Sv.sekt. 18.1.2017 Elevvårdsplan för skolorna inom den grundläggande utbildningen 1. Inledning Elevvård innebär att främja och upprätthålla elevens studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa, sociala välbefinnande samt verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa i skolan. Elevvården hänger därför nära samman med skolans fostrings- och undervisningsuppdrag. Elevvårdsarbetet ska alltid utgå från barnets bästa. Elevvården ska i första hand bestå av förebyggande, gemensam elevvård som stöder hela skolan. Utöver det har eleverna också lagstadgad rätt till individuell elevvård. Yrkesövergripande samarbete är centralt inom elevvården och grundar sig på ett förtroendefullt förhållningssätt i arbetet. En genomgående princip är elevens och vårdnadshavarens delaktighet, liksom ett respektfullt bemötande av dessa. Planeringen och genomförandet av elevvården styrs av tre olika planer: Välfärdsplanen för barn och unga Elevvårdsplanen för Pargas stad, svensk utbildning Skolvisa elevvårdsplaner Elevvårdsplanen för Pargas stad omfattar en allmän beskrivning av elevvården på basis av Utbildningsstyrelsens Ändring av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, som trädde i kraft 1.8.2014. Det sista kapitlet av planen består av botten för en skolspecifik elevvårdsplan. Här utarbetar varje skola en egen plan för elevvården vid respektive skola. I planen beskrivs behoven och resurserna i skolans egen elevvård. Planen omfattar också en beskrivning av det samarbete, som är förutsättningen för en välfungerande elevvård. 2. Yrkesövergripande samarbete inom elevvården Elevvården ska ordnas genom yrkesövergripande samarbete med undervisningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet så att elevvården bildar en fungerande helhet. Elevvården ska också genomföras i samarbete med eleverna och elevernas vårdnadshavare och vid behov även andra aktörer. Styrgruppen tar ställning till: social- och hälsovårdens roll, uppgifter och ansvar (i förhållande till resursering vid olika sektorer och i kommundelar m.m.) hur socialen inbjuds till elevvårdsarbetet ledande skolkuratorns roll Skolans personal bär det huvudsakliga ansvaret för välbefinnandet i skolgemenskapen. Elevvården i skolan är en uppgift som hör till alla som arbetar i skolgemenskapen och alla som ansvarar för elevvårdstjänsterna. En viktig del av elevvården är att personalen inom olika yrkesgrupper konsulterar varandra. Eleverna och deras vårdnadshavare ska informeras om den elevvård som finns att tillgå. De ska också handledas i att söka de elevvårdstjänster som de behöver. Elevvårdsarbetet planeras, följs upp och genomförs i tre olika grupper på olika nivåer i utbildningssystemet. Styrgrupp (gemensam för hela Pargas stad) Elevvårdsgrupp (skolvis) Expertgrupper (skolvis) Alla grupper har sina egna uppgifter och en sammansättning som bestäms utifrån uppgifterna. Samtliga tre grupper ska vara yrkesövergripande. 1
2.1 Styrgruppen för elevvården inom Pargas stad Styrgruppen för elevvården är en sektorövergripande grupp med ansvar för planering, utveckling, styrning och utvärdering av elevvården i hela staden. Styrgruppen är en gemensam mångprofessionell samarbetsgrupp med social- och hälsovården och ungdomssektorn. Förutom att gruppen har uppgifter i enlighet med lagen om elevoch studerandevård fungerar den som styrgrupp också enligt ungdomslagen, lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet, barnskyddslagen, hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen. Som ordinarie representanter för utbildningsväsendet i samarbetsgruppen fungerar utbildningscheferna för den svenskspråkiga respektive finskspråkiga utbildningen