redovisade utfallet. Då förlängningarna inte ingår i utfallet blir resultatet missvisande. De allra flesta förlängda utredningar har godkända skäl. Inför 2014 kommer förlängningarna ingå i utfallet. Sammantaget avslutar Barn och Ungdom 85 procent inom 4 månader. Barn och Familj slutför 82 procent av utredningarna inom fyra månader, motsvarande utfall för Ungdom och Familj är 94 procent. Resultatet är en förbättring med cirka 26 procent sedan 2008. Öka skräddarsydda hemmaplanslösningar som alternativ till externa placeringar Förvaltningsvolym interna vårddygn; Förvaltningens målvärde överträffas kraftigt i utfallet (Mätningen avser Ungdom och Vuxenomsorg). Genomsnittlig kostnad per internt vårddygn; Förvaltningens målvärde överträffas väl i utfallet (Mätningen avser Ungdom och Vuxenomsorg). 40

Framtid Under året har förvaltningen fokuserat på analys av brukarintervjuerna från 2012 och därför avstått från att genomföra en ny intervjuomgång med brukarna. Rapporten är färdig och nu fortsätter granskningen av resultatet utifrån förvaltningens utvecklingsarbete. Förvaltningen har minskat sin miljöpåverkan genom att andelen av den totala körsträckan som körs med förnyelsebara bränslen uppgår till 77 procent samt att inköp av kopieringspapper har minskat kraftigt. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Förvaltningens bilar ska köras på så mycket förnyelsebart bränsle som möjligt Andel av den totala körsträckan som körs med förnyelsebara bränslen Minst 65 % 77 % Förvaltningen ska minska sin pappersförbrukning Antal kilo kopieringspapper per omräknad heltid årsarbetskraft Högst 11 kg/årsarbetare 8,4 Utveckla en mer kunskapsbaserad socialtjänst Antal genomförda brukarintervjuer Minst 10 0 Förvaltningens bilar ska köras på så mycket förnyelsebart bränsle som möjligt Andel av den totala körsträckan som körs med förnyelsebara bränslen; Andel av den totala körsträckan som körs med förnyelsebara bränslen uppgår till 77 procent. Fordons gas är det sär klassiskt dominerande bränslet. Utfallet ligger avsevärt högre än stadens mål för 2013. Förvaltningen ska minska sin pappersförbrukning Antal kilo kopieringspapper per omräknad heltid årsarbetskraft; Observera att detta är inköpt papper under året, alltså inte förbrukat, per årsarbetare enligt beslutsstödet. Inköpen av kopieringspapper har under året minskat med knappt tre kilo jämfört med 2012. Utveckla en mer kunskapsbaserad socialtjänst Antal genomförda brukarintervjuer; Under året har förvaltningen fokuserat på analys av intervjumaterialet från 2012 och därför avstått från en ny intervjuomgång. 41

Stadsbyggnadsnämnden Nämndens mål och måluppfyllelse Perspektiv Nämndens mål Måluppfyllelse Medborgare Vi ska i all vår planering, byggande och förvaltning arbeta för att alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg Vi ska arbeta för att ungas uppväxtvillkor i Helsingborg ska förbättras Vi ska bygga den attraktiva/hållbara staden och bidra till att bostadsbyggnadstakten i Helsingborg ska vara hög Tjänstegarantierna ska uppfyllas Andelen nöjda kunder ska öka Vi ska arbeta för att levandegöra staden Ekonomi Organisation Framtid Vi ska ha en kostnadseffektiv resursanvändning i förhållande till vårt uppdrags omfattning och kvalitet Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare Vi ska vara proaktiva i vår information och skapa förutsättningar för en god dialog internt likväl som externt Vi ska arbeta för att Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige Vi ska arbeta för en minskad miljö- och klimatpåverkan Vi ska arbeta för att Helsingborgs attraktivitet stärks och utvecklas Nämndens mål och mätetal Medborgare Medborgarperspektivet genomsyrar all vår verksamhet och i nämndens styrkort för 2013 har fokus legat på att skapa en attraktiv, trygg och levande stad. Under året har vi skapat flera mötesplatser för invånare och besökare, bl.a. en mobil park på Sundstorget och vi har invigt en ny lekplats och ett torg på Planteringen. I februari anordnades Drömljus vilket levandegjorde centrum och många helsingborgare och besökare kom ut på stan och upplevde ljusfesten. Vi jobbar aktivt för att öka kundfokus i förvaltningen för att möta våra kunders krav på tillgänglighet, information och handläggningstider, särskilt fokus har vi haft på vår bygglovsavdelning och det är kul vi nu når vår målsättning för nöjda kunder. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med dessa frågor under 2014. Genom att ha en god buffert på bostäder i plan säkrar vi en långsiktig god bostadsutbyggnadstakt för staden. Under året har vi uppnått vår målsättning med antal bostäder i buffert samt presterat bra när det gäller tidsåtgång för handläggning av detaljplaner. 42

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Vi ska i all vår planering, byggande och förvaltning arbeta för att alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg. Andelen boende som upplever en ökad trygghet på Planteringen. Minst 70 % 49 % Vi ska arbeta för att ungas uppväxtvillkor i Helsingborg ska förbättras. Antalet nya motionsanläggningar på offentliga platser. Minst 2 2 Antalet upprustade lekplatser. Minst 10 6 Totala antalet detaljplanelagda bostäder i buffert (som inte är äldre än 5 år från det att bostäderna vunnit laga kraft). Minst 2 800 3 172 Vi ska bygga den attraktiva/hållbara staden och bidra till att bostadsbyggnadstakten i Helsingborg ska vara hög. Tjänstegarantierna ska uppfyllas Andelen nöjda kunder ska öka Vi ska arbeta för att levandegöra staden Andelen detaljplaner med prioritet 1 som antas av stadsbyggnadsnämnden inom tolv månader från det att beslut om planbesked fattats av stadsbyggnadsnämnden. (Gäller planer som stämmer överens med översiktsplanen och som inte kräver planprogram.) Andelen detaljplaner med prioritet 1 som antas av stadsbyggnadsnämnden inom femton månader från det att beslut om planbesked fattats av stadsbyggnadsnämnden. (Gäller planer som är mycket komplicerade och/eller är kontroversiella eller inte stämmer överens med översiktsplanen.) Andelen detaljplaner med prioritet 2 som antas inom tolv månader från startmöte. Andelen detaljplan med prioritet 3 som antas av stadsbyggnadsnämnden inom tolv månader från startmöte till antagande. (Gäller serviceplaner). Ärenden med prioritet 3 behandlas i kronologisk ordning. Varje år skall minst 10 detaljplaner med prioritet 3 antas. Minst 70 % 100 % Minst 70 % 100 % Minst 70 % 25 % Minst 70 % 100 % Tjänstegarantiernas uppfyllelsegrad. 100 % 100 % Andelen kunder som är nöjda med återkopplingen av sitt ärende. Andelen kunder som är nöjda med handläggningstiden av sitt ärende. Andelen kunder som är nöjda med bemötandet då de varit i kontakt med oss. Andelen kunder som är nöjda med informationen och att den var tydlig och lätt att förstå. Andelen brukare av vårt byggprojekt Bruksgatan som upplever en ökad standard. Minst 80 % 84 % Minst 80 % 86 % Minst 80 % 93 % Minst 80 % 82 % Minst 80 % 92 % 43

Vi ska i all vår planering, byggande och förvaltning arbeta för att alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg Andelen boende som upplever en ökad trygghet på Planteringen; 49 % tycker att Planteringen känns mer tryggt idag jämfört med för ett år sedan. 2012 tyckte endast 20 % så. Detta visar på att de trygghetshöjande åtgärder som genomförts det senaste året gett resultat. Varför vi inte nått upp till det uppsatta målet med 70 % är svårt att ge något entydigt svar på. Det kan bero på sociala omständigheter vi inte kan påverka eller var målet alltför optimistiskt. Mätningen gjordes samtidigt som ombyggnaden av Industrigatan påbörjats vilket tillfälligt minskat belysningen, detta kan ha påverkat resultatet. I enkäten som skickades ut ställdes även frågor om man känner sig trygg när man går och/eller cyklar i området på kvällen respektive dagen. 93 % känner sig trygg på dagen och 57 % på kvällen. När ombyggnaden av Industrigatan står klar kommer trafikmiljön bli säkrare och tryggare då bl.a. gatan smalnas av. Det kommer bli mer belysning längst vägen men även vid busshållplatserna. Mindre vägar bl.a. där många barn går till skola och fritids kommer att få bättre belysning. Vi ska arbeta för att ungas uppväxtvillkor i Helsingborg ska förbättras Antalet nya motionsanläggningar på offentliga platser; Under året har Idrottsoasen färdigställts och den invigdes under hösen. På ungefär 5 000 kvadratmeter kan helsingborgarna bland annat spela streetbasket, innebandy, beachvolleyboll och beachhandboll, fotboll i bur, boule, paddeltennis och bordtennis. Inom området finns även två ute gym. Antalet upprustade lekplatser; Under året har vi byggt en ny områdeslekplats på Planteringen och en ny lekplats i Laröd. Därutöver har vi rustat upp två st. i Ödåkra, en i Gantofta och en i Miatorp. Eftersom budgetutrymmet för lekplatsprojektet blev drygt 1 miljon mindre för 2013 pga. besparingar på förvaltningen hade vi inte resurser att bygga om så många lekplatser som vi förväntade oss. Vi ska bygga den attraktiva/hållbara staden och bidra till att bostadsbyggnadstakten i Helsingborg ska vara hög Totala antalet detaljplanelagda bostäder i buffert (som inte är äldre än 5 år från det att bostäderna vunnit laga kraft); Vi har en fortsatt god målupp fyllelse och bufferten moderniseras löpande. Under året har bufferten fyllts på i samma takt som det har byggts och en stor andel av planerna, motsvarande nära 2000 bostäder, är yngre än två år. Andelen detaljplaner med prioritet 1 som antas av stadsbyggnadsnämnden inom tolv månader från det att beslut om planbesked fattats av stadsbyggnadsnämnden (Gäller planer som stämmer överens med översiktsplanen och som inte kräver planprogram); Under 2013 har en detaljplan för Terminalen 1 (Knutpunkten) tillstyrkts med en handläggningstid av 8 månader från det att inriktningsbeslut togs av stadsbyggnadsnämnden. Den tillstyrktes under tertial 2. Andelen detaljplaner med prioritet 1 som antas av stadsbyggnadsnämnden inom femton månader från det att beslut om planbesked fattats av stadsbyggnadsnämnden (Gäller planer som är mycket komplicerade och/eller är kontroversiella eller inte stämmer överens med översiktsplanen); Under 2013 har en detaljplan för Gamla staden 1:1 (Ångfärjan) tillstyrkts. Handläggningstiden för samråd, granskning och tillstyrkan var 8 månader från det att inriktningsbeslut togs av stadsbyggnadsnämnden. Andelen detaljplaner med prioritet 2 som antas inom tolv månader från startmöte; Av åtta tillstyrkta/antagna detaljplaner har sex haft en längre handläggningstid än det uppsatta målet. För de planer där målet var 12 månader var den genomsnittliga handläggningstiden 15 månader. För de planer där målet var 19 månader (inklusive ett planprogram) var handläggningstiden 36 månader. Anledningen till att handläggningstiden många gånger blivit längre än planerat är flera. Under året har det handlat om behov av utökade utredningar avseende dagvatten, buller m.m. Det har handlat om att planarbetet har avvaktat avtalsskrivningar, samt i ett fall att sökanden önskat så stora förändringar jämfört med ursprunglig ansökan att delar av planprocessen behövts göras om. Andelen detaljplan med prioritet 3 som antas av stadsbyggnadsnämnden inom tolv månader från startmöte till antagande. (Gäller serviceplaner). Ärenden med prioritet 3 behandlas i kronologisk ordning. Varje år skall minst 10 detaljplaner med prioritet 3 antas; Av samtliga genomförda arbeten med så kallade serviceplaner har målet om en handläggningstid kortare än tolv månader klarats. Målet avseende minst tio tillstyrka/antagna serviceplaner har dock inte klarats. Detta dels på grund av andra planarbeten har prioriterats, dels på grund av att tre serviceplaner blivit försenade på grund av krav på utökad kommunicering. 44

Tjänstegarantierna ska uppfyllas Tjänstegarantiernas uppfyllelsegrad; Utfallet är medelvärdet för samtliga av tjänstegarantiernas uppfyllelsegrad. Våra tjänstegarantier 2013 är; Vi hanterar alla remisser gällande tillståndsansökningar för uteserveringar inom fem arbetsdagar Utfall:100 %. Arbetet med remisser är under intensivt under våren. Remisshanteringen har fortsatt genomförts inom utlovade fem dagar under tertial 2. Klottersanering ska saneras och olaga affischering ska avlägsnas inom tre arbetsdagar Utfall:100 %. Samarbetet med olika aktörer gällande samordning av klottersanering pågår. Om en medborgare ringer in och informerar oss om att det finns klotter, oavsett på vems anläggning så ska det skapas ett ärende och saneras. Under året har 1 118 klotter ärenden registrerats och alla har sanerats inom 3 arbetsdagar. Bygglov företag - nybyggnad, tillbyggnad större än 1000 kvm och ändrad användning större än 500 kvm följer upprättad tidplan. Utfall: 100 %. Under hela år 2013 har 17 leveranstidplaner upprättats, varav 10 har kunnat avslutas enligt överenskomna levarenastider och 5 är pågående. I två fall har sökanden ej kunnat leverera handlingar inom överenskomna tider (Amerika södra och Al-Maarif). Andelen nöjda kunder ska öka Andelen kunder som är nöjda med återkopplingen av sitt ärende; Kundnöjdheten för tertial 3 har ökat med 17 procentenheter i förhållande till tertial 2. Sett över hela året så har vi haft en svag ökning (3 procentenheter) i kundnöjdhet från tertial 1 till tertial 2, medan vi har en kraftig ökning (20 procentenheter) från tertial 1 till tertial 3. Denna kraftiga ökning under senare delen av året indikerar att vi bedrivit vårt förbättringsarbete med framgång. Utfallet från kundundersökningen avseende återkoppling: Återkoppling - Tertial 3 Privat Företag Sammanvägt Missnöjda 12 % 10 % 11 % Varken bra eller dåligt 6 % 3 % 5 % Nöjda 83 % 87 % 84 % Svarsfrekvensen för tertial 3 är 18 %. Av totalt 477 st. utskickade kundenkäter under tertial 3 har vi erhållit 84 svar, varav 54 avser privatpersoner och 30 avser företag. Andelen kunder som är nöjda med handläggningstiden av sitt ärende; Kundnöjdheten för tertial 3 har ökat med 20 procentenheter i förhållande till tertial 2. Sett över hela åter så har vi en bra ökning (9 procentenheter) i kundnöjdhet från tertial 1 till tertial 2, medan vi går en kraftig ökning (30 procentenheter) från tertial 1 till tertial 3. Denna kraftiga ökning under senare delen av året indikerar att vi bedrivit vårt förbättringsarbete med framgång. Svarsfrekvensen för tertial 3: 18 %. Av totalt 477 st. utskickade kundenkäter under tertial 3 har vi erhållit 83 svar, varav 54 avser privatpersoner och 29 avser företag. Utfallet från kundundersökningen avseende handläggningen: Handläggning - Tertial 3 Privat Företag Sammanvägt Missnöjda 4 % 14 % 7 % Varken bra eller dåligt 6 % 10 % 8 % Nöjda 91 % 76 % 86 % Andelen kunder som är nöjda med bemötandet då de varit i kontakt med oss; Kundnöjdheten för tertial 3 har ökat med 9 procentenheter i förhållande till tertial 2. Sett över hela året så har vi en svag minskning (3 procentenheter) i kundnöjdhet från tertial 1 till tertial 2, medan vi har en bra ökning (6 procentenheter) från tertial 1 till tertial 3. Svarsfrekvensen för tertial 3 är 18 %. Av totalt 477 st. utskickade kundenkäter under tertial 3 har vi erhållit 83 svar, varav 53 avser privatpersoner och 30 avser företag. 45

