Lokalresursplan

Lokalresursplan 2017 2021 BUDGET OCH PLANER 2017 2021 FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2016-11-14

INNEHÅLL 1. LOKALRESURSPLANERING I HÄRRYDA KOMMUN... 3 1.1. LOKALER... 3 1.2. BEFOLKNINGSPROGNOS... 4 1.3. SEKTORERNAS LOKALPLANER... 5 1.4. ARBETSSÄTT... 5 2. SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR... 13 2.1. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 13 2.2. MÅL OC INRIKTNING I HÄRRYDA KOMMUN... 13 2.3. BEFOLKNINGSPROGNOS... 13 2.4. BERÄKNAT BEHOV AV UTBYGGNAD... 13 2.4.1. FÖRSKOLA... 13 2.4.2. GRUNDSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM... 16 2.4.3. GYMNASIESKOLA... 20 2.4.4. VUXENUTBILDNING... 20 2.4.5. KULTUR... 21 2.4.6. UTVECKLING, FRITID OCH FOLKHÄLSA... 22 2.5. LOKALPLAN 2017-2021 FÖR SEKTORN UTBILDNING OCH KULTUR... 23 3. SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST... 24 3.1. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 24 3.2. MÅL OC INRIKTNING I HÄRRYDA KOMMUN... 25 3.3. BEFOLKNINGSPROGNOS... 26 3.4. BERÄKNAT BEHOV AV UTBYGGNAD... 26 3.4.1. BEHOV-SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE... 26 3.4.2. BEHOV-BOENDE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING... 27 3.4.3. BEHOV- BOENDE FÖR ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN... 28 3.5. BESKRIVNING AV OLIKA BOENDEFORMER OCH LOKALER SAMT PLAN FÖR GENOMFÖRANDE... 29 3.5.1. ORDINÄRT BOENDE, TRYGGHETSBOENDE OCH BOSTÄDER MED GOD TILLGÄNGLIGHET... 29 3.5.2. SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE... 30 3.5.3. BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNED- SÄTTNING... 31 3.5.4. KORTTIDSBOENDE/KORTTIDSHEM... 31

3.5.5. DAGLIG VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING... 32 3.5.6. BOENDE FÖR ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN... 32 3.5.7. TRÄNINGSBOSTÄDER INOM INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG... 32 3.6. LÄGENHETER OCH BOENDEN ENLIGT PLAN... 33 3.6.1. BGT-LÄGENHETER... 33 3.6.2. PLANERADE LÄGENHETER INOM SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE... 34 3.6.3. PLANERADE LÄGENHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING... 35 3.6.4. PLANERADE BOENDEN FÖR ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN... 36 3.7. LOKALPLAN 2017-2021 FÖR SEKTOR SOCIALTJÄNST... 37 4. SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD... 38 4.1. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 38 4.2. MÅL OC INRIKTNING I HÄRRYDA KOMMUN... 38 4.3. BEFOLKNINGSPROGNOS... 38 4.4. BERÄKNAT BEHOV AV UTBYGGNAD... 38 4.4.1. MARK OCH ANLÄGGNING... 38 4.5. LOKALPLAN 2017-2021 FÖR SEKTOR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD 39

1. LOKALRESURSPLANERING I HÄRRYDA KOMMUN En del i långtidsplaneringen är upprättandet av en samlad lokalresursplan (LRP) för den kommunala verksamheten. Planen revideras årligen i samband med att förvaltningen upprättar förslag till budget/plan vilket innebär att projekt kan komma att flyttas mellan åren om förutsättningarna ändras. Lokalresursplanen redovisar: Redovisning av verksamheter under respektive sektor Behovet av lokaler inom respektive sektor under planperioden Utifrån att antalet tillkommande lokaler varierar mellan sektorerna har förvaltningen valt att redovisa behovet av lokaler i nedanstående dokument. Sektor Lokalresursplan Investeringsbudget Utbildning och kultur Alla verksamhetslokaler Övriga investeringar Socialtjänst Alla verksamhetslokaler Övriga investeringar Samhällsbyggnad Teknik och förvaltningsstöd Administrativt stöd Verksamhetslokalerfritid/förening Lokaler och övriga investeringar Lokaler och övriga investeringar Lokaler och övriga investeringar 1.1. LOKALER Politiska inriktningsmål Kommunfullmäktige har fastställt politiska inriktningsmål för fastighetsområdet. I inriktningsmålen redovisas tillgänglighet, resursanvändande, energi och säkerhet. Kommunstyrelsen har upprättat verksamhetsmål utifrån de politiska inriktningsmålen. Befintliga lokaler år 2016 I materialet under del 1.4 redovisas de befintliga lokaler som finns för förskola, skola, särskilt boende, bostäder inom LSS samt övriga verksamhetslokaler inom socialtjänst. Kostnader och ytor Kommunens kostnad för lokaler uppgick 2015 till 247 mkr och motsvarar 12 % av bruttokostnaderna. I summorna ingår då alla lokaler oavsett om kommunen äger dem (90 %) eller om de är förhyrda (10 %). Andelen lokalkostnader varierar inom sektorerna. För Utbildning och kultur är 11 % lokalkostnader och motsvarande andel för Socialtjänst är 7 %. För den kommunala verksamheten finns 198 482 m 2. I nedanstående diagram redovisas hur stor andel av lokalerna som används av respektive kategori. Siffrorna avser 2016. 3

social service 8% övrigt 5% kultur 4% adm. 5% skola 44% idrott 5% föreningar 4% särskilt boende 13% förskola 12% 1.2. BEFOLKNINGSPROGNOS Faktorer som påverkar befolkningsprognoser Varje år upprättas nya befolkningsprognoser och varje gång används helt nytt statistikunderlag. Underlag för befolkningsprognoser innehåller uppgifter om fruktsamhet, inoch utflyttning, dödsrisker och faktisk folkmängd i kommunen. Alla de här uppgifterna, utom faktisk folkmängd, avser ett genomsnittsvärde för de tre senaste åren. Uppföljning, antagande och startår Prognosen följs upp och jämförs med verkligt utfall månadsvis. Genom en regelbunden uppföljning av befolkningsstatistik får förvaltningen/sektorerna veta om de eventuella avvikelserna som har uppstått under en viss tid är en trend eller bara en tillfällighet. Allt detta görs för att kunna ändra och sammanställa olika prognosantaganden som inoch utflyttning, antal födda och döda, bostadsbyggandet eller total befolkningsutveckling, när prognosen årligen revideras. Startår för första året i en ny prognosperiod är folkmängdens verkliga utfall vid föregående års slut. Sedan blir det prognostiserade första året startår för nästa och så vidare. Alltså bara första året i en prognosperiod bygger på verkligt utfall vid föregående års slut. Ju mindre avvikelser mellan prognosen och verkliga utfallet desto bättre blir samstämmigheten mellan prognoserna, den gamla och den nya. Verkligt utfall som avviker mycket från prognosen för föregående år, samt nya antagande, får starkt genomslag i prognosen för kommande prognosperiod och då stämmer den mindre med den gamla prognosen. Det finns dock inget annat sätt att upprätta prognoser på. Den årliga revideringen och månadsuppföljningarna ger en möjlighet till förändringar/korrigeringar i samband med upprättande av budget/plan. 4

1.3. SEKTORERNAS LOKALPLANER I del 2-4 redovisas lokalplaner för sektorerna utbildning och kultur, socialtjänst och fritid/förening inom sektorn för teknik och förvaltningsstöd. Texten avslutas med en lokalplan som visar behovet av utbyggnad. Av texten framgår vad som ingår i utbyggnadsplanen alternativt fortsatt utredning av förvaltningen för att eventuellt ingå i nästa års plan. Utbyggnadsplanerna är direkt kopplade till sektorns drift- och investeringsbudget enligt nedanstående flöde. 1.4. ARBETSSÄTT I nedanstående material redovisas kommunens arbetssätt/ handläggning av upprättande av lokalresursplanen och lokalärenden samt kartor över befintliga lokaler 2016. 5

