Åtgärdsprogram för ortolansparv.

Relevanta dokument
Från ord till handling för ortolanen

Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden

Småbiotoper och jordbruksfåglar

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Bidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden?

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

Mångfaldsplan Jannelunds Gård

Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige. Remissvar åtgärdsplan för ortolansparv

Antalet spelande kornknarrar på Öland. Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Projekt Rädda lärkan utvärdering av lärkrutor

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Ortolansparvens habitatval med utgångspunkt

RAPPORT 2007/1 ÅTGÄRDER FÖR HOTADE INSEKTER PÅ KRISSLA. Tommy Lennartsson

Jordbruksinformation Gynna fåglar

Ortolansparv kunskapsläge och praktiska åtgärder för förbättring av häckningshabitatet

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Jordbrukets tekniska utveckling.

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?

Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014

räd Värdefulla THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Viltvård i odlingslandskapet

RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP. Sara Overud Wissman och Pär Eriksson

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Ortolansparven i Kvismaren 2009

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare

PM Strategin för växtskyddsmedel

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Lägesrapport LillNILS

Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten. Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen

Åtgärder för och inventering av ortolansparv på utvalda lokaler i Stockholms län 2016

Återbesök på äldre lokaler för grynig påskrislav i Västra Götalands län

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Åtgärdsplan för ortolansparv (Emberiza hortulana) i Inre Mälarens skärgård

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Rödlistan Åke Widgren

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Hur begränsar vi spridningen av gräsogräsen?

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer

RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: Postadress: Göteborg Adress: Skansgatan 3

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Åtgärdsprogram för ortolansparv, (Emberiza hortulana)

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015

Lågt kväveupptag senaste veckan

Markanvändningen i Sverige

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2013 JO0605

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Sammanställning över fastigheten

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Bödakustens västra, SE , Borgholms kommun, Kalmar län

Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Sakredovisning för år

10 Stöd till stängsel mot rovdjur

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Bilaga 1 Karta med restaureringsområden

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Framåt i miljömålsarbetet

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Stängsel mot rovdjur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

1(9) 2005 Stormyran-Lommyran 0,5 hektar

Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden

Vanlig syn utmed norrländska vägar

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5

Slamspridning på Åkermark

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

SKOGSKARTA. m m. Teckenförklaring. Skala 1: Fastighet: Sköldnora 1:1. Huggningsklass. Ägoslag. Församling: Fresta. Kommun: Upplands Väsby

Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Färre och större om strukturomvandlingen i odlingslandskapet

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

Transkript:

Åtgärdsprogram för ortolansparv. Petter Haldén, Hushållningssällskapet Åke Berg, CBM, SLU. Hona med mat i näbben, Söderby, Sparrsätra juni 2010 Ett åtgärdsprogram ska innehålla: översikt av kunskaperna om den hotade arten konkreta åtgärder som behövs för att bevara den fördelning av ansvar finansieringsplan plan för uppföljning Gott exempel - kornsparv Petter Haldén Programmet fastställs av Naturvårdsverket Länsstyrelsen i Örebro ansvarar för framtagandet och implementeringen av åtgärdsprogrammet.

2.5 2 1.5 Ortolansparv, Emberiza hortulana (31, -4.9, ***; 23, -2.4, NS) Exempel från Uppland: I ett inventerat område sydväst Uppsala fanns 44-47 sj. ortolansparvar 1996-97 Återinventering 2008 gav 1 sj. ortolansparv. 1 0.5 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Berg, Å. Berg, Å. 2006. Ortolansparven i Uppland utbredning, habitatval och populationsförändringar. Fåglar i Uppland 33:42-45 Den röda linjen visar punktruttsdata och den svarta streckade linjen visar standardruttsdata. Kurvorna sammanfaller i basåret 1998. Det har på sommarpunktrutterna setts i genomsnitt 31 ortolansparvar per år. Arten har över denna period minskat med i genomsnitt 4,9 procent per år, med hög statistisk signifikans (***). För standardrutterna gäller att i genomsnitt 23 fåglar setts per år 1998-2010 och arten har under denna periodminskat med 2,4 % per år, dock ej statistiskt säkerställt. (Lindström m. fl. 2011)