Utfallet från kundundersökningen avseende bemötandet: Bemötandet - Tertial 3 Privat Företag Sammanvägt Missnöjda 8 % 0 % 4 % Varken bra eller dåligt 2 % 3 % 2 % Nöjda 91 % 97 % 93 % Andelen kunder som är nöjda med informationen och att den var tydlig och lätt att förstå; Kundnöjdheten för tertial 3 har ökat med 15 procentenheter i förhållande till tertial 2. Sett över hela åter så har vi en svag ökning (2 procentenheter) i kundnöjdhet från tertial 1 till tertial 2, medan vi har en kraftig ökning (17 procentenheter) från tertial 1 till tertial 3. Svarsfrekvensen för tertial 3 är 18 %. Av totalt 477 st. utskickade kundenkäter under tertial 3 har vi erhållit 84 svar, varav 55 avser privatpersoner och 29 avser företag. Utfallet från kundundersökningen avseende information Information - Tertial 3 Privat Företag Sammanvägt Missnöjda 18 % 7 % 14 % Varken bra eller dåligt 4 % 3 % 4 % Nöjda 78 % 90 % 82 % Vi ska arbeta för att levandegöra staden Andelen brukare av vårt byggprojekt Bruksgatan som upplever en ökad standard; En mätning av brukarnas upplevelse av standardökningen har utföras under vintern 2013. Enkäten skickades ut till fastighetsägare och näringsidkare utmed gatan och svarsfrekvensen var 72 %. 92 % de svarande ansåg att standarden har förbättrats i och med ombyggnaden och 82 % ansåg att gatan nu upplevs som mer attraktiv. Ombyggnaden av Bruksgatan, dess korsning med Prästgatan samt korsningen Trädgårdsgatan/S Storgatan som också ingår i entreprenaden har färdigställts. Invigningen ägde rum den 13 juli. Mottagare 19 st, Ej kontaktbar 1 st, Svarande - 13 st, Svarsfrekvens 72,2 %. Ekonomi Förvaltningens medarbetare arbetar i en rad olika samverkansprojekt. På så sätt kan dessa antingen ge ökade intäkter eller minskade kostnader jämfört med om förvaltningen själv skulle driva projekten. Alternativa och nya intäkter är något som möjliggör fler projekt. Exempel på detta kan vara EUprojekt. Inför varje tertialuppföljning samt under hösten har ekonomienheten haft genomgång med alla medarbetare med ekonomiansvar. Detta sker för att göra träffsäkra prognoser, se till att tilldelad budget används som det är tänkt samt för att öka ekonomikunskaperna hos medarbetarna. 46

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Vi ska ha en kostnadseffektiv resursanvändning i förhållande till vårt uppdrags omfattning och kvalitet Självfinansieringsgraden för de skattefinansierade verksamheterna. Minst 45,5 % 40,1 % Vi ska ha en kostnadseffektiv resursanvändning i förhållande till vårt uppdrags omfattning och kvalitet Självfinansieringsgraden för de skattefinansierade verksamheterna; Självfinansieringsgraden har minskat 2013 jämfört med 2012. Anledningen är att förvaltningen under 2012 utförde arbeten åt andra förvaltningar, framförallt MEX, för ca 34,5 mnkr mer än under 2013. Förvaltningen har under 2013 arbetat mer med egna projekt istället vilket förklarar minskningen. Om man räknar bort dessa arbeten har självfinansieringsgraden för övriga förvaltningen istället ökat med 0,2 %. Organisation Under året har förvaltningen påbörjat arbetet med Medarbetarskap Helsingborg. Att prata om hur medarbetare och ledare på stadsbyggnadsförvaltningen agerar är av avgörande betydelse för hur vi lyckas i arbetet med att nå vår vision. Vi har även startat upp genomförandet av åtta förbättringsprojekt som är ett resultat av genomlysningen av verksamheten som gjordes 2012. Flera olika områden har belysts, dels hur vi ska bli en lärande organisation, skapa tydlighet i ansvar och befogenheter samt arbeta mer processinriktat. Många nya medarbetare har börjat på förvaltningen under sommaren både på chefs- och medarbetarnivå och vi har många som varit kvar länge efter nyanställning vilket kan tyda på att vi är en attraktiv arbetsgivare. Trots det når vi inte vårt mål med ett medarbetarindex på 82, vi fick 77 vilket är något högre än stadens genomsnitt på 74. Under 2014 kommer vi att jobba vidare med att behålla våra starka sidor samt förbättra våra svagheter. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare Andelen tillsvidareanställda på stadsbyggnadsförvaltningen som arbetar kvar fyra år efter anställningsstart. Minst 80 % 90 % Stadsbyggnadsförvaltningens medarbetarindex. Minst 82 77 Stadsbyggnadsförvaltningens ledarindex. Minst 85 81 Vi ska vara proaktiva i vår information och skapa förutsättningar för en god dialog internt likväl som externt Andelen utskickade pressmeddelanden som får genomslag i media. Antalet nya e-tjänster på stadsbyggnadsförvaltningen. Minst 80 % 88 % Minst 5 2 47

Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare Andelen tillsvidareanställda på stadsbyggnadsförvaltningen som arbetar kvar fyra år efter anställningsstart; Under 2009 anställdes 10 personer, varav 9 medarbetare fortfarande är kvar i tjänst. Stadsbyggnadsförvaltningens medarbetarindex; Medarbetarindex 2013 för stadsbyggnadsförvaltningen hamnade på 77, vilket innebär att vi ligger lite bättre till i jämförelse med staden, som har ett medarbetarindex på 74. Stadsbyggnadsförvaltningen har under de senare åren visat mycket stabila resultat utan några större dippar. Områden där förvaltningen har fått bra resultat är; hög delaktighet på förvaltningen och medarbetarnas kompetens tillvaratas. Vi har högt förtroende för ledningen och närmsta chef och vi trivs med arbetsuppgifterna. Vi kan påverka vår arbetssituation på våra arbetsplatsträffar och vi känner oss uppskattade av våra kollegor. Utvecklingsområden är att fortsätta arbetet med bedömningsgrunder i lönesättningen. Våra medarbetarsamtal kan bli tydligare och mer utvecklingsinriktade. MI är ett sammanfattande resultat för medarbetarnas inställning till sin arbetssituation. Indexet är uppbyggt av de sju frågeområden som finns i enkäten och baseras på en hundragradig skala. Stadsbyggnadsförvaltningens ledarindex; Ledarindex 2013 blev 81 vilket är samma som 2012. Stadsbyggnadsförvaltningen ligger fortfarande lite högre än staden som har ett index på 80. Medarbetarundersökningen visar att cheferna involverar medarbetarna och ger det stöd som behövs. Cheferna ger klara och tydliga mål och följer upp arbetet. Ett utvecklingsområde är konflikthantering. Vi har gemensamma chefsmöten där alla får samma information och frågor kan diskuteras vilket skapar helhetssyn i vårt uppdrag och i vårt ledarskap. Andelen utskickade pressmeddelanden som får genomslag i media; Under 2013 har 75 pressmeddelanden skickats ut från förvaltningen. Av dessa har 66 fått genomslag i media. Det innebär totalt 88 % för helåret. Antalet nya e-tjänster på stadsbyggnadsförvaltningen; Vår app för felanmälan har släppts till allmänheten och fått stor uppmärksamhet. E- tjänst som automatiserar utdrag för situationsplan har släppts under hösten och möjliggör hantering av situationsplaner i kontaktcenter. Det har arbetats med flera e-tjänster under 2013 som kommer att levereras i början av 2014. E- tjänster som hanterar grävtillstånd och trafikanordningsplaner är klara i testmiljön och väntar på leveransgodkännande och beräknas vara i drift under januari 2014. Intern e-tjänst för hantering av upplåtelse av allmän platsmark kommer att vara i drift under januari 2014. På ekonomienheten arbetar man för att kunderna som hyr parkering ska kunna betala via autogiro och ansöka om detta via e-tjänst. Framtid Inom framtidsperspektivet arbetar vi under 2013 med minskad miljö- och klimatpåverkan samt att förvaltningen ska främja näringslivet. Under 2013 har stadsbyggnadsförvaltningen arbetat mycket med att ta fram ett miljöstrukturprogram som syftar till att hjälpa oss att bygga Helsingborg både tätt och grönt och skapa insikt om samberoendet mellan människa och natur när vi stads planerar. Ombyggnaden av Österleden invigdes 2013 med målsättningen att avlasta centrum på biltrafik och därmed en bättre luftkvalité. Vi är den första förvaltningen som genomgått en revision av vårt miljöledningssystem. Att jobba med miljöledning säkerställer att vi arbetar systematiskt med miljöfrågorna för att minska vår miljöpåverkan. Under året har vi arbetat mycket med skapa förutsättningar för en bättre rankning i nästa mätning av NKI. Våra egna mätningar bland våra bygglovskunder visar att vårt arbete gett resultat med allt mer nöjdare kunder. 48

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Vi ska arbeta för att Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige Vi ska arbeta för en minskad miljöoch klimatpåverkan Nöjd-kund-index på bygglovsavdelningen. Minst 62 50 Nöjd-kund-index för upplåtelse av allmän platsmark. Antalet bostäder i detaljplaner med god kollektivtrafiks lokalisering. Minst 70 62 Minst 85 % 100 % Andelen ökade cyklister i Helsingborg. Minst 4 % 2 % Vi ska arbeta för att Helsingborgs attraktivitet stärks och utvecklas Antalet inkomna driftsärende som åtgärdas inom angiven tidsram. Minst 80 % 86 % Vi ska arbeta för att Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige Nöjd-kund-index på bygglovsavdelningen; Under våren genomfördes Insikt, en servicemätning av kommunernas företagsservice. Insikt drivs av Sveriges kommuner och landsting och vänder sig till företagare som haft aktiva ärenden vad gäller bygglov det gångna året. Årets resultat, NKI 50, innebär en minskning om fyra procentenheter, resultatet grundar sig på 126 svarande. Bygglovsavdelningen har under 1,5 år arbetat med utveckling och förbättring och mätningen gjordes under förändringsåret. Vi tar frågan på allvar och har under hösten haft två konsulter inkopplade en för process effektivitet och en för den mjuka sidan bemötande och förväntningar. Vi har sammankallat en referensgrupp med fastighetsägarrepresentanter för att ta med deras förväntningar i vårt utvecklingsarbete och stärka dialogen. Avdelningen har förstärkts under året tillfälligt för att möjliggöra tid för förändring. Bygglovschefen och avdelningen har synliggjorts mera utåt kund, vilket öppnat för dialog och samverkan. Det som är positivt är att våra egna kundmätningar visar på ett förbättrat resultat med nöjdare kunder men detta är något vi arbetar vidare med under 2014. Nöjd-kund-index för upplåtelse av allmän platsmark; Under våren genomfördes Insikt, en servicemätning av kommunernas företagsservice. Insikt drivs av Sveriges kommuner och landsting och vänder sig till företagare som haft aktiva ärenden vad gäller bl.a. upplåtelse av allmän under det gångna året. Resultatet visar att index minskat med två procentenheter från föregående mätning vilket man kan tolka ligger inom felmarginalen då det bygger på 143 svar. Dock är vår ambition självklart att förbättra index. Trots högt tryck under våren på grund av ett ökat antal uteserveringar och evenemang har vi klarat vår tjänstegaranti om handläggning på max fem arbetsdagar av ärenden som kommer in via polisen. Under våren har vi haft flera unika ärenden och önskemålen inte varit inom våra ordinarie ramar vilket inneburit extra handläggning, det kan t.ex. vara frågan om cirkus, evenemang vid fria bad m.m. För att möta dessa önskemål har vi under hösten infört en ny rutin med en styrgrupp för upplåtelser som snabbare ska skapa samsyn inom förvaltningen som leder till sabbare hantering. Vi ska arbeta för en minskad miljö- och klimatpåverkan Antalet bostäder i detaljplaner med god kollektivtrafiks lokalisering; Samtliga tillstyrkta/antagna detaljplaner med bostäder (8 st.) har god kollektivtrafiks lokalisering (Gantofta 4:15, Isbanan 1, Ella 5, Adelsmannen 1, Matrosen 42, Gamla staden 1:1 Ångfärjan, Lampan 3, Svarven 11 m fl.). Andelen ökade cyklister i Helsingborg; Ökningstakten av antal cyklister tycks ha avtagit, men vår förhoppning är att det är en tillfällig trend. Målet är ett långsiktigt mål som måste följas upp över en längre tidsperiod. Under året har man arbetet mycket för att skapa bra förutsättningar för cyklister. Under året har ombyggnader utförts på Påarp stråket, Välastråket och Dalhemsstråket med nya cykelbanor, upphöjda korsningspunkter och ny belysning. 800 parkeringsplatser för cykel har byggts, fokus har varit säkerhet och närhet till målpunkter. Under våren lanserades tillsammans med Helsingör en gemensam cykelkarta, kartan inriktar sig på rekreativ cykling på båda sidor sundet och är till 49

verkad av kalksten, ett miljövänligt material som även är vattenbeständigt. Tillsammans med Polisen utfördes under hösten en synbarhetskampanj för cyklister där 680 cykelbelysningar, 200 reflexvästar och 1660 reflexer delades ut. En översyn av vinterväghållningen för samtliga cykelvägar har utförts och numera har alla huvudstråk som pekas ut i cykelplanen den högsta klassningen. Vi ska arbeta för att Helsingborgs attraktivitet stärks och utvecklas Antalet inkomna driftsärende som åtgärdas inom angiven tidsram; Under tertial 3 har 3900 driftärenden anmälts och utav dem har 3349 åtgärdats inom tidsramen, vilket ger ett utfall på 86 procent. På årsbasis har det anmäls 6080 driftärenden varav 5263 åtgärdats inom tidsramen vilket motsvarar 87 %. 50

Kulturnämnden Nämndens mål och måluppfyllelse Perspektiv Nämndens mål Måluppfyllelse Medborgare Ekonomi Kulturnämnden ska bidra till att barns och unga uppväxtvillkor i Helsingborg ska förbättras Kultur Helsingborg ska erbjuda ett tilltalande och attraktivt utbud till Helsingborgs kommunmedlemmar och tillresta besökare Vi ska leva upp till våra tjänstegarantier Ekonomi i balans Hög självfinansieringsgrad Organisation Kultur Helsingborg ska vara en attraktiv arbetsgivare Kultur i Helsingborgs kommunikation ska vara relevant och lättillgänglig Framtid Kultur Helsingborg ska bidra till att Helsingborg blir den mest näringslivsvänliga staden i Sverige, med fokus på kulturella och kreativa näringar Kultur Helsingborgs verksamheter ska minska sin klimatpåverkan Kultur Helsingborg ska bidra till att Helsingborgs attraktivitet utvecklas Nämndens mål och mätetal Medborgare Nämndens arbete med barn- och unga har haft fortsatt stort fokus. Detta avspeglas i att så många som 83 % anser att staden erbjuder bra förutsättningar för barns och ungas kulturella deltagande och skapande. Den pedagogiska verksamheten på Fredriksdal och utställningarna på Dunkers har attraherat många barn och föräldrar. Kulturskolorna i Skåne Nordväst har i samverkan drivit i ett framgångsrikt projekt med inspelning av en nyskriven sång, en film och ett framförande på Konserthuset. De medel som har avsatts för att stimulera kultur för barn i bostadsområden har inte ökat men har ändå resulterat i bland annat sommarteater, cirkusskola och parkouruppvisning. Försäljningen av Kultur kort minskade sista tertialen jämfört med föregående år. Detta beror sannolikt på att priset blir lägre från 1 januari 2014 och att några därför väntar med sitt köp. Fler studieförbund har nyttjat möjligheten att med stöd av nämnden pröva nya verksamheter och projekt. Flera musikfestivaler har genomförts i Helsingborg med bidrag från ungas kulturinitiativ. Dessa festivaler har arrangerats, från idé till genomförande, av ungdomar och för ungdomar. 51

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Kulturnämnden ska bidra till att barns och unga uppväxtvillkor i Helsingborg ska förbättras Andel vuxna som anser att Helsingborg erbjuder bra förutsättningar för barns och ungas kulturella deltagande och skapande. Minst 79 % 83 % Antal barn och unga som besöker verksamheterna Minst 480 000 537 284 Resurser i tkr (interna och externa) till projektet DrottningH Minst 500 569 Kultur Helsingborg ska erbjuda ett tilltalande och attraktivt utbud till Helsingborgs kommunmedlemmar och tillresta besökare Antal sålda kultur kort Minst 7 500 5 560 Andel av kulturnämndens rambudget som förmedlas till den ideella sektorn Minst 8 % 6,9 % Fritidsmöjligheter enligt Nöjd-Region-Index Minst 74 % 71 % Vad Helsingborgaren tycker om kulturverksamheten enligt Nöjd-Medborgar-Index Minst 71 % 68 % Vi ska leva upp till våra tjänstegarantier. Uppfyllnadsgrad för tjänstegarantin" Bidragsbeslut ska lämnas till sökande inom 2 månader från att ansökan har inkommit till nämnden. Minst 95 % 98,3 % Kulturnämnden ska bidra till att barns och unga uppväxtvillkor i Helsingborg ska förbättras Andel vuxna som anser att Helsingborg erbjuder bra förutsättningar för barns och ungas kulturella deltagande och skapande; Mätning av målet sker i SCB:s medborgarundersökning hösten 2013 genom frågan "Vad tror eller tycker du om barn och ungas möjligheter att delta i det kulturella utbudet i Helsingborg?". Utfallet visar att 30 % (30 % 2012) ger ett högt betyg och 53 % (52 % 2012) ger ett mellanbetyg på möjligheterna. Resultatet är något högre än föregående år vilket kan tolkas som att förutsättningarna för barn och ungas deltagande i kulturlivet är goda. Antal barn och unga som besöker verksamheterna; Totalt antal besök av barn och unga var under 2013 drygt 537 000 som fördelades enligt följande: Sofiero: 13 913 Kärnan: 7 653 Fredriksdal: 30 839 Dunkers: 84 879 Biblioteket: 400 000 (39% av totala antalet besökare) Resurser i tkr (interna och externa) till projektet DrottningH; Under tertial 3 har 172 tkr lagts på projektet DrottningH och totalt under 2013 har 569 tkr avsatts till projektet. Detta innebär att den höga målsättningen för 2013 har infriats. Resurserna under tertial 3 har fördelats enligt följande: Kultur i stadsdelar; Det har beräknats att 25 % av en heltidstjänst läggs på aktiviteter inom DrottningH, vilket motsvarar140 timmar (intern kostnad 49 tkr). Dessutom 26 tkr i extern finansiering genom bland annat aktivitet kopplat till FNveckan på Drottninghög. Idé A; Intern tid under tertial 3 uppgår till 108 timmar vilket motsvarar en kostnad på 38 tkr. Inga externa kostnader under tertial 3. Kulturmagasinet; 145 timmar samt 1 tkr i externa kostnader under tertial 3. Totalt 51 tkr i intern tid + 1 tkr i externa kostnader. Fredriksdal; 20 timmar intern tid motsvarande 7 tkr under tertial 3. Kultur Helsingborg ska erbjuda ett tilltalande och attraktivt utbud till Helsingborgs kommunmedlemmar och tillresta besökare Antal sålda kulturkort; Under 2013 har 5 560 Kulturkort sålt vilket är i samma nivå som under 2011 (5 559) och 2012 (5 792). Noteras bör att försäljningen av Kulturkort har varit väldigt låg under perioden september-december då enbart 783 kort har sålts under denna period. Troligtvis beror detta på att priset på Kulturkortet sänks från och med 1 januari 2014 och att många väntar på att förnya sitt kort tills efter årsskiftet. 52