samt ansvariga skolkurator. Från social- och hälsovården är följande medlemmar i samarbetsgruppen: social- och hälsovårdsdirektören, en familjerådgivare, verksamhetsledaren för ungdomsverkstaden, överläkaren, en skolpsykolog, en skolhälsovårdare och missbruksarbetaren. Ungdomssektorn utser sina representanter. Också polisen är representerad. Styrgruppen tar ställning till hur egenkontrollen sker i praktiken. Följande instruktioner ges från UBS: Utbildningsanordnaren ansvarar i samarbete med undervisningsväsendet och de myndigheter som ansvarar för elevvårdstjänsterna inom social- och hälsoväsendet för att egenkontroll av elevvården genomförs. Genomförandet och uppföljningen av elevvårdsplanen är en del av denna egenkontroll. Styrgruppen tar ställning till resultaten från THL:s årliga hälsoenkät Hälsa i skolan. Styrgruppen tar ställning till ytterligare uppgifter: Uppdatering och uppföljning av välfärdsplanen och ställningstaganden till elevvårdsplanen. 3. Gemensam elevvård Till den gemensamma elevvården hör att följa upp, utvärdera och utveckla välbefinnandet i skolgemenskapen och elevgrupperna. Målet är en hälsosam, trygg och tillgänglig skolmiljö. Eleverna och vårdnadshavarna är viktiga samarbetsparter i arbetet. Likaså ska övriga myndigheter och aktörer som främjar barns och ungas välbefinnande involveras. Att elever och vårdnadshavare får vara delaktiga i frågor som berör den gemensamma elevvården stärker välbefinnandet. Ändamålet är att utveckla samhörigheten, omsorgen och en öppen växelverkan i skolan, vilket också hjälper till att förebygga och upptäcka problem i skolan. Eleverna ska ges möjlighet att delta i beredningen av läroplanen och de planer som hänför sig till den. Varje skola ska också ha en elevkår som består av skolans elever. Verksamheten är en del av läroplanen och planeras årligen vid uppgörandet av den skolvisa läsårsplanen. Elevkårerna hörs innan läroplanen fastställs och innan andra beslut som väsentligt inverkar på elevernas ställning fattas. (GrUL 47 a) Eleven har rätt till en trygg studiemiljö vad berör såväl psykisk, fysisk och social trygghet. Utgångspunkten för ordnandet av undervisningen är att garantera elevernas och personalens säkerhet i alla situationer. Skolans ordningsregler ska utarbetas i samarbete med eleverna. Alla vuxna i skolan har ett gemensamt ansvar för elevernas välmående. I praktiken förutsätter detta gemensamma linjedragningar (t.ex. i samband med möten och planeringsdagar) för ingripande i konfliktsituationer. Till den gemensamma elevvården hör också omsorgen om skolbyggnad, undervisningsutrymmen och läromedel. Likaså ingår förfaringssätt som gäller skoltransporter, datasäkerhet och förebyggande av olyckor. Skolan ska ha enhetliga förfaringssätt för undervisning i olika lärmiljöer och för att rasterna och säkerhetsanvisningar ska följas. Varje skola har en utsedd säkerhetsansvarig. Lärmiljön bör vara trygg också under perioder med praktisk arbetslivsorientering. Skolmiljön ska granskas och utvärderas med tre års mellanrum. 3.1 Elevvårdsgruppen Varje skola har en egen elevvårdsgrupp som ansvarar för planeringen, utvecklingen, genomförandet och utvärderingen av skolans elevvård. Gruppens viktigaste uppgift är att främja välbefinnandet och säkerheten i skolan och i övrigt utveckla den gemensamma elevvården vid skolan. Elevvårdsgruppen behandlar inga ärenden gällande enskilda elever. 2
Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion utser rektor som ansvarig person och fastställer sammansättningen av gruppen enligt följande: rektor skolhälsovårdare skolkurator skolpsykolog elevhandledare KiVa-koordinator speciallärarrepresentant Gruppen kan även vid behov höra andra sakkunniga (t.ex. elevkårsrepresentant, lärare). 3.2 Övriga grupper som inte hör till elevvården Förutom ovan nämnda elevvårdsgrupp och expertgrupper (för behandling av enskilda elevers ärenden) hör övriga sektorövergripande grupper inom skolan inte till elevvården. Grupper som utreder mobbning, t.ex. KiVaskola, hör inte till elevvården. Till elevvården hör inte heller ärenden som gäller trestegsstödet. Trestegsstödet behandlas i den skolvisa pedagogiska stödgruppen. Gruppen består förslagsvis av: rektor berörda speciallärare berörda klass-/ämneslärare skolpsykolog Alltjämt inleds och anordnas trestegsstöd i samarbete med yrkesutbildade personer inom elevvården. Därmed kan hälsovårdare, skolläkare, kurator och psykolog samt sakkunniga utanför skolan fortsättningsvis ge nödvändig information till detta arbete. Rektor bär ansvaret för detta arbete. Rektor för anteckningar under mötet och handlingarna samlas i elevregistret i skolan. Arbetet i den pedagogiska stödgruppen kräver inte direkt samtycke och stöd kan inte heller avböjas, eftersom trestegsstödet inte ingår i elevvården. Intensifierat stöd inleds och anordnas yrkesövergripande utifrån en pedagogisk bedömning i samarbete med elevvårdspersonal. En plan för elevens lärande görs i samarbete med eleven och vårdnadshavaren. Behov av särskilt stöd utreds i ett yrkesövergripande samarbete tillsammans med elevvårdspersonal. Beslutet om särskilt stöd får inte meddelas innan elevens och dennes vårdnadshavare har hörts. (GrUL 16-17 ) 4. Individuell elevvård Målet med den individuella elevvården är att följa upp och främja elevens utveckling, hälsa, välbefinnande och lärande som helhet. Det är också viktigt att garantera tidigt stöd och förebygga problem. Elevernas individuella förutsättningar, resurser och behov ska beaktas både när elevvårdsstödet planeras och i skolans vardag. Till den individuellt inriktade elevvården hör skolhälsovårdstjänster, psykolog- och kuratorstjänster för en enskild elev eller sektorövergripande individuellt inriktade insatser som avgörs i expertgruppen. De omfattande hälsoundersökningar som genomförs inom skolhälsovården och andra återkommande kontroller är en del av den individuella elevvården. Sammanställningar från dylika undersökningar kan också användas för planering och genomförande av den gemensamma elevvården. Till den individuella elevvården hör inte ärenden som berör ordnandet av undervisning eller behandling av pedagogiska utredningar ej heller utredningar av mobbningsfall. 3
Riktlinjer för individuellt inriktad elevvård En elev har rätt till ett personligt samtal med en kurator eller psykolog inom sju arbetsdagar efter begäran. Ifall ärendet är brådskande ska eleven ha möjlighet till stödsamtal samma eller följande dag. Det är en yrkesperson som avgör vad som anses brådskande. På alla stadier ska det vara möjligt att besöka skolhälsovårdaren utan tidsbeställning. På andra stadiet har eleverna möjlighet att under tjänstetid få kontakt med studerandehälsovården. Individuell elevvård förutsätter alltid elevens och vid behov vårdnadshavarens samtycke. Fortsatt elevvårdsarbete sker alltid i samarbete med vårdnadshavare ifall eleven inte motsätter sig informationsutbyte. Elevens åsikter och egna önskemål gällande åtgärder och lösningar som berör honom eller henne ska tas i beaktande i enlighet med elevens ålder, utveckling och övriga personliga förutsättningar. Vårdnadshavarna kan aldrig förbjuda en minderårig att anlita elevvårdstjänster. Vid behov ska eleven hänvisas till andra elevvårdstjänster eller annan verksamhet som stöder barn och unga. Skolhälsovårdspersonalen och psykologerna ska anteckna det individuella elevvårdsarbetet i en patientjournal och andra journalhandlingar. På motsvarande sätt ska kuratorerna inom elevvården anteckna klientuppgifter i en klientjournal. 