6

7

8

9

10

11

12

2. SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR 2.1. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER Den samlade lokalplanen för UTK beskriver behovet av lokaler under planperioden 2017-2021. Planen revideras årligen i samband med att sektorn upprättar förslag till budget/plan vilket innebär att projekt kan komma att omprövas alternativt flyttas mellan åren om förutsättningarna ändras. I utbyggnadsplanen finns de projekt som har anknytning till lokaler. Övriga investeringsprojekt redovisas i sektorns investeringsbudget. Sektorn redovisar i och med denna plan det samlade behovet av lokaler under planperioden. För att tydliggöra hur behoven är framräknade finns det därför hos sektorn ett detaljerat underlag avseende förskola/grundskola inklusive särskola. 2.2. MÅL OC INRIKTNING I HÄRRYDA KOMMUN Kommunfullmäktige har antagit politiska inriktningsmål som är en viljeyttring och ett styrmedel ur ett politiskt perspektiv. Inriktningsmålen har konkretiserats av kommunstyrelsen som har antagit verksamhetsmål. Utifrån målen och nationella dokument som exempelvis skollag skall sektorsledningen utarbeta en övergripande planering för kommande läsår. En del i denna planering är lokalresurserna som redovisas i denna lokalresursplan. 2.3. BEFOLKNINGSPROGNOS Verksamheternas behov utgår från befolkningsprognosen och bostadsförsörjningsprogrammet samt eventuella övriga underlag, ställningstaganden och överväganden från sektorn. Sektorn kommer under året att följa befolkningsutvecklingen i jämförelse med befolkningsprognosen för att till nästa lokalresursplan göra eventuella justeringar. 2.4. BERÄKNAT BEHOV AV UTBYGGNAD 2.4.1. Förskola Allmän beskrivning Förskolan är reglerad i skollag och läroplan. Inom denna ram styrs verksamheten politiskt genom inriktningsmål och verksamhetsmål i Härryda kommun. Förskoleverksamhet bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg, det vill säga familjedaghem, och öppen förskola. Enligt skollagen har kommunen skyldighet att erbjuda förskola om vårdnadshavare önskar det. Önskar vårdnadshavare plats i familjedaghem ska kommunen enligt skollagen sträva efter att erbjuda detta. I Härryda innebär det full 13

behovstäckning inom förskolan och föräldrar kan välja verksamhetsform. Förskola eller familjedaghem ska erbjudas alla barn från ett års ålder förutsatt att föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar. Barn till föräldralediga och arbetssökande erbjuds också plats, men då med begränsat antal timmar per vecka. Barn vars föräldrar är föräldralediga för syskon erbjuds plats upp till 15 timmar per vecka. För barn vars föräldrar är aktivt arbetssökande erbjuds plats upp till 20 timmar per vecka. I annat fall styr omsorgsbehovet hur många timmar som ska erbjudas. I vissa fall är det barnets eget behov som styr. Avgift debiteras utifrån hushållets inkomst upp till ett maxbelopp. Förskoleverksamhet ska enligt skollagen erbjudas inom fyra månader från ansökningsdatum. Den avgiftsfria allmänna förskolan ska erbjudas barn från höstterminen det år de fyller 3 år. Förskolorna har i snitt 17 inskrivna barn per avdelning. Avdelningarna kan vara åldersblandade med barn 1-5 år, eller indelade efter ålder, till exempel 1-3 år eller 3-5 år. Familjedaghem bedrivs i respektive dagbarnvårdares hem. Antalet barn varierar beroende på ålder och vistelsetid. Vanligt är att en dagbarnvårdare har 4-6 barn i åldern 1-5 år. Dagbarnvårdarna samordnar sig områdesvis där en gemensam lokal finns för gruppverksamhet. Lokalen kan ibland användas av flera grupper och sambrukas med andra verksamheter. Öppna förskolan är en kompletterande form av förskola som riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskola eller familjedaghem. I varje öppen förskola finns personal som organiserar och leder verksamheten. Det finns öppna förskolor som ingår i familjecentraler i Mölnlycke, Landvetter och Hindås. Möjligheten att ansöka om vårdnadsbidrag togs bort i februari 2016 efter riksdagsbeslut. Fram till december 2017 kommer vårdnadsbidraget att fasas ut, då beviljade bidrag fortsätter att betalas ut fram till slutdatum. Vårdnadsbidrag kunde sökas av vårdnadshavare som inte önskar plats i förskola eller familjedaghem för sina barn. Befolkningsutveckling I diagrammet nedan redovisas en prognos över totalt antal barn i kommunen i åldersgruppen 0-5 år fram till och med år 2021. Jämfört med förra årets prognos är antalet barn i åldrarna 0-5 år färre. Detta är speciellt tydligt i Landvetter. Under prognosperioden förväntas antalet barn 0-5 år öka med 235 (från 3 172 barn år 2016 till 3 407 barn år 2021). Barnantalet ökar under prognosperioden, med en större ökning 2020 och 2021. 14

Beräkningsgrunder för förskola Efterfrågan på plats i förskola baseras på den genomsnittliga efterfrågan från oktober 2015 till april 2016. I beräkningsgrunderna är hänsyn tagen till allmän förskola från 3 års ålder samt vårdnadsbidrag. Efterfrågansgraden är 80 % för 1-åringar, 95 % för 2- åringar och 100 % för åldersgruppen 3-5 år. Sektorn gör kontinuerligt fördjupade analyser, både av kommunal och fristående verksamhet samt över antalet köpta och sålda platser. Det är 12 familjer som har vårdnadsbidrag under 2017. Redovisning av förskoleverksamhetens behov per område finns under nedanstående rubrik. Respektive objekt redovisas i utbyggnadsplanen sist i UTK:s plan. Behov av lokaler för förskola inom respektive område Behov av lokaler MÖLNLYCKE Prognosen för Mölnlycke är något högre än tidigare års prognos. I Mölnlycke minskar antalet barn i åldersgruppen 1-5 år med cirka 50 barn fram till och med 2018. Från 2019 till och med 2021 ökar antalet med cirka 60 barn. Över hela prognosperioden ökar barnantalet med cirka 10 barn. 2017 sker en renovering av tre avdelningar på Barrskogens förskola. 2019 planeras en tillbyggnad av Pixbo förskola med en avdelning och befintliga avdelningar renoveras. I plan finns inlagt en ny förskola i centrala Mölnlycke 2020. I Mölnlycke finns fjorton familjedaghem. LANDVETTER/ESKILSBY Prognosen för Landvetter är lägre än tidigare års prognos. Antalet barn i åldersgruppen 1-5 år ökar med cirka 40 barn till och med 2018, och sjunker sedan med cirka 35 barn till och med 2020. Antalet barn ökar sedan igen med cirka 45 barn till och med 2021. Över hela prognosperioden ökar barnantalet med cirka 50 barn. I plan finns inlagt en ny förskola i Södra Önneröd, Västergärdet, hösten 2017. I Landvetter finns sex familjedaghem. HÄRRYDA I Härryda visar prognosen för barn 1-5 år en ökning med cirka 40 barn under perioden. Från 2017 kommer det att behövas en till två avdelningar ytterligare, och från 2019 totalt cirka tre avdelningar mer. Boende i Härryda väljer ofta förskola i Landvetter och utbyggnaden för Härrydabarn sker därför i Landvetter. 15

HINDÅS Barnantalet i Hindås ökar med cirka 45 barn i åldern 1-5 år under prognosperioden. Bollebygd köper cirka 20 förskoleplatser i Hindås varje år. Sektorn bedömer att det finns platser fram till och med 2019. I plan finns en ny förskoleavdelning inlagt hösten 2020. I Hindås finns fyra familjedaghem. RÄVLANDA Antal barn i åldern 1-5 år ökar i Rävlanda under prognosperioden. Utöver detta tillkommer behov av platser för barn från asylboendet. Hösten 2017 behöver förskolepaviljonger vid Rävlandaskolan ersättas. Ersättningsbyggnaden kommer att inrymma två avdelningar förskola samt en lokal för öppen förskola och familjedaghem. I plan finns inlagt en ersättningsbyggnad med två avdelningar förskola samt en avdelning för öppen förskola och familjedaghem. I Rävlanda finns sex familjedaghem. HÄLLINGSJÖ Barnantalet i Hällingsjö ökar under perioden. Björkängens förskola kan öppna fler platser om det behövs. Boende i Hällingsjö väljer till viss del förskola i andra kommundelar. I plan föreslås inga förändringar. 2.4.2. Grundskola, förskoleklass och fritidshem Allmän beskrivning Grundskolan är en obligatorisk skolform från årskurs 1 till årskurs 9. Undervisningsgrupperna kan organiseras åldershomogent eller åldersblandat. När elevantalet är för litet för att göra åldershomogena klasser görs åldersblandade med till exempel årskurs 1-2 i samma klass. Åldersblandade klasser kan även skapas av pedagogiska skäl. Förskoleklass är en egen skolform som omfattar 525 timmar per år. Kommunen ska erbjuda alla sexåringar plats i förskoleklass. Skolformen är inte obligatorisk vilket betyder att föräldrar kan välja om deras barn ska delta eller inte. Kommunen har dock skyldighet enligt skollagen att verka för att barnen utnyttjar den anvisade platsen. Förskoleklasserna finns i skolans lokaler och verksamheten är avgiftsfri. Fritidshem eller fritidsklubb ska erbjudas alla barn i förskoleklass och skolelever upp till 12 års ålder. I fritidshemsverksamheten är eleverna inskrivna och betalar en avgift till och med årskurs 3. Fritidshemmen finns i skolornas lokaler. Från årskurs 4 erbjuds en öppen verksamhet, så kallad fritidsklubb. Eleverna deltar i verksamheten när de så önskar utan att vara inskrivna. Vårdnadshavare betalar en mindre avgift för mellanmål och material. Befolkningsutveckling Från 2016 till 2021 ökar antalet barn i åldern 6-15 år i hela kommunen från 5594 till 6134. I Mölnlycke ökar antalet barn i skolåldern med 111, i Landvetter med 245 och i Björketorp med 184. Årets prognos 6-15 år sammanfaller i stort med föregående års prognos. I diagrammet nedan redovisas befolkningsutvecklingen för åldersgruppen 6-15 år totalt samt uppdelat i åldersgruppen 6-11 år respektive 12-15 år. Under prognosperioden ökar antalet barn i skolåldern med 540. Ökningen sett över hela prognosperioden finns i åldersgruppen 12-15 år. 16