Stormen Sven i december fick konsekvensen att Jul på Fredriksdal fick ställas in under fredagen och lördagen med minskade besök som följd. Detta ledde även till att det såldes avsevärt färre Kulturkort än normalt under arrangemanget. Andel av kulturnämndens rambudget som förmedlas till den ideella sektorn; Andelen av kulturnämndens rambudget som avsätts till den ideella sektorn uppgår till 6.9 % vilket är en minskning mot föregående år. Ramen för kulturnämnden är lägre 2013 jämfört med 2012 vilket slår igenom på mätetalet. Noteras kan att förändringen avseende medel till studieförbunden är något större procentuellt än förändringen av rambudgeten. Fritidsmöjligheter enligt Nöjd-Region-Index; Mätning av målet sker i SCB:s medborgarundersökning hösten 2013 som staden genomför varje år. Utfallet är 71 % vilket är samma nivå som under föregående år. Vad helsingborgaren tycker om kulturverksamheten enligt Nöjd-MedborgarIndex; Mätning av målet sker i SCB:s medborgarundersökning hösten 2013 som staden genomför varje år. Utfallet är 68 %, vilket är en minskning med tre procentenheter från föregående år. Vi ska leva upp till våra tjänstegarantier Upp fyllnadsgrad för tjänstegarantin" Bidragsbeslut ska lämnas till sökande inom 2 månader från att ansökan har inkommit till nämnden; Uppfyllandet har granskats genom genomgång av samtliga inkomna ansökningar om kulturstöd (samtliga former) under perioden 2013-08-22 2013-12- 31. Tjänstegarantin innebär att beslut och besked ska lämnas inom två månader från det att ansökan kom in samt att eventuella avslag ska motiveras. Under perioden har det kommit in totalt 29 ansökningar. För den senaste inkomna ansökan har det vid granskningstillfället (2014-01-13) inte fattats beslut, men den är inkommen den 20 december. I samtliga fall har beslut fattats och besked lämnats inom två månader. I samtliga fall där ansökan har avslagits har beslutet motiverats. Sammantaget innebär det att upp fyllnadsgraden av tjänstegarantin under året är 98,3%. Ekonomi År 2013 införde förvaltningen en ny arbetsprocess för budgetarbetet där verksamheterna involverades i högre grad. Arbetsmetoden har medfört en ökad förståelse för och medvetenhet om mål- och ekonomifrågor på förvaltningen. Detta tillsammans med den rekordhöga publiktillströmningen till utställningarna på Dunkers kulturhus, omstruktureringar på Sofiero, minskad energiförbrukning, bättre avtal, lägre personalkostnader med mera medför att målen för perspektivet uppfylls med råge för året. Resultatet möjliggör att de insatser på eftersatta områden som påbörjades under hösten kan fortsätta och nya kan påbörjas. Dock behöver prognossäkerheten på förvaltningen som helhet förbättras och insatser för att uppnå detta kommer att göras 2014. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Ekonomi i balans Redovisning av intäkter och kostnader Minst 0 6 721 Hög självfinansieringsgrad Ökad självfinansieringsgrad Minst 21 % 23,5 % Ekonomi i balans Redovisning av intäkter och kostnader; Resultatet är 6 721 tkr högre än målvärdet. En av orsakerna är den ökade besökstillströmningen till Dunkers Kulturhus som genererar ökade intäkter. Även Sofiero har haft ett positivt utfall av intäkter i form av en lyckad trädgårdsfest samt högre besöksfrekvens på sommarens konserter än budgeterat. 53

Flera av verksamheterna har lägre utfall på personalkostnader än budget. Några tjänster har varit vakanta under kortare tid på grund av byte av personal vilket innebär lägre kostnad. Ett högre semesteruttag än budgeterat bidrar också till att minska personalkostnaderna. Sjukskrivningar och andra ledigheter har i möjligaste mån ersatts med vikarier. Vikariekostnaden är i många fall lägre på grund av lägre lönekostnader och lägre sociala avgifter. Hög självfinansieringsgrad Ökad självfinansieringsgrad; Utfallet för perioden är 23,5 % vilket är högre än periodens målvärde. Utfallet är bättre på grund av att entréintäkterna är väsentligt högre för Dunkers kulturhus än budgeterat. Konsertverksamheten på Sofiero har också ett positivt utfall som bidrar till det högre utfallet för självfinansieringen. Dessutom är kostnaderna för förvaltningen lägre än förväntat. Organisation Nämndens attraktivitet som arbetsgivare mäts genom medarbetarundersökningen. En stor förbättring har skett jämfört med tidigare år vad gäller andelen nöjda medarbetare och personer som har en individuell utvecklingsplan. Avseende detta är målen uppfyllda. En stor andel chefer har påbörjat eller fullföljt sitt ledarutvecklingsprogram. Sjukfrånvaron på förvaltningen är förhållandevis låg och vi når även målen avseende minskad korttidsfrånvaro, det vill säga andelen månadsavlönade medarbetare som har fyra eller fler sjuktillfällen. Kulturförvaltningens kommunikation ska vara relevant och lättillgänglig och vi mäter besöken på våra hemsidor där målet är nått med råge. Samtliga verksamheter har ett ökat antal besök på sina hemsidor förutom biblioteket. Där besöker man i stället Skåne Nordvästs Biblioteks hemsida som lanserades i mars 2013. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Medarbetarindex Minst 80 % 73 % Andel nöjda medarbetare Minst 90 % 90 % Kultur Helsingborg ska vara en attraktiv arbetsgivare Andel av Kulturförvaltningens medarbetare som har en individuell utvecklingsplan Andel av Kulturförvaltningens medarbetare som haft utvecklingssamtal inom det senaste året Andel av månadsavlönade medarbetare med fyra eller fler sjuktillfälle Minst 80 % 85 % Minst 93 % 87 % Max 15 % 13,69 % Kultur i Helsingborgs kommunikation ska vara relevant och lättillgänglig Antal e-tjänster som Kultur i Helsingborg erbjuder Minst 8 9 Andel medarbetare som är nöjda med Kultur Helsingborgs information och kommunikation Antal besök på Kultur Helsingborgs hemsidor ska öka Minst 82 % 79 % Minst 550 000 692 038 Kultur Helsingborg ska vara en attraktiv arbetsgivare Medarbetarindex; Mätning sker genom stadens medarbetarundersökning. Utfall är i paritet med stadens utfall som är 74 för 2013. Kulturförvaltningens utfall har ökat från 68 år 2012 till 73 år 2013. Arbetet med att analysera utfallet och att upprätta aktivitetsplan pågår och beräknas vara klart i mars 2014. Andel nöjda medarbetare; Resultatet är hämtat ifrån stadens medarbetarundersökning och frågan Totalt sett hur nöjd är du med din arbetssituation där 90 % har svarat positivt på frågan vilket är en ökning från 2012 då det var 80 %. 54

Andel av Kulturförvaltningens medarbetare som har en individuell utvecklingsplan; Mätningen sker genom stadens medarbetarundersökning med frågan "Under medarbetarsamtalet har vi tagit fram individuella mål för mig". Utfallet är 85 % vilket är en ökning med 11 procentenheter ifrån föregående års undersökning. Detta visar att förvaltningens satsning på information och utbildning har slagit väl ut. Andel av Kulturförvaltningens medarbetare som haft utvecklingssamtal inom det senaste året; Värdet är oförändrat sedan mätningen 2012 och når inte upp till målvärdet. En av anledningarna är att 2013 har varit ett mellanår där förvaltningen har arbetat med att kommas i fas med stadens års klocka gällande utvecklingssamtal. Andel av månadsavlönade medarbetare med fyra eller fler sjuktillfälle; Totalt var 241 personer månadsavlönade den 31 december 2013. 33 personer hade fyra eller fler frånvarotillfällen under perioden 2013-01-01 2013-12-31. Det är samma antal som vid föregående mätning och det är bättre än det uppsatta målvärdet. Kultur i Helsingborgs kommunikation ska vara relevant och lättillgänglig Antal e-tjänster som Kultur i Helsingborg erbjuder; Under perioden har en ny e-tjänst introducerats inom biblioteksverksamheten, vilket innebär att målet har uppnåtts. Att erbjuda e-tjänster till medborgare är en viktig del i att tillgängliggöra delar av kulturens verksamhet. Framtagningen av e-tjänster har hittills fokuserat på biblioteket och kulturskolan. Nästa steg kan vara att analysera vilka möjligheter det finns det utveckling på resterande delar av verksamheten. Andel medarbetare som är nöjda med Kultur Helsingborgs information och kommunikation; I 2013 års medarbetarundersökning så instämde 79 % att de var nöjda med Kultur Helsingborgs interna information och kommunikation. Antal besök på Kultur Helsingborgs hemsidor ska öka; Generellt sett har besöksstatistiken för kulturens hemsidor en positiv trend med ökande antal besök. Rekordåret på Dunkers avspeglar sig även i besöken på hemsidan med en ökning på knappt 40 000 besök. Den enda hemsida som har minskat antalet besök är biblioteket som har tapppat jämfört med 2012, vilket troligen beror på att allt fler går direkt till Skåne Nordvästs gemensamma hemsida för biblioteken. Totalt gjordes 685 248 besök på hemsidorna under 2013. Besöken fördelades enligt följande (förändring sedan 2012 inom parentes), Biblioteket(via helsingborg.se) 107 322 (-13 522) Dunkers 191 842 (+39 863) Fredriksdal 125 676 (+8 922) Sofiero 192 551 (+1 481) Kärnan 7 915 (+244) Kulturmagasinet 3 229 (+377) Kultur (via helsingborg.se) 15 891 (-2 050) Kulturkortet 47 612 (+6 171) Framtid BoostHbg är kulturnämndens talangutvecklingsprojekt för film och rörlig media, Verksamheten har rönt uppmärksamhet såväl nationellt som internationellt. BoostHbg har varit engagerad i en rad aktiviteter som syftar till att knyta ihop kultur och näringsliv både lokalt och regionalt. Besöksstatistiken visar att antalet besökare har minskat på alla kulturnämndens institutioner med undantag av Dunkers kulturhus som har ett rekordår. Det extrema vädret där flera stora arrangemang drabbades är en starkt bidragande orsak till detta. Trots vikande besökstal har ekonomin förbättrats på Sofiero på grund av omstruktureringar och att konserterna dragit mycket publik och gett ökade intäkter. Även Fredriksdal/ Kulturmagasinet har en förbättrad ekonomi. Dessa medel kommer att investeras i underhållsarbete och skötsel för att bevara och utveckla verksamheternas unika karaktär. En utställning i Kärnan kommer att färdigställas 2014. 55

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Kultur Helsingborg ska bidra till att Helsingborg blir den mest näringslivsvänliga staden i Sverige, med fokus på kulturella och kreativa näringar Kultur Helsingborgs verksamheter ska minska sin klimatpåverkan Genomförda aktiviteter som förenar kulturen och näringslivet Energiförbrukning på förvaltningens anläggningar (kwh) Minst 4 22 Max 2 352 000 2 251 838 Kultur Helsingborg ska bidra till att Helsingborgs attraktivitet utvecklas Antal institutioner med fler besökare Minst 4 1 Kultur Helsingborg ska bidra till att Helsingborg blir den mest näringslivsvänliga staden i Sverige, med fokus på kulturella och kreativa näringar Genomförda aktiviteter som förenar kulturen och näringslivet; Kulturen i Helsingborg har genom framförallt BoostHbg bedrivit en mycket aktiv verksamhet för att knyta samman kulturen och näringslivet i Helsingborg och dess närregion. Vad som avgör när en aktivitet förenar kulturen och näringslivet kan ibland vara svårt att definiera men i förvaltningens rapportering har minst 22 aktiviteter identifierats under 2013. Främst handlar det om aktiviteter inom någon av följande kategorier: Paketera och förädla projekt samt stärka kreatörer för att kunna attrahera medfinansiärer till trans media projekt. Utveckla projektidéer genom att sammanföra flera olika kompetenser inom olika projekt. Stärka mediabranschens utveckling i Skåne genom talangutvecklingsprojekt. Kultur Helsingborgs verksamheter ska minska sin klimatpåverkan Energiförbrukning på förvaltningens anläggningar (kwh); Total förbrukning för 2013 var 2 251 838 kwh dessa fördelades enligt följande (förändring mot 2012 inom parentes): Stadsbiblioteket: Fredriksdal: Sofiero: Billeplatsen: Dunkers: 419 158 kwh (+ 6 381 kwh +1,54 %) 512 913 kwh (+ 288 kwh, +0,06 %) 127 912 kwh (- 18 036 kwh, - 12,36 %) 24 041 kwh (+ 859 kwh, + 3,71 %) 1 167 814 kwh (- 142 651 kwh - 10,89 %) Arbetet med att minska förvaltningens energiförbrukning fortlöper som planerat. Under 2013 sänktes energiförbrukningen med 6,37 % mot föregående år. Några av de aktiviteter som genomförts är ändrad styrning av ventilation samt allmänbelysning på Dunkers kulturhus. Kultur Helsingborg ska bidra till att Helsingborgs attraktivitet utvecklas Antal institutioner med fler besökare; Fyra av fem institutioner uppvisar lägre besökssiffror än föregående år.. Dunkers kulturhus hade ett rekordår publikmässigt och var den enda institutionen som har högre besöksantal än 2012. En av förklaringarna till minskningen på Sofiero är att den entrébelagda säsongen senarelades med tre veckor på grund av sen vår samt att Sofiero Classic inte arrangerades. Det minskade besöksantalet på Kärnan beror på att öppettiderna kraftigt har minskat jämfört med 2012. Under de fyra månader (maj-augusti) som Kärnan hade öppet 2013 besökte fler personer anläggningen än under motsvarande månader 2012. 56

På Fredriksdal var besökstappet på julmarknaden en bidragande orsak till att fjolårets besökssiffror inte kunder överträffas. Biblioteken har minskat antalet besök med knappt 77 000 jämfört med 2012. Tappet är främst kopplat till områdesbiblioteken (-59 000) där åtta av nio områdesbibliotek uppvisar färre antal besök. Besöksstatistiken för januari-december 2013 fördelades enligt följande (förändring mot 2012 inom parentes): Dunkers: 63 437 (+37 329) Sofiero: 97 403 (-21 461) Fredriksdal: 99 998 (-16 577) Kärnan: 19 727 (-5 837) Biblioteken: 1 022 185 (-76 803) 57