4.1 Expertgrupp Då ett elevvårdsärende som berör en enskild elev eller en viss elevgrupp behandlas, sammankallas en sektorsövergripande expertgrupp. Expertgruppen utreder stödbehovet och ordnar elevvårdstjänster för eleven eller eleverna. Gruppen sammankallas av den person som ärendet enligt arbetsuppgifterna hör till. Inom gruppen utses en ansvarsperson som för anteckningar, förslagsvis skolkurator som även är ansvarig för elevvårdsregistret. Gruppens yrkesövergripande sammansättning bestäms från fall till fall och utgående från ärendet som behandlas. Medlemmar i expertgruppen kan t.ex. vara: skolkurator (rek.) skolhälsovårdare skolpsykolog elevhandledare klasslärare/grupphandledare alt. någon annan lärare som är viktig i den aktuella situationen behövliga samarbetsparter eller elevens närstående (förutsätter specifikt skriftligt samtycke) Det rekommenderas att skolkuratorn i mån av möjlighet finns med i gruppen och för anteckningarna i elevvårdsjournalerna i egenskap av ansvarsperson. Kuratorn samlar journalerna i elevvårdsregistret. Kuratorn är också ansvarig för elevvårdsregistret, vilket utbildningsanordnaren upprätthåller. Elevvårdsjournalen ska innehålla följande uppgifter: elevens namn, personbeteckning, hemkommun och kontaktinformation, vårdnadshavare eller annan laglig företrädares namn och kontaktinformation, datum för dokumentering, vem dokumenterade samt yrkesställning, vem som deltagit i mötet och deras ställning, vad ärendet gäller och vem som inlett ärendet, vilka åtgärder som vidtagits medan elevens situation har utretts, såsom utlåtanden, undersökningar och utredningar, vilka åtgärder som vidtagits, såsom samarbete med olika parter samt tidigare och nuvarande stödåtgärder, uppgifter om behandlingen av ärendet vid gruppens möte, mötesbeslut och plan för genomförande av beslut, samt vem som ansvarar för genomförande och uppföljning. 4
Uppgifter som införts i elevvårdsregistret och som gäller en enskild elev är sekretessbelagda. Om uppgifter i en elevvårdsjournal lämnas ut till utomstående, ska det i handlingen dessutom antecknas vilka uppgifter som lämnats ut, till vem och på vilka grunder. (EoSvL 20-22 ) Utbildningsanordnaren ska i egenskap av arkivbildare ha en arkiveringsplan där bestämmelser om förfaringssättoch tider finns beskrivna. För utbildningsväsendet finns en arkivplan. En medlem i expertgruppen får inte använda de sekretessbelagda uppgifter han eller hon får tillgång till som medlem i gruppen för något annat ändamål än elevvård. Det finns inga lagliga hinder för att t.ex. rektorn deltar i expertgruppens arbete, men hon eller han skall inte vara en självskriven medlem utan deltar då det föreligger ett klart behov. Administrativa beslut gällande en elev som behandlats i expertgruppen får inte grunda sig på de sekretessbelagda uppgifter som framkommit i expertgruppens arbete. (EoSvL 14, 21 ) Om rektorn är medlem i expertgruppen kan han eller hon inte fatta administrativa beslut som gäller ifrågavarande elev. Detta för att undvika alla misstankar om missbruk av sekretessbelagd information. Samtycke Behandlingen av ett ärende gällande en enskild elev och expertgruppens sammansättning ska grunda sig på elevens eller vid behov vårdnadshavarens samtycke. Inför ett expertgruppsmöte meddelas vårdnadshavarna via Wilma om mötet och ombeds också svara på meddelandet. Med specifikt skriftligt samtycke av eleven eller vårdnadshavaren får behövliga samarbetsparter inom elevvården eller närstående till eleven delta i