UrNamn%i%stadsmiljö,%handlingar%från%NORNA:s%42%symposium%i%Helsingfors%den%10 12%november% 2011,red.avLeilaMattfolk,MariaVidbergochPamelaGustavsson,%s.237 243. (Skrifter7ochNORNAHrapporter90.)Helsingfors:Institutetfördeinhemskaspråken.% Namnplanerarnasutmaningariinkorporeringenssvallvågor. AnslutningenavÖstersundomochVästerkullakilentill Helsingforsår2009 % Av%Johanna%Lehtonen%&%Alisa%Isokoski% Artikelnärgranskadavutomståendeexperter Författarna URN:ISBN:978H952H5446H82H1 ISBN978H952H5446H82H1 ISSN2323H4113(Skrifter Institutetfördeinhemskaspråken) ISSN0346H6728(NORNAHrapporter) Omslag:UtdragurHelsingforsstadsguidekarta. Stadsmätningsavdelningen,Helsingfors 045/2013 Helsingfors2013(elektroniskutgåva2016)
Namnplanerarnasutmaningariinkorporeringenssvallvågor. AnslutningenavÖstersundomochVästerkullakilentill Helsingforsår2009 % Av%Johanna%Lehtonen%&%Alisa%Isokoski% År2009blevHelsingforsnågotstörrenärendelavsydvästraSibboochsydK östravandaöverfördestillstaden.inkorporeringengällde30km²ochdrygt 2000 invånare i Sibbo; av dem var cirka tre fjärdedelar finskspråkiga och resten svenskspråkiga. Den s.k. Västerkullakilen i Vanda som också överk fördestillhelsingforsomfattadedrygt2km²ochungefär30invånare(set.ex. Det här är nya Östersundom 2009). Sammanslagningen medförde en del ändringarinamnskicketochmycketatttaställningtillförhelsingforsstads namnkommittéochstadensbeslutsfattare. Inkorporeringen1946 Helsingforshadeerfarenhetavtidigareinkorporeringar.Eftergrundandetår 1550 har Helsingfors areal och befolkning mångdubblats. Speciellt efter andra världskriget har Helsingfors vuxit kraftigt. Nya stadsdelar har vuxit upp och står i dag färdigbyggda. För dem har utarbetats detaljplaner som grundförutnyttjandeavmarkenochförbyggrätter. Den så kallade stora inkorporeringen 1946 av angränsande områden föranledde en genomgripande reform av gatunamnsskicket. Denna reform leddeocksåtillattfastighetsnämndensgatunamnskommittéinleddesinverkk samhetimaj1945(pesonen1971s.68).år1945omfattadehelsingforsareal ungefär3000hektar,menmedinkorporeringenblevdet13000hektarmer. Inkorporeringen omfattade till exempel Haga köping, Brändö och Åggelby kommuner och flera byar från dåvarande Helsinge socken, bland annat Degerö,Hertonäs,Kånala,Malm,Baggböle,Botby,Tali,Staffansby,Domarby
238 JohannaLehtonen&AlisaIsokoski och Vik. I början av 1966 införlivades även Nordsjö med Helsingfors. (Se Pesonen1971s.82,Schulman2009s.64.) LeoA.Pesonen(1971s.69)skriverattgatunamnskommitténändafrån början var av den uppfattningen att namnförråden i de nya stadsdelarna skulleföljasammahuvudlinjersomdetäldrenamnskicketistadenhadeföljt. Kommitténantogsomsinledandeprincipattdet nya HelsingforsskullebeK handlas som en helhet, inom vilken identiska namn eller namn som är förk villandelikavarandrainteskullefåförekomma.kommitténsandraledande princip var att använda sig av motivkretsar vid namnplaneringen (Pesonen 1971 s. 71 f.). Till exempel används Kalevala som motiv i Kottby (IlmatarM vägen, Louhivägen och Sampsavägen) och folkmusik som motiv i Gamlas (Klaverstigen, Lergöksstigen och Musikantvägen). När namn från samma motivkrets koncentreras i en bestämd stadsdel, underlättar det i hög grad orienteringen.samtidigtmåstekommitténundvikaatttillämpaprincipenså attnamnförrådetblevalltförschematisktochenformigt.erfarenheternafrån 1946harsenareutnyttjatsnärnyagatunamniområdetharplanerats. Inkorporeringen2009ochnamnkommittén Inför inkorporeringen 2009 anställde Helsingfors stad två högskolek praktikanter, Alisa Isokoski och Elina Suomalainen, för att kartlägga det befintliga namnskicket i området. Avsikten var att namnen skulle kunna utnyttjasidenkommandenamnplaneringen.kartläggningengjordesgenom intervjuermedortsbor.namnkommitténhadesommålattnamnändringarna och de nya namnen