Idrotts- och fritidsnämnden Nämndens mål och måluppfyllelse Perspektiv Nämndens mål Måluppfyllelse Medborgare Trygghet i den öppna verksamheten ska säkerställas Barn och ungdomar ska erbjudas förutsättningar för ett rikt och utvecklande idrotts- och fritidsutbud Tjänstegarantierna ska uppfyllas Barn och ungdomar ska ges möjlighet till en meningsfull fritid De sommarläger som Fritid Helsingborg erbjuder ska vara attraktiva för barn och ungdomar Ekonomi Organisation Idrotts- och fritidsnämndens ekonomi ska vara i balans Skol- och fritidsförvaltningen ska vara en bra arbetsgivare Skol- och fritidsförvaltningens kommunikation ska vara relevant och tillgänglig Alla besökare ska få ett professionellt bemötande Framtid Idrotts- och fritidsnämndens verksamheter ska minska sin negativa miljöpåverkan Fritid Helsingborg ska medverka till att arrangemang med regionalt, nationellt eller internationellt genomslag förläggs till staden Nämndens mål och mätetal Medborgare Utfallet av Skol- och fritidsförvaltningens attitydundersökning visar att nio av tio ungdomar upplever att de har en bra och meningsfull fritid. Över hälften av alla ungdomar i åldern 10-19 är föreningsaktiva. Denna siffra har under åren minskat men minskningen verkar nu plana ut. Årets enkät riktad till ungdomar som besöker våra fritidsgårdar visar att 94 procent av ungdomarna känner sig trygga i verksamheten. Under året har två tjänstegarantier införts. För den öppna fritidsverksamheten har garantin, Vi garanterar att den öppna fritidsverksamheten erbjuder aktiviteter för ungdomar varje helgfri lördag", uppfyllts till 100 procent. Den andra garantin som rör idrottsanläggningar, Vi garanterar att det årets alla dagar finns inomeller utomhusanläggning öppen för verksamhet", har även den uppnåtts till 100 procent. 58

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Trygghet i den öppna verksamheten ska säkerställas Andel barn och ungdomar i öppen verksamhet som upplever trygghet och trivsel Minst 90 % 94 % Barn och ungdomar ska erbjudas förutsättningar för ett rikt och utvecklande idrottsoch fritidsutbud Andel 10-19-åringar som är föreningsaktiva Minst 50 % 51 % Tjänstegarantierna ska uppfyllas Barn och ungdomar ska ges möjlighet till en meningsfull fritid De sommarläger som Fritid Helsingborg erbjuder ska vara attraktiva för barn och ungdomar Vi garanterar att det årets alla dagar finns inomeller utomhusanläggning öppen för verksamhet Vi garanterar att den öppna fritidsverksamheten erbjuder aktiviteter för ungdomar varje helgfri lördag Andel barn och ungdomar som upplever sin fritid meningsfull Antal deltagare på Fritid Helsingborgs sommarläger i relation till antal erbjudna platser 100 % 100 % 100 % 100 % Minst 89 % 91 % Minst 95 % 86 % Trygghet i den öppna verksamheten ska säkerställas Andel barn och ungdomar i öppen verksamhet som upplever trygghet och trivsel; Utfallet från årets fritidsgårdsenkät visar att 94 procent av de ungdomar som svarat upplever sig trygga på fritidsgården/mötesplatsen. Det är en ökning med två procentenheter sedan 2012. Målet för året är därigenom nått, vilket är mycket glädjande. Barn och ungdomar ska erbjudas förutsättningar för ett rikt och utvecklande idrottsoch fritidsutbud Andel 10 19-åringar som är föreningsaktiva; Andel föreningsaktiva 10-19-åringar är enligt undersökningen "Ung i Helsingborg" 51 procent. Utfallet innebär att staden ligger på ungefär rikssnittet. Under de år som undersökningen "Ung i Helsingborg" har genomförts har andelen föreningsaktiva stadigt minskat, men minskningen tycks nu plana ut. Tjänstegarantierna ska uppfyllas Vi garanterar att det årets alla dagar finns inomeller utomhusanläggning öppen för verksamhet; Tjänstegarantin som infördes under 2013 är uppfylld. Vi garanterar att den öppna fritidsverksamheten erbjuder aktiviteter för ungdomar varje helgfri lördag; Tjänstegarantin som infördes under 2013 är uppfylld. Barn och ungdomar ska ges möjlighet till en meningsfull fritid Andel barn och ungdomar som upplever sin fritid meningsfull; Utfallet av Skol- och fritidsförvaltningens attitydundersökning visar att nio av tio ungdomar upplever sig ha en bra och meningsfull fritid, vilket är ett mycket glädjande resultat. En motsvarande undersökning riktad till de ungdomar som besöker fritidsgårdarna visade på samma resultat. Upplevelsen av att ha en meningsfull fritid skiljer sig alltså inte åt mellan stadens ungdomar i stort och de ungdomar som regelbundet besöker stadens fritidsgårdar. De sommarläger som Fritid Helsingborg erbjuder ska vara attraktiva för barn och ungdomar Antal deltagare på Fritid Helsingborgs sommarläger i relation till antal erbjudna platser; Fritid Helsingborg arrangerade under 2013 sommarläger där totalt 656 platser erbjöds och 566 ungdomar deltog. Antalet lägerperioder utökades i år från 59

åtta till fjorton, samtidigt infördes regeln att ungdomarna bara kunde anmäla sig till ett läger. Dessa åtgärder kan ha bidragit till att alla platser inte nyttjades. Ekonomi Idrott- och fritidsnämnden har att redovisa en ekonomi i balans. Det innebär att inga större under- eller överskott får uppstå, utan tilldelade resurser ska utnyttjas i verksamheten. En stabil ekonomi är grunden för att kunna bedriva en långsiktigt stabil verksamhet. Aktuellt utfall visar att nämndens ekonomi är stabil, då även större underhållsåtgärder kunnat genomföras inom ram. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Idrotts- och fritidsnämndens ekonomi ska vara i balans Bokslutsutfall +-0 2 940 tkr Idrotts- och fritidsnämndens ekonomi ska vara i balans Bokslutsutfall; Nämndens resurser utnyttjas totalt sett på ett effektivt och flexibelt sätt. Satsningar görs där nya behov uppstår, samtidigt som effektiviseringar sker på andra områden. På så sätt möts den ökade förändringstakten vad gäller önskemål och intressen hos barn och ungdomar. Det ekonomiska utfallet för året visar på ett överskott på 2,9 mnkr. Pålsjöbaden (som var stängt under året) samt det för året nya nolltaxebidraget till Helsingborg Evenemang och Idrottspark AB bidrar båda till ett överskott. Detta täcker den engångskostnad avseende renovering av konstgräsplaner som genomförts under året. Organisation Sjukfrånvaron inom Idrott- och fritidsnämndens verksamheter är mycket låg, 2,5 procent. Det betyder att sjukfrånvaron återigen är nere på samma låga nivå som för 2011. Då det gäller utfallet av medarbetar- och ledarindex ligger utfallet över stadens samlade index men ändå under nämndens uppsatta mål. Det innebär att åtgärder grundade på lokala analyser måste sättas in. I dagsläget tillhandahåller förvaltningen fem e- tjänster vilket är i nivå med vad som planerats. Däremot upplever medarbetarna inte att förvaltningens tjänster i tillräckligt hög grad uppfyller verksamhetens behov av kommunikation och information. Det stora flertalet, 98 procent, av besökarna till Fritid Helsingborgs verksamheter uppger att de är nöjda med bemötandet från personalen. 60

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Skol- och fritidsförvaltningen ska vara en bra arbetsgivare Medarbetarindex Minst 87 77 Ledarindex Minst 87 81 Sjukfrånvaro Max 5 % 2,5 % Skol- och fritidsförvaltningens kommunikation ska vara relevant och tillgänglig Andel medarbetare som upplever att förvaltningens tjänster uppfyller behovet av kommunikation och information Antal e-tjänster som förvaltningen tillhandahåller inom idrotts- och fritidsnämndens ansvarsområde Minst 89 % 73,2 % Minst 5 5 Alla besökare ska få ett professionellt bemötande Andel besökare nöjda med personalens bemötande Minst 92 % 93 % Skol- och fritidsförvaltningen ska vara en bra arbetsgivare Medarbetarindex; Utfallet för 2013 års medarbetarindex för hamnar på 77, vilket är ett gott resultat jämfört med index för staden som är 74. Jämförelser med resultat från andra liknande, stora organisationer visar också att resultatet är mycket gott. En jämförelse med resultatet från 2012 är däremot inte möjlig eftersom frågorna som ingår i indexet 2013 inte är desamma. Det innebär att nämndens målvärde på index 87 inte heller blir direkt jämförbart. En justering av nämndens mål har därför gjorts inför 2014. En lokal analys av resultatet på varje arbetsplats är en förutsättning för att identifiera påverkande faktorer, och att framöver kunna arbeta för att höja måluppfyllelsen. Ledarindex; Utfallet för 2013 års ledarindex hamnar på 81, vilket är ett gott resultat jämfört med index för staden som är 79. En jämförelse med andra liknande, stora organisationer visar också att resultatet är mycket gott. En jämförelse med resultatet från 2012 är däremot inte möjlig eftersom frågorna som ingår i indexet 2013 inte är desamma. Det innebär att nämndens målvärde på index 87 inte heller blir direkt jämförbart. En justering av nämndens mål har därför gjorts inför 2014. En lokal analys hos varje chef, tillsammans med sina medarbetare, är en förutsättning för att identifiera påverkande faktorer, och därefter kunna arbeta för att höja måluppfyllelsen. Sjukfrånvaro; Den totala sjukfrånvaron för 2013 ligger lågt på 2,5 procent och är drygt 1 procent lägre än 2012 års utfall. Sjukfrånvaron håller sig kvar på en låg nivå vilket får ses som ett positivt resultat. Skol- och fritidsförvaltningens kommunikation ska vara relevant och tillgänglig Andel medarbetare som upplever att förvaltningens tjänster uppfyller behovet av kommunikation och information; Förvaltningens tjänster uppfyller inte verksamhetens behov av kommunikation- och information i tillräckligt hög utsträckning, utan här ligger resultatet drygt 15 procent under målvärdet. Antal e-tjänster som förvaltningen tillhandahåller inom idrotts- och fritidsnämndens ansvarsområde; Det uppsatta målvärdet för 2013 på 5 e-tjänster har uppnåtts. Alla besökare ska få ett professionellt bemötande Andel besökare nöjda med personalens bemötande; Då det gäller den öppna verksamheten genomfördes en mätning i början av året. Motsvarande mätning gjordes för Idrottservice under hösten. Sammantaget var 93 procent av besökarna nöjda med personalens bemötande. 61

Framtid Utfallet inom perspektivet Framtid är mycket gott. Antal genomförda arrangemang överträffar målsättningen. Bland de arrangemang som genomförts kan nämnas Eskilscupen, VM i kustrodd och OV:s beachhandboll, vilken har växt till att vara en av Sveriges största turneringar. På Idrottens Hus genomfördes Davis Cup kval mot Danmark. EMkval i handboll har också ägt rum. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Idrotts- och fritidsnämndens verksamheter ska minska sin negativa miljöpåverkan Energiåtgång/kvadratmeter Högst 166 KWh/m2 144 kwh/m2 Fritid Helsingborg ska medverka till att arrangemang med regionalt, nationellt eller internationellt genomslag förläggs till staden. Antal arrangemang med regionalt, nationellt eller internationellt genomslag förlagda till Helsingborg Minst 30 34 Idrotts- och fritidsnämndens verksamheter ska minska sin negativa miljöpåverkan Energiåtgång/kvadratmeter; Något utfall kan inte redovisas eftersom svårigheter finns att få tillgång till samt säkerställa aktuell statistik. Endast procentutfall på varje anläggning redovisas och utifrån detta kan man utläsa att förbrukningen på anläggningarna ligger likvärdigt mot föregående år. Fritid Helsingborg ska medverka till att arrangemang med regionalt, nationellt eller internationellt genomslag förläggs till staden. Antal arrangemang med regionalt, nationellt eller internationellt genomslag förlagda till Helsingborg; Utfallet på sammanlagt 34 arrangemang innebär att målvärdet är uppnått med gott mått. Trots höjning av ambitionsnivån som genomfördes 2012 har målet uppnåtts. 62

Räddningsnämnden Nämndens mål och måluppfyllelse Perspektiv Nämndens mål Måluppfyllelse Medborgare Den enskildes förmåga och kunskap att hantera sin egen säkerhet ska öka Medverka till att anlagda bränder i samhället minskar Den enskilde ska ha upplevelsen av rätt omhändertagande vid räddningsinsats Medverka till ökad samverkan inom staden Arbeta utifrån en hög kvalitetsnivå på den kommunala servicen och myndighetsutövningen gentemot företag Ekonomi Ekonomi med utrymme för utveckling Samhällsnyttan ska vara större än kostnaden för verksamheten Organisation Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare Utveckla en kommunikationsstrategi Brandförsvaret ska spegla samhällsstrukturen avseende på likabehandling En ny citystation ska vara i drift innan utgången av 2014 Framtid Stadens bilpark ska miljöanpassas Medverka till fördjupad samverkan Skåne nordväst Nämndens mål och mätetal Medborgare Under perspektiv medborgare redovisar Räddningsnämnden mätetal som ska ge en bild av hur brandförsvaret arbetar för att, i olika situationer, stärka och/eller skydda medborgaren. Brandförsvaret arbetar med förebyggande åtgärder som utbildning, information och myndighetsutövning i syfte att undvika och minska olycksriskerna. För att lyckas i detta uppdrag samarbetar brandförsvaret med Helsingborgs stads övriga förvaltningar och andra organisationer. Vid olyckor är brandförsvarets uppgift att mildra och begränsa skadan så långt möjligt i rådande situation, med den enskildes bästa som målsättning. En viktig del i arbetet mot medborgaren är NKI (Nöjd Kund Index), där vi arbetar med målsättningen att företagskunder ska vara nöjda med vår service. Fyra av fem målvärden är uppfyllda. Det målvärde som inte uppfyllts beror på att målvärdet är för högt satt. 63

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Den enskildes förmåga och kunskap att hantera sin egen säkerhet ska öka Medverka till att anlagda bränder i samhället minskar Den enskilde ska ha upplevelsen av rätt omhändertagande vid räddningsinsats. Antal utbildade. Minst 5 000 5 422 Antal anlagda bränder. Max 125 77 Andelen erbjudna återkopplingar. Minst 95 % 60 % Medverka till ökad samverkan inom staden Andel stadsövergripande projekt som berör risk och säkerhetsfrågor, där vi skall medverka. 100 % 100 % Arbeta utifrån en hög kvalitetsnivå på den kommunala servicen och myndighetsutövningen gentemot företag Tjänstegarantiuppfyllelse. 100 % 100 % Den enskildes förmåga och kunskap att hantera sin egen säkerhet ska öka Antal utbildade; Antal utbildade har ökat 2013 eftersom större satsningar har gjorts gentemot förskolor och skolor. Under ca: 8 veckor har dagtidsarbetande brandmän arbetat effektivt med utåtriktad verksamhet. Vi har även utökat med ett ESF-projekt där brandutbildning varit en del av deras verksamhet. Medverka till att anlagda bränder i samhället minskar Antal anlagda bränder; Antalet anlagda bränder har minskat. Brandförsvaret jobbar på flera plan i det förebyggande arbetet, i syfte att minska anlagda bränder. Det är svårt att påvisa direkta effekter av utförda förebyggande insatser. Den enskilde ska ha upplevelsen av rätt omhändertagande vid räddningsinsats Andelen erbjudna återkopplingar; Det är en positiv utveckling, men det är svårt att bedöma andelen av insatser där återkoppling varit möjlig. Mätetalet är satt efter återkoppling vid alla insatser, där den drabbade går att nå. Återkoppling är idag en naturlig del av verksamheten. Det finns många händelser där återkoppling inte är möjlig, vilket innebär att målvärdet inte är realistiskt. Medverka till ökad samverkan inom staden Andel stadsövergripande projekt som berör risk och säkerhetsfrågor, där vi skall medverka; Deltagande i samtliga grupper samt ett fördjupat arbete för att skapa förutsättningar för förbundsbildning. Arbeta utifrån en hög kvalitetsnivå på den kommunala servicen och myndighetsutövningen gentemot företag Tjänstegarantiuppfyllelse; Vi har deltagit i de projekt där riskfrågor har hanterats, där riskhänsyn i planprocessen och riskdatabasen varit de mest framträdande under 2013. 64

