1 (24) Projekt H+ Version 1.0 H+ delegationen Jens Gille Miljökoordinator H+ Johan Strömqvist Projektmedarbetare H+ I samarbete med Carl Foung, Peter Kisch, Åke Thidell IIIEE Lunds Universitet H+ kontoret SHIP Besöksadress: Bredgatan 11 Postadress: 251 89 Helsingborg Tele 042-10 50 00 Fax 042-10 70 06 www.helsingborg.se
2 (24) Innehåll 1 2 3 4 Om miljöprofil H+... 3 Målgrupp... 3 Syfte... 3 Introduktion... 4 Plattform... 4 Styrdokument på miljöområdet... 5 Profilområden H+ miljöprofil... 8 Fem temaområden... 8 Resurseffektiv stad... 9 Hållbart byggande och hälsosam miljö... 11 Tillgänglighet och hållbar urban mobilitet... 13 Vatten och grönska... 15 Hållbar urban livsstil... 17 Att använda miljöprofil H+... 19 Användning... 19 Implementering... 19 Återkoppling... 20 Samverkan mellan aktörer... 21 Varför en miljöprofil?... 22 i samhällsbyggnadsprocessen... 22 som en innovationsprocess... 23
3 (24) 1 Om miljöprofil H+ Målgrupp Detta dokument vänder sig till samtliga aktörer som är engagerade i H+. Syfte Syftet med miljöprofil H+ är att höja ambitionen så att de nya stadsdelarna uppnår en tydlig, trovärdig och nyskapande miljöprofil. ska vara ett ramverk och ett gemensamt stöd åt samtliga aktörer så att planering, byggande och förvaltning av H+ erhåller egenskaper som leder till en stark och trovärdig miljöprofil. ska med fem specifika temaområden profilera H+ inom miljömässigt hållbar stadsutveckling. Den ska bidra till att driva på utvecklingen i Helsingborgs stad inom berörda miljöområden och även till att karakterisera och marknadsföra H+ som framsynt projekt och som attraktivt område att både bo och verka inom. ska beskriva tilltänkta egenskaper och karaktärsdrag för de som i framtiden bor, verkar och vistas i området och för invånare i övriga Helsingborg. Den är tänkt att spegla ett attraktivt område med olika kvaliteter som dessutom är miljöanpassade. har en långsiktig ambition och inriktning och beskriver vad det innebär att ta både lokalt och globalt ansvar vad gäller miljöpåverkan. Figur 1. Ledstjärna ur H+ vision. Antagen av H+ delegationen 2010-08-24. ska vara anpassad till och användbar över lång tid. Den ska fånga dagens och morgondagens utmaningar inom området, i första hand utifrån vad vi idag känner till och som kan formuleras i enlighet därmed. ska vara synlig och lätt att relatera till. I slutändan ska även de som bor och verkar inom H+ området på ett naturligt sätt kunna förstå och bidra till att H+ faktiska profil utvecklas och förstärks.
4 (24) Introduktion Miljöprofilen ingår i H+ projektplan, som en väsentlig del av H+ projektets samhällsbyggnadsuppdrag som H+ projektorganisation har. Genom profilen fattas beslut som påverkar livsmiljön, utformningen av närsamhället, byggnadernas utformning och funktion, de tekniska försörjningssystemen och anpassning till naturliga kretslopp. Det ankommer på H+ projektet att se till att miljöprofilen får genomslag i såväl stort som smått i anläggningsprojekt såväl som detaljplaner. Profilens intentioner ska i tillämpliga delar arbetas in i varje H+ delprojekt och etapputbyggnad. H+ projektet har också det övergripande ansvaret för uppföljning av profilens mål, kunskapsåterföring och revidering av miljöprofilen. Staden ställer i exploateringsprocessen krav i enlighet med H+ miljöprofil. Relevanta delar av miljöprofilen implementeras i varje ny etapputbyggnad/ detaljplan. Krav på rapportering och kunskapsåterföring till H+ projektet sker bl.a. genom användning av Miljöbyggprogram SYD. Mer om hur profilen ska användas finns i avsnitt 3, Att använda miljöprofil H+. Plattform Som plattform för miljöprofil H+ ligger: Helsingborgs miljöprogram Miljöbyggprogram SYD (MBPS) Fördjupning av översiktsplanen för H+ (FÖP H+) 1 Mål i dessa dokument representerar en nivå som alla delprojekt i H+ måste uppnå eller överträffa. Mål som räknas upp under respektive profilområde kan härledas till styrdokument inom miljöområdet. Som figur 2 visar vilar miljöprofil H+ på dessa dokument, men ges också en självständigare och beständigare utformning dels för att profileringen riktas till delvis andra mottagare, och dels för att de dokument, planer och program som utgör plattformen successivt kommer att förnyas och kan få andra innebörder i framtiden. En mer komplett presentation av Helsingborgs styrdokument på miljöområdet och hur de hänger ihop följer nedan (figur 4). Figur 2. Plattform för miljöprofil H+ 1 Samrådsversion av FÖP H+, maj 2010
5 (24) Styrdokument på miljöområdet Nationella, regionala och lokala miljömål De nationella miljökvalitetsmålen, antagna av riksdagen 1999, beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbart på lång sikt. Miljökvalitetsmålen syftar till att: främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna Målen har brutits ner dels regionalt av länsstyrelsen och dels lokalt i Helsingborgs stad och har antagits av kommunfullmäktige genom Miljöprogram för Helsingborg. Miljöprogram för Helsingborg Helsingborgs stad tar ställning för miljön och strävar mot ett långsiktigt hållbart samhälle. För staden är ett långsiktigt målmedvetet miljöarbete viktigt och detta synliggörs bland annat i stadens miljöprogram. Miljöprogrammet är ett övergripande styrdokument och innehåller långsiktiga miljömål samt etappmål för en kortare tidsperiod. Dessa mål utgör tillsammans riktlinjer för ytterligare detaljering på nämnds- och styrelsenivå. Stadens ambition är att miljö- och klimathänsyn ska vara en självklar del i stadens alla beslut, såväl