behandlingen av ärendet. Medlemmarna i expertgruppen har dessutom rätt att vid behov be experter om råd i elevens ärende. (EoSvL 19 ) 4.2 Elevvårdspersonal Skolhälsovårdare Till skolhälsovårdarens arbetsuppgifter hör hälsoundersökningar/rådgivningar i varje årskurs. I årskurserna 1, 5 och 8 skall hälsoundersökningen vara mer omfattande. Hälsorådgivning riktad till elever ska stöda och främja deras utveckling mot självständighet, ändamålsenlig studieförmåga, sunda levnadsvanor, god kondition, god mental hälsa samt förebygga mobbning. Också en uppföljning av användandet av rusmedel kan göras. Hälsorådgivning och hälsoundersökningar i skolan ska ordnas så att också elevens vårdnadshavare har möjlighet att delta i dem. Vid behov görs en individuell plan för välbefinnande och hälsa tillsammans med eleven och vårdnadshavarna. Omfattande hälsoundersökningar för barn och elever i förskola och åk 1 sker genom intervju med vårdnadshavare samt utredning av hela familjens välbefinnande till den del det är nödvändigt för att vård och stöd skall kunna ordnas. Med vårdnadshavarens skriftliga samtycke kan den omfattande hälsoundersökningen inbegripa förskolepersonalens bedömning av hur eleven klarar sig i förskolan. I den omfattande hälsoundersökningen i åk 8 bedöms elevens särskilda behov i fråga om yrkesval och fortsatta studier. Eventuella stödåtgärder kan planeras och eleven ges möjlighet till en privat diskussion med hälsovårdare och skolläkare. Skolkurator Till skolkuratorns arbetsuppgifter hör att stöda elever som har problem med skolgången, kamratrelationer, familjen, svårigheter som uppkommit till följd av sjukdom, kriser, en svår livssituation eller andra svårigheter. Arbetsmetoderna kan vara t.ex. individuella samtal, gruppsamtal, arbete i klass eller observationer. Skolkuratorn kan även tillsammans med vårdnadshavare diskutera hemförhållanden samt uppfostringsfrågor. Hembesök görs också enligt behov. Skolkuratorn fungerar som skolornas socialarbetare och är skolans kontaktperson till barnskyddet och andra myndigheter. Skolkuratorn är ansvarig för elevvårdsregistret. Kuratorn deltar i mån av möjlighet i expertgruppsarbetet och för då i egenskap av ansvarsperson anteckningar i elevvårdsjournalen. En ledande skolkurator utses i staden. Kuratorn är medlem i styrgruppen för elevvården. Kuratorerna vid stadens skolor kan vända sig till den ledande kuratorn för konsultation och stöd. 5
Skolpsykolog Skolpsykologen arbetar främst med elevernas utveckling, inlärning och med frågor som berör den mentala hälsan. Skolpsykologen arbetar genom konsultation och direkt elevarbete samt genom kontakt med olika samarbetspartners. Skolpsykologen deltar i arbetet i den pedagogiska stödgruppen. Vid behov utreder skolpsykologen inlärnings- eller andra neuropsykologiska svårigheter. Skolpsykologen bedömer också elevens psykiska välbefinnande samt erbjuder stödsamtal. Tillsammans med elevens vårdnadshavare och lärare görs en bedömning av situationen och eventuella stödåtgärder planeras. Skolpsykologen kan hänvisa eleven till vidare utredningar hos t.ex. neurolog, barnpsykiater, talterapeut eller ergoterapeut. 