skulle harmoniseras med byggandet och naturen. Viktigast var att inkorporeringen skulle vara till så litet förtret som möjligt förinvånarna(t.ex.eventuellaadressförändringarochändratnamnlandskap). Vidårsskiftet2008 2009namngavsblandannatfemheltnyastadsdelar ochdetvarmångaföredettasibboborsomfickenförändradgatuadress.för namnkommitténvarinkorporeringensåledesenstorutmaningochframför allt en stor politisk och språkpolitisk fråga. Situationen och utgångsk punkten var synnerligen känslig och svår, inte minst därför att antalet svenskspråkiga i Helsingfors var cirka 6 % av befolkningen, medan motk svarande siffra för Sibbo var 38 % (Statistik om Helsingfors 2010; Sibbo kommun2008). Gatunamnsreformen slogs upp med stora rubriker i tidningarna. Folk reagerade kanske inte så kraftigt på namnen i sig, men förändringarna i
Namnplanerarnasutmaningariinkorporeringenssvallvågor 239 namnskicketvardenförstakonkretafrågandenyahelsingforsbornakunde reagerapåiensvårochkaotisksituation.åandrasidanvisadedetattnamn har en stor betydelse för allmänheten. Namnkommittén kontaktades av överraskandemångasominteboddeiområdetmensomändåvilledelgesin åsiktomortnamnen. Nyastadsdelsnamn Den synligaste förändringen till följd av inkorporeringen var de nya stadsdelsnamnen. Med inkorporeringen fick Helsingfors fem helt nya stadsdelar som alla måste ha ett namn. Helsingfors stads namnkommitté gjordeettomfattandearbetemednamngivningen.detinteärheltvanligtatt en ny stadsdel uppstår. I själva verket hade Helsingfors inte fått en helt ny stadsdel sedan år 1966 då Nordsjö förenades med Helsingfors (se t.ex. Helsingforsstad2012).Allanyastadsdelsnamn Ultuna,Östersundom,Husö, Björnsö och Sundberg har sina egna etymologier och namnen är välk motiverade. InnaninkorporeringenvarUltunanamnetpåenlitengårdiDegermossa norr om Östersundom. Gården har fått sitt namn av lantbruksrådet Nils Gustaf Borgström (1918 2002) som ägde Östersundoms gård. Borgström hadestuderatvidsverigeslantbruksuniversitetiuppsala,däruniversitetets campus ligger i stadsdelen Ultuna. Borgström blev förtjust i namnet och beslutade sig 1941 för att ge namnet till en liten lantgård som tillhörde familjen.ultunablevstadsdelensnamnsåvälpåsvenskasompåfinska. Östersundom ligger mitt i det inkorporerade området. Namnet% Östersundom är enligt Sjöholm (2006a s. 15) ett mycket gammalt och vida känt namn det återfinns på kartor år 1540, men redan på 1300Ktalet har namnetsundomfunnitsisammaområde.dettabetyderattöstersundomkan vara äldre än man tidigare tänkt. Stadsdelen Östersundom saknar finskt parallellnamn. Husö%(fi.Talosaari)ochBjörnsö(fi.%Karhusaari)ärbådagamlasekundärK namnpåbostadsområdenisibbo.atthusöochbjörnsöursprungligenvarit önamnvarallaortsborsomintervjuadesvälmedvetnaom,ochallavisstevar de ursprungliga öarna fanns. Enligt Sjöholm (2006b s. 9, 12 13) är det svenska namnet Husö ett av Sibbos äldsta namn. Namnet kan till och med vara äldre än sockennamnet Sibbo. Det tidigast kända belägget för namnet Husö% (Hwsoom) är från år 1347. Önamnet nämndes i ett brev som kung
240 JohannaLehtonen&AlisaIsokoski Magnus Eriksson hade skrivit om rättigheterna till fiske i östra Nylands skärgård. Det finns en bestyrkt avskrift av brevet i Uppsala universitetsk bibliotek. Det äldsta belägget för namnet Björnsö är från 1558 med skriftk formen Biörnö. Etymologin till namnet är oklar. Namnforskarna antar att namnet inte grundar sig på appellativet björn och inom Helsingfors stads namnkommitté har en tolkning diskuterats där bakgrunden till förleden skullevarapersonnamnetbjörn.