för stadens nämnder, styrelser, bolag som för stadens entreprenader. Hänvisningar och referenser till miljöprogrammet i detta dokument avser Miljöprogram för Helsingborg 2011-2015. Varje profilområde har en faktaruta med relevanta mål från miljöprogrammet. Övriga styrdokument inom miljöområdet Helsingborgs stad har, förutom miljöprogrammet, ett flertal styrdokument inom miljöområdet som ska genomsyra stadens verksamheter. Vid varje mandatperiods början tas ett politiskt måldokument fram. Kopplat till detta dokument utformas den årliga Plan för hållbar utveckling. Därutöver finns de mer långsiktiga dokumenten översiktsplanen (ÖP), energistrategi och energiplan, trafikstrategi och trafikplan och ytterligare fler handlingsinriktade planer. Alla dessa styrdokument inom miljöområdet hör ihop och ger output till miljöprofil H+, vilket åskådliggörs i figur 4. Ambitionen med miljöprofil H+ är att de övergripande målen i stadens styrdokument ska vara uppfyllda om målen i miljöprofil H+ uppfylls.
6 (24) Miljöbyggprogram SYD Miljöbyggprogram SYD 2 (MBPS) är ett ramverk för miljöanpassat byggande som Helsingborg, enligt beslut i kommunfullmäktige, har för avsikt att ansluta sig till 2011. MBPS har tagits fram genom ett samarbete mellan Malmö stad, Lunds kommun och Lunds universitet och det föreslås vara det instrument som huvudsakligen implementerar miljöprofil H+ i exploateringsskedet. MBPS omfattar för närvarande fyra kärnområden, se figur 3. Senare tillkommande kärnområden kan enligt MBPS förslag vara: Ljudmiljö Materialval Resurshushållning I MBPS kan olika ambitionsnivåer väljas för respektive kärnområde Bästa alternativ (klass A), Bra val (klass B) och Basnivå (klass C). Vilken miljöprestanda som ska uppnås regleras i avtal mellan markägaren och byggherren. Figur 3 Kärnområden miljöbyggprogram SYD H+ ska inom varje byggetapp uppnå minst Bra val inom varje kärnområde. Undantag är områden där staden har högre krav än MBPS till exempel inom energiområdet. Byggherren ska redovisa hur det aktuella byggprojektet uppfyllt kraven i MBPS. Resultaten ska redovisas vid två tillfällen inför slutbevis vid slutsamrådet (resultatprotokollet) och inför besiktning senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk (driftrapporten). Fördjupad översiktsplan för H+ Målet med fördjupning översiktsplan för H+ (FÖP H+) är att visa hur södra Helsingborg kan utvecklas på lång sikt och hur nya stadsdelar kan växa fram, genom att föreslå en övergripande struktur som vägledning inför kommande detaljplanering. Planen visar bland annat på: övergripande kopplingar till kringliggande stadsdelar en övergripande trafiklösning avseende gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik och biltrafik en övergripande grönstruktur för området som är tydligt sammankopplat med kringliggande parker och grönstråk Den fördjupade översiktsplanen för H+ är det planinstrument som befäster strukturbildande delar av miljöprofil H+ och ger förslag på viktiga utvecklingsprinciper även inom miljöområdet (bl.a. inom mobilitet och blå/grönstruktur). 2 www.miljobyggprogramsyd.se
Figur 4. Relation mellan styrdokument inom miljöområdet och miljöprofil H+ 7 (24)
8 (24) 2 Profilområden H+ miljöprofil Fem temaområden har fem temaområden profilområden vilka ska karaktärisera och profilera H+ projektet. Resurseffektiv stad Hållbart byggande och hälsosam miljö Tillgänglighet och urban mobilitet Vatten och grönska Hållbar urban livsstil Profilområdena överlappar varandra och omfattar tidlösa miljöaspekter som transporter, utsläpp till luft och vatten, hälsoeffekter men med tonvikt på resurseffektivitet. Profilen för även fram naturens förmåga att utföra nyttigheter för människan och vikten av en hållbar livsstil i brukarskedet. Varje profilområde är strukturerat efter följande underrubriker. Mål beskriver övergripande vad miljöprofil H+ ska resultera i Motiv introducerar ämnet och förklarar varför det är viktigt Förslag till handling exemplifierar, förtydligar och föreslår handling Uppföljning föreslår mätningar och återkopplande åtgärder
9 (24) Resurseffektiv stad Mål Med ny teknik och produktion av förnybar energi ger H+ mer energi till staden än vad området förbrukar, vilket bidrar till att göra Helsingborg energineutralt 2035 100 procent av energin som används är förnybar Klimatpåverkande utsläpp går mot noll Hushållningen av naturresurser förbättras och effektiviseras med ett livscykeltänkande Avfallsåtervinning är effektiv och resursbesparande Utnyttjandet av mark och byggnader är yteffektivt Motiv Detta profilområde fokuserar på att utveckla H+ genom att skapa förutsättningar för kontinuerligt ökad resurseffektivitet att ständigt uppnå mer med mindre. Bakgrunden till miljöprofilområdet är en insikt om att vi under lång tid använt mer resurser än vad som är miljömässigt hållbart. Grundtanken är att det går att uppnå välstånd och kvalitet på mycket mer resurseffektiva sätt än idag. Resurseffektivitet är direkt kopplad till ekonomi och är därför mycket intressant för byggindustrin. Det är även intressant för samhällsnyttan då kopplingen till utsläpp och miljöingrepp är stark. Ett resurseffektivt H+ är genom låg energianvändning och lägre driftskostnader attraktivt även för förvaltare och boende. Varje exploateringsetapp ska i princip skapa ökat mervärde med mindre insatta naturresurser än föregående etapp. Med naturresurser avses här i första hand energi, vatten, material och mark. Helsingborgs stad har en uttalad ambition om