Beräkningsgrunder Vid planeringen av skolor har hänsyn tagits till att lokalerna måste utformas utifrån åldersgrupperna och att fritidshemsverksamheten också ska inrymmas i byggnaderna. Antal kvadratmeter per skola utgår från total bruksarea. Den genomsnittliga bruksarean för alla kommunens skolor är 13,5 kvm per elev läsåret 2015/2016. Fristående skolor Under läsåret 2015/2016 har 13 % av kommunens elever valt att gå i fristående grundskola eller i grundskola i annan kommun vilket är en något lägre andel än föregående år. Fridaskolan utökar de kommande två åren och har fullt utbyggd organisation 2017. Behov av lokaler MÖLNLYCKE Prognosen för antalet elever i Mölnlycke i ålder 6-15 år följer i stort föregående års prognos. Antalet elever i Mölnlycke ökar med totalt cirka 140 elever fram till och med 2019 då ökningen planar ut. Elevökningen över hela prognosperioden sker till största del i åldersgruppen 12-15 år, en ökning som bedöms rymmas i Mölnlyckes tre senareskolor. 17

Åldersgruppen 6-11 år ökar fram till och med 2018 för att därefter minska något. Över hela perioden minskar antalet elever mellan 6-11 år med cirka 70 elever. Beläggningen på tidigareskolorna i Mölnlycke är hög och inga förändringar bedöms därför vara nödvändiga med hänsyn till minskat antal elever. Trenden med minskat antal elever i yngre åldrar i Mölnlycke bevakas i kommande lokalresursplan. Åldersgruppen 12-15 år ökar under prognosperioden med cirka 180 elever. Utrymme för ökningen finns främst på Ekdalaskolan och Djupedalsskolan. LANDVETTER Antalet elever för samtliga åldersgrupper ökar i Landvetter under prognosperioden med cirka 250 elever. De fem skolor som finns i Landvetter är, med undantag för Eskilsbyskolan, väl utnyttjade. Åldersgruppen 6-11 år ökar till och med 2020 för att därefter minska något. Över hela prognosperioden ökar antalet elever i åldern 6-11 med cirka 50 elever. Åldersgruppen 12-15 år ökar under prognosperioden med cirka 200 elever. Inför läsåret 2017/2018 finns inlagt i plan en ny skola, Backaskolan, i Östra Backa. Skolan är planerad för 320 elever från förskoleklass till årskurs 3 och kommer bland annat att avlasta Landvetterskolans tidigaredel. Landvetterskolan bedöms därmed tillsammans med Önnerödsskolan kunna ta emot det ökade antal elever i åldern 12-15 år. Lunnaskolan rymmer elever från förskoleklass till årskurs 3 och har kapacitet för fyra paralleller. Inför årskurs 4 görs ett skolval för att fördela elever från Lunnaskolan mellan Landvetterskolan och Önnerödsskolan. Elevantalet för Härrydaskolan ökar under prognosperioden. Skolans lokaler bedöms klara ökningen till läsåret 2017/2018 och därefter genom den nya skolan i Östra Backa. Eskilsbyskolan rymmer elever från förskoleklass till årskurs 2. Antalet elever varierar mellan 15 och 20 under prognosperioden. Några vårdnadshavare har valt att placera sina barn på andra skolor i Landvetter redan från förskoleklass. BJÖRKETORP Åldersgruppen 6-15 år ökar under hela prognosperioden i Björketorp. Ökningen på drygt 180 elever är jämnt fördelade mellan åldersgrupperna 6-11 år och 12-15 år. 18

För elever 6-11 år sker större delen av ökningen i Hindås. Det ökade elevantalet innebär att Hindåsskolan i de flesta årskurser kommer att ha tre paralleller. Då skolan inte har utrymme för detta finns en ny skola i Hindås inlagd i plan. Den nya skolan planeras med kapacitet för 450 elever i årskurs 4-9 och kommer att byggas i två etapper där första delen står klar till läsåret 2019/2020. Nuvarande Hindåsskolan kommer därmed rymma elever från förskoleklass till årskurs 3. Behov av en ny skola i Hindås finns även på grund av att Rävlandaskolans senaredel inte har kapacitet att ta emot den ökning som finns i prognosen för elever i Björketorp. Ungefär hälften av denna ökning är elever från Hindås. Genom att skapa en skolgång från förskoleklass till årskurs 9 i Hindås avlastas även skolor i övriga delar av kommunen som tidigare tagit emot elever från Hindås. Etableringen av ett mer permanent boende i Migrationsverkets regi i Rävlanda medför att antalet elever ökar ytterligare. Ett nytt lagkrav innebär att elever från boendet har rätt till hel skoldag oavsett ålder. Denna ökning bedöms rymmas på Rävlandaskolan i och med att en ny skola planeras i Hindås. Hällingsjöskolans elevantal ökar något under perioden. Skolan bedöms klara ökningen. Grundsärskola Utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge barn och ungdomar med utvecklingsstörning en till varje elev anpassad utbildning, som så långt som möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Elever inom grundsärskolan följer grundsärskolans kursplan. De elever som inte uppfyller kunskapskraven följer särskilda kursplaner för ämnesområden. Mottagande i grundsärskolan görs på vårdnadshavarnas begäran i samverkan mellan förskola/skola, barnhälsovård/skolhälsovård samt barnhabilitering i Västra Götalandsregionen. Vårdnadshavarnas medgivande är en förutsättning för ett mottagande. Grundsärskolans verksamhet ska så långt som möjligt inkluderas i kommunens övriga skolverksamhet. Grundsärskola med tillhörande fritidshem/lss-verksamhet finns i Landvetter och i Mölnlycke. Elever i grundsärskolan har skolplikt i nio år. Om de inte når målen erbjuds de möjligheten att förlänga sin skolgång med 1-2 år. 19

Elevutveckling för grundsärskolan Vårterminen 2016 är det 37 elever inom grundsärskolan i Härryda kommun. Antalet elever antas sjunka något. Inom inriktning träningsskola förväntas elevantalet bli relativt oförändrat under perioden medan gruppen elever inom övriga grundsärskolan väntas minska. Beräkning av antal tillkommande elever inom särskolan är alltid osäker eftersom det finns barn som före skolåldern inte har någon kontakt med barnhabilitering, LSS-handläggare eller barn- och ungdomsmedicin. Behov av lokaler Då elevtalen sjunker har en samordning av särskolan i Landvetter skett. Särskola i kommunen finns nu på Lunnaskolan, Önnerödsskolan samt Djupedalsskolan. 2.4.3. Gymnasieskola Elevutveckling Antalet elever i gymnasieålder i Härryda kommun ökar från och med 2016 där största ökningen sker mellan 2019 och 2020 med 117 elever. Genom det fria skolvalet inom GR är konkurrensen mellan olika gymnasieskolor och utförare stor. Beräkningsgrunder Läsåret 2016/2017 beräknas totalt 1850 elever studera på Hulebäcksgymnasiet. Därtill kommer gymnasiesärskolans 15 elever. Läsåret 2016/2017 beräknas 58 %, eller 1 080 elever komma från andra kommuner och 42 % eller 770 elever från Härryda. Antalet platser Härryda kommun beräknas köpa under samma period är 640. Behov av lokaler Behovet av lokaler baseras på att Hulebäcksgymnasiet volym och avgörande är om skolan kan behålla sin attraktivitet. Sektorn utreder behovet av lokaler inför nästa års revidering av LRP. Text Yta m 2 (BRA Gymnasiet (inkl Rörsvängen 4) 14 541 Bäckv 5 + paviljong 702 Gymnasiets andel av: Idrottshall 1 400 Bibliotek 500 Aula 500 Summa yta 17 643 Yta per elev, m2 Läsåret 2016/2017 9,5 2.4.4. Vuxenutbildning Allmän beskrivning Inom den kommunala vuxenutbildningen i Härryda kommun finns följande utbildningar. Vuxenutbildning på grundläggande- och gymnasial nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- och arbetsliv samt möjliggöra fortsatta studier. Svenska för invandrare (SFI) syftar till att ge vuxna 20