Ekonomi I budgetbeslut för 2009 fick brandförsvaret det politiska uppdraget att öka och utveckla det förebyggande arbetet med fokus på att möta medborgarna bättre. Detta arbete har pågått och pågår långsiktigt med en strikt ekonomisk hållning vilket resulterat i ett överskott som kan användas långsiktigt. Under perspektiv ekonomi mäts två mätetal i bokslutet. Samhällsnyttan ska vara större än kostnaden för verksamheten och ekonomi med utrymme för utveckling. Målet för helåret är att 1 % av kommunbidraget, motsvarande 995 tusen kronor skall användas till förändringsarbete. Årets eventuella överskott och tidigare års överskott ska vara en del i finansieringen av planerat utvecklingsarbete. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Ekonomi med utrymme för utveckling Kostnader och intäkter Minst 995 1 661 Samhällsnyttan ska vara större än kostnaden för verksamheten Mäta tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsats. Minst 102,2mnkr 112,3mnkr Ekonomi med utrymme för utveckling Kostnader och intäkter; Räddningsnämnden redovisar ett överskott på 1 661 tkr. Detta är en förbättring på 670 tkr mot mätetalet och beror på att Transportcentralen haft lägre kostnader än budget. Samhällsnyttan ska vara större än kostnaden för verksamheten Mäta tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsats; Målvärdet är baserat på tidsfaktorns betydelse vid insats och är beroende av antalet larm samt typ av larm. Detta innebär att verksamheten ej kan påverka målvärdet då det är beroende av det faktiska utfallet för föregående verksamhetsår. År 2013 gjorde brandförsvaret totalt 2 326 st. utryckningar, vilket är en ökning med 42 st. jämfört med verksamhetsåret 2012. Samhällsnyttan utifrån tidsfaktorns betydelse medförde en total nytta på 112,3 Mkr för 2013, vilket överstiger kommunbidraget för verksamheten med 10,4 Mkr. Organisation Under perspektiv organisation arbetar räddningsnämnden med mätetal som beskriver brandförsvaret som arbetsgivare och arbetsplats. Stadens årliga medarbetarundersökning är ett bra verktyg för att få kunskap om hur personalen upplever trivsel på sin arbetsplats, känner sig delaktig och informerad i sitt dagliga arbete. Eftersom enkäten är återkommande varje år, får arbetsledningen kvitto på om de åtgärder som genomförs, för att stävja ej önskvärda beteende som tex. mobbing, ger önskad effekt. Brandförsvaret arbetar kontinuerligt för att attrahera kvinnor och medborgare med annan etnisk bakgrund att vilja arbeta i brandförsvaret. Detta försvåras på grund av brist på elever från dessa grupper i SMO-utbildningen och andra relevanta utbildningar. I utvecklingen av organisationen ligger också beslutet om byggandet av en ny citystation, vilket påverkar personalen positivt. Tre av fyra mål är uppfyllda, det mål där brandförsvaret inte nått målvärdet är medarbetarindex. Brandförsvaret står inför stora förändringar med ny organisation i ett kommunalförbund samt ny chef och detta skapar oro i verksamheterna. 65

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare Utveckla en kommunikationsstrategi Utvärdering av årlig medarbetarenkät. (medarbetarskap/ledarskapsindex) Skapa förutsättningar för en god kommunikation i organisation. Minst 85 % 71 % 100 % 100 % Brandförsvaret ska spegla samhällsstrukturen avseende på likabehandling En ny citystation ska vara i drift innan utgången av 2014 Mäta andelen kvinnliga anställda. Minst 13 % 14 % Projektplan. 100 % 100 % Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare Utvärdering av årlig medarbetarenkät. (medarbetarskap/ledarskapsindex); Parametrarna i Medarbetarindex har förändrats och resultatet för 2012 (69) är därför inte jämförbart med 2011 års resultat (86). De parametrar som tillförts 2012 är "Uppdraget" och "Helhetsattityd". Utveckla en kommunikationsstrategi Skapa förutsättningar för en god kommunikation i organisation; En kommunikationsstrategi samt handlingsplan för förvaltningens externa kommunikation är framtagen. Under året har den interna kommunikationen utvecklats och förbättras genom bland annat interna informationsskärmar på samtliga stationer och nya rutiner för informationsspridning från ledningsgruppens möten samt riktade informationsbrev. Brandförsvaret ska spegla samhällsstrukturen avseende på likabehandling Mäta andelen kvinnliga anställda; Ett nationellt problem är att inte tillräckligt många kvinnor och/eller personer med annan etnisk bakgrund söker sig till brandmannautbildningar. Brandförsvaret har nått upp till 2013 års mål, men inte nått fram avseende kvinnliga brandmän, i dagsläget har vi en kvinnlig brandman i tjänst. En ny citystation ska vara i drift innan utgången av 2014 Projektplan; Under hösten 2013 genomförde Kärnfastigheter en detaljprojektering av en ny brandstation i city med hjälp av upphandlade konsulter. Detaljplanen överklagades inte utan vann laga kraft i oktober 2013. En upphandling av byggentreprenör påbörjades i december 2013. Tilldelningsbeslut till utsedd byggentreprenör sker i januari/februari 2014. Byggstart under mars månad 2014 med färdigställande april 2015. 66

Framtid Miljöanpassning av stadens bilpark är slutförd under 2013. Elbilprojektet kommer under hösten att startas upp. Utredning om kostnader för detta och antalet fordon, samt i vilken form detta ska redovisas pågår. En viktig fråga för Brandförsvaret är kommande förbundsbildning där verksamheterna kommer att fokusera på att möta personalen och föra en öppen dialog för att skapa förståelse för kommande förändring. Ett av två mål är uppnått. Det mål vi inte riktigt klarade att nå är att samtliga av stadens småbilar ska vara miljöklassade. Brandförsvaret arbetar efter att följa stadens riktlinjer för detta, men normen för miljöbil ändras över tid. Verksamheten förs över från brandförsvaret till stadsbyggnadsförvaltningen vid årsskiftet 2013/2014. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Stadens bilpark ska miljöanpassas. Medverka till fördjupad samverkan Skåne nordväst Andelen miljöbilar. Minst 100 % 96 % Delaktighet i gemensamma arbetsgrupper. 100% 100% Stadens bilpark ska miljöanpassas Andelen miljöbilar; Vi har i redovisat resultat räknat med samtliga småbilar som körs på miljöklassade drivmedel. Statens och stadens norm för miljöbilar ändras över tid. Bilar som varit miljöklassade ett år, behöver inte vara miljö-klassade året därpå. Medverka till fördjupad samverkan Skåne nordväst Delaktighet i gemensamma arbetsgrupper; 100 % deltagande, samt ett fördjupat arbete för att skapa förutsättningar för förbundsbildning. 67

Miljönämnden Nämndens mål och måluppfyllelse Perspektiv Nämndens mål Måluppfyllelse Medborgare Miljönämnden ska i tillsynen prioritera barn och ungas uppväxtvillkor Miljönämnden ska skydda miljön, människors hälsa samt verka för säker livsmedelshantering genom tillsyn och kontroll Tjänstegarantierna ska uppfyllas Miljönämnden ska ha hög kvalitet på det stöd och den service som vi ger Helsingborgs medborgare och verksamhetsutövare Miljönämnden ska driva på stadens arbete med hållbar konsumtion Ekonomi Organisation Ekonomin ska vara i balans Miljönämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare Miljönämnden ska tillhandahålla oberoende rådgivning och information Framtid Miljönämnden ska medverka aktivt i samhällsplaneringen Miljönämnden ska medverka till att staden ligger i framkant i miljö- och klimatfrågor Miljönämnden ska övervaka miljötillståndet i Helsingborgs geografiska område Nämndens mål och mätetal Medborgare Ett viktigt mål för miljönämnden är att prioritera frågor som rör barn och unga. Till exempel prioriterades inom miljötillsynen god inomhusmiljö i undervisningslokaler och i bostäder. Barn och ungas uppväxtvillkor lyftes även fram i yttranden på remisser och planer. Antalet planerade tillsynsdagar inom miljötillsynen har, inom de flesta områdena, god överensstämmelse med planerad tillsyn. Nya arbetssätt och rutiner som kommer att effektivisera arbetet har införts under året. Kontrollplanen enligt livsmedelslagstiftningen har inte genomförts fullt ut beroende på oförutsedda händelser, bland annat ett omfattande fall av matförgiftning samt ett stort ärende om kött som såldes utan tillstånd. Miljönämndens resultat i undersökningen nöjdkund-index ökade markant jämfört med 2011 och översteg det satta målet med råge. I samverkan med upphandlingsenheten ställdes miljökrav i 15 olika upphandlingar av varor och tjänster. Våra ärenden och klagomål hanterades till 97 procent inom tidsramen för återkoppling till kunden. 68

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Miljönämnden ska i tillsynen prioritera barn och ungas uppväxtvillkor Tillsynsplaner inom miljö- och hälsoskydd ska uppfyllas. 100 % Miljönämnden ska skydda miljön, människors hälsa samt verka för säker livsmedelshantering genom tillsyn och kontroll Tjänstegarantierna ska uppfyllas Miljönämnden ska ha hög kvalitet på det stöd och den service som vi ger Helsingborgs medborgare och verksamhetsutövare Tillsynsplaner inom livsmedel ska uppfyllas 100 % 91,5 % Tillsynsplaner inom miljö- och hälsoskydd ska uppfyllas 100 % 100 % Tjänstegarantiernas uppfyllelsegrad. 100 % 97 % Nöjd-kund-index, miljöområdet Minst 64 poäng Antalet framtagna e-tjänster. 2 st 2st 69 poäng Genomförda informationsaktiviteter om hållbar livsstil och konsumtion till medborgare. 3 st 3st Miljönämnden ska driva på stadens arbete med hållbar konsumtion Antal initierade samverkansprojekt med andra aktörer som arbetar med hållbar konsumtion 3 st 3 st Stöd med miljökrav i stadens upphandlingar 10 st 15 st Miljönämnden ska i tillsynen prioritera barn och ungas uppväxtvillkor Tillsynsplaner inom miljö- och hälsoskydd ska uppfyllas; I tillsynsplanen för miljö- och hälsoskydd prioriteras barn och ungas uppväxtvillkor. Under 2013 prioriterades god inomhusmiljö, kemikalier i varor och barn och unga lyftes fram i yttranden över remisser och planer. Miljönämnden ska skydda miljön, människors hälsa samt verka för säker livsmedelshantering genom tillsyn och kontroll Tillsynsplaner inom livsmedel ska uppfyllas; Kontrollplaneringen görs utifrån de 1300 anläggningar som är registrerade och kontrollfrekvensen för respektive anläggning beror på riskklassningen. Enligt planeringen inför 2013 skulle cirka 1100 kontroller av befintliga och nya verksamheter göras. Vid årets slut var 957 kontroller genomförda och 90 kontroller kvarstod. De skjuts fram till de första månaderna 2014. Det ökade trycket utifrån och några enskilda ärenden och händelser som varit mycket resurskrävande har påverkat resultatet av våra planerade kontroller. Utöver de planerade kontrollerna har antalet extra kontroller ökat från 114 stycken förra året till 145 stycken för 2013. Extra kontroller genomförs när flera inspektioner krävs på grund av att verksamheten inte motsvarar lagstiftningens krav. Vi har gjort ytterligare 10 kontroller i samband med obefogade klagomål, enbart provtagning och liknande. Vid Helsingborgsfestivalen gjorde vi även flera kontroller av verksamheter som är registrerade i andra kommuner. Tillsynsplaner inom miljö- och hälsoskydd ska uppfyllas; Under året har avdelningen totalt utfört 879 tillsynsbesök, varav vi planerade för 665. De övriga 214 besöken kommer från satsningen på enskilda avlopp (som inte var med i planen för 69

2013), projekt och händelsestyrda insatser som anmälningsärenden och klagomål. Inom hälsoskydd har det blivit färre besök än planerat och det har sin förklaring i att avdelningen under 2013 började prioritera ner vissa typer av ärende och att vi infört skriftlig handläggning. Antalet planerade tillsynsdagar har, inom de flesta områdena, god överensstämmelse med planerad tillsyns tid. Tillsynen har, mot bakgrund av de prioriterade miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan, särskild uppmärksamhet ägnats åt företagens kemikaliehantering och energifrågor. Energitillsyn och energirådgivning har kombinerats i samarbete med Helsingborgs energi- och klimatrådgivare. Vissa omprioriteringar har gjorts under året med anledning av sjukfrånvaro och inspektörer som valt att byta jobb. Till exempel har tillsynsprojektet gällde frisörverksamheten inte genomförts, men det blir ett annat projekt gällande frisörer under 2014. Tjänstegarantierna ska uppfyllas Tjänstegarantiernas uppfyllelsegrad; Under tertial tre har vi klarat alla tjänstegarantier till 100 %. Detta innebär att vi höjer uppfyllelsegraden för helåret med en procentenhet och landar på 97 %. Under tertial tre var resultatet 100 procent. Se mer under avsnittet tjänstegarantier. Miljönämnden ska ha hög kvalitet på det stöd och den service som vi ger Helsingborgs medborgare och verksamhetsutövare Nöjd-kund-index, miljöområdet; I 2012-års Nöjdkund-index undersökning (NKI) som presenterades i september 2013 nådde miljönämnden ett index på 69. Resultatet är en ökning sedan 2011- års undersökning med 8 enheter vilket också medför att målet överstegs med råge. Den största ökningen kan vi se inom området bemötande, tätt följt av rättssäkerhet och därefter kompetens. Förvaltningen har under 2012 satsat brett på att förbättra myndighetsutövningen såväl för företagare som medborgare med speciellt fokus på kommunikation och bemötande vilket ser ut att ha fått stor genomslagskraft. Resultatet visar också att det inte är några större skillnader mellan våra tillsynsavdelningar utan att de båda följs åt väl inom de olika områdena. Antalet framtagna e-tjänster; Två e-tjänster har tagits fram under 2013; registrering av livsmedelsanläggning samt rapportering av använd mängd köldmedier. Miljönämnden ska driva på stadens arbete med hållbar konsumtion Genomförda informationsaktiviteter om hållbar livsstil och konsumtion till medborgare; Under 2013 publicerades nya webbsidor med information till allmänheten om en hållbar livsstil. Energioch klimatrådgivarna informerade vid ett 15-tal olika publika event om energieffektivisering och förnybar energi, konsumentrådgivarna höll cirka 25 föreläsningar om konsumenträtt och hållbar konsumtion. Antal initierade samverkansprojekt med andra aktörer som arbetar med hållbar konsumtion; Konsumentrådgivarna fortsatte samarbetet med utvecklingsnämnden med information om hållbar konsumtion till bland annat unga vuxna och personer på väg in i försörjningsstöd. Miljöförvaltningen deltog i miljöbyråns aktiviteter inom Fair Trade City. Med hjälp av extra resurser kunde samverkan med upphandlingsenheten fördjupas. Hållbar konsumtion är ett paraplybegrepp över flera aktiviteter inom staden - upphandling, Fair Trade, avfallsminimering, rådgivning, Giftfri vardag med mera. Stöd med miljökrav i stadens upphandlingar; Miljönämnden har deltagit i sammanlagt 15 upphandlingar tillsammans med upphandlingsenheten och Kärnfastigheter. Samarbetet kommer nu att fördjupas inom utvärdering och uppföljning av anbud och befintliga avtal. En erfarenhet från året är att samarbete och dialog med leverantörer måste vidareutvecklas. 70

Ekonomi Miljönämnden redovisar ett utfall (årets resultat) om +0.9 mnkr för helåret. Det positiva resultatet beror främst på lägre personalkostnader (vakanser och sjukskrivningar) samt ökade intäkter för både livsmedels- och miljö- och hälsoskyddsavdelningen. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Ekonomin ska vara i balans Avvikelser mot budget Max 0,3 mnkr avvikelse 0,9 mnkr Ekonomin ska vara i balans Avvikelser mot budget; Miljönämnden redovisar ett utfall (årets resultat) om +0.9 mnkr för helåret. Det positiva resultatet beror främst på lägre personalkostnader (vakanser och sjukskrivningar) samt ökade intäkter för både livsmedels- miljöoch hälsoskyddsavdelningen. Organisation Miljönämnden vill vara en attraktiv arbetsgivare och enligt resultatet av medarbetarenkäten lyckades vi bra under 2013. För att informera och utbilda våra målgrupper inom olika branscher och verksamheter arrangeras informationsmöten varje år. I år nådde vi vår målsättning med 10 träffar. En annan informationskanal som vi ständigt utvecklar är våra webbsidor. Höstens mätning visar att vi måste arbeta mer informationen så att webbsidorna är korrekta. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Miljönämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare Antalet utvecklings- och kursdagar per person 7 dagar 6,3 dagar Resultatet från medarbetarenkäten. 88 av 100 82 index Miljönämnden ska tillhandahålla oberoende rådgivning och information Antal genomförda bransch- och informationsmöten. Andel av miljöförvaltningens webbsidor på helsingborg.se som är felfria. 10 st 10 st 80 % 60 % Miljönämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare Antalet utvecklings- och kursdagar per person; De individuella och gemensamma kompetensutvecklingsplanerna har följts. Utfallet är något under årets målvärde, men antalet utvecklings- och kursdagar ska ses i ett genomsnitt över tre år. 2012 var resultatet närmare åtta dagar. Resultatet från medarbetarenkäten; Resultatet för 2013 års medarbetarenkät kan inte jämföras med tidigare års enkäter eftersom enkäten inför 2012 års undersökning genomgick en större förändring. Sammanräkningen av resultaten sker inte på samma sätt som tidigare år varför årets målvärde inte längre är relevant. Även i år kan vi dock se att miljöförvaltningen har ett mycket bra resultat, 82, exempelvis i jämförelse med stadens övergripande resultat på 74. Miljönämnden ska tillhandahålla oberoende rådgivning och information Antal genomförda bransch- och informationsmöten; Årets möten innefattade bland annat nätverksträffar för miljöombud om kemikalier (skol- 71