energineutralitet, något som H+ ska bidra till genom att tillföra staden mer energi än vad området använder (närmare definition finns i bilaga 1: PM Energineutralitet en utredning om vad energineutralitet innebär för H+). Det betyder att mycket förnybar energi kommer att behöva tillföras inom H+ området och i dess absoluta närhet. En förutsättning för att lyckas är att planera för omfattande småskalig energitillförsel, för att minimera mängden externt tillförd energi, och även undersöka möjligheterna för större anläggningar, såsom vind- och vågkraft. Lika viktigt är det att se till att energianvändningen inom området är så låg och effektiv som möjligt, vilket gäller byggnader, verksamheter, transportsystem, materialval och områdets övergripande struktur. Energineutralitet ska vara med som en grundförutsättning genom hela processen när H+ området planeras, byggs och förvaltas. H+ ska visa på betydelsen av att använda förnybara, återanvändbara material av hög kvalitet samt lyfta fram värdet av att skapa förutsättningar för en mer flexibel användning av resurserna. Att vara resurseffektiv innebär även att klimatpåverkan är så låg som möjligt. Att bli mer resurseffektiv handlar även om att minska förbrukning av energi och vatten samt återvinna mer avfall. Det innebär även att hitta samordningsfördelar mellan olika resurssystem.
10 (24) H+ projektet ska sträva efter att utveckla yteffektivitet inom fastigheter och i det offentliga rummet. Detta kombineras med en tydlig kvalitetsaspekt liten yta har inget värde om resultatet blir dåligt. Stora markparkeringar ska undvikas. Hårda ytor, väggar och tak kan få mångfunktionella funktioner genom att de integreras med grönska. Området är även yteffektivt om det möjliggör tillräckligt mycket kvalitéer och service som minimerar behovet av transporter. Förslag till handling Störst möjlighet att påverka förutsättningarna för en resurseffektiv stadsdel ligger på ett tidigt planeringsstadium. I takt med att byggprocessen löper framåt blir flexibiliteten mindre. Det är mycket viktigt att staden genom projektet styr resurseffektiviteten i planerna och får byggherrar att förstå och ansluta till idén bakom resurseffektiv stad. Brukarna ska ges förutsättningar för att leva resurssnålt, eftersom det är i brukarskedet mest resurser används i ett livscykelperspektiv. Tyngdpunkter i markanvändningen tydliggörs som användbart planeringsunderlag för exempelvis mobilitet och servicebehov, liksom kravet på design för flexibelt användande, som bör understrykas särskilt. Ambitionen är att undvika att låsa miljöprofil H+ till specifika tekniska lösningar. Men energifrågans tyngd medför att vissa förutsättningar bestäms eller påverkas redan i planeringsskedet. De viktigaste frågorna är energiförsörjningen, fjärrvärmens roll samt omhändertagandet av de restprodukter som ska rötas till biogas. Detsamma gäller valet av eventuell gemensam kanalisation för olika tekniska försörjningssystem såsom värme och kyla, elektricitet, IT, vatten och avlopp. För att uppnå energineutralitet krävs att området blir ytterst energieffektivt och att tillförseln av energi sker från förnybara energikällor. I byggherredialogen, i varje etapp, ska generella resurseffektivitetsfrågor diskuteras och omsättas i handling. Exempelvis: Gemensamma mobilitetslösningar Multifunktionalitet i offentliga ytor Byggherrar ska delta i att hitta flexibla, effektiva, samordnande och robusta helhetslösningar för tekniska system energi, vatten, avfall Fastighetsägarna ska ge brukarna rätt förutsättningar för att kunna vara resurseffektiva, exempelvis genom individuell mätning av energi, vatten, avfall Beteendeberoende teknik bör introduceras, exempelvis närvarostyrning av belysning Uppföljning Mängd tillförd energi per ytenhet/fastighet/kvarter Samlad energianvändning per m 2 bostad eller brukare, inklusive transportarbete Utsläpp av växthusgaser, totalt och per individ Vattenanvändning per m 2 bostad och brukare både kall- och varmvatten Kvalitativa och mångfunktionella värden per ytenhet Restavfall respektive sorterat avfall per capita Kvalitet på källsorterat avfall
11 (24) Hållbart byggande och hälsosam miljö Mål Byggnader i H+ uppnår minst Miljöbyggprogram SYD (MBPS) Bra val Buller och föroreningar från vägtrafik minimeras H+ området har en effektiv och välutvecklad logistikhantering för att minska hälso- och miljöpåverkan Fordon med renare och förnybara bränslen uppmuntras Mark för bostäder saneras till en säker nivå Motiv Detta profilområde lyfter fram frågor om miljöanpassat byggande och att undvika risker och störningar i boende- och arbetsmiljön såväl inne som ute. Byggsektorn utgör en väldigt stor del av Sveriges energi- och materialanvändning. Nya byggnader kan utformas med en betydligt minskad resursanvändning, klimat- och miljöpåverkan. Att vi har en hållbar byggsektor är en av grundförutsättningarna för en hållbar utveckling. Många faktorer inom hållbart byggande bidrar också till en hälsosammare inomhusmiljö och ett ökat välbefinnande. Luftföroreningar och buller påverkar inne- och utemiljö. H+ områdets planering kan delvis påverka trafikrelaterade störningar, men störningar till följd av aktiviteter utanför eller i nära anslutning till H+ området är svårare att påverka inom ramen för projektet. Med en genomtänkt struktur kan bostäder skyddas, men det behövs också buffertzoner mot störningskällorna. Boende ska kunna vistas tryggt i sin närmiljö utan att behöva riskera att utsättas för skadliga markföroreningar.