nyanlända invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Särvux, syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda kunskaper och färdigheter motsvarande dem som ungdomar kan få i särskolan. I samverkan med Göteborgsregionen, GR, erbjuds ett stort antal yrkesutbildningar. Vuxenutbildningen bedriver också yrkeshögskoleutbildningar (YH). Dessa utbildningar är eftergymnasiala och finansieras i sin helhet av statsbidrag. Uppdragsutbildningen skräddarsyr kurser för personal inom privat och offentlig tjänst och finansieras genom kursavgifter. Utveckling av elevantal Elevantalet inom vuxenutbildningen har varierat under senare år. I maj 2016 studerade 741 individer vid vuxenutbildningen eller vid YH. Detta är en liten minskning från föregående år, jämt fördelat mellan YH och från vuxenutbildningen. Beräkningsgrunder Varje år ansöker Vuxenutbildningen om att få tillstånd att bedriva YH-utbildningar. Antalet beviljade utbildningar har varierat kraftigt mellan åren vilket försvårar elevprognoserna. Platserna på YH har minskat något under de senaste åren. Under 2016 beräknas 420 elever delta i YH och 600 på vuxenutbildningens kurser. Under 2017 genomförs validering inom vård- och omsorgsområdet vilket ger en liten ökning av antal elever. Vidare planeras för ytterligare utbildningar inom yrkesvuxområdet. Inom skolformen svenska för invandrare (sfi) förväntas antalet elever öka under kommande planperiod. En sådan ökning kommer medföra en förtätning i befintliga grupper. Det kan även innebära ett behov av att starta fler grupper. Behov av lokaler Vuxenutbildningen har permanenta lokaler på tre platser centralt i Mölnlycke med en sammanlagd yta på 2300 m2. Lokalerna fördelar sig enligt nedanstående tabell: Lokal m 2 Verksamhet Långenäsvägen 5 1700 Sfi, gruv, gy, yh, adm. Rörsvängen 9 600 Gymnasial utbildning, yh, särvux, regionrekryterande utbildningar Hulebäcksgymnasiet (A-C- avdelningarna) Sambruk med Gy Gymnasial (NO-ämnen) Det finns i dagsläget inget behov av ytterligare lokaler. Verksamheten bedömer att ökningen inom sfi kommer att lösas med befintliga lokaler. 2.4.5. Kultur Allmän beskrivning Kulturverksamheten består av tre enheter; Mölnlycke kulturhus, Landvetter kulturhus med de två biblioteken i Hindås och Rävlanda samt Kulturskolan. Kulturverksamheten arbetar med program som konserter, bio, föreläsningar och teater, med utställningar, skapande aktiviteter, offentlig konst och kulturarvsfrågor. Merparten av evenemangen äger rum i Mölnlycke och Landvetter kulturhus. Även lokaler i övriga kommundelar används eftersom målet är att erbjuda kultur för alla medborgare. 21

Kulturverksamhet drivs också i föreningsregi i Hindås station. Det förekommer också kulturaktiviteter i föreningsregi i fler orter i kommunen. Bibliotekets uppdrag är att främja intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och bildning samt kulturell verksamhet i övrigt (bibliotekslagen 2). Det görs genom att tillhandahålla böcker, tidskrifter, databaser, Internet, film, musik mm och genom utställningar, kulturarrangemang mm. Folkbiblioteken ska verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Biblioteken är samhällets mötesplats. Mölnlycke bibliotek har ett uppdrag att vara gymnasiebibliotek för Hulebäcksgymnasiet. I Rävlanda är biblioteket ett integrerat folk- och skolbibliotek. Kulturskolan ska erbjuda alla elever som önskar, tillgång till en plats i kulturskolan. Flest elever finns inom instrumentalundervisning. Kulturskolans verksamhet har enligt politiska beslut breddats de senaste åren med undervisning även i drama, dans och bild samt korta kurser inom ytterligare fler konstformer. Skolan har egna lokaler i Ekdalaskolan i Mölnlycke och i Landvetters kulturhus men en stor del av undervisningen äger rum i skolor och lokaler över hela kommunen. Behov av lokaler Kulturskolans verksamhet förväntas öka de närmaste åren eftersom antalet barn ökar i kommunen, vilket ryms inom befintliga lokaler. 2.4.6. Utveckling, Fritid och Folkhälsa Allmän beskrivning Verksamheten består av tre enheter: Utvecklings- och stödenheten erbjuder specialkompetens till personal som tar hand om barn inom förskola och grundskola. Enheten har även personal som arbetar direkt med barn och elever som har behov av olika typer av stöd. Personalen är lokaliserad till kommunhuset. Fritid ungdoms huvuduppdrag är att på olika sätt svara för och stödja fritidsverksamhet för barn- och ungdomar 7-20 år. Det handlar bland annat om verksamheter som Öppen skola eller andra mötesplatser för unga i kommunen. Fritid ungdom har också i uppdrag att arbeta med att öka ungdomars inflytande. Folkhälsoenheten samordnar kommunens folkhälsoarbete. I folkhälsoarbetet ingår övergripande folkhälsofrågor som politiskt styrs av Folkhälsorådet och förebyggande arbete bland barn och ungdomar där arbetet oftast sker tillsammans med andra verksamheter. Enheten är även en metod- och resursenhet. Behov av lokaler Det finns inget behov av ytterligare lokaler utöver befintliga. 22

2.5. LOKALPLAN 2017-2021 FÖR SEKTORN UTBILDNING OCH KULTUR LOKALPLAN 2017-2021 FÖR SEKTOR UTBILDNING OCH KULTUR Utbyggnadsplan och större förändringar i befintlig verksamhet Verksamhet Omfattning/åLokal: Kommentar Av- Om- Till- Ny- veck-byggfälligbygg- ling bef lokal nad byggn 17 18 19 20 21 FÖRSKOLEVERKSAMHET Mölnlycke Barrskogen 3 avdelningar x vt Renovering Pixbo 4 avdelningar x x ht Renovera 3 avdelningar, utökning 1 avdelning Förskola centralt 4 avdelningar x ht Ersätter 2 avdelningar, utökning 2 avdelningar Förskola centralt 1 avdelning x ht Utökning 1 avdelning Landvetter Västergärdet 6 avdelningar x ht Ersätter 4 avdelningar, utökning 2 avdelningar Hindås Hindås 1 avdelning ht Utökning 1 avdelning Rävlanda Förskoleverksamhet 3 avdelningar x ht Ersätter paviljonger, utökning 1 avdelning GRUNDSKOLA/FÖRSKOLEKLASS/FRITIDSHEM Mölnlycke Högadalsskolan x ht 2 klassrum, ersätter paviljonger Landvetter Backaskolan 320 elever x ht Ny skola, F-3 Hindås Hindås senareskola 225 elever x ht Ny skola, 4-9 Hindås senareskola 225 elever x ht Ny skola, 4-9 23

3. SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST 3.1. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER Samhällets mål för bostadspolitiken Samhällets mål för bostadspolitiken är att hela befolkningen skall beredas bostäder av god kvalitet till skäliga kostnader. I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar anges att varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjning genomförs (1 ). Eftersom alla behöver en god bostad genom hela livet måste kommunernas planering beakta behoven hos människor i livets alla åldrar och i olika livssituationer. Kommunens ansvar för särskilt boende Socialtjänsten har grundläggande ansvar för att människor med särskilda behov får bra bostäder. Ansvaret har förtydligats i socialtjänstlagen (SoL) och i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 3 kap 1 SoL. Till socialnämndens uppgifter hör att medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen. 3 kap 2 SoL. Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen skall bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden skall också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla. 5 kap 5 SoL. Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostäder och skall ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. 5 kap 7 SoL. Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av ovan nämnda svårigheter behöver ett sådant boende. 9 LSS. Personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade skall tillförsäkras lämplig bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna. Samhällets ansvar för bostäder till flyktingar Enligt lag om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) har Migrationsverket huvudansvaret för mottagande av flyktingar. Ett av Migrationsverkets uppdrag är att erbjuda boende för alla som söker asyl i Sverige. En asylsökande kan också välja att bo hos vänner eller släktingar under väntetiden. En person som får uppehållstillstånd skall bosätta sig i en kommun. Flera myndigheter är berörda av mottagandet av ensamkommande 24

barn och ungdomar. Migrationsverket, länsstyrelserna, kommuner och landsting ansvarar för olika delar. Kommunerna ansvarar bland annat för att utreda barnets behov och fatta beslut om insatser och placering i lämpligt boende. Kommunernas ansvar för mottagandet gäller både under tiden som Migrationsverket prövar barnets asylskäl och för tiden efter beslut. Enligt Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning är alla kommuner skyldiga att ta emot nyanlända för bosättning. Syftet är att förbättra nyanländas möjligheter att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. I lokalresursplanen redogörs endast för planeringen av kommunens egna boenden för ensamkommande barn och ungdomar. Lägenheter till nyanlända vuxna och familjer hanteras löpande inom socialtjänstens olika verksamheter. 3.2. MÅL OC INRIKTNING I HÄRRYDA KOMMUN Målstyrning är ett av flera sätt som kommunfullmäktige använder sig av för att styra den kommunala verksamheten. Målstyrning sker dels genom att följa kommunallagens krav om att anta mål för god ekonomisk hushållning, dels genom en modell för politisk målstyrning som fastställts för Härryda kommun. Systemet bygger på kedjan politiska inriktningsmål, politiska verksamhetsmål och indikatorer. Kommunfullmäktige har fastställt verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning och ett av verksamhetsmålen är att det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. Möjligheten för äldre att bo kvar i det egna hemmet är beroende av den fysiska inomhus- och utomhusmiljön samt av de insatser hemtjänst, kommunal hälso- och sjukvård och rehabilitering kan bistå med. Möjlighet till gemenskap och stimulans har också betydelse för den enskildes förmåga att klara eget boende. För att stimulera och möjliggöra kvarboende i det egna hemmet behöver den fysiska miljön i och utanför hemmet hos äldre människor förbättras. Kommunen skall även tillhandahålla boende för personer med funktionsnedsättning, och målsättningen i lagstiftningen är att främja goda levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet där den enskilde skall ges möjlighet att leva som andra. Den fysiska utformningen av bostaden är av stor betydelse för att främja självständighet och oberoende för personer med funktionsnedsättning. Etiskt och juridiskt har både äldre och funktionsnedsatta möjlighet att välja kvarboende i eget hem, men när omsorgsbehovet blir omfattande förenklas samhällets möjligheter att tillgodose den enskildes behov om en flyttning till särskilt boende sker. 25