och fritidsförvaltningen), workshops med skolor och förskolor om egenkontroll, branschmöte med golfklubbarna tillsammans med Lund, Landskrona, Länsstyrelsen och Svenska golfförbundet, möte om miljöbalkens regler om bland annat avfall och kemikalier för elever på tandsköterskeutbildningen, branschmöte med Lantbrukarnas riksförbund, möte med grönsaksbranschen och NSVA i samband med kokningsrekommendationerna av dricksvattnet i Helsingborg samt medverkan på Klimatstrategi dag arrangerad av näringsliv och destinationsutveckling. Andel av miljöförvaltningens webbsidor på helsingborg.se som är felfria; Vid kontroll av 20 slumpmässigt utvalda webbsidor har konstaterats att 8 innehöll felaktiga uppgifter, exempelvis felaktiga länkar eller hänvisning till föreskrifter som har ändrats. Den stora andelen fel beror sannolikt på att det idag saknas en tydlig ansvarsfördelning avseende vem som ska uppmärksamma webbredaktören på att förändringar skett. Organisationen behöver ses över under 2014. Framtid Miljönämnden medverkar i stadens arbete för en hållbar stadsutveckling och deltar i flera tvärsektoriella arbetsgrupper. Miljönämnden följer upp stadens miljömål men är också stöd till stadens verksamheter. Flera insatser med information, utbildning och rådgivning för att stödja miljöarbetet på övriga förvaltningar för att de ska uppnå miljömålen har genomförts. Miljönämnden är också ansvarig för en del av åtgärderna i miljöprogram och energiplan och dessa har genomförts enligt plan. Även miljöövervakningen av havet, stadens Kustkontrollprogram, har genomförts enligt plan. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Miljönämnden ska medverka aktivt i samhällsplaneringen Miljönämnden ska medverka till att staden ligger i framkant i miljöoch klimatfrågor Miljönämnden ska övervaka miljötillståndet i Helsingborgs geografiska område Medverkan i tvärsektoriella grupper inom stadens samhällsplanering. Stödinsatser till verksamheterna för att de ska uppnå miljömålen. Uppföljning av stadens miljöprogram och energiplan. Miljönämndens genomförda åtgärder inom miljöprogram och energiplan. Antal sammanställningar av resultaten från miljöövervakningen. 3 st 7 st 150 st 155 st 2 st 3 st 15 st 15 st 5 st 5 st Miljönämnden ska medverka aktivt i samhällsplaneringen Medverkan i tvärsektoriella grupper inom stadens samhällsplanering; Miljönämnden deltar i DrottningH, H+, vidareutveckling av EVAA-projektet, plan grupp, planberedningsgrupp, naturvårdsgrupp samt arbetsgrupp för att ta fram riktlinjer för dagvattenhantering. Miljönämnden ska medverka till att staden ligger i framkant i miljö- och klimatfrågor Stödinsatser till verksamheterna för att de ska uppnå miljömålen; En stor del av arbetet har gått till skol- och fritidsförvaltningen (inklusive projektet den Hållbara Skolstaden) Ett annat stort arbete under året har varit att fortsätta samarbetet med Kärnfastigheter kring brukarsamverkan. 72

Detta handlar i första hand om energifrågor och hur vi kan stödja brukarna; skolor, förskolor, kök, vårdboenden med flera i deras arbete med att minska energianvändningen. Uppföljning av stadens miljöprogram och energiplan; Under året har både miljöprogram, energiplan samt energistrategi följts upp. Efter beslut i miljönämnden kommer rapporterna att tas upp i kommunfullmäktige. Miljönämndens genomförda åtgärder inom miljöprogram och energiplan; De åtgärder och aktiviteter som miljönämnden ansvarar för (2013) i miljöprogrammet samt energiplan är genomförda. Det är till exempel uppföljning av miljöstatistik, energifokus i tillsyn och samverkan med andra aktörer. Miljönämnden ska övervaka miljötillståndet i Helsingborgs geografiska område Antal sammanställningar av resultaten från miljöövervakningen; Miljönämnden har färdigställt fem sammanställningar av mätresultat under året: Årsrapporten för luft 2012, samt Kustkontrollrapport för 2010-2011, halvårsrapporten för luft 2013, grundvatten samt badvattenprovtagningar. 73

Överförmyndarnämnden Nämndens mål och måluppfyllelse Perspektiv Nämndens mål Måluppfyllelse Medborgare Ekonomi Organisation Framtid Kvaliteten på våra tjänster ska vara professionell Effektiv användning av tilldelade medel God personalpolitik Förkorta tiden för anordnande av godmanskap och förvaltarskap Öka antalet korrekta årsräkningar Säkerställa långsiktig rekrytering av ställföreträdare Nämndens mål och mätetal Medborgare Inom perspektivet medborgare är det nämndens professionalitet som utvärderas. Av den enkät som tillsammans med svarskuvert under hösten utsänts till samtliga ställföreträdare, d v s gode män och förvaltare, framgår att hela 88 % anser överförmyndarnämndens tjänster vara professionella. De enkätsvar som drar ned betyget beror på att granskningen av årsräkningar inte blir klar tidigare under året även om granskningen för varje år har skett tidigare än föregående år. Detta är givetvis avhängigt av de resurser som är tillgängliga för kansliet. Antalet svar på enkäten är inte så högt som förväntats. Sannolikt är det beroende av att s.k. anhörig gode män med endast ett uppdrag och därmed inte i behov av frekvent kontakt med kansliet inte anser sig motiverade att besvara enkäten. Det kan därför finnas anledning att justera målvärdet till ett mer realistiskt sådant. Nämndens deltagande vid sammanträden får anses vara mycket högt då det i princip uppnått åsatt målvärde. En enstaka frånvaro har stor påverkan på utfallet i förhållande till nämndens storlek. 74

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Kvaliteten på våra tjänster ska vara professionell. Enkätutvärdering. Mätetalet är satt till 60 % i förhållande till totalt antal utsända enkäter. Enkätutvärdering. Mätetalet är satt till 50 % positiva svar i förhållande till totalt antal utsända enkäter. Minst 62 % 52 % Minst 52 % 88 % Andel deltagare vid nämndens sammanträde Minst 95 % 94 % Kvaliteten på våra tjänster ska vara professionell Enkätutvärdering. Mätetalet är satt till 60 % i förhållande till totalt antal utsända enkäter; Enkäten utsändes i mitten av oktober 2013 i 403 exemplar till samtliga gode män och förvaltare. Trots medsända svarskuvert inkom endast 52 % (208 st), d v s lika stor andel som vid föregående års enkät. En möjlig slutsats till detta är att s.k. anhörig gode män med endast ett uppdrag, vilka uppgår till ca hälften av alla gode män, inte inkommer med svar då man kanske sällan är i kontakt med kansliet. Detta stöds av att utfallet föregående år överensstämmer exakt med årets. Enkätutvärdering. Mätetalet är satt till 50 % positiva svar i förhållande till totalt antal utsända enkäter; Antalet positiva svar på enkäten som under oktober 2013 sändes till samtliga gode män och förvaltare visade på ett resultat om 88 %. Detta utgör ett markant bättre resultat än vid föregående års enkät då 67 % var positiva. Omorganisationen som gjordes vid årsskiftet 2012 och byte av lokaler i juni 2012 torde vara en stor del av av förklaringen till det positiva resultatet. Vid föregående års enkät hade de positiva effekterna inte hunnit få genomslag. Andel deltagare vid nämndens sammanträde; Andel deltagare vid nämndssammanträden är något lägre än målvärdet. Detta beror på att även enstaka frånvaro utgör stor påverkan på utfallet då nämnden är förhållandevis liten. Ekonomi Överförmyndarnämnden har, bortsett från utfallet vad gäller arvoden till ställföreträdare, med gott mått lyckats hålla budgeten. Samtliga övriga kostnader har genererat ett överskott om ca 232 tkr. Detta överskott har förbrukats till arvoden till gode män och förvaltare. Det kan konstateras att kostnaden per ärende har ökat från föregående år. Avgörande för vem som ska betala arvode är om huvudmannens ekonomi medger betalning i annat fall ska kommunen enligt lag betala. Under 2013 har arvode för 46 fler ärenden utgått av kommunala medel än föregående år. Det innebär att det har varit fler ärenden som omfattar huvudmän med dålig ekonomi. Kostnaden för enbart dessa arvoden uppgår inkl. sociala avgifter till ca 600 000 kr. Andra faktorer som påverkar arvodena är att det i ett något större antal ärenden har bytts företrädare under året vilket omgående ska arvoderas, komplexiteten i ärendena ökar vilket påverkar arvodesnivån samt att basbeloppet vilket arvodena baseras på har ökat. I utfallet för 2013 ingår arvoden till ställföreträdare till ett belopp om ca 400 tkr som avser arvoden för 2013. Sådana arvoden har tidigare år bokförts på nästföljande år. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Effektiv användning av tilldelade medel. Kostnad per ärende. Max 0 kr 211 kr 75

Effektiv användning av tilldelade medel Kostnad per ärende; Det kan konstateras att kostnaden per ärende har ökat från föregående år. Generellt kan sägas att fler och fler huvudmän med dålig ekonomi omfattas av ställföreträdarskap. Det är viktigt att framhålla att detta beror på antal ärenden som kommunen ska betala arvode för och antal ärenden som huvudmännen själva ska betala arvode för. Detta avgörs av hur huvudmannens egen ekonomi ser ut. I de fall huvudmannens ekonomi inte medger arvode till ställföreträdaren är det kommunens skyldighet enligt lag att betala. Under 2013 har arvode för 46 fler ärenden utgått av kommunala medel än föregående år. Kostnaden för enbart dessa arvoden uppgår inkl. sociala avgifter till ca 600 000 kr. Andra mindre förklaringsmodeller är att det i ett något större antal ärenden har bytts företrädare under året vilket omgående ska arvoderas, komplexiteten i ärendena ökar vilket påverkar arvodesnivån samt att basbeloppet vilket arvodena baseras på har ökat. Organisation Sjukfrånvaron under hösten har för överförmyndarnämnden varit hög. De sjukskrivningar som förevarit har varit av engångskaraktär och långvariga. Det saknas anledning att genomföra några aktiviteter för att öka måluppfyllelsen vad gäller sjukfrånvaron. Individuella utvecklingsplaner har framtagits i samband med medarbetarsamtalen under hösten för samtliga medarbetare. Kompetensutveckling sker bl a annat genom deltagande vid tre årliga studiedagar arrangerade av Föreningen Sveriges Överförmyndare. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall God personalpolitik. Andel sjukfrånvaro Max 2,5 % 8,6 % Individuell utvecklingsplan. Minst 100 % 100 % God personalpolitik Andel sjukfrånvaro; Sjukfrånvaron har, för överförmyndarverksamheten, varit osedvanligt hög. Detta beror på flera sammanhängande sjukskrivningar i slutet av året av icke återkommande karaktär. Individuell utvecklingsplan; Individuella utvecklingsplaner har framtagits i medarbetarsamtal under hösten 2013 tillsammans med samtliga medarbetare. Framtid Inom i princip samtliga viktiga mål har måluppfyllelserna lyckats. Handläggningstiden vid anordnade av godmanskap och förvaltarskap är inte i närheten av maximalt antal dagar som åsatts. Det beror delvis på att det mäts på ett sätt som tar hänsyn till att verksamheten inte kan påverka vissa faktorer i ärendena. Sådana faktorer är exempelvis åsikter mellan anhöriga huruvida behov föreligger eller inte av ställföreträdarskap och tingsrättens handläggningstid. Delvis beror det också på effektivisering till följd av omorganisationen. Andelen korrekta antal årsräkningar har också överträffat förväntningarna. Intresseanmälningar till uppdrag som god man har varit många under året och resulterat i många nya gode män. Processen vid rekryteringen är omfattande och tidskrävande vilket har medfört att 76

något ytterligare utrymme för att erbjuda utbildning till icke nya ställföreträdare inte har funnits. Verksamheten har under året varit engagerad i en rad aktiviteter som syftar till att informera omvärlden om vårt uppdrag. Detta ska vi, tillsammans med att hålla oss a jour med vad som händer i omvärlden, fortsätta med. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Förkorta tiden för anordnande av godmanskap och förvaltarskap. Öka antalet korrekta årsräkningar. Säkerställa långsiktig rekrytering av ställföreträdare. Handläggningstid vid anordnande av godmanskap. Max 65 64 Handläggningstider vid anordnande av förvaltarskap. Max 115 47 Andel korrekta inkomna årsräkningar. Minst 67 % 78 % Utbildning av "icke" nya ställföreträdare. Minst 6 % 1 % Antal nyrekryterade ställföreträdare. Minst 5 % 17 % Förkorta tiden för anordnande av godmanskap och förvaltarskap Handläggningstid vid anordnande av godmanskap; Handläggningstiden vid godmanskap har, trots en vakant tjänst under ett halvår, lyckats hållas strax under målvärdet. Detta kan dels tillskrivas den effektivisering som blev resultatet av en omorganisation som gjordes under 2012. Nya rutiner infördes då med förtydligande av ansvarskedjan då ärendena tilldelats särskilda handläggare. Dels kan det tillskrivas ett annorlunda målvärde i jämförelse med tidigare år. Det kan därför finnas anledning att justera ned antalet dagar. Handläggningstider vid anordnande av förvaltarskap; Handläggningstiden vid förvaltarskap har, trots en vakant tjänst under ett halvår, lyckats hållas betydligt under målvärdet. Detta har sannolikt tre orsaker. Dels kan det tillskrivas den effektivisering som blev resultatet av en omorganisation som gjordes under 2012 med nya rutiner med förtydligande av ansvarskedjan då ärendena tilldelats särskilda handläggare. Dels har några av de anordnade förvaltarskapsärendena varit interimistiska beslut vilket påverkat handläggningstiden positivt. Dels ett annorlunda målvärdet i jämförelse med tidigare år. Det kan därför finnas anledning att justera ned antalet dagar. Öka antalet korrekta årsräkningar Andel korrekta inkomna årsräkningar; Utfallet för andel korrekta årsräkningar har ökat betydligt i jämförelse med föregående år. En delvis förklaring kan vara att ställföreträdarna med åren vinnlagt sig om att inkomma med korrekta årsräkningar, då arvodet därigenom blir utbetalt tidigare. Ytterligare bidragande orsak är ett under året förändrat granskningssätt vilket inte längre enbart syftar till att granska den ekonomiska förvaltningen utan även att ställföreträdaren har utfört sitt uppdrag på ett bra sätt i övrigt. Utbildning av "icke" nya ställföreträdare; Till följd av en ökad anstormning av nya intresseanmälningar från personer för uppdrag som god man, vilka i första hand måste erbjudas information/utbildning, har resurserna inte räckt till för att erbjuda utbildning för icke nya ställföreträdare. Endast fem personer ur denna kategori har gått utbildning under året. Säkerställa långsiktig rekrytering av ställföreträdare Antal nyrekryterade ställföreträdare; Utfallet vad gäller antal nyrekryterade får anses vara mycket positivt. Sextionio nya personer har under året till följd av nyrekrytering erbjudits uppdrag som gode män. Av dessa har nio personer rekryterats för uppdrag som god man för ensamkommande barn. Information/utbildning har hållits för 155 personer under året. 77

Kommunstyrelsen Nämndens mål och måluppfyllelse Perspektiv Nämndens mål Måluppfyllelse Medborgare Alla ska känna sig trygga i Helsingborg Kvaliteten på det stöd och den service som Helsingborgs stad erbjuder medborgare, besökare och företag ska vara hög Ekonomi Helsingborgs stads ekonomi ska vara god Förvaltningens arbete ska vara resurseffektivt Organisation Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare Helsingborgs stads kommunikation ska vara relevant, lättillgänglig och begriplig Kvaliteten på det stöd och den service som förvaltningen erbjuder Helsingborgs stads förvaltningar och bolag ska vara hög Förvaltningen ska medverka till att politiskt fattade beslut följs i staden Framtid Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige Helsingborgs attraktivitet ska öka Nämndens mål och mätetal Medborgare Trygghet och service är två viktiga områden för Helsingborgs stad. Invånare och företag ska erbjudas service och tjänster av hög kvalitet och staden ska vara lyhörd för invånares och företags behov samt skapa förutsättningar för dialog. SCB:s medborgarundersökning mäter invånarnas uppfattning av de kommunala verksamheterna och Helsingborg har ett bra resultat både jämfört med kommuner i samma storleksklass och jämfört med det genomsnittliga resultatet för alla kommuner. Helsingborg vidareutvecklar det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet i samverkan med andra aktörer. Ett nytt samverkansavtal mellan Helsingborgs stad och närpolisen Helsingborg är upprättat. Polisens trygghetsmätningar visar på en positiv förändring vad gäller invånarnas upplevelse av trygghet jämfört med föregående år. 78