12 (24) Förslag till handling Profilområdet implementeras bland annat genom Miljöbyggprogram SYD (MBPS). MBPS täcker stora delar av området hållbart byggande och inomhusmiljö. MBPS föreslås också utveckla kärnområden kring ljudmiljö, materialval (inkl. kemiska ämnen) och resurshushållning. Fram till dess att programmet är vidareutvecklat och kompletterat är det upp till H+ projektet att utveckla mål och ställa krav i nivå som motsvarar MBPS befintliga klasser. MBPS är plattform för kravställning vid byggnation. De prioriterade miljökvalitetsaspekter som ännu inte omfattas av programmets kärnområden, måste ändå hanteras likvärdigt med dessa Vilken ambitionsnivå som ska uppnås ska tydligt fastställas inför varje exploateringsetapp. Byggherrar har ett strukturerat miljöledningsarbete med fokus på temaområden i miljöprofil H+ Både H+ projektet och byggherrar har grundläggande miljökompetens Det ska finnas miljöansvariga som säkerställer att det finns objektsanpassade kvalitets- och miljöprogram Miljökrav bör ställas utifrån ett livscykelperspektiv både bra miljöprestanda och hög kvalitet En genomtänkt strategi utvecklas för att minimera påverkan från godstransporter in och ut ur H+ området Störningar från verksamheter kartläggs metodiskt och åtgärdas under planeringsfasen H+ tar fram en tydlig strategi för hantering av förekommande markföroreningar för att minimera risker för hälsa och miljö Uppföljning Med MBPS ställs höga krav på att byggherrar ska dokumentera uppsatta mål, vilket underlättar uppföljningen av målen kring hållbart byggande och inomhusmiljö. Andra indikatorer: Luftkvalitet Bilar och miljöanpassade bilar per capita Beräkning/mätning av bullernivåer utomhus Yta för bostäder som sanerats till säker nivå
13 (24) Tillgänglighet och hållbar urban mobilitet Mål H+ brukaren erbjuds varierande, attraktiva transportlösningar, som inte kräver bil en mobilitetsportfölj utvecklas Högkvalitativ kollektivtrafik ska utvecklas Delar av H+ utvecklas mot bilfria områden Ett prioriterat cykelnät och ett finmaskigt gångnät etableras Prioritera parkering som stödjer stadens utveckling Restidskvoterna mellan kollektivtrafik och biltrafik är inom H+ mindre än 1,0 3 Motiv Mobilitetsfrågan är en av de stora utmaningarna som stadsutvecklingsprojekt står inför hur vi kan utveckla rörlighet, kommunikation och möten utan att skapa mer problem och miljöbelastning. Det handlar om att utveckla närhet och tillgänglighet vad som allmänt kallas blandad stad. Det handlar även om att flytta fokus från bilen genom att erbjuda varierande transportlösningar, som ger maximal flexibilitet för de som bor och verkar i området samtidigt som miljöpåverkan minimeras. I H+ ska det finnas ett helhetstänkande för mobilitet och tillgänglighet, som i sin tur ökar individens valfrihet av färdmedel och kontakt med omvärlden. Det ska vara enkelt att resa till och från H+ området, lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt. Brukarens behov av kommunikation kan definiera som en mobilitetsportfölj. Rörelsefrihet och kontakt med omvärlden behöver inte nödvändigtvis vara fysisk, den kan även vara virtuell. God tillgänglighet till internet kan ersätta många resor, både långväga och kortväga. Lika viktigt som det är att skapa möjligheter till tillgängliga och miljövänliga förflyttningar, är betydelsen att minimera resandet genom att begränsa avstånden till viktiga funktioner närhet till ett fullgott utbud av nödvändig daglig service, vård och omsorg. H+ ska vara ett område tillgängligt för alla som prioriterar gående, cyklister och kollektivtrafik. Planeringen grundar sig inte enbart på nödvändigheten att värna om miljön, utan även på att det blir säkrare, hälsosammare, effektivare och bekvämare för individen. Det är således en naturlig del av ett kvalitativt urbant stadsliv, som även främjar det sociala livet i staden. Förslag till handling De hållbara trafikslagen utvecklas genom att gång- och cykeltrafiken maximeras, kollektivtrafiken prioriteras och biltrafiken balanseras. Ett helhetsgrepp av mobility management 4 tas och detta integreras redan i avtal och detaljplan. 3 Restid för kollektivtrafik dividerat med restid för bil 4 Beteendepåverkade åtgärder för hållbara resor