%(jfrsjöholm2006as.84.) Namnet Sundberg%(fi. Salmenkallio) är ett helt nytt namn men baserar sigpåområdetslägevidettuttorkatsundochdesskuperadetopografi. Responspåförslagenpådenyastadsdelsnamnen Hösten 2008 presenterade Helsingfors stads namnkommitté sina namnk förslagpådenyastadsdelarnaochfickmycketresponspåförslagen,främst av privatpersoner. Största delen av responsen berörde språkvalet i namnk förslagen. Både Östersundom och Ultuna hade enbart svenska namnförslag ochallaaccepteradeinteattnamnenvarenspråkiga. FöreinkorporeringenhadeÖstersundomdetfinskaparallellnamnetItäM salmi%(fi.%itä% öster,%fi.%salmi% sund ), som det hade fått år 1992. Helsingfors stadsnamnkommittéansågdockattdetfinskanamnetintelängrebehövdes. När invånare i området intervjuades, sade de flesta att de inte använde Östersundoms%finskavariantItäsalmi.Någrafinskspråkigaortsboruppgavatt de använde namnet ibland, men ingen uppgav att de enbart använde det finska namnet. Men även om Itäsalmi%som namn betraktat inte var särskilt omtyckt,ansågmångainvånareiområdetattdetskullevaraettintrångfrån Helsingfors sida att avskaffa det. Itäsalmi% bevarades därför som finskt parallellnamnförregisterbyn 1 ÖstersundommedanstadsdelenÖstersundom inteficknågotparallellnamn. Nästan all respons som inte berörde språkvalen i namnförslagen berörde de nya stadsdelsgränserna, vilket inte låg inom namnkommitténs ansvarssektor.mångabrevvarskrivnamedenganskanegativton.ettbrev innehöll slagordet Gör oss inte till en tonfiskstadsdel. Skribenten avsåg namnetultunaslikhetmedordet%tuna%medbetydelsen tonfisk ifleraindok europeiskaspråk. 1Enregisterbyär enhelhetsombildasavderegisterenhetersomifastighetsregistrethar införtsisammaby (1kap.,2 Fastighetsbildningslagen12.4.1995/554).
Namnplanerarnasutmaningariinkorporeringenssvallvågor 241 Ändringaravgatunamnochmänniskorssynpunkterpånamn Ienfinländskkommunfårdetintefinnasfleränengatamedsammanamn (Ainiala, Saarelma & Sjöblom 2008 s. 132). Om samma gatunamn finns på flera platser, kan det leda till missförstånd, till exempel så att räddningstjänsten kommer till fel adress. Helsingfors stads namnkommitté jämfördedärförallanamnideinkorporeradeområdenameddemsomredan var i bruk i Helsingfors och fann sammanlagt cirka 30 namn som liknade varandramycketochnionamnsommåsteändras.detlågaantaletnamnsom måste ändras var en positiv överraskning. Namnkommittén hade varit bereddpåettbetydligtstörreantalnamnkollisioner,baseratpåerfarenheter som hade gjorts när staden Kouvola i Kymmenedalen hade sammanslagits med fem mindre grannkommuner år 2009. Då hade man inom den nya kommunenvarittvungenattändrapå800ortnamnsåattcirka4000hushåll ficknygatuadress.(seisotalo2008s.6.) De nya gatunamn som Helsingfors stads namnkommitté föreslog fick mycket respons. Största delen av responsen berörde namnförslagen BjörnM mossevägen (fi. Karhurämeentie)% och Björnmossestigen% (fi.% KarhurämeenM polku).%namnen var impopulära på grund av det finska ordet%räme mosse somingåribådanamnen.mångatyckteattgatunamnmedordeträme%låter fulaochsmutsiga,eftersomdetblandannatinnehållerbokstavenä.ifinskan uppfattas många namn som innehåller ä eller ö som ickektilltalande (ViljamaaKLaakso1999s.85). Slutord Den1januari2009blevdåvarandesydvästraSibboochsydöstraVandade ostligaste delarna av Helsingfors. Kommunerna arbetar tillsammans på en gemensam generalplan för Helsingfors, Sibbo och Vanda. För Östersundom har man preliminärt skissat fram en tät småhusstad som följer metron och därnaturenochstadenöverlapparvarandra.detförstanamnetsombehövs ärettnamnpåenstorhuvudgataiöstersundomsstordistrikt,somhittillshar haft två separata namn, Österleden och Nya% Borgåvägen (se t.ex. Yhteinen Östersundom 2012). Namnkommittén har föreslagit namnet ÖstersundomsM allén%(fi.östersundomin%puistotie). Helsingfors stadsdirektör, överborgmästare Jussi Pajunen, vill enligt Laitinen(2011)haett StorKHelsingfors inomdennärmasteframtiden.hans primära mål är att slå samman Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla.