3.3. BEFOLKNINGSPROGNOS Tabell 1a: Befolkningsökning mellan 2015-2021, antal personer Ålder 2015-12-31 2021-12-31 Förändring 2015-2021 65-74 3 461 3 370-91 75-79 1 047 1 593 546 80-84 671 881 210 85-89 426 498 72 90-229 314 85 65-5 834 6 656 822 Tabell 1b: Befolkningsökning mellan 2015-2021 per kommundel, 65 år och äldre Kommundel 2015-12-31 2021-12-31 Förändring 2015-2021 Råda 2 973 3 272 299 Landvetter/Härryda 1 758 2 097 339 Björketorp 1 103 1 287 184 Härryda kommun 5 834 6 656 822 Antalet äldre i kommunen ökar och så även andelen äldre av befolkningen. Av tabellerna ovan framgår att åldersgruppen 65 år och äldre förväntas öka med 822 personer, det vill säga 14 %, fram till år 2021 och att den största ökningen sker i Råda samt i Landvetter/Härryda. Under samma period förväntas kommunens totala befolkning öka med 9 %. 3.4. BERÄKNAT BEHOV AV UTBYGGNAD 3.4.1. Behov-Särskilt boende för äldre Personer som beräknas vara i behov av lägenheter inom särskilt boende är uträknade efter de olika åldersgruppernas behov de tre senaste åren och framgår av tabell 2. Andelen personer med behov i de olika åldersgrupperna är relativt oförändrat jämfört med föregående period. Beräkningarna av behovet (tabell 3) utgår ifrån kommunens befolkningsprognos. Det framtida behovet av lägenheter i särskilt boende kan på sikt påverkas genom bland annat bostadsåtgärder som ökar möjligheterna till kvarboende i det egna hemmet och genom att det finns bostäder med god tillgänglighet (BGT-lägenheter) samt genom ökad tillgänglighet i både nyproduktion och i befintliga bostäder och bostadsområden på den ordinarie bostadsmarknaden. 26

Tabell 2: Andel av befolkningen i behov av lägenhet i särskilt boende Åldersgrupp Andel (%) 65-74 0,7 75-79 3,7 80-84 5,8 85-89 17,2 90-. 35,8 Tabell 3: Beräknat behov av särskilt boende för äldre i kommunen 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Personer som beräknas 265 279 291 303 318 331 vara i behov av lägenhet Befintliga lgh (januari): Varav: - särskilt boende - korttidsboende 276 249 27 276 249 27 288 261 27 288 261 27 298 271 27 328 301 27 Planerad utbyggnad: Tillbyggnad Bygården Etapp 2 12 Särskilt boende, Mölnlycke 10 30 Kvarstående behov -11-9 3 5-10 3 I befintliga lägenheter inkluderas korttidslägenheter vilket medför att det krävs ett visst överskott på lägenheter för att ha faktisk balans mellan tillgång och behov. Med anledning av detta är det viktigt att vara uppmärksam vid slutet av planperioden och utvecklingen av andelen av befolkningen med behov av lägenhet i särskilt boende. 3.4.2. Behov-Boende för personer med funktionsnedsättning Kommunen skall tillhandahålla boende för personer med funktionsnedsättning i enlighet med LSS. Målsättningen i lagstiftningen är att främja goda levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning och den enskilde skall ges möjlighet att leva som andra. Den fysiska utformningen av bostaden är av stor betydelse för att främja självständighet och oberoende för personer med funktionsnedsättning. Personer som beräknas vara i behov av lägenhet är bedömt utifrån varje enskild individ. Behovet av antal lägenheter bygger på bedömningar av säkra behov och kan vara lågt räknat. Kommunen är skyldig att tillhandahålla boende enligt LSS när den enskilde begär detta och en svårighet i planeringen av bostäder är att bedöma när den enskilde kommer att begära detta. 27

Tabell 4a: Beräknat behov av gruppbostad för personer med funktionsnedsättning 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Personer som är i behov av bostad 43 47 46 49 52 51 Befintliga lägenheter (januari): 40 40 46 46 46 46 Planerad utbyggnad: Östra Backa 6 Kvarstående behov 3 1 0 3 6 5 Tabell 4b: Beräknat behov av servicebostad eller särskilt anpassad bostad för personer med funktionsnedsättning 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Personer som är i behov av bostad 66 74 81 92 103 105 Befintliga lägenheter (januari) 48 60 68 68 84 104 Planerad utbyggnad: Mölnlycke, Enebacken Mölnlycke, Stenbrottet Landvetter, Centrum Mölnlycke, Mölnlycke fabriker Mölnlycke/Landvetter Kvarstående behov 6 6 13 8-1 1 12 8 8 8 4 4 12 3.4.3. Behov- boende för ensamkommande flyktingbarn Kommunerna ansvarar för mottagandet av ensamkommande asylsökande barn och ungdomar efter anvisning från Migrationsverket. Från och med 1 april 2016 sker anvisningarna till kommunerna genom ett fördelningssystem som baseras på att kommunen tar emot en fastställd andel av det totala antalet barn. Andelen är uträknad utifrån kommunens folkmängd, mottagande av nyanlända, mottagande av ensamkommande barn och antalet dygn i Migrationsverkets mottagningssystem inom kommunens gränser under föregående kalenderår. Andelarna är beslutade av Migrationsverket efter samråd med Länsstyrelserna. Härryda kommun har tilldelats en andel på 4,02 promille. Migrationsverkets nuvarande prognos är ett mottagande på ca 40 000 barn, vilket innebär ca 160 barn som kommer att placeras i kommunen. Framtida behov av platser är mycket svår att beräkna i dagsläget, varför prognosen för kommande planperiod baseras på att Migrationsverkets prognos för det totala mottagandet förblir oförändrad. För de barn som inte ryms i den egna regin köper kommunen platser. Verksamheten arbetar hela tiden med att hitta hemmaplanslösningar. 28

Tabell 5: Beräknat behov av boende för ensamkommande flyktingbarn Personer som beräknas vara i behov av plats 2016 2017 2018 2019 2020 2021 160 160 160 160 160 160 Befintliga platser (januari) 40 97 136 131 146 161 Varav : - HVB 0 32 56 36 36 36 - stödboende 0 0 12 12 12 12 - familjehem 40 55 70 85 100 115 Planerad utbyggnad: 47 51-5 15 15 15 Pulkavägen Hindås 12 Kabelvägen Mölnlycke 20-20 Grönsångarevägen Landvetter 12 Stenhuggeriet Mölnlycke Stödboende 12 12 Familjehem 15 15 15 15 15 15 Kvarstående behov 73 22 27 12-3 -18 3.5. BESKRIVNING AV OLIKA BOENDEFORMER OCH LOKA- LER SAMT PLAN FÖR GENOMFÖRANDE 3.5.1. Ordinärt boende, trygghetsboende och bostäder med god tillgänglighet Ordinärt boende avser alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning. Många äldre bor i ett bostadsbestånd där den fysiska miljön är dåligt lämpad för kvarboende när man blir beroende av hjälp och vård. Tillgängligheten i äldre bostadsområden är ett problem då förutsättningarna för hemtjänst och sjukvård i hemmet kan vara dåliga. Bostadsåtgärder är i många fall nödvändiga. Ett annat bekymmer är kontakt- och tillsynsbehovet som många ensamboende har och som inte automatiskt bör leda till särskilt boende. Gruppen äldre med funktionsnedsättningar på grund av normalt åldrande samt övriga med fysisk funktionsnedsättning har vissa gemensamma krav på bostäderna. Bostäderna skall vara lämpade för utrymmeskrävande hjälpmedel och personlig hjälp. Det är också nödvändigt med hissar, ordentliga dörrbredder, låga trösklar, stadiga handtag o s v. Närhet till affärer, kommunal service och kulturutbud är betydelsefullt. Träffpunkter och dagverksamheter är viktiga komplement till anhörigstöd och hemtjänst för att kunna förlänga kvarboendet i det egna hemmet eller i bostäder anpassade för äldres behov. Begreppet trygghetsboende och förslag till definition av detsamma togs fram 2008 av den statliga Äldreboendedelegationen i betänkandet Bo bra hela livet (SOU 2008:113). Begreppet innebär bostäder för äldre personer med tillgång till gemensamhetslokal och möjlighet till gemensamma måltider, trygghetslarm samt viss personal som stöd för trygghet och aktiviteter. Enligt Äldreboendedelegationen bör trygghetsboendet gärna ha en hög nivå på den fysiska tillgängligheten. Kraven för att få statligt investeringsstöd till trygghetsboende har varierat över tiden. Den 15 november 2016 trädde Boverkets föreskrifter om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla bostäder för äldre personer (BFS 2016:9) i kraft. Stödet är nu mer 29