14 (24) Rätt struktur och smart lokalisering. Samhällsplanering är utgångspunkt där markanvändningen bidrar till ett lågt bilberoende. Ett stort utbud av detaljhandel och service i centrum ökar andelen inköpsresor till fots, med cykel och kollektivtrafik. Större personal- och besöksintensiva arbetsplatser i stationsnära lägen minskar behovet av bilpendlande. Kollektivtrafikens behov är styrande för strukturen på bostäder och verksamheters lokalisering och täthet samt för trafikinfrastrukturen. Utformningen av gator, trafikstråk och mobilitetsnoder samt den strukturella inordningen av kollektivtrafiken sker på ett sätt som attraherar skapar hållbara resvanor. Attraktiv kollektivtrafik är på plats innan boende flyttar in och arbetsplatser etableras för att goda resvanor ska skapas redan från start. Gena linjedragningar, egna körfält och prioritet i korsningar säkerställer en attraktiv trafik. Spårvagnar och bussar prioriteras före biltrafiken. Bytespunkterna utvecklas och blir även mötesplatser och målpunkter för de som inte reser. Det är enkelt, säkert, bekvämt och tryggt att röra sig till fots. Barriäreffekten för gående som korsar bilgator minimeras. Trafiksäkerheten för fotgängare är prioriterad. Det sammanhängande cykelnätet är inbjudande, bekvämt, tryggt och säkert. Huvudcykelstråken är en viktig utgångspunkt i utvecklingen av stukturen. Cyklisternas trafiksäkerhet prioriteras och det är enkelt att parkera. Huvuddelen av planområdet är tillgängligt med bil, men gatusektion, hastighet och prioritering är anpassade efter stadens, kollektivtrafikens och de oskyddade trafikanternas anspråk. Rörelsehindrades behov tillgodoses. Parkeringsfrågorna hanteras på ett sätt som uppmuntrar ett hållbart bilanvändande. Kreativitet, mod och nytänkande ska genomsyra trafikplaneringen. Att våga tänka nytt, att prova nya arbetssätt och tekniska lösningar präglar arbetet. Projektet är en kontinuerlig läroprocess. Uppföljning Resvaneundersökningar, trafikflödesmätning Mobilitetsportfölj, följs upp t.ex. som personkilometer per invånare och trafikslag Samutnyttjandegrad av parkering
15 (24) Vatten och grönska Mål H+ upplevs som blått och grönt, alla byggprojekt ska uppnå minst Miljöbyggprogram SYD (MBPS) Bra val. Grönytefaktor tillämpas 5 Blåa och gröna ytor utnyttjas för ekologiska tjänster som dagvattenfördröjning, biologisk mångfald, mikroklimat Boende i området har god tillgång till blå och gröna friytor med olika karaktär och innehåll Sociala funktioner och värden, såsom mötesplatser, skolor, lekplatser och annat, integreras och samutvecklas med det blåa och gröna Motiv Detta profilområde bidrar till en resurseffektiv och multifunktionell markanvändning. Vatten, grönska och naturliga biotoper fyller viktiga funktioner som påverkar mikroklimatet, temperaturutjämnar, skyddar från vind, påverkar ljudbilder, upptar koldioxid och regnvatten, gynnar biologisk mångfald, samtidigt som de bidrar till ökade estetiska värden och rekreation genom skolgårdar, lekplatser och parker i offentlig miljö och på privata gårdar. Sammantaget ökar livskvaliteten och attraktiviteten inom området. Biologisk mångfald kan enkelt ökas i tätorter. Miljöer som gynnar biologisk mångfald är spännande även för människor. Det handlar inte bara om park- eller gårdsmark, utan kan lika gärna vara gröna tak och fasader. I ett område som H+, där man till stor del saknar lättillgänglig natur, kan områden med inslag av vattenmiljöer och gröna komponenter även fylla stora natur- och vattenpedagogiska värden för såväl barn som vuxna. Den blågröna kopplingen från Jordbodalen till hamnen med öppna vattenytor och vattendrag ger goda möjligheter för rekreativa miljöer. Avrinningen fördröjs och avdunstning ger ett behagligare klimat under varma sommardagar. Utöver de rent tekniska fördelarna med öppna dagvattensystem finns många mervärden att vinna. Till exempel en ökad kapacitet att hantera klimatförändringarnas häftiga regn och stigande havsnivå. En genomtänkt öppen dagvattenhantering som är genomgående för hela området sätter prägel på området, vilket bidrar till att profilera området som grön-blå och miljömedveten. Spännande blå miljöer kan skapas såväl inne i den mer täta bebyggelsen som i områdets mindre och större grönområden. Den täta urbana staden kräver en tydlig utvecklingsstrategi av de gröna och blå inslagen för att dessa inte ska gå förlorade i konkurrensen om ytan. Gator, parkering och annan hårdgjord yta integreras i ett helhetsperspektiv för grönska och vatten. H+ bör sträva över att hitta ett helhetskoncept för grönt och blått där gator och andra hårdgjorda ytor ingår. 5 Grönytefaktorn anger "växtlighetsgraden" och mäts som ett genomsnittligt värde för tomtens yta