242 JohannaLehtonen&AlisaIsokoski Därefter kunde enligt Pajunen också de tre övriga nyländska kommunerna Sibbo,KervoochKyrkslättinförlivas.Namnkommitténkommeratthamånga ärendenattbehandlaompajunensframtidsvisionblirverklighet.dåkommer namnexperterattbehövasmerännågonsin. Källorochlitteratur Ainiala, Terhi, Minna Saarelma & Paula Sjöblom, 2008: Nimistöntutkimuksen perusteet.helsingfors.(tietolipas221.) Det här är nya Östersundom, 2009. Helsingfors stad, http://sv.uuttahelsinkia.fi/ ostersundom/perustiedot/detkharkarknyakostersundom.hämtat16.3.2012. Fastighetsbildningslagen12.4.1995/554. Helsingfors stad 2012. Fakta om Helsingfors, http://www.hel.fi/hki/helsinki/sv/ Fakta+om+Helsingfors.Hämtat21.4.2011. Helsingfors stads namnkommittés protokoll 3/2008, 7/2008, 8/2008, 9/2008, 10/2008,11/2008,1/2009,10/2010och9/2011medbilagor. Isokoski, Alisa, 2011: Nimistönsuunnittelun ja Khuollon haasteet Helsingin vuoden 2009 suuressa alueliitoksessa. Opubliceradavhandlingprogradu.Finska,finskK ugriska och nordiska institutionen, Helsingfors universitet. Tillgänglig via https://helda.helsinki.fi/handle/10138/32506. Isotalo,Kirsi,2008:Pienimmänriesanperiaatteella.I:Positio3/2008.S.6 9. Laitinen,Joonas,2011:HelsinkikärkkyyjoKeravaa.HelsinginSanomat,22.10.2011. Namnenistaden,2010.Helsingforsplanerar2010:6. Pesonen,LeoA.,1971:Gatunamnsreformenefterinkorporeringen1946ochnamnK givningen i nya stadsdelar.i: Helsingfors gatunamn. Helsingfors stads publikak tionernr24.s.68 83. Schulman, Harry, 2009: Maankäyttö ja rakentuminen. Helsingfors. (Historiallinen kaupunkikartasto. Scandinavian Atlas of Historic Towns. New Series, No 2, Finland.) Sibbo kommun, 2008: Sipoonväestönkehitysvuosina1975 2007. Tillgänglig på http://www.sipoo.fi/easydata/customers/sipoo/files/2009_keke/tilastorap2 007_221008_HELENAS_22.pdf.Hämtat16.3.2012. Sjöholm, Odin, 2006a: Ortnamn i Sibbo. Östersundom och Gumböle. Sibbo. Opubliceratkompendium. Sjöholm, Odin, 2006b: Ortnamn i Sibbo. Husö,KärrochGranö.Sibbo.Opublicerat kompendium. Statistik om Helsingfors 2010. Tillgänglig på http://www.hel2.fi/tietokeskus/ julkaisut/pdf/tasku09_ruotsi_net.pdf.hämtat16.3.2012. ViljamaaKLaakso,Marja,1999:Markkinavoimat,virtuaalitodellisuusjapaikannimet. I: Yhteinen nimiympäristömme: Nimistönsuunnittelun opas. Red. av Sirkka
Namnplanerarnasutmaningariinkorporeringenssvallvågor 243 Paikkala, Ritva Liisa Pitkänen & Peter Slotte. Helsingfors. (Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksenjulkaisuja110.)s.40 53. YhteinenÖstersundom,2012.Helsingforsstad,http://yhteinenostersundom.fi/sv/. Hämtat16.3.2012. Summary JOHANNALEHTONEN&ALISAISOKOSKI: Challengesfornameplannersinthefloodofincorporation.Theannexationof ÖstersundomandVästerkullakilentoHelsinkiin2009 RecentlytherehavebeenvariousconsolidationsofmunicipalitiesinFinland.Inthe year 2009 Helsinki, the capital of Finland, expanded when parts of neighbouring municipalities were annexed to it. Large parts of southeastern Vantaa and southwesternsipoobecamepartsofhelsinkiandfivenewdistrictswerecreated. This large incorporation also entailed a lot of work for placekname planners. The Name Committee of the City of Helsinki had to invent names for all the new districts and also map all the redundancies among street names in Sipoo, Vantaa andhelsinki. The previous time Helsinki expanded was in 1966, when the district of Vuosaariwasaddedtothecity.ItisprobablethatHelsinkiwillexpandinthenear future, so the 2009 consolidation of southeastern Vantaa and southwestern Sipoo willprovetobegoodtrainingforthenamecommittee.