5. Sanktioner I samband med den förnyade Lagen om elev- och studerandevård uppdaterades även Lagen om grundläggande utbildning gällande sanktioner för elever. (GrUL 35-36 ) En elev ska utföra sina uppgifter samvetsgrant och uppträda korrekt. Fostrande samtal Beslut om fostrande samtal fattas av en lärare eller rektor. Ett fostrande samtal förs i högst två timmar och kan användas som första åtgärd då en elev: stör undervisningen eller bryter mot reglerna i skolan, gör sig skyldig till fusk, behandlar andra elever eller skolans personal respektlöst eller på annat sätt kränker deras människovärde. Fostrande samtal kan hållas på en gång eller i flera delar under skoldagen eller utanför den. Samtal utanför skoltid registreras i Wilma. Elevens vårdnadshavare informeras om samtalet. Vårdnadshavaren ska ges tillfälle att delta i samtalet eller en del av det, om detta anses behövligt. Vid ett fostrande samtal: specificeras tillsammans med eleven den försummelse som är orsak till samtalet, utreds vid behov orsakerna till uppförandet och dess konsekvenser i större utsträckning, utreds vid behov de åtgärder som kan vidtas för att förbättra elevens uppförande i skolan och hans eller hennes välbefinnande. Utvisning från klassrummet/ Förvägran av rätt att delta i undervisning En elev som stör undervisningen kan bli tillsagd att lämna klassrummet under den tid som återstår av lektionen eller en skoltillställning. Lyder en elev inte uppmaningen att avlägsna sig har rektorn eller läraren rätt att avlägsna eleven från klassrummet med sådana maktmedel som är nödvändiga. Det är förbjudet att använda maktmedelsredskap för att avlägsna eleven. Om läraren eller rektorn använt sig av maktmedel ska han eller hon lämna en skriftlig redogörelse för händelsen till utbildningsanordnaren. En elev kan förvägras rätt att delta i undervisningen: om det finns risk att en annan elev eller personal i skolan blir lidande av elevens våldsamma eller hotfulla uppförande om undervisningen försvåras orimligt mycket pga. elevens störande uppförande Eleven får inte lämnas utan tillsyn. 6
Elevens skyldighet att städa En lärare eller rektor kan av pedagogiska skäl bestämma att en elev ska rengöra eller ordna upp den egendom eller de utrymmen som eleven smutsat ned eller skapat oreda i. Detta förutsatt att man med säkerhet vet vem som avsiktligt eller av oaktsamhet utfört gärningen. Uppgiften ska utföras under övervakning och den får inte vara farlig eller tung för eleven med beaktande av elevens ålder och utvecklingsnivå. Det får inte ta mer än två timmar att utföra uppgiften och eleven får inte utebli från undervisningen för att utföra den. Elevens vårdnadshavare informeras om straffet. Ersättningsskyldighet En elev är skyldig att ersätta den skada han eller hon har orsakat. Skador ska anmälas till elevens vårdnadshavare. Ogjorda läxor En elev som har försummat sina läxor kan uppmanas att efter skoldagens slut under högst en timme utföra sina uppgifter under övervakning. Ingripande vid mobbning under skolvägen Skolan kan inte utdela straff för mobbning som skett på skolvägen. Om det förekommit trakasserier, mobbning eller våld på skolvägen är skolan skyldig att underrätta vårdnadshavarna. Rätt att omhänderta föremål eller ämnen Rektor eller lärare har rätt att under skoldagen frånta en elev ett förbjudet föremål eller ämne som stör undervisningen eller inlärningen. Om eleven gör motstånd som förhindrar omhändertagandet av föremålet har lärare eller rektor rätt att ta till sådana maktmedel som situationen kräver. Rätten att använda maktmedel gäller enbart då det handlar om föremål eller ämnen som äventyrar elevens eller andras säkerhet eller stör undervisningen och inlärningen. Maktmedelsredskap får inte användas vid omhändertagande av föremål eller ämnen. Rätt att granska elevens saker Då det är uppenbart att en elev innehar förbjudet föremål eller ämne har skolans lärare eller rektor rätt att under arbetsdagen granska de saker som en elev har med sej. Även elevens kläder och förvaringsutrymmen kan granskas för omhändertagande av ett förbjudet föremål eller ämne som äventyrar någons säkerhet. Eleven ska meddelas orsaken till granskningen innan den utförs och granskningen får