16 (24) Förslag till handling Exploateringsprocessen i H+ används för att tillföra miljö- och naturvärden, för att skapa miljövärden i ökad utsträckning. Barns behov av olika miljöer för lek är en viktig del i utformning och gestaltning. Förskolor och grundskolor placeras så att de har tillgång till en grönt och blått. Nya stråk skapas och sambanden mellan gröna ytor i FÖP-området och dess omgivning förstärks. Solbelysta och vindskyddade platser med grönska finns på nära håll. Gårdsmiljöerna i området är tillgängliga. Möjligheterna för idrott, både spontan och organiserad finns. Grönytefaktorn ska tillämpas för att säkerställa en miniminivå av grönska även på kvartersmark. Biologisk mångfald främjas genom att värna biotoper med ovanliga/hotade arter och utveckla nya biotoper anpassade till området. Det är viktigt att ha kunskap om vilka ekosystemtjänster marken kan ge och värdera dessa. Utarbeta incitament för markförvaltaren att utveckla biologisk mångfald. Planering och design av marken sker med stor hänsyn till multifunktionalitet, till exempel park, rekreation, lekplatser, samt till den service och övrig verksamhet som är relaterad därtill. En mikroklimatstrategi bör utvecklas. Gröna och blå stråk samt grönytor integreras med övriga stadsfunktioner för att kunna utnyttja vindskärmar, dagvattenstråk, renande dammar i stråket. Gröna och blå punkter och stråk planeras i samverkan med de stadsrum som ska utgöra viktiga mötesplatser, mobilitetsnoder och annat. Uppföljning Grönyteportfölj olika kombinationer av gröna tak, väggar, parkmark m.m. Andel grönyta och parkmark per invånare Multifunktionalitet, till exempel klimatanpassning, skuggning och temperaturreglering Värde av ekosystemtjänster Boende- och brukarenkäter om grönblå ytor Klimatanpassningsfunktion, till exempel skuggning och temperaturreglering
17 (24) Hållbar urban livsstil Mål H+ områdets miljöprofil ska inspirera de som bor, verkar och vistas inom H+ genom att vara synlig och påtaglig Genom information och inspiration ska de som bor och verkar inom H+ området ha en mer utpräglat hållbar livsstil än genomsnittssvensken och de som vistas där ska känna av den Engagemang och självorganisation ska stimuleras De som bor och verkar inom H+ området ska erbjudas möjligheten att delta i förbättringsoch kunskapsåterföringsprocesserna i utvecklingsarbetet De som bor och verkar inom H+ området ska erbjudas återkopplande information om områdets miljöresultat Motiv Huvuddelen av en stads, stadsdels eller byggnads miljöpåverkan uppstår i brukarskedet. För att god planering, tekniska innovationer och smarta lösningar ska ge fullgod miljömässig utväxling, måste brukarna bli en del av projekt H+. H+ bör därför odla och stärka en vi-känsla och kultur för hållbar livsstil. Området ska erbjuda en bekväm och trygg hållbar livsstil med hög livskvalitet, initierad på ett naturligt sätt. Det ska vara lätt att göra rätt. Ur ett strategiskt perspektiv gäller det att sätta fokus på människors handlingar i olika rums- och tidsstrukturer för att bättre förstå hur vi kan åstadkomma en radikal per capita förbättring vad gäller avgörande miljöparametrar. Det gäller även att utnyttja kraften i de gemensamma utmaningar som vi ställs inför och fånga det engagemang och de möjligheter som finns lokalt. Självorganiserade aktiviteter och kreativa lokala nätverk kan utveckla gemensamma värden, lösa problem eller hitta nya möjligheter som inte går att planera fram. Smarta tekniska lösningar kan göra det enkelt och kvalitetshöjande att vara miljösmart. Förslag till handling Låga per capitautsläpp stimuleras genom individuell och enhetsvisa mätningar av gemensamma konsumtionsparametrar, såsom elektricitet, värme, kyla, vatten, mark. Återkoppla resultat till de som bor och verkar inom H+ området med hjälp av media, internetportal och fysiska mötesplatser. Invånarnas ekologiska fotavtryck ska kunna mätas per capita och för hela området. Stödja utvecklings- och innovationsprocesser för en hållbar livsstil inom H+ området. Till exempel genom att tillhandahålla billiga lokaler för återbrukscentral, loppis, caféer. Över tiden medverkar H+ till att utveckla och tillämpa centrala parametrar för livskvalitet och hållbar livsstil.