Orsaker till minskning: Habitatförändringar till följd av rationaliseringar inom jordbruket Större maskiner kräver välarronderade (lättbrukade) åkrar Större fält färre diken och småbiotoper Lågproduktiva fält (holmar, torrbackar, flikiga fält) ur produktion Igenväxning av häckningsplatser (bryn, holmar) Färre betesdjur, skogsplantering på betesmarker Minskande åkerareal ffa vårsäd, särskilt havre Högre skördar tätare grödor jmfr sånglärka Jakt troligen inte avgörande betydelse men ska förstås stoppas A.S.A.P. Övervintring mycket lite är känt Dock, hög återvändandegrad i publicerade studier (Norge, Schweiz)

Svista f.d. E4 Ekonomiska kartan anno 1952

Svista Stora vallskog f.d. E4 Flygfoto anno ca 2010

Exempel på jordbrukslandskapets förändring, Svenstorp, Skåne (?) Ihse, M. 1995. Swedish agricultural landscapes patterns and changes during the last 50 years, studied by aerial photo. Landscape and Urban planning 31 (1995) 21-37

Petter Haldén Igenplanterad lågavkastande åkermark. Gran ca 20 år Älvgärde, Rasbo, okt 2011

Igenplanterad åkerflik på lågavkastande mark. Gran ca 20 år Petter Haldén Älvgärde, Rasbo, okt 2011

Maj 1994, 2 sj. ortolansparvar Bengt-Olov Stolt Husbehovstäkt St Vallskog, 2 km N Faxan, Uppsala Oktober 2011 Petter Haldén

Areal (ha) vårsäd i Sverige 1961-2007 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 Havre vårsäd totalt 400 000 200 000 0 1961 1967 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 Källa: Jordbruket i siffror 1991 1994 1997 2000 2003 2006

Hektarskörd (kg) höstvete Sverige 1965-2010 7 000 6 500 6 000 5 500 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 3 800 3 120 4 570 4 370 3640 3460 3 970 4 310 4 630 5 360 5 030 4 580 4 110 4 610 4 440 4 140 4 790 5 420 5 240 5 860 5 020 5 960 5 060 5 440 6 370 6 480 5 940 5 530 5 920 5 570 6 1906 200 6 140 5 670 6 250 6 030 5 970 6 390 5 560 6 180 6 630 5 660 6 4606 440 6 310 5 660 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 år Källa: Jordbruket i siffror

Åtgärder Identifiera kärnområden för ortolansparv, slut avtal om åtgärder med lantbrukare (markägare) i dessa Prioriterade åtgärder Skapa födosöksområden med bar jord Restaurera häckningsplatser Mycket restriktiv insektsbekämpning

Avsiktliga såmistor i rutor och runt åkerholmar. Rönna, Enköping juni 2011 Petter Haldén

Rönna, Enköping juni 2011 Petter Haldén

Osådd fältkant, Valsbrunna, Enköping juni 2011 Petter Haldén

Gip runt åkerholme, Söderby, Enköping augusti 2011 Petter Haldén

Restaurering behövs! Brunnby, Västerås juni 2010 Petter Haldén

Bränd åkerholme Balingsta, Örsundsbro maj 1997. Flera ortolaner sjunger. Bengt-Olov Stolt

Norskt åtgärdsprogram 2009: I Norge förekommer ortolansparv numera i huvudsak på brandfält och i kanten på torvmossar. Förslag på åtgärder: Kontinuerlig övervakning av populationen för att ha aktuella uppgifter om utbredning och biotopkrav. Gallring, bränning och avverkning på de viktigaste lokalerna. Bränna eller avverkning av tallskog nära odlingsmark. Stoppa jakt i utlandet. (Direktoratet for Naturforvaltning 2009. Handlingsplan for hortulan Emberiza hortulana Rapport 2009-5. )

Bayerskt åtgärdsprogram Åtgärdsprogram för ortolansparv som i huvudsak avser jordbrukslandskapet i Bayern. I detta föreslås att följande åtgärder skall genomföras på utvalda ytor om 0,1-0,75 ha per hektar: osådda ytor i spannmål. halverad utsädesmängd. ingen kemisk bekämpning mot insekter och ogräs på våren. harvning i spannmål för att glesa ut beståndet. ingen gödning. Lanz, U., Kobbeloer, D. und Pürckhauer C. 2010. Der Ortolan in Bayern: Artenvielfalt in der Mainfränkischen Kulturlandschaft. Abschlussbericht 2010. Unveröffentlichtes Gutachten im Auftrag des Bayerischen Landesamtes für Umwelt (LfU), 42 S., Augsburg

Deltagare i Ortolankongress Niedersachsen 2007