inriktat till ny- och ombyggnation av hyresbostäder samt anpassning av gemensamma utrymmen i, eller i anslutning till, byggnad som upplåts med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Stödets inriktning är att skapa fler hyresrätter för äldre personer och utgår inte som stöd för att bygga bostadsrätter. För att få ta del av stödet ställs ytterligare krav, bland annat skall bostäderna innehas av personer som har fyllt 65 år. Plan 2017-21 Kommunen arbetar med att i planprocesser och genom markanvisning möjliggöra för byggnation av trygghetsbostäder. Former av bostäder med god tillgänglighet och naturliga mötesplatser (BGT) har utvecklats i Härryda kommun och finns idag i både Mölnlycke och Landvetter. Ett antal lägenheter knyts till en gemensam dagcentral med kök och sällskapsrum där personal vid behov kan ge service och omvårdnad. Lägenheterna fördelas utifrån biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen 4.2 och kan minska eller fördröja behovet av särskilt boende. Plan 2017 Bostäder med god tillgänglighet (BGT) i Hindås, 20-25 lägenheter 2020 Bostäder med god tillgänglighet (BGT) i Mölnlycke, 20-25 lägenheter 3.5.2. Särskilt boende för äldre Särskilt boende för äldre erbjuds de personer som har så stora vård och omsorgsbehov att de inte längre kan klara av sin livsföring i ordinärt boende eller på BGT. Särskilt boende för äldre omfattar både permanentboende och korttidsboende. Alla särskilda boenden i kommunen skall flexibelt kunna vara tillgängliga och i första hand användas av de personer som har störst omsorgs- och omvårdnadsbehov. Detta innebär att boendena kan växla mellan inriktning mot somatik eller demens samt permanent- eller korttidsboende utifrån aktuellt behov. Till ett permanentboende flyttar man för ett stadigvarande boende. Den boende har ett eget hyreskontrakt och hyreslagstiftningen gäller. Man har rätt att söka BTP, bostadstillägg för pensionärer. På flera av kommunens särskilda boenden finns avdelningar eller enheter med inriktning mot demens. Med demens menas ett sjukligt psykiskt tillstånd där minne och tankeförmåga är störda. Förutom minnet skall ytterligare en psykisk funktion vara nedsatt eller att en personlighetsförändring inträffat. När insatser från anhöriga, hemtjänst eller kommunal hälso- och sjukvård inte längre räcker för att dämpa oro och inte ger tillräckligt stöd och hjälp är särskilt boende nästa alternativ. Korttidsboende tar emot personer som har socialt och/eller somatiskt omvårdnads-behov och som är i behov av rehabilitering och funktionsträning, avlastning eller tillfälligt boende i avvaktan på ledig bostad i annat särskilt boende. Korttidsplatser underlättar och främjar möjligheten till kvarboende och avlastning för anhöriga. Merparten av kommunens korttidsplatser finns på Hönekulla gård i Mölnlycke. Rehabilitering syftar bl a till att stärka den enskildes förmågor att leva ett självständigt liv och möjlighet till kvarboende. Enheten för rehabilitering är samlad på Hönekulla gård för att bättre samordna och planera rehabiliteringsinsatserna. På Hönekulla gård finns även sjuksköterskeenhet och hemtjänst, vilket ger ytterligare samordningsfördelar. Behovet av särskilt boende för äldre fortsätter att öka och i lokalresursplanen finns nedanstående objekt. 30

Plan 2017 Särskilt boende Östra Bygården Landvetter, 12 lägenheter 2019 Särskilt boende, Mölnlycke, etapp 1, 12 lägenheter 2020 Särskilt boende, Mölnlycke, etapp 2, 28 lägenheter 3.5.3. Bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning Det finns tre former av bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Dessa är gruppbostad, servicebostad och annan särskilt anpassad bostad. Behovet av bostäder är stort och i plan finns en fortsatt utbyggnad under planperioden. Gruppbostad är ett boendealternativ för personer som har så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Bostaden består av en enskild lägenhet och tillgång till gemensamma utrymmen som kök, matrum, vardagsrum och tvättstuga. Antalet lägenheter i gruppbostaden anpassas efter målgruppens behov. Det finns 7 gruppbostäder i kommunen med sammanlagt 40 lägenheter. Plan 2017 Ny gruppbostad i Landvetter (Östra Backa), 6 lägenheter Servicebostad är ett boendealternativ för personer som har stort behov av närhet till personal men till viss del klarar ett enskilt boende. Personerna har vanligen inget behov av tillsyn nattetid. Servicebostaden är en lägenhet som ofta ligger i ett vanligt hyreshus. Gemensamma utrymmen saknas eller finns i annan form än i gruppbostaden t ex som en träffpunkt eller en lägenhet med kök och sällskapsrum. I nuläget finns det sammanlagt 48 lägenheter i servicebostad i kommunen. Plan 2017 Servicebostad, Stenbrottet (Mölnlycke), 8 lägenheter 2019 Servicebostad, Landvetter (Centrum kv 2), 12 lägenheter 2019 Servicebostad, Mölnlycke (Mölnlycke fabriker), 12 lägenheter 2020 Servicebostad, Mölnlycke eller Landvetter, 12 lägenheter Annan särskilt anpassad bostad är en bostad med viss grundanpassning till funktionshindrade personers behov men utan fast bemanning. Behovet av stöd och service i anslutning till boendet kan ges inom ramen för de insatser som finns att tillgå enligt LSS, t.ex. personlig assistans. I denna boendeform ingår inte omvårdnad och inte heller fritidsverksamhet, gemensamhetslokal eller kulturella aktiviteter. Plan Ingen utbyggnad enligt plan 3.5.4. Korttidsboende/korttidshem Jourboende/korttidsboende är en tillfällig boendeform som används i avvaktan på en ordinarie bostad eller som avlastning för anhöriga. Syftet med korttidsvistelse utanför det egna hemmet är dels att personen med funktionsnedsättning skall erbjudas miljöombyte och rekreation, dels att anhöriga kan få avlösning i sitt omvårdnadsarbete. Korttidsvistelse kan förläggas i korttidshem eller i en stödfamilj. Lägerverksamhet är ytterligare en form av korttidsvistelse. Inom kommunen finns ett korttidshem, Björkhaga, med 6 lägenheter som vänder sig till barn, ungdomar och yngre vuxna. 31

Plan Ingen utbyggnad enligt plan 3.5.5. Daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning Daglig verksamhet skall erbjuda en meningsfull sysselsättning, stimulans och utveckling för personer som är i arbetsför ålder men saknar förvärvsarbete eller studier. Daglig verksamhet erbjuds inom Härryda kommun både som en rättighet för de personer som tillhör målgrupperna inom LSS och för dem som beviljats insatsen som bistånd enligt SoL. Ett flertal brukare tillkommer och nya bostäder beräknas tas i drift under de kommande åren vilket medför ytterligare behov av platser inom daglig verksamhet. Inom sektorn pågår arbete med att ta fram en ny prognosmodell för att för att bättra kunna beräkna behovet av platser inom daglig verksamhet. Idag finns fem olika dagliga verksamheter i kommunen. Plan Ingen utbyggnad enligt plan 3.5.6. Boende för ensamkommande flyktingbarn Enligt socialtjänstlagen 6 kap 1 skall socialnämnden sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem, i ett hem för vård eller boende (kallat HVB-hem) eller stödboende. Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till dessa olika boendeformer. Ett hem för vård eller boende (HVB) är en verksamhet inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med ett boende. När ett HVB tar emot målgruppen ensamkommande barn är syftet med verksamheten att ge barnen omvårdnad, stöd och fostran. Plan 2017 HVB-boende för ensamkommande flyktingbarn, Mölnlycke, 10-12 lgh 2017 HVB-boende för ensamkommande flyktingbarn, Landvetter, 10-12 lgh Barn och unga i åldern 16-20 år som bedöms kunna bo i ett eget boende med anpassat stöd, och som inte har behov av sådana vård- och behandlingsinsatser som motiverar en placering i HVB, ska kunna placeras i ett stödboende. Barn i åldern 16 17 år får tas emot i ett stödboende endast om det finns särskilda skäl, 6 kap. 1 SoL. Plan 2017 Stödboende för ensamkommande flyktingbarn, 10-12 lgh 3.5.7. Träningsbostäder inom individ- och familjeomsorg Vuxenenheten inom individ- och familjeomsorgen är lokaliserad i Pontus Hus, Mölnlycke. Förutom verksamhetslokaler finns här 4 lägenheter för träningsboende för vuxna missbrukare som har svårigheter att få boende på den reguljära bostadsmarknaden. Ytterligare 4 lägenheter för träningsboende finns i anslutning till Solstensgärdet som ligger inom gångavstånd från Pontus Hus. Enheten för barn och unga arbetar för att barn och ungdomar skall växa upp under trygga och goda förhållanden. Ibland krävs att barnet eller ungdomen placeras i annat boende, hem för vård och boende (HVB) och då kommunen inte bedriver något eget 32

HVB-hem köps dessa platser. I vissa fall är det av olika skäl inte möjligt för ungdomar att efter en HVB-placering flytta hem igen samtidigt som det kan vara ett allt för stort steg till den reguljära bostadsmarknaden. Sektorn ser därför ett behov av träningslägenheter för ungdomar. Dessa lägenheter är i storleken ett rum och kök med egen ingång och utan gemensamhetsutrymmen. Plan 2017 Träningsboende för ungdomar, Mölnlycke, 5-10 lägenheter 3.6. LÄGENHETER OCH BOENDEN ENLIGT PLAN 3.6.1. BGT-lägenheter Tabell 6: Planerade lägenheter inom bostäder med god tillgänglighet BOSTÄDER MED GOD TILLGÄNGLIGHET 2016 2017 2018 2019 2020 2021 BGT-lägenheter Landvetter 28 28 28 28 28 28 BGT-lägenheter Mölnlycke 30 30 30 30 30 30 BGT-lägenheter Hindås 25 25 25 25 25 BGT-lägenheter Mölnlycke 20 20 Summa BGT-lägenheter 58 83 83 83 103 103 33