utföras endast av en person av samma kön. Förutom den person som utför granskningen skall även en annan ur skolans personal närvara. På elevens begäran ska en person som eleven utser närvara vid granskningen, om denna person är tillgänglig. Ifall omhändertagningen av föremålet eller ämnet är brådskande med tanke på säkerheten är avvikelser i tillvägagångssättet möjliga. Föremål och ämnen som omhändertagits ska överlämnas till eleven efter lektionens slut eller senast vid skoldagens slut. Farliga föremål och ämnen ska omedelbart överlämnas till polisen. De åtgärder som krävs vid omhändertagande skall genomföras på ett så säkert sätt som möjligt och inte ingripa i elevens integritet i större omfattning än vad som är nödvändigt för att trygga säkerheten. Åtgärder för genomförande av granskning ska planeras i skolorna och anvisningar ska delges personalen. En lärare eller rektor som använt sej av maktmedel ska lämna en skriftlig redogörelse över händelserna till utbildningsanordnaren. Granskningen ska registreras och elevens vårdnadshavare ska så fort som möjligt informeras om åtgärderna. 7
Kvarsittning Kvarsittning kan ges en elev som stör undervisningen eller i övrigt bryter mot ordningen i skolan eller gör sig skyldig till fusk. Kvarsittningen kan högst vara två timmar lång. Innan en elev ges kvarsittning ska den förseelse som åtgärden grundar sig på preciseras, eleven höras och annan behövlig utredning skaffas. Eleven kan beordras att sitta tyst under kvarsittningen. Eleven kan också få i uppgift att arbeta med muntliga eller skriftliga uppgifter och övningar eller andra uppgifter som stöder fostran, undervisningen och utvecklingen. Uppgifterna ska stå i rätt proportion till elevens förseelse och vara lämpliga med hänsyn till elevens ålder eller utvecklingsnivå. Kvarsittningen får inte ordnas så att eleven till följd av den blir tvungen att utebli från undervisning. Elevens vårdnadshavare ska underrättas om kvarsittningen. Kvarsittningen registreras i Wilma. Skriftlig varning En elev som stör undervisningen eller i övrigt bryter mot ordningen i skolan eller gör sig skyldig till fusk kan alternativt till kvarsittning ges en skriftlig varning. Innan en elev ges en skriftlig varning ska den förseelse som åtgärden grundar sig på preciseras, eleven höras och annan behövlig utredning skaffas. Ytterligare ska hans eller hennes vårdnadshavare ges tillfälle att bli hörd. Skriftlig varning är ett disciplinärt straff, som utfärdas av rektor. (Förvaltningsstadgan för Pargas stad 40 ) Avstängning för viss tid Före en avstängning för viss tid ska den förseelse som åtgärden grundar sig på preciseras, eleven höras och annan behövlig utredning skaffas. Ytterligare ska hans eller hennes vårdnadshavare ges tillfälle att bli hörd. Avstängning är ett disciplinärt straff. Bildningsnämndens svenska sektion beslutar om avstängning för högst tre månader. (Förvaltningsstadgan för Pargas stad 38 ) Utbildningsanordnaren ska ordna undervisningen så att den elev som avstängts inte blir efter i de framsteg som hans eller hennes årskurs och klass gör. För den avstängda eleven utarbetas en individuell plan för undervisning och inlärning utifrån läroplanen. Vid behov ska socialvården underrättas om avstängningen. Elevvård i samband med disciplinära åtgärder och tillrättavisning Utbildningsanordnaren ska se till att nödvändig elevvård ordnas för en elev som tilldelats ett disciplinärt straff (skriftlig varning och avstängning). Detta gäller även elever som förvägrats rätt att delta i undervisning för resten av lektionen eller skoldagen. Uppföljning Utbildningsanordnaren ska följa användningen av ovan nämnda åtgärder och deras utveckling. 8