ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Relevanta dokument
Bestämning av stabilitet med pulserande kryptest (ver 1) Metodens användning och begränsningar. Princip

Safwat F Said och Lars Karlsson. Vägteknik (Asfaltbeläggningar) KFB. Fri

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA

TRVMB 704: Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning. Metodbeskrivning : Asfaltbeläggning Publ. 2011:005

Nr: Utgivningsår: Krypbenägenhet hos asfaltprov: testparametrar

Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler.

Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

BITUMINÖSA BINDEMEDEL

Aktuellt från CEN/TC 227 Metoder inom asfaltområdet

Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och halvvarma asfaltmassor genom pressdragprovning

Mineral aggregates. Determination of length thickness index.

Mineral aggregates. Determination of impact value*

notat Nr Utgivningsår: 1995 Titel: Bestämning av utmattningshållfasthet hos asfaltbetong genom pulserande pressdragprovning.

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Utvärdering av ny metod för vattenkänslighet

Angående skjuvbuckling

Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen.

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod Sid 1 (5)

Stabilitetsprovning hos asfaltbeläggningar

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Viktor Emanuelsson P (16) SP Kemi, Material och Ytor

STENMATERIAL. Bestämning av slipvärde. FAS Metod Sid 1 (7) Mineral aggregates. Determination of abrasion value.*

Bestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Nr: Utgivningsår: Funktionsegenskaper hos asfaltbeläggningar, flygfältsbanor vid F21

BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K Betongsliper

Bestämning av tjällyftningsparametrar

Hållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Rapportering från CEN/TC227 & SIS/TK202 Vad händer inom asfaltområdet?

Utvärdering av sammansättningens. inverkan på utmattning och styvhet

Innehåll. Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 och tvärfall med rätskiva VVMB 107

Utvärdering av massabeläggning med mjukgjord bitumen, MJAB och MJAG

Fundamentala egenskaper hos skelettbeläggningar, Serie H1, H2 och H3. Safwat Said. Konstruktion& Byggande. Skanska, ATC

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Industrikalk - Bestämning av släckningsreaktiviteten hos brand kalk

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

BITUMINÖSA BINDEMEDEL

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

STENMATERIAL. Bestämning av korndensitet med pyknometer. FAS Metod Sid 1 (4)

Seismik. Nils Ryden, Peab / LTH. Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola

Mineral aggregates. Determination of particle density of filler. 1. ORIENTERING Denna metod är utarbetad på grundval av BS 812.

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Laboration 1 Mekanik baskurs

Egenskap Provningsmetod Utgåva Fält

Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB

Provet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 76 poäng varav 28 E-, 24 C- och 24 A-poäng.

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Biomekanik Belastningsanalys

Hållfasthetslära. HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson

HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid

Livens inverkan på styvheten

Golvplattor KMAB

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16.

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Belastningsanalys, 5 poäng Töjning Materialegenskaper - Hookes lag

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration

Hållfasthetslära. Böjning och vridning av provstav. Laboration 2. Utförs av:

Provväg Skänninge: Spårdjup 9:e oktober 2033?*

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Provet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 76 poäng varav 28 E-, 24 C- och 24 A-poäng.

TRVMB 703: Provtagning vid kontroll av asfaltbeläggning. Metodbeskrivning : Asfaltbeläggning Publ. 2011:004

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 6

Statistisk acceptanskontroll

Ringanalys EN Wheel-tracking (liten enhet, metod B).

Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Deformationer och spänningar

Teknisk Handbok. Text under denna rubrik i SS-EN 1342 gäller med följande tillägg.

Spänning och töjning (kap 4) Stång

Utvärdering av bitumenbundet bärlager, E4 Skånes Fagerhult

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

16. Max 2/0/ Max 3/0/0

Nr: Ylva Colldin, Sofi Åström

Treaxiell provning av hyttsten och granulerad hyttsand

Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Bronsbussning COB098F fläns DIN 1494

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Jigg för raka eggar SE-76

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning

Dragprov, en demonstration

Provning av spännarmerade plattbärlag. Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN

Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän.

Dubbelgängad skruv PONDUS

Utveckling av provningsmetod för bestämning av styvhetsmodul

LÄGGNINGS- ANVISNING. Med planering, noggrannhet och riktiga redskap bygger du enkelt din mur och lägger ditt utegolv själv.

Bestämning av kornkurva för drop-on-pärlor

Repetition kapitel 21

Då en homogen jämntjock stav töjs med en kraft F i stavens riktning, beskrivs spänningen σ på ett godtyckligt avstånd från stödpunkten som .