18 (24) Uppföljning Ekologiskt fotavtryck per capita och för hela området Utvecklingstendenser av källsorterat hushållsavfall per person Attitydundersökningar om hållbar livsstil mot de som bor och verkar i H+ området Livskvalitetsindex
19 (24) 3 Att använda miljöprofil H+ Användning Miljöprofilens intentioner ska i tillämpliga delar arbetas in i varje H+ delprojekt och etapputbyggnad. H+ projektet har det övergripande ansvaret för uppföljning av profilens mål, kunskapsåterföring och revidering av miljöprofilen. Det ligger ett särskilt ansvar på H+ projektet att i sin planering så konkret som det är möjligt utreda, belysa och beskriva vad som ska uppnås. Projektet ska vara en ledare i samverkan med övriga aktörer. Med utgångspunkt i miljöprofil H+ fastställer H+ projektet kvantitativa och kvalitativa mål. Det är H+ projektets ansvar att organisera det praktiska arbetet som krävs för att miljöprofil H ska få ett genomslag. Figur 4 Planerings- och utvärderingsprocess Implementering ska kunna användas av alla aktörer som är inblandade i stadsbyggnadsprocessens tre faser planera, bygga och förvalta. Det är viktigt att användaren av miljöprofil H+ är införstådd med profilens intentioner. Användaren kan med fördel använda bilaga 2 Checklista för planering parallellt med Förslag till handling under respektive profilområde. Checklista för planering är en lathund som på ett enkelt sätt visar hur ett byggprojekt kan förhålla sig till miljöprofil H+. H+ delprojekt Till varje nytt delprojekt, anläggningsprojekt såväl som etapputbyggnader, kopplas specifika mål som ska uppnås inom respektive delprojekt. Utvecklingen av mål, medel och uppföljning bygger på miljöprofilen och kunskapsåterföring tidigare projekten (figur 4).
20 (24) Byggprojekt Markanvisningen och byggloven för de enskilda byggprojekten ska, i samarbete med byggherren, sammankopplas med fastställda krav och mål som är baserade på miljöprofil H+. När detaljplaner och markanvisningar utformas, samt då bygglov utfärdas, ska intentionerna från H+ projektets planering följas och dokumenteras. Det sker i regelbundna cykler, för att effektivare kunna uppdatera, kontrollera och stämma av målen för hela området samt för att kunna följa upp hur olika detaljplanerade områden harmonierar med dem. Återkoppling H+ ska vara en lärande organisation. För att uppnå detta ska erfarenheter och lärdomar från varje moment återkopplas till projektplan/projekthandbok/miljöprofil H+, så att de utnyttjas och hålls levande. Genom denna läroprocess kan projektet ständigt förbättras, samtidigt som projektet kan säkra att utvecklingen går i planerad riktning och att uppsatta mål kan nås. Två sorters återkoppling är kopplad till miljöprofil H+. Processutvärdering Processutvärderingen är en uppföljning på miljöprofil H+ funktionalitet hur dokumentet används och om profilen bör justeras. Processutvärdering och väsentliga förändringar av stadens styrdokument inom miljöområdet leder till revidering av miljöprofil H+. Resultatutvärdering Resultatutvärderingen är en uppföljning av miljöprofil H+ uppsatta mål. Användningen av uppföljningspunkterna under respektive temaområde ger en indikation på status mot miljöprofilens mål. Projektets återkommande moment ska kontinuerligt följas upp och utvärderas. Utvärderingar och uppföljningar bör schemaläggas, systematiseras och definieras i förväg. En förutsättning för en meningsfull återkoppling är att nyckelmoment dokumenteras och att resultaten sprids effektivt i H+ projektet, till aktörer i stadsbyggnadsprocessen och till staden som helhet. Analysen av dokumentation ska belysa effekter, brister och resultat från tidigare definierade delprojekt/detaljplaner. Projektets översiktliga planering, områdenas detaljplanering och aktuella målnivåer ska granskas regelbundet. Uppföljningen av hur de enskilda byggprojekten på sikt motsvarar de utgångskrav som en gång ställdes, bör genomföras i samarbete med ägare, brukare och byggherrar. Figur 4 illustrerar hur miljöprofil H+ påverkar översiktsplan, detaljplan och de enskilda byggetapperna. Erfarenheter från varje delprojekt återkopplas både till påföljande projekt och ner till nya byggetapper.
21 (24) Dokumentation ska samlas in genom Interna formulär om miljöprofil H+ Rapportering frånbyggherrar och fastighetsförvaltare (i huvudsak genom Miljöbyggprogram SYD (MBPS)) Attityds-, beteende- och vaneundersökningar Samverkan mellan aktörer En god samverkan mellan H+ och byggherrar leder till att man bättre tillvaratar kunskap och kompetens från båda sidor. Staden har en särskilt viktig roll. Samverkan och samsyn mellan projektets aktörer leder till bättre lösningar än vad enskilda aktörer kan åstadkomma var för sig. I takt med att etapperna detaljplaneras, byggs, följs upp och utvärderas, blir fler aktörers synpunkter viktiga att beakta. Återkopplingen från de som bor, verkar och vistas i H+ området, såväl som från fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och förvaltare är väldigt värdefull och görs så snart det går. Medverkan och förankring i projektets målsättningar bör eftersökas hos berörda fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och förvaltare. I de fall utformnings- och genomförandefrågor berör både områdets yttre utformning och de enskilda projektens utformning, skapas samrådsgrupper mellan H+ organisationen och byggherrarna. De byggherrar som ansvarar för genomförandet av enskilda etapper bildar samverkansgrupper (figur 5) för att genom miljöprofil H+ identifiera och genomföra gemensamma åtgärder. Inför de enskilda byggprojekten och byggetapperna fastställs de miljökrav som ska uppnås. H+ projektet utarbetar dessa för att slutligen fastställa dem i samråd med berörda byggherrar. Bedömningarna görs utifrån tidigare utvärderingar och uppföljningar (Figur 4) samt utifrån tankar och idéer beträffande nya utvecklingsmöjligheter. Likväl beaktas de enskilda aktörernas förslag till konkreta åtgärder, verktyg för genomförandet, miljömål och uppföljning samt de uppföljningsplaner som fastställs inför varje etapp, exempelvis vid markanvisning eller bygglov. Figur 5. Exempel på samverkansgrupper för hantering och uppföljning av uppgifter som är gemensamma för flera aktörer.