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Alla ska känna sig trygga i Helsingborg Kvaliteten på det stöd och den service som Helsingborgs stad erbjuder medborgare, besökare och företag ska vara hög Trygg-Medborgare-Index Minst index 50 Index 50 Poäng trygghetsmätningar Max 2,1 poäng 1,7 poäng Nöjd-Medborgar-Index (NMI) Minst index 61 Index 60 Alla ska känna sig trygga i Helsingborg Trygg-Medborgare-Index; Utfallet kommer från SCB:s medborgarundersökning och svarar på frågan om invånarnas uppfattning om trygghet i förhållande till att bli utsatt för brott. Resultatet på indexvärde 50 visar att Helsingborg har ett något lägre värde än gruppen större städer (57). Poäng trygghetsmätningar; Polisens trygghetsmätning 2013 visar på ett utfall på 1,7 poäng, vilket är en förbättring jämfört med föregående års utfall på 1,9 poäng och utfallet 2011 på 2,1 poäng. Målvärdet är satt till 2,1 poäng. Utfallet registreras på en skala med nivåerna 0-6 där ett lågt utfall är bra. Nivå 2 motsvarar ett "inte särskilt påtagligt problem". Det sammanfattande trygghetsindexet, som byggs upp av svaren på 33 nyckelfrågor, visar på en positiv utveckling av situationen i Skåne genom åren. Undersökningarna riktar sig till allmänheten och fångar den lokala trygghetsbilden i form av upplevda problem och oro för att utsättas för brott. Kvaliteten på det stöd och den service som Helsingborgs stad erbjuder medborgare, besökare och företag ska vara hög Nöjd-Medborgar-Index (NMI); Utfallet bygger på SCB:s medborgarundersökning och NMI-delen som mäter invånarnas syn på de kommunala verksamheterna i Helsingborg. Utfallet på 60 (samma de senaste fem åren) visar att vi inte når fram till det uppsatta målvärdet på 61. Resultatet placerar Helsingborg på plats 20 av 132 kommuner. Helsingborg har ett bra resultat i jämfört med gruppen större städer (58) och jämfört med det genomsnittliga resultatet för alla kommuner (53). Ekonomi Resultatet för skattefinansierad verksamhet uppgår till 211 mnkr, vilket innebär att Helsingborg lever upp till den finansiella målsättningen om 118 mnkr (2 procent av skattenettot). Skatteintäkterna i förhållande till verksamhetens nettokostnad uppgår till 107,6 procent och sta dens soliditet, justerad för koncerninterna mellanhavanden via internbanken, uppgår till 58 procent. Stadsledningsförvaltningen har målet att arbeta resurseffektivt och som ett led i detta arbetar stadsledningsförvaltningen under 2013 med att effektivisera ett antal arbetsprocesser. 79

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Stadens soliditet Minst 58 % 58 % Helsingborgs stads ekonomi ska vara god Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad Resultat skattefinansierad verksamhet Minst 100 % 106 % Minst 118 mnkr 211 mnkr Avvikelse mot förvaltningens budget 0 % -4,3 % Förvaltningens arbete ska vara resurseffektivt Antal effektiviserade processer Antal av förvaltningen registrerade ärenden, handlingar och dokument Minst 10 processer Minst 200 st 6 st 246 st Helsingborgs stads ekonomi ska vara god Stadens soliditet; Stadens soliditet, justerat för koncerninterna mellanhavanden via internbanken, uppgår till 58 procent vilket ligger i nivå med tidigare års utfall. Soliditeten beskriver hur stor andel av de totala tillgångarna som är finansierade med egna medel och stadens soliditet är bland de högsta av landets kommuner. Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad; Skatteintäkterna uppgår till 6 013 mnkr, vilket överträffar de sammanlagda nettokostnaderna för verksamheten som uppgår till 5 682 mnkr. Skatteintäkterna i förhållande till verksamhetens nettokostnad uppgår därmed till 106 procent. Resultat skattefinansierad verksamhet; Stadens målsättning om en god ekonomisk hushållning motsvarar ett resultat som är 2 procent av skatter och statsbidrag vilket 2013 innebär 118 mnkr. Resultatet för skattefinansierad verksamhet uppgår till 211 mnkr, vilket innebär att staden överträffar den finansiella målsättningen. Resultatutfallet beror på en lång rad faktorer som ofta tar ut varandra. En intäkt som inte var beaktad var den återbetalning av premier från AFA sjukförsäkringar för åren 2005 och 2006 på 92 mnkr. Utan denna hade resultatet legat väsentligt närmare budget. Avvikelse mot förvaltningens budget; Samtliga avdelningar visar god följsamhet mot budget och förvaltningen håller sig inom anvisad ram. Förvaltningens arbete ska vara resurseffektivt Antal effektiviserade processer; Förvaltningens arbete med att effektivisera våra arbetsprocesser har fortsatt under 2013. Målvärdet om 10 processer är inte uppnått då utfallet hamnade på 6 processer. Exempel på processer som har effektiviserats under året är arbetsprocess gällande överprövningar av upphandlingar, elektroniskt system för vigselbokningar och kvalitetssäkring av beställarrollen i samband med aktualisering av översiktsplan. Antal av förvaltningen registrerade ärenden, handlingar och dokument; Antalet registrerade ärenden har ökat under 2013 jämfört med föregående år och utfallet på 246 ärenden överstiger målvärdet på 200. Avdelningen för Juridik och administration har löpande insatser för att förbättra förvaltningens noggrannhet vid diarieföring. Organisation Helsingborgs stads arbetsgivarpolitik ska stödja verksamheten i arbetet mot uppsatta mål. Det pågår ett flertal aktiviteter för att utveckla Helsingborgs stad som en attraktiv arbetsgivare. Stadens medarbetar- och ledarpolicy är implementerad tillsammans med vision 2035 vilket inneburit att strukturen för medarbetarundersökningen, medarbetarsamtal och lönesamtal har reviderats och uppgraderats. Utfallet i årets mätning av ledarindex och medarbetarindex ligger på en bra nivå även om mål värdena inte har infriats. Stadsledningsförvaltningen arbetar för att stadens kommunikation ska vara relevant och lättillgänglig, vilket även omfattar utvecklingen av Helsing- 80

borg som e-stad. Antalet e-tjänster och applikationer uppgick vid årsskiftet till 140 stycken och målsättningen för året har uppnåtts med god marginal. Vidare arbetar stadsledningsförvaltningen med att erbjuda målgrupper stöd och service av hög kvalitet. Förvaltningsledningars och förtroendevaldas betyg på stadslednings-förvaltningen ligger fortfarande på en hög nivå. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Ledarindex inom Helsingborgs stad Minst index 80 Index 79 Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare Ledarindex inom Stadsledningsförvaltningen Minst index 83 index 79 Medarbetarindex inom Helsingborgs stad Minst index 78 Index 74 Medarbetarindex inom Stadsledningsförvaltningen Minst index 83 index 77 Andel nyanställda tillsvidareanställda inom Helsingborgs stad som arbetar kvar efter två år Minst 95 % 78 % Antal e-tjänster som Helsingborgs stads förvaltningar tillhandahåller Minst 125 e- tjänster 140 st Helsingborgs stads kommunikation ska vara relevant, lättillgänglig och begriplig Kommunranking - webbinformation till medborgarna Andel av stadens medarbetare som anser att den interna kommunikationen på intranätet bidrar till delaktighet och effektivitet i deras arbete Andel förfrågningar till Helsingborgs stad via telefon som besvaras direkt Andel förfrågningar till Helsingborgs stad via e- post som besvaras inom två arbetsdagar Plats 10 eller bättre Plats 8 Minst 70 % 52 % Minst 50 % 26 % Minst 70 % 87 % Kvaliteten på det stöd och den service som förvaltningen erbjuder Helsingborgs stads förvaltningar och bolag ska vara hög Nöjd-Kund-Index (NKI, stadens förvaltningsledningars bedömning av förvaltningen) Nöjd-Bolags-Index (NBI, stadens bolags bedömning av förvaltningen) Minst 4,2 poäng Minst 4,2 poäng 4,1 poäng Förvaltningen ska medverka till att politiskt fattade beslut följs i staden Andel uppdrag inom Helsingborgs stad som är påbörjade och avslutade inom tider som är beslutade av kommunstyrelse/ kommunfullmäktige Nöjd-Uppdragsgivar-index (NUI, uppdragsgivares bedömning av förvaltningen) Minst 90 % 100 % Minst 4,2 poäng 4,4 poäng Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare Ledarindex inom Helsingborgs stad; Utfallet kommer från årets medarbetarundersökning och HME-värdet för ledarskap (Hållbart medarbetarengagemang). Utfallet på 79 ligger strax under målvärdet på 80 men är fortfarande ett bra resultat. Det är också en förbättring jämfört med 2012 (78) och 2011 (77). Genomsnittet för de 41 kommuner som hittills har offentliggjort sina resultat för 2013 är 76. Ledarindex inom Stadsledningsförvaltningen; Utfallet kommer från årets medarbetarundersökning och HME-värdet för ledarskap (Hållbart medarbetarengagemang). Utfallet på 79 ligger under målvärdet på 83 men är fortfarande ett bra resultat. Det är också en förbättring jämfört med 2012 (78) och 2011 (78). Utfallet för Helsingborgs stad är även det 79 och genomsnittet för de 49 kommuner som hittills har offentliggjort sina resultat för 2013 är 76. 81

Medarbetarindex inom Helsingborgs stad; Utfallet kommer från medarbetarundersökningen. Medarbetarindex är ett sammanfattande resultat för medarbetarnas inställning till sin arbetssituation. Utfallet på 74 ligger på samma nivå som förra året och en bit ifrån målvärdet på 78. Mätmetoden i undersökningen har ändrats och det går inte att jämföra utfallet med år före 2012. Medarbetarindex går inte att jämföra med övriga organisationer men Helsingborgs stads resultat i Motiverad Medarbetar Index (MMI), som också är en del av undersökningen, hamnar på 69. Detta är ett starkt resultat. Det genomsnittliga resultatet i CMA:s Sverigeundersökning ligger på 63. Medarbetarindex inom Stadsledningsförvaltningen; Utfallet kommer från medarbetarundersökningen. Medarbetarindex är ett sammanfattande resultat för medarbetarnas inställning till sin arbetssituation. Utfallet på 77 ligger på samma nivå som förra året och en bit ifrån målvärdet på 83. Utfallet för Helsingborgs stad är 74. Mätmetoden i undersökningen har ändrats och det går inte att jämföra utfallet med år före 2012. Medarbetarindex går inte att jämföra med övriga organisationer men stadsledningsförvaltningens resultat i Motiverad Medarbetar Index (MMI), som också är en del av undersökningen, hamnar på 72. Detta är ett starkt resultat. Det genomsnittliga resultatet i CMA:s Sverigeundersökning ligger på 63. Andel nyanställda tillsvidareanställda inom Helsingborgs stad som arbetar kvar efter två år; Tanken med mätetalet är att mäta hur väl medarbetare trivs på arbetsplatsen och därmed hur väl Helsingborgs stad lever upp till målet som attraktiv arbetsgivare. Under perioden 110101 120101 nyanställdes 147 medarbetare (tillsvidare) varav 114 arbetade kvar efter 2 års anställning. Målvärdet var 95 procent och utfallet blev 78 procent. Helsingborgs stads kommunikation ska vara relevant, lättillgänglig och begriplig Antal e-tjänster som Helsingborgs stads förvaltningar tillhandahåller; Vid årsskiftet 2013 tillhandahöll staden 140 e-tjänster vilket klart överstiger målvärdet på 125 st. Av dessa 140 e-tjänster är fyra stycken appar via smarta telefoner. Som e- stad och framförallt med service till invånarna är Helsingborg i framkant. Staden har en bred flora av e-tjänster, som det kontinuerligt hämtas feedback till från de som använder tjänsterna. Kommunranking - webbinformation till medborgarna; Utfallet kommer från Sveriges kommuner och landstings årlig undersökning av Sveriges kommuners webbplatser. Målsättningen att nå plats 10 eller bättre infriades då Helsingborg hamnade på 8:e plats. Helsingborg fick 91 poäng av 100 möjliga. En liten förbättring jämfört med 2012 och 2011. Genom undersökningen går det att analysera vilka områden på helsingborg.se som behöver förbättras. Andel av stadens medarbetare som anser att den interna kommunikationen på intranätet bidrar till delaktighet och effektivitet i deras arbete; Utfallet kommer från stadens medarbetarundersökning. Medarbetarna tar i denna undersökning ställning till huruvida den interna kommunikationen på intranätet bidrar till delaktighet och effektivitet i deras arbete. Resultatet visar att det finns flera förbättringsområden vad gäller intranätet som kommunikationskanal. Andel förfrågningar till Helsingborgs stad via telefon som besvaras direkt; Resultatet kommer från en mätning som görs av ett externt företag. Mätningen gjordes under perioden då Kontaktcenter var i en etableringsfas. Även om mätningen är förhållandevis liten är resultatet ändå en tydlig indikation på att Helsingborgs stad kan bli betydligt bättre i sin hantering av förfrågningar via telefon. Förutsättningarna för undersökningen är ganska tuffa då kontaktförsöket avbryts om inte uppringaren får kontakt inom 60 sekunder. Helsingborgs resultat på 26 procent ligger en bra bit ifrån det genomsnittliga resultatet för övriga deltagande kommuner som uppgick till 44 procent. Resultatet kommer att analyseras vidare för att identifiera orsakerna till det låga utfallet. Andel förfrågningar till Helsingborgs stad via e- post som besvaras inom två arbetsdagar; Resultatet kommer från en mätning som görs av ett externt företag. Mätningen gjordes under perioden då Kontaktcenter var i en etableringsfas. Även om mätningen är förhållandevis liten är resultatet ändå en tydlig indikation på att Helsingborgs stad har en bra hantering av förfrågningar som inkommer med e-post. Helsingborgs resultat på 87 procent ligger över det genomsnittliga resultatet för övriga deltagande kommuner som uppgick till 79 procent. Det är också en förbättring jämfört med 2012 och 2011. Staden har byggt en rejäl bas av tjänster där målet nu är att utveckla dessa ytterligare. Även Helsingborgs fria surfzoner är uppmärksammade både i Sverige och utomlands. 82

Kvaliteten på det stöd och den service som förvaltningen erbjuder Helsingborgs stads förvaltningar och bolag ska vara hög Nöjd-Kund-Index (NKI, stadens förvaltningsledningars bedömning av förvaltningen); Förvaltningen riktar årligen en enkät till förvaltningarnas ledningsgrupper med syftet att undersöka hur dessa upplever kvaliteten på förvaltningens tjänster. Enkäten ger ett bra underlag för hur stadsledningsförvaltningen uppfattas, vilka verksamheter som fungerar bra och vad som kan utvecklas. Utfallet på 4,1 understiger marginellt målvärdet på 4,2. Nöjd-Bolags-Index (NBI, stadens bolags bedömning av förvaltningen); Mätningen var planerad att genomföras under hösten 2013. Förvaltningen valde dock att inte genomföra mätningen, bland annat därför att en styrelseutvärdering inom HSF AB redan gjorts samma år. Förvaltningen ska medverka till att politiskt fattade beslut följs i staden Andel uppdrag inom Helsingborgs stad som är påbörjade och avslutade inom tider som är beslutade av kommunstyrelse/ kommunfullmäktige; Genom att kontrollera om samtliga uppdrag initierade av KS och KF genomförs, kan förvaltningen följa upp huruvida den politiska beslutade viljeinriktningen följs i stadens samtliga verksamheter. Utfallet visar att samtliga uppdrag är påbörjade och/eller avslutade inom rätt tid. Nöjd-Uppdragsgivar-index (NUI, uppdragsgivares bedömning av förvaltningen); Förvaltningen riktar årligen en enkät till ledamöterna i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige med syftet att undersöka hur dessa upplever kvaliteten på förvaltningens tjänster. Förvaltningen får på så sätt information om hur verksamheten kan förbättras. Utfallet på 4,4 överstiger målvärdet och visar också på en förbättring jämfört med tidigare år. Framtid Helsingborgs stad arbetar tillsammans med näringslivet för att underlätta för entreprenörskap och näringslivets utveckling, bland annat genom inkubatorverksamhet och effektivisering av ärendehantering samt ett förbättrat bemötande inom myndighetsutövning. I och med plats 53 har Helsingborg tappat placeringar i Svenskt Näringslivs ranking jämfört med föregående år. Samtidigt får staden i år ett bättre betyg av Helsingborgs företag i Sveriges kommuner och landstings undersökning av kommuners företagsklimat. Resultatet i denna mätning har förbättrats från ett indexvärde på 62 till 67. Resultatet från båda mätningarna analyseras för att identifiera ytterligare förbättringsåtgärder. Kommunstyrelsen arbetar för att göra Helsingborgsregionen till en av Sveriges mest attraktiva platser för boende, näringsliv, studenter och besökare. Andelen helsingborgare som kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till staden är stor i jämförelse med andra kommuner. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige Näringslivsranking Nöjd-Kund-Index (företagens bedömning av kvaliteten beträffande tillståndsärenden) Plats 40 eller bättre Plats 53 Minst index 65 Index 67 Helsingborgs attraktivitet ska öka Rekommendation att flytta till Helsingborg Minst index 78 Index 75 Antal kommersiella gästnätter i Helsingborg Minst 750 000 övernattningar 83

Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige Näringslivsranking; Helsingborg stad hamnar 2013 på plats 53 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat. Detta är en försämring jämfört med 2012 (plats 20) och uppfyller inte heller stadens målsättning om plats 40 eller bättre. 168 av de 400 Helsingborgsföretag som tillfrågades i undersökningen valde att delta. Resultatet visar att Helsingborg gick tillbaka i attitydfrågorna och i det sammanfattande omdömet. Nyföretagande, andel i arbete och andel med högre utbildning är faktorer som pekar uppåt i Svenskt Näringslivs ranking. Nöjd-Kund-Index (företagens bedömning av kvaliteten beträffande tillståndsärenden); Helsingborgsföretagarna är mer nöjda med kommunens service nu än för två år sedan, men det finns fortfarande saker som kan bli bättre. Utfallet för 2013 blev 67 i indexvärde, en ökning från 62 i indexvärde 2011. Det genomsnittliga utfallet för deltagande kommuner har ökat marginellt från 66 till 67. Det innebär att Helsingborgs resultat ligger i linje med genomsnittet för övriga kommuner (2013 deltog 190 kommuner i undersökningen och 2011 deltog 166 kommuner). Undersökningen genomfördes via enkäter med frågor inom fem områden där kommunen fattar myndighetsbeslut: serveringstillstånd, markupplåtelse, bygglov, miljöoch hälsoskyddstillsyn inklusive livsmedelskontroll och brandtillsyn. En viktig del i det fortsatta förbättringsarbetet är en ny så kallad lotsfunktion som ska göra det enklare för företag att få sina ärenden genom den kommunala förvaltningen. Helsingborgs attraktivitet ska öka Rekommendation att flytta till Helsingborg; Helsingborg strävar efter att vara en attraktiv stad för människor och i SCB:s medborgarundersökning återfinns frågan "Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till din kommun?". Helsingborgs resultat är 75 vilket är något lägre än målvärdet på 78. Det genomsnittliga värdet bland de 131 deltagande kommunerna är 63 och genomsnittsresultatet för större städer är 68. Helsingborg kommer på plats 13 om kommunerna rankas utifrån frågan. Resultatet för Helsingborg 2012 var 76. Antal kommersiella gästnätter i Helsingborg; Utfallet av antal kommersiella gästnätter kommer först i mitten av april, efter att denna publikation gått till tryck. 84

Styrelsen för kärnfastigheter Nämndens mål och måluppfyllelse Perspektiv Nämndens mål Måluppfyllelse Medborgare Nöjda kunder Öka omsättningen i det bostadssociala programmets bostadsbestånd Ekonomi Bibehålla och utveckla fastigheternas värde Öka affärsmässigheten Organisation Friska och glada medarbetare Vi ska arbeta för en långsiktig god kompetensförsörjning Vi ska aktivt bevaka utvecklingen inom verksamheten Kvalitetssäkring av verksamheten Ökad tillgänglighet och servicegrad Systematisk erfarenhetsåterföring Framtid Vi ska arbeta för långsiktigt hållbart byggande och fastighetsförvaltning Nämndens mål och mätetal Medborgare Fastighetsavdelningen ligger väl framme i kunddialogen med hyresgästerna. Denna dialog är mycket viktig för att kunderna ska kunna känna sig delaktiga och att avdelningen ska kunna ha en långsiktig planering för fastigheten. Bostadsavdelningen har under året tillsammans med socialförvaltningen och utvecklingsnämnden arbetat med en översyn av det bostadssociala programmet. Vidare har avdelningen arbetat med att utveckla samarbetet med de större fastighetsägarna under året, för att på detta sätt kunna få tillgång till flera bostäder. Detta arbete har lett till att staden har skrivit ett avtal med Rikshem om att få tillgång till 14 lägenheter om året. Vad gäller mål som inte har uppnåtts är Kärnfastigheter i en del fall beroende av andra aktörer som hyresvärdar, andra förvaltningar samt de boende själva. Vilket i några fall lett till att utfallet hamnar under målvärdet. Ett antal lägenheter har omvandlats till bostadssociala bostäder under året vilket försvårat att nå målvärdet för mätetalet antal avslutade hyresgarantier. 85

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Nöjda kunder. Andel brukarsamtal med skolor och förskolor. Minst 100 % 100 % NKI-index riktat åt hyresgäster. Antal avslutade hyresgarantier. Minst 65 58 Öka omsättningen i det bostadssociala programmets bostadsbestånd. Antal egna kontrakt utan hyresgaranti i det bostadssociala programmet. Minst 5 2 Antal egna bostadskontrakt med hyresgaranti. Minst 6 6 Andel omflyttningar i det bostadssociala programmet. Minst 32 % 34 % Nöjda kunder Andel brukarsamtal med skolor och förskolor; Målet för andelen brukarsamtal är uppfylld för 2013. Ansvariga förvaltare har haft minst ett brukarsamtal med hyresgästerna, hos vissa har det blivit fler än ett. Brukarsamtalen fyller en viktig funktion för att upprätthålla en god dialog med hyresgästerna. NKI-index riktat åt hyresgäster; Enkäten görs vartannat år. Nästa gång enkäten skickas ut är hösten 2014. Öka omsättningen i det bostadssociala programmets bostadsbestånd. Antal avslutade hyresgarantier; Under 2012 omvandlades ett tiotal hyresgarantilägenheter till bostadssociala lägenheter, vilket medfört att man inte haft lika många att avsluta under 2013. Antal egna kontrakt utan hyresgaranti i det bostadssociala programmet; Våra hyresgäster har inte ekonomiska förutsättningar att komma in på den reguljära bostadsmarknaden. Kraven från hyresvärdarna har skärpts. Helsingborg är en attraktiv kommun att bosätta sig i vilket innebär konkurrensen om de lägenheter som blir lediga är stor. Antal egna bostadskontrakt med hyresgaranti; De hyresgäster som är på god väg att bli självförsörjande har hittat rätt kanaler och kommit in på den reguljära bostadsmarknaden om staden backat upp med hyresgaranti. Andel omflyttningar i det bostadssociala programmet; Omflyttningsfrekvensen inom de bostadssociala lägenheterna är fortsatt hög. Ekonomi Kärnfastigheter har som mål att öka affärsmässigheten och bibehålla och utveckla fastigheternas värde. Förvaltarna har under året fått en ny roll, som bland annat innebär att de tar ett ansvar för hela fastighetsaffären. Förvaltningen har fördjupat samarbetet med stadens upphandlingsenhet. Detta har till exempel lett till att nya upphandlingars grepp har provats. Kärnfastigheter försöker mer att fokusera på kvalitet än pris i nya upphandlingar. Det har även skett fler ramavtalsupphandlingar inom nya områden vilket underlättar arbetet samt förbättrar affärsmässigheten. Under 2013 har Kärnfastigheter lyckats med att uppnå de flesta av perspektivet ekonomis mål. För mätetalet ekonomisk benchmarking mot förskolor hamnade utfallet på 5 kronor/kvm under snittet, istället för planerade 20 kr/kvm. Ett problem i jämförelsen mot andra organisationer är att redovisningen ofta sker på olika sätt. 86

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Bibehålla och utveckla fastigheternas värde. Andel planerat underhåll i förhållande till totala driftskostnader. 45 % 45 % Antal statusbesiktningar på lägenheter. Minst 1 1 Antal revisionsbesiktningar. Minst 20 10 Andel konkurrensutsatt underhållsprojekt större än en miljon kronor. Minst 75 % 85 % Öka affärsmässigheten. Andel avrop under en miljon kronor hos befintliga ramavtalsentreprenörer. Minst 82 % 79 % Kontraktsbevakning av externa hyreskontrakt. Minst 4 4 Ekonomisk benchmarking - Förskolor Minst 20 5 Bibehålla och utveckla fastigheternas värde Andel planerat underhåll i förhållande till totala driftskostnader; Det planerade underhållet ligger i nivå med både målvärde och budgetram. Antal statusbesiktningar på lägenheter; Besiktningar är gjorda enligt plan. Dessa är viktiga för att upprätthålla en god nivå på bostadsbeståndet. Antal revisionsbesiktningar; Endast 10 slumpmässigt utvalda objekt har besiktigats. Antalet är det samma som vid Kärnfastigheters interna kontroll. Kärnfastigheters styrelse fattade 2012-10-25 beslut om att reducera antalet besiktigade objekt från 20 till 10. Målvärdet 20 i styrkortet har inte samordnats med detta beslut. Öka affärsmässigheten Andel konkurrensutsatt underhållsprojekt större än en miljon kronor; Målvärdet är uppnått. Av 13 identifierade projekt har 11 upphandlats i konkurrens, de övriga 2 har avropats mot ramavtal. Andel avrop under en miljon kronor hos befintliga ramavtalsentreprenörer; Efter slumpmässigt val av 100 fakturor visar resultatet, 79, att målvärdet inte riktigt har uppnåtts. Av de 21 fakturor som inte uppfyller kriteriet avser 6 stycken staketoch stängselarbeten och 10 stycken avloppsrensning. Dessa avtalsområden kommer att upphandlas under 2014. Kontraktsbevakning av externa hyreskontrakt; Kontraktsbevakning utförs löpande månadsvis enligt uppsatt rutin. Inga avsteg från denna rutin har gjorts under 2013. Ekonomisk benchmarking Förskolor; Resultatet 5 kr/m2 är tydligt svagare än målvärdet. Detta trots sänkta kostnader avseende el, värme och vatten. Orsaken beror på att kostnader för fel avhjälpande underhåll är med i beräkningsunderlaget. För att få mera relevanta jämförelsetal bör dessa kostnader exkluderas vid kommande mätningar. Organisation I organisationen finns friska och glada medarbetare. Den låga sjukfrånvaron består. En god arbetsmiljö, spontana och planerade gemensamma aktiviteter samt friskvårdsbidrag bidrar till det goda resultatet och att medarbetarna engagerar sig i olika frågor. Kärnfastigheter är noga med att se till att de olika medarbetarna förkovrar sig inom sina respektive yrkesroller, allt för att kunna fortsätta vara en professionell organisation inom fastighetsförvaltning och byggnation. Kärnfastigheter är varje år ute på några arbetsmarknadsdagar eller mässor för att visa upp organisationen och attrahera framtida medarbetare. Mycket glädjande är samtliga målvärden uppfyllda inom perspektivet. 87

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Friska och glada medarbetare. Vi ska arbeta för en långsiktig god kompetensförsörjning. Vi ska aktivt bevaka utvecklingen inom verksamheten. Kvalitetssäkring av verksamheten Ökad tillgänglighet och servicegrad Systematisk erfarenhetsåterföring. Andel sjukfrånvaro. 2 % 1,6 % Andel utnyttjade friskvårdssubventioner. 70 % 76 % Antal aktivitetsdagar med verksamhetsuppföljning. Minst 2 2 Närvaro på arbetsmarknadsdagar. Minst 2 2 Antal utbildningstimmar för medarbetare. Minst 40 44 Antal nätverksträffar. Minst 1 1 Medarbetares kännedom i kvalitetsledningssystemet. Utökad webbkommunikation. Hög servicegrad för felanmälan. Minst 100 % 100 % Andel uppföljning av större byggprojekt. Minst 100 % 100 % Antal samverkansträffar med berörda verksamheter i det bostadssociala programmet. Minst 1 1 Friska och glada medarbetare Andel sjukfrånvaro; Fortsatt låg sjukfrånvaro på förvaltningen, vilket är glädjande. Andel utnyttjade friskvårdssubventioner; För 2013 har Kärnfastigheters personal varit flitiga med friskvårdsaktiviteter. Friskvårdsbidraget uppskattas bland personalen, det märks inte minst på resultatet som överträffar målvärdet. Antal aktivitetsdagar med verksamhetsuppföljning; Flera medarbetardagar och dagar med visionsarbete har genomförts under året. Vi ska arbeta för en långsiktig god kompetensförsörjning Närvaro på arbetsmarknadsdagar; Under året har Kärnfastigheter närvarat vid två tillfällen på olika arbetsmarknadsdagar. Projektavdelningen har medverkat vid en arbetsmarknadsdag på Campus Helsingborg avseende ingenjörsprogrammet medan bostadsavdelningen har medverkat på en arbetsmarknadsdag i Malmö. Vi ska aktivt bevaka utvecklingen inom verksamheten Antal utbildningstimmar för medarbetare; Kärnfastigheters medarbetare är fortsatt intresserade av att förkovra sig och årets utfall hamnar något över målvärdet. Antal nätverksträffar; Fastighetsnätverket träffades en gång i Halmstad våren 2013. Styrgruppen träffades en gång i Halmstad under våren och i Helsingborg under hösten. Kvalitetssäkring av verksamheten Medarbetares kännedom i kvalitetsledningssystemet; Kärnfastigheter har under året arbetat aktivt med att uppdatera kvalitetssystemet. Samtliga medarbetare har deltagit i detta arbete. Ökad tillgänglighet och servicegrad Utökad webbkommunikation; Kärnfastigheter har inte planerat för någon ny webbkommunikation 2013, istället fokuserar förvaltningen på att förbättra sin web-felanmälan, efter bland annat synpunkter från hyresgästerna. Kärnfastigheter har förhoppningar att starta en felanmälan-app under 2014. Hög servicegrad för felanmälan; Enkäten görs vartannat år. Nästa gång enkäten skickas ut är hösten 2014. Därför sker ingen mätning 2013. Systematisk erfarenhetsåterföring Andel uppföljning av större byggprojekt; Erfarenhetsåterföring och uppföljning har genomförts planenligt i samband med garantibesiktning. Antal samverkansträffar med berörda verksamheter i det bostadssociala programmet; Kontinuerliga träffar med socialförvaltningen och utvecklingsnämnden där man går igenom och korrigerar gränssnitt och rutiner för att verksamheten ska löpa på ett effektivt sätt. 88

Framtid Kärnfastigheter arbetar för långsiktigt hållbart byggande och fastighetsförvaltning med tydligt fokus på energifrågor. Kärnfastigheter ligger väl till i målen om sänkt energiförbrukning. Både i den dagliga driften och i om- och nybyggnadsprojekt har Kärnfastigheter lyckats väl med åtgärder som sänkt energiförbrukningen. Under 2013 har fastighetsbeståndet inventerats för att få en bild över var det är optimalt att installera solceller. Efter inventeringen upprättades en plan för genomförande som nu är antagen av styrelsen. Samtidigt gjordes en utredning om hur man skulle kunna fasa ut uppvärmning med fossila bränslen och i stället använda solkraft för att driva värmepumpar. Incitamentsprogrammen för minskad energianvändning mot driftbolag och hyresgäster fungerar väl och kommer att fortsätta. Med hjälp av välutbildad personal, inhyrd kompetens och fortlöpande kommunikation med hyresgästerna har målen kunnat uppnås. Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Vi ska arbeta för långsiktigt hållbart byggande och fastighetsförvaltning Andel köpt energi från fossila bränslen. Max 6 % 6,3 % Andel mindre energianvändning för nybyggda fastigheter i förhållande till Boverkets riktlinjer. Energianvändning i kommunala lokaler KWh/m². Minst 30 % 31,9 % Max 167 kwh/m² 148,8 Andel energisakkunniga i nybyggnadsprojekt. Minst 100 % 100 % Vi ska arbeta för långsiktigt hållbart byggande och fastighetsförvaltning Andel köpt energi från fossila bränslen; Kärnfastigheters utfall ligger något sämre än målvärdet. Arbetet med att planera för konvertering av fossila bränslen till värmepumpar pågår. Utbytet beräknas påbörja under 2014 för att vara klart senast 2019. Andel mindre energianvändning för nybyggda fastigheter i förhållande till Boverkets riktlinjer ; Mätningar för detta målvärde har gjorts på Helsingborg Arena och Magnoliagatans LSSboende. Utfallet utgör medelvärdet för samtliga byggnader. Resultatet visar att den specifika energianvändningen (exkl verksamhets el) år 2013 ligger på 31,9 % procent under BBRs krav för år 2008. Energianvändning i kommunala lokaler kwh/m²; Statistiken visar på att energistrategins delmål för år 2020, på 155 kwh/m2/år, är uppfyllt. Nu siktar förvaltningen mot 2035 års mål på 136 kwh/m2/år. Den objektsvisa statistiken visar på att gjorda tekniska åtgärder och driftoptimeringar har fått stort genomslag i ett antal objekt. Dock visar statistiken även på att ett antal objekt har ökat sin energianvändning. Nybyggda objekt har haft en positiv påverkan med en användning som ligger avsevärt under medelvärdet. Incitamentsprogrammet för hyresgäster och driftbolag som startades under 2012, har även 2013 bidragit till det goda resultatet. Som ett bra exempel på ett framgångsrikt projekt kan nämnas "Den hållbara skolstaden" där gymnasieskolornas personal och elever tillsammans med aktörer från energimyndigheten, Öresundskraft, Campus Helsingborg, miljöförvaltningen och Kärnfastigheter har minskat energianvändningen med 19 % mellan åren 2009-2013. Kärnfastigheter har intensifierat samarbetet med miljöförvaltningen inom utbildning och kommunikation gentemot hyresgästerna. Andel energisakkunniga i nybyggnadsprojekt; I samtliga större nybyggnadsprojekt har energisakkunniga anlitats. 89

HELSINGBORG 2035 STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR EKONOMI OCH STYRNING