Transkript:

Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av deformationsresistens med dynamisk kryptest Bituminous pavement and mixture. Determination of the permanent deformation by the dynamic creep test 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING 5. PROVNING 6. BERÄKNING 7. PRECISION, EVENTUELL UPPREPNING 8. RAPPORT 1. ORIENTERING Denna metod är avsedd för bestämning av permanent deformation hos en provkropp av asfaltbetong genom pulserande belastning. Provkroppen kan antingen vara framställd på laboratorium eller uttagen ur en beläggning. Begreppet permanent deformation används i denna metod även om det kanske kan anses vara riktigare att använda begreppet irreversibel töjning. 2. SAMMANFATTNING Ett cylinderformat prov med diameter 150 mm utsätts för en vertikal periodiskt återkommande given belastning, applicerad via en stämpel med diameter 100 mm, som genom en avfasning får en anliggningsyta mot provet med en diameter av 96 mm, och därpå följande viloperiod. Belastningsformen består av fyrkantvågor. Deformationen efter förutbestämda cykler mäts och därur beräknas permanenta deformationen. 3. UTRUSTNING 3.1 Belastningsanordning varmed en fyrkantig (se figur 1 och 2) och periodisk belastning med frekvensen 0,5 Hz och belastningen 100±1 kpa kan anbringas. Kraftgivaren bör ha en kapacitet av minst 2000 N med onoggrannhet högst 5 N.

Sid 2 (6) Dynamisk kryptest X 2 X 3 Töjning (µε) Spänning (kpa) 100 10 0 Tid Tid Belastning A = Töjning vid förbelastning = Irreversibel töjning (permanent deformation) Figur 1. Principiell återgivning av belastning och deformation vid dynamisk kryptest. X 1 X 4 Pulsens varaktighet X 1 +X 2 +X 3 +X 4 <20% av hela pulsen Figur 2. Belastningspulsens utseende 3.2 Provet skall vila på ett underlag (en platta) som har en yta som sträcker sig minst 10 mm utanför provet. Den övre belastningsplattan skall ha följande mått: diameter 100±1 mm, tjocklek 25±0,5 mm och tyngd 15,5±0,5 N. Plattans undre ytterkant skall vara försedd med en avfasning enligt figur 3, så att diametern hos anliggningsytan blir 96±1 mm. Både underlag och platta skall vara av härdat stål med slipad yta. 3.3 Mät- och styrsystem (PC och mjukvara) för styrning, registrering och insamling av data. 3.4 Deformationsmätare, med ett mätområde på 10 mm och en högsta onoggrannhet på 0,005 mm, för registrering av den övre plattans rörelser under testets gång (den vertikala deformationen). 3.5 Klimatskåp för 40,0 C med onoggrannhet högst 1,0 C. Det är lämpligt att i klimatskåpet kunna förkonditionera 3-4 provkroppar i minst 4 h (och max 6 h). 3.6 Silikonfett (tex Gleitmo 746) för smörjning av provkropparnas plana ytor. 45±3 45±3 100±1 mmm 2±0,2m 2±0,2 mm Figur 3. Avfasning undre ytterkant för belastningsplatta

Sid 3 (6) 4. PROVBEREDNING 4.1.1 Laboratorietillverkade provkroppar Tillverka provkroppar enligt gällande metodanvisningar. En FAS-metod för gyratorisk packning är under utarbetande. Rekommenderade metoder är sådana där ett "knådande" packningsmoment ingår, tex gyratorisk packningsutrustning, vältmaskin eller provläggning. Marshallinstampade provkroppar är inte acceptabla. Anm: Om målet är att med laboratoriepackning försöka förutsäga egenskaper för borrkärnor på väg används lämpligen följande tillvägagångssätt: Sex st provkroppar packas med gyratorisk packningsutrustning till varierande packningsgrad, så att variationsbredden blir 3-5 % mätt som packningsgrad. Som medianvärde väljs förväntad medelpackning för borrkärnor. Efter genomförd provning med Dynamisk kryptest kan ett samband mellan permanent deformation (mikrostrain) och packningsgrad (skrymdensitet) beräknas. Sambandet är inte linjärt utan logaritmen för töjningen bör användas. Permanent deformation vid medelpackning väg ger motsvarande värde för laboratoriepackad provkropp. Såga provkroppen till önskad höjd med ett sågsnitt på vardera ändytan, så att jämna och parallella ändytor erhålls. (En dubbelklingad såg underlättar). Jämnhet definieras enligt följande: Stryk med handen över den sågade ytan. Känns inga ojämnheter är ytan att betrakta som jämn i annat fall måste ytan poleras. Proven skall ha en höjd av 60 ± 2 mm och en diameter av 148 ± 5 mm. Mät provkroppen enligt FAS Metod 448 med utbyte av skjutmåttet till ett med raka skänklar (utan klack). Skillnaden i tjocklek får inte överstiga 1,0 mm. 4.1.2 Borrkärnor från väg Samma krav gäller för borrkärnor som för laboratorietillverkade provkroppar. Klaras inte jämnhetskravet skall ytorna slipas och poleras tills önskad jämnhet erhålles. Provkroppar skall vid testning placeras så att provkropparnas översida är lika med beläggningens översida. Vid de tillfällen när provkroppshöjden är för liten enligt ovanstående tjocklekskrav skall två provkroppar läggas på varandra (dock aldrig mer än två). Samma krav som för en provkropp gäller och detta inkluderar både delprovkropparna, som den sammanlagda provkroppen. Varje delprovkropp måste efter sågning vara minst 25 mm tjock. Lägg delprovkropparna på varandra utan att behandla mellanliggande yta på något speciellt sätt. 4.2 Smörj provkroppens plana ytor (över- och undersida) med ett tunt lager av silikonfett (t ex Gleitmo 746) för att minska friktionen. Anm. Gäller ej ytan mellan två delprovkroppar.