22 (24) 4 Varför en miljöprofil? i samhällsbyggnadsprocessen Att utveckla nya stadsdelar är en extremt långsiktig process. Förändringar ska vara möjliga och kunna ske på ett hållbart sätt. kan utgöra ett stöd i alla delar av samhällsbyggnadsprocessen från idé till rivning. De olika delarna i samhällsbyggnadsprocessens livscykel bör därför hanteras i nära relation till miljöprofil H+. I figur 6 visas en schematisk beskrivning av H+ livscykel samt några relevanta aspekter. Figur 6. H+ livscykel
23 (24) Utifrån figuren 6 kan vi för H+ del hantera miljöfrågorna i tre delar, som: Designfråga Har vi en bra konceptuell idé och plan för att ge rätt designinput? Produktionsfråga Med vilken kvalitet byggs H+? Konsumtionsfråga Hur lever och verkar individen inom H+? som en innovationsprocess Utvecklingen av H+ kan ses som en process, som börjar med en kreativ idé och som sedan tillämpas, för att slutligen bli rutin när den väl har etablerats och tillämpats i större omfattning. Under resans gång måste idéer kvalitetssäkras, utvärderas, anpassas och förnyas. Utvärderingskriterier bör kopplas till profilens förmåga att bidra till en gynnsam miljöanpassning av Helsingborgs stad samt till allmänhetens och de boendes bästa. Speciellt viktigt blir kopplingen till sociala innovationer, exempelvis genom beteendepåverkan, för att exempelvis få invånare att i större utsträckning promenera, cykla och använda kollektivtrafik. I förlängningen medför dessa positiva effekter sammantaget att H+ blir mer attraktivt och konkurrenskraftigt samt att livskvaliteten ökar. En god samverkan mellan H+ och byggherrar kan leda till att man bättre tillvaratar kunskap och kompetens från båda sidor, samt att Helsingborgs stad inte bara agerar som en myndighet, utan aktivt deltar som en kreativ aktör. Därigenom kommer de kommersiella aktörerna att lättare inse att helheten är viktig, samt att förstå att dialogen kan leda till att man på ett snabbare sätt når rätt kvalitet på exploateringen. Detta innebär inte att förhållandena till byggherrarna ska vara kravlösa. Tvärtom bör målsättningen vara att man kan ställa ganska avancerade krav, bara de är generella, tydliga och försvarbara. Innovationsprocessen är bred och omfattar en rad olika delar: Politiska beslut och ramar o Visioner och mål o Ramar och regler o Kontroll och uppföljning o Principer för planering o Incitament och styrning Holistiskt systemtänkande och systemanalys o Boende och arbetsplatser i ett regionalt sammanhang o Teknisk infrastruktur o Teknisk design o Drift och underhåll o Boende och lokaler i ett livscykelperspektiv Skapande och design o Insikt, förmåga och vilja att skapa rätt byggnader o Människan i centrum människan som bor, verkar och lever i H+ området o Grundläggande förståelse för hållbarhet möjligheter och begränsningar
24 (24) Konsumentens behov o Delaktighet o Acceptans av lösning o Marknaden o Fokusgrupper o Djupanalyser o Tolka outtalade krav Nya institutionella strukturer och arbetsformer o Hastighet och riktning på förändring o Samarbetsformer och partnerskap o Aktörer Nya miljödrivna affärsmöjligheter o Nya affärskoncept o Trender och marknadsbehov o Livsstilsförändringar o Investerings-, kostnads- och riskaspekter H+ projektets tidshorisont kräver även att man ständigt arbetar med framtiden (figur 7). Framtiden ändrar sig hela tiden och blir nutid i olika hastighet, beroende på vad vi fokuserar på. En föränderlig värld kan med rätt förhållningssätt en kontinuerligt lärande process hanteras bättre. Figur 7. Att arbeta med framtiden Syn på framtiden Hur hanteras framtida osäkerheter? Vad krävs för att det ska fungera? Planering Prognoser Scenario/ trender Skapa framtiden själv Framtiden kan Bestämd och Omvärlden styr Kan formas av oss planeras förutsägbar utvecklingen själva Genom rätt kunskap och erfarenhet Förutsätter en given utveckling som vi har kunskap om Fångas i matematiska modeller och orsakssamband Kräver en objektiv beräkningsmodell som kan fånga verkligheten Olika möjligheter beaktas baserat på dominerande trender Kräver metoder att läsa av nya behov och livsstilar. Framtiden fångas genom att fokusera på grundläggande behov Kräver en samsyn bland olika aktörer om hur framtiden formas Oväntade händelser Framtiden som en överraskning Genom flexibilitet för snabb anpassning Feedback och lärande processer