3.6.2. Planerade lägenheter inom särskilt boende för äldre Tabell 7: Planerade lägenheter inom särskilt boende för äldre SÄRSKILT BOENDE 2016 2017 2018 2019 2020 2021 PERMANENTBOENDE Rådahemmet 46 46 46 46 46 46 Bygården 31 31 31 31 31 31 Östra Bygården 10 22 22 22 22 22 Ekdalagården 65 65 65 65 65 65 Björkelid 45 45 45 45 45 45 Säterigården 32 32 32 32 32 32 Hönekulla gård 20 20 20 20 20 20 Mölnlycke 12 40 40 Summa äldreboende 249 261 261 273 301 301 KORTTIDSBOENDE Ekdalagården 7 7 7 7 7 7 Hönekulla gård 20 20 20 20 20 20 Summa korttidsboende 27 27 27 27 27 27 TOTALT 276 288 288 298 328 328 34

3.6.3. Planerade lägenheter för personer med funktionsnedsättning Tabell 8: Planerade lägenheter för personer med funktionsnedsättning BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Gruppbostad Båtsmanstorpet, Mölnlycke 6 6 6 6 6 6 Hjorten, Mölnlycke 5 5 5 5 5 5 Orrekullen, Mölnlycke 6 6 6 6 6 6 Solsten, Mölnlycke 5 5 5 5 5 5 Älmhult, Hindås 6 6 6 6 6 6 Önneröd Sand, Landvetter 6 6 6 6 6 6 Hedgården, Rävlanda 6 6 6 6 6 6 Östra Backa, Landvetter 6 6 6 6 6 SUMMA 40 46 46 46 46 46 Servicebostad el. Särskilt anpassad bostad Biblioteksgatan, Mölnlycke 10 10 10 10 10 10 Lindbacken*, Mölnlycke 12 12 12 12 12 12 Lindska, Mölnlycke 10 10 10 10 10 10 Idrottsvägen, Landvetter 7 7 7 7 7 7 Guldsmedsgården, Landvetter 9 9 9 9 9 9 Enebacken, Mölnlycke 12 12 12 12 12 12 Stenbrottet, Mölnlycke 8 8 8 8 8 Landvetter centrum kv 2 8 12 12 Mölnlycke fabriker 8 12 12 12 12 SUMMA 60 68 68 84 104 104 Mölnlycke eller Landvetter Korttidsboende/korttidshem 6 6 6 6 6 6 SUMMA 6 6 6 6 6 6 TOTALT 106 120 120 136 156 156 *) Inklusive satellitboende 35

3.6.4. Planerade boenden för ensamkommande flyktingbarn Tabell 9: Planerade boende för ensamkommande flyktingbarn ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN 2016 2017 2018 2019 2020 2021 HVB Pulkavägen Hindås 12 12 12 12 12 12 Kabelvägen Mölnlycke 20 20 Grönsångarevägen Landvetter 12 12 12 12 12 Stenhuggeriet Mölnlycke 12 12 12 12 12 Summa hvb 32 56 36 36 36 36 STÖDBOENDE Stödboende 12 12 12 12 12 Summa stödboende 0 12 12 12 12 12 FAMILJEHEM Familjehem 55 70 85 100 115 130 Summa familjehem 55 70 85 100 115 130 TOTALT 87 138 133 148 162 178 36

3.7. LOKALPLAN 2017-2021 FÖR SEKTOR SOCIALTJÄNST LOKALPLAN 2017-2021 FÖR SEKTOR SOCIALTJÄNST Utbyggnadsplan och större förändringar i befintlig verksamhet OBJEKT Ant. Lokal: pl/lgh Bef. Nybyggnad KOMMENTAR lo- Eget Annan Hyrd kaler 17 18 19 20 21 ORDINÄRT BOENDE OCH BOSTÄDER MED GOD TILLGÄNGLIGHET BGT-lägenheter 20-25 lgh 20 Mölnlycke BGT-lägenheter 20-25 lgh X 17 Hindås SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Mölnlycke Etapp 1 12 lgh X 19 Etapp 2 28 lgh X 20 Östra Bygården 12 lgh X 17 Tillbyggnad Östra bygården, Landvetter, april. BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Stenbrottet servicebostad 8(+1) lgh X 17 Juli Servicebostad 12(+1) lgh X Mölnlycke fabriker varav 8(+1) lgh 19 Januari varav 4 lgh 20 Januari Servicebostad 12(+1) lgh X 20 Mölnlycke/Landvetter, helår Servicebostad 12(+1) lgh X Landvetter centrum kv 2 varav 8(+1) lgh 19 Januari varav 4 lgh 20 Januari Östra Backa gruppbostad 6 lgh X 17 Juli ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN HVB-boende för 10-12 pl X 17 Mölnlycke Stenhuggeriet ensamkommande flyktingbarn HVB-boende för 10-12 pl X 17 Landvetter Grönsångarevägen ensamkommande flyktingbarn Stödboende för 10-12 pl X 17 Placering utreds ensamkommande flyktingbarn ÖVRIGT Lägenheter till socialtjänstens målgrupper X 17 18 19 20 21 10 % lgh/år i nybyggnadsområden, hyresrätter Träningslägenheter 5-10 lgh X 17 Små lägenheter för ungdomar som kommer hem från institution (1 rok/rokv), egen ingång, ej gem.lok. 37

4. SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD 4.1. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER Den samlade lokalplanen för TOF redovisar verksamheterna inom mark och anläggning och behovet av lokaler under planperioden 2017-2021. Planen revideras årligen i samband med att sektorn upprättar förslag till budget/plan vilket innebär att projekt kan komma att omprövas alt flyttas mellan åren om förutsättningarna ändras. I utbyggnadsplanen finns de projekt som har anknytning till lokaler. Övriga investeringsprojekt redovisas i sektorns investeringsbudget. Sektorn redovisar i och med denna plan det samlade behovet av lokaler för fritid/förening inom funktionen mark och anläggning under planperioden. 4.2. MÅL OC INRIKTNING I HÄRRYDA KOMMUN Kommunfullmäktige har antaget politiska inriktningsmål som är en viljeyttring och ett styrmedel ur ett politiskt perspektiv. Till detta kommer sektorns planering av lokalresurser som redovisas i denna lokalresursplan. 4.3. BEFOLKNINGSPROGNOS Behoven utgår från befolkningsprognosen och bostadsförsörjningsprogrammet samt eventuella övriga underlag, ställningstagande och överväganden från sektorn. Sektorn kommer under året att följa befolkningsutvecklingen i jämförelse med befolkningsprognosen för att till nästa plan göra eventuella justeringar. 4.4. BERÄKNAT BEHOV AV UTBYGGNAD 4.4.1. Mark och anläggning Allmän beskrivning Yttre verksamhetsservice Enheten arbetar på uppdrag av trafikverksamheten och svarar för den kommunala delen av drift och underhåll av vägar, gång- och cykelbanor, parkområden renhållning mm. Enheten ansvarar också för och sköter de flesta kommunala anläggningar som idrottsplatser, grus- och gräsbollplaner, badplatser, spår och leder, diverse lokaler, friluftsområden mm. Idrottslokaler i form av gymnastiksalar och idrottshallar hyrs ut till föreningslivet under icke-skoltid. Det finns också avtal med föreningslivet som påtagit sig vissa delar i skötseln. Det gäller alla typer av anläggningar och kan röra sig om små åtaganden till skötsel och ansvar för en hel anläggning. Fordonscentralen Enheten hanterar genom inhyrning av bilar verksamheternas behov, dels av verksamhetsbilar, dels av tillfälliga behov som hanteras genom bilpoolen. 38

Fritid Förening Föreningslivet står för de stora insatserna när det gäller fritidsverksamhet för alla åldrar och det innebär att en viktig uppgift för kommunen är att stödja och underlätta för föreningslivet. Fritid förening svarar stödet i form av föreningsbidrag och genom att kommunen upplåter fritidsanläggningar och lokaler till subventionerade priser. Enheten arbetar också tillsammans med SISU och Västsvenska Idrottsförbundet kring ledarförsörjning och utveckling av föreningslivet. Behov av lokaler Bristen på idrottshallar är påtaglig i Landvetter och Mölnlycke. I Mölnlycke finns 2019 inlagt en sporthall samt en träningshall i Mölnlycke fabriker. I Mölnlycke finns också inlagt en gymnastik och trampolinhall i Djupedalsäng 2018. I Landvetter finns inlagt en idrottshall 2018. I plan finns en idrottshall i anslutning till Härrydaskolan 2021. 4.5. LOKALPLAN 2017-2021 FÖR SEKTOR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD LOKALPLAN 2017-2021 FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD Utbyggnadsplan och större förändringar i befintlig verksamhet Verksamhet Omfattning/åLokal: Kommentar Av- Om- Till- Ny- veck-byggfälligbygg- ling bef lokal nad byggn 17 18 19 20 21 MARK OCH ANLÄGGNING Mölnlycke Sporthall/Träningshall x ht Sporthall samt träningshall i Mölnlycke fabriker Gymnastik och trampolinhall x ht Djupedalsäng Landvetter Idrottshall x ht N Önneröd Härryda Idrottshall x x Ny idrotthall vid Härrydaskolan 39