Sid 4 (6) 4.3 Temperera provkropparna vid 40,0 ± 1,0 C under minst 4 och högst 6 timmar. Det är en fördel om detta kan göras i klimatskåpet. 5. PROVNING Undersök minst fem provkroppar. För in provet i belastningsriggen och tillse att deformationsmätaren /-na ligger väl an mot belastningsplattan (direkt eller indirekt). Ställ in deformationsmätaren /-na och se till att hela mätområdet kan användas. Förbelasta provet med 10±1 kpa under 10 minuter (600 sekunder). Registrera permanenta deformationen. Starta den pulserande belastningen. Belastningen skall vara 100±2 kpa (beräknad på anliggningsytan med diameter 96 mm) och belastningstiden 1±0,05 sekund. Belastningskurvan återges i figur 1. Även den därpå följande viloperioden skall vara 1±0,05 sekund varför frekvensen blir ca 0,5 Hz. Belasta med totalt 3600 pulser (total tidsåtgång ca 2 timmar). Registrera under testets gång kraft och permanent deformation vid åtminstone följande belastningscykler: 2, 4, 6, 8, 10, 20, 40, 60, 80, 100, 200, 300 osv till 3600. Överstiger den permanenta deformationen 40 000 mikrostrain skall en graf över deformationsförloppet uppritas, då det kan befaras att provkroppen demolerats (inflexionspunkten passerats). I de fall detta inträffat görs en extrapolering utifrån den grafiska återgivningen av deformationsförloppet genom att den linjära delen förlängs ut till 3600 pulser och motsvarande antal mikrostrain avläses. 6. BERÄKNING 6.1 Permanent deformation Den permanenta deformationen ( ) beräknas generellt enligt följande formel: h(n) (n) = x 10 6 h (n) = permanent deformation vid n antal belastningar i µe (mikrostrain) h(n) = total permanent deformation vid n antal belastningar i mm h = provkroppens höjd i mm Beräkna den permanenta deformationen vid 3600 pulser enligt ovanstående formel (n=3600).

Sid 5 (6) 6.2 Kryphastighet och krypmodul Vid behov beräkna kryphastigheten (ε' dk ) och krypmodulen (S dk (n)) enligt formlerna: ε' dk = (n2) -(nl) n 2 -n 1 ε' dk = kryphastighet i µe / belastning (nl) = permanent deformation vid n 1 antal belastningar (n2) = permanent deformation vid n 2 antal belastingar n 1 = antal belastningar som ger den minsta lutningen för belastningskurvan utdragen till n=3600. 2000 n 1 <3000 n 2 = 3600 Ovanstående formel gäller endast om provkroppen inte har deformerats (se punkt 5). Om permanenta deformationen överstiger 40000 mikrostrain och den uppritade grafen visar att inflexionspunkten passerats ger den extrapolerade kurvan kryphastigheten. σ S dk(n) = x 1000 (n) S dk(n) = dynamisk krypmodul vid n antal belatningar i MPa σ = spänning (normalt = 100 kpa) (n) = permanent deformation vid n antal belastningar i µε 7. PRECISION, EVENTUELL UPPREPNING Enligt år 1995 genomförd ringanalys är för medelvärdet av fem bestämningar r = R = ca 20 %.

8. RAPPORT Rapportera att bestämningen genomförts enligt denna metod. FAS Metod 468-00 Sid 6 (6) Redovisa permanent deformation vid 3600 pulser i µε (mikrostrain), medelvärde avrundat till jämnt hundratal. Anm. För att erfarenheter skall erhållas av metoden är det av värde att även enskilda resultat redovisas, liksom krypmodul och kryphastighet. Rapportera packningsmetod.