HÄRRYDA KOMMUN Kommunfullmäktige SAM MANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20I6-TT-T4 Sida 18 Kf $ 148 Dnr 2015KS658 042 BUDGET/PLAN 2OT7 _2021 MED TILLHÖRANDE STYRDOKUMENT Hänyda kommun har ett fastställt arbetssätt for långtidsplanering. Förslag till budget/plan från partierna behandlas som ett forslag "paket". Det innebär att partiernas forslag ska innehålla nedanstående delar som är en del i långtidsplaneringen. Bo stadsjör s örj ningsprogr am 2 0 I 7-2 0 2 I Bostadsflorsöq'ningsprogrammet är en del av kommunens långsiktiga arbete med planflorsörjning och investeringsbudget. På kort sikt utgör programmet underlag flor detaljplaneläggning, projektering och for upprättande av befolkningspro gnosen. Mål fr;r god ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det for ekonomin ska anges de finansiella mål och riktlinjer som är av betydelse ñr god ekonomisk hushållning. För verksamheten ska också anges mål och riktlinjer/verksamhetsmål som är av betydelse flor en god ekonomisk hushållning. Driftbudget, inklusive verksamhetsplan och verksamhetsmål far år 20I7-20 I 9 samt investeringsbudget 20 I 7-202 I Va{e år ska en budget upprättas for nästa kalenderår samt en plan ftir de kommande tre åren for driftbudget och fem åren flor investeringsbudget. Budgetåret utgör första året i planen. Exploateringsbudget 20 I 7 202 I Va{e år upprättas en exploateringsbudget som redovisar de exploateringsprojekt som är aktuella flor planperioden. Lokalresursplan 2 0 I 7-2 0 2 I En del i långtidsplaneringen är upprättandet av en samlad lokalresursplan (LRP) ftir den kommunala verksamheten. Utdebitering 2017 Kommunfullmäktige ska varje år fastställa utdebiteringen for kommande år Signatur justerande \t WW' J,.il:, Wl í- Utdragsbestyrkande,,4o 4" ; G -'v-'7 <*-"e"*"' ;>.J o/'õ * L**.*

HARRYDA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum 20r6-11-t4 Sida 19 forts Kf $ 148 Långlfristig upplåning 2 0 I 7 Utifrån investeringsbudgeten bedöms ett behov finnas av långfristig upplåning under 2017. Anslagsbindning 2017 Anslagsbindningsnivån fastställs varje år for drift- och investeringsbudget. Uppdrag I samband med budgetlplan finns möjlighet att i partiernas forslag lämna uppdrag till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen behandlade ärendet i $ 31812016. Kommmunfullmäktiges behandlin g Yttranden Per Vorberg (M), Mats Werner (S), Hans Hofflander (L), Eva Rydén (C), Calle Johansson (SD), Roland Jonsson (MP), Leif-Ove Bohlin (KD), Kersti Lagergren (M), Bengt Andersson (V), Anna Palmér (S), Ronny Sjöberg (C), Steinar Walsö Kanstad (KP), Siw Hallbert (S), Thomas Gustavsson (S), Marcus Berggren (MP), Leif Persson (-), Anders Halldén (L), Pär Lundqvist (L), Erik Lagerström (L), Björn Magnusson (S), Robert Langholz (S) och Ing-Marie Samuelsson (S). Yrltanden Per Vorberg (M) yrkar med instämmande av Hans Hofflander (L), Leif-Ove Bohlin (KD), Kersti Lagergren (M), Ronny Sjöberg (C), Steinar Walsö Kanstad (KP), Anders Halldén (L), Eva Rydén (C), Pär Lundqvist (L) och Erik Lagerström (L) bifall till kommunstyrelsens florslag enligt bilaga 4. Mats Werner (S) yrkar med instämmande av Anna Palmér (S), Siw Hallbert (S) och Thomas Gustavsson (S) bifall till forslag till budgetþlan for 2017-2021enligl bilaga 5. Calle Johansson (SD) yrkar bifall till florslag till budget/plan ftir 2017-2021 enligt bilaga 6. Signatur justera -/vt('! l,'wç' if\i l'd*f trl Utdragsbestyrkande

HARRYDA KOMMLIN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-It-14 Sida 20 forts Kf $ 148 Roland Jonsson (MP) yrkar med instämmande av Marcus Berggren (MP) bifall till forslag till budgetþlan20t7-2021 enligt bilaga7. Bengt Andersson (V) yrkar bifall till lorslag till budgetþlan for 20ll-202t enligt bilaga 8. Propositionsordning Ordforanden redovisar att hon fürst kommer att ställa proposition på kommunstyrelsens forslag och ovanstående yrkanden i sin helhet från Mats 'Werner, Calle Johansson, Roland Jonsson och Bengt Andersson. Kommunfullmäktige godkänner redovisad propositionsordning. Proposítíon Efter ställd proposition på kommunstyrelsens forslag och ovanstående yrkanden från Mats Werner, Calle Johansson, Roland Jonsson och Bengt Andersson finner ordforanden att kommunfullmäktige beslutat bifalla kommunstyrelsens forslag. Votering begäres. Ordtõranden meddelar att kommunstyrelsens forslag är huvudforslag. Motfíirslag Följande yrkanden kvarstår: Mats Werners yrkande Calle Johanssons yrkande Roland Jonssons yrkande Bengt Anderssons yrkande Efter ställd proposition finner ordforanden att fullmäktige beslutat att Mats W'erners yrkande ska vara motflorslag i huvudvoteringen. Signatur justera 'vv'* '- [,'tl t lit J it'1-41 i

HARRYDA KOMMTIN Kommunfullmäktige SAM MANTRÄDESPROTOKO LL Sammanträdesdatum 20t6-Lr-14 S da 21 forts Kf $ 148 Huvadvotering Följande voteringsproposition godkännes. Den som bifaller kommunstyrelsens fi)rslag röstar Ja. Den som bifaller Mats Werners yrkande röstar Nej. voteringen utfaller sä aft 2S ledamöter röstar Ia, 13 röstar Nej och 9 Avstår, bilaga 9 voteringslista. Kommunfu llmäkti ge har således beslutat b i falla kommunstyrel sens forslag. Kommunfullmäktiges beslut i enlighet med kommunstyrelsens fürslag Fullmäktige fastställer bostadsforsöq'ningsprogram flor perioden 2017-202r enligt forvaltningens forslag daterat den 1 4 juni 201 6 med tillägg och ändringar enligt bilaga 4. Fullmäktige fastställer mål lor god ekonomisk hushållning für perioden 2017-2019 enligt ftirvaltningens ftirslag daterat den 14 juni 2016 med ändring enligt bllaga 4. Fullmäktige fastställer driftbudget inklusive verksamhetsplan for 2017 och plan flor 2018-2019 enli$ samt investeringsbudget for 2017-2021med tillägg och ändringar enligt bilaga 4. Fullmäkti ge fastställer exploateringsb udget for p eriode n 20 r 7-2021 enli gt forvaltningens florslag daterat den 14 juni 2016. Ful lmäkti ge fastställer I okalresursplan for perioden 20 I 7-2021 enli gt forvaltningens forslag daterat den 14 juni 2016 med tillägg och ändringar enligt bllaga 4. Fullmäktige fastställer den kommunala utdebiteringen for är 2017 t11120,62 per skattekrona enligt bllaga 4. Signatur justerande {i/'i -1e" wl

HARRYDA KOMMLIN Kommunfullmäktige SAM MANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum 20r6-It-t4 Sida 22 forts Kf $ 148 Fullmäktige beslutar att långfristig upplåning fir ske år 2017 med295 mnkr upp till maximal långfüstig skuld pä795 mnkr enligt bilaga 4. Fullmäktige beslutar att anslagsbindning lor drift- och investeringsbudget ska ske enligt bllaga 4. Fullmäktige lämnar uppdrag åt kommunstyrelsen enligt bilaga 4. Mot beslutet reserverar sig Ardian Avdullahu (S), Birgitta Eriksson (S), Thomas Gustavsson (S), Ing-Marie Samuelsson (S), Robert Langholz (S), Anna Palmér (S), Björn Magnusson (S), Siw Hallbert (S), Patrik Linde (S), Ulla-Karin Johansson (S), Roland Jonsson (MP), Lina Eiserman.{lund (MP), Birgitta Olsson (MP), Marcus Berggren (MP), Jennie Çellgren (V), Bengt Andersson (V), Calle Johansson (SD), Boris Leimar (SD), Anders Johansson (SD) och Reine V/ahlberg (SD). Bilaga 10 skriftlig reservation från Mats Werner (S). Signatur j l,nra,'1.ê, IM

I Härryda kommun 435 80 Mölnlycke 031-724 61 00 kommun@harryda.se facebook.com/harrydakommun harryda.se I