...... ~. Linne universitetet Kalmar Våxjö Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Institutionen för Bygg- och energiteknik Skriftligt prov i delkurs Grunder för anläggningsteknik, del 1, (Anders del) Kurs/program lbyooo Prov kod Datum Tid Lokal 213-5-18 9-14 enligt schema Antal sidor totalt Övrigt Tillåtna hjälpmedel Miniräknare samt formelsamling Obs! Tabellen i uppgift 4 med bilagor 1 och 2 måste lämnas in. Skrivningsansvarig lärare Besöker skrivningen Benny Fransson/ Anders Jägryd ~Ja kl. 9:3 Kan nås på telefon 7873319 kl. : Nej Tentamensomslag Ja, ska delas ut (svar skrivs på lösblad). Nej, ska inte delas ut (svar skrivs i tentan). OBSIN amn oc h personnummer s k a s kri vasme d blä c k ~penna Tentandes namn (ev. kod) Personnummer (ej vid kod) Program/kurs Poäng Betyg Lärarsignum Anvisningar Inlämning av skrivning fär ske tidigast efter 5 minuter (eventuellt senkomna tentander bereds därmed möjlighet att deltaga). Legitimation måste alltid finnas med. Legitimation uppvisad Skrivningen inlämnad kl. Skrivvaktens signum Ja Nej 1 (1)
Del 1, Geologi och Geoteknik, Omtentamen (lbyooo) 13518 1) Redogör för begreppet; a) Diagenes och redogör för ett exempel (2p) b) Metomorfos och redogör för ett exempel (2p) c) Mekanisk vittring och redogör för tre exempel (3p) d) Akvifär och redogör för två exempel (3p) 2) Följande tre bergarter, glimmerskiffer, ryolit och marmor, har alla olika hög beständighet och hållfasthet. Rangordna dem efter deras beständighet och hållfasthet, dvs bergtyp 1, 2 och 3. Ange även den mineralogiska orsaken till varför de hamnar i respektive bergtyp. (4,5p) 3) För att kunna bestämma grundläggningssätt är det nödvändigt att känna till de viktigaste egenskaperna hos de jordlager som undergrunden kan bestå av. Jordartslära är en gren av kvartärgeologin som behandlar jordarternas bildningssätt, sammansättning och egenskaper. Redogör för bildningssätt, sammansättning och egenskaper (Permeabilitet, Kapillaritet, Tjälfarlighet och Hållfasthet/Massrörelse) för; (9p) a) en glacial kohesionsjord b) en postglacial friktionsjord c) en glacial mellanjord 4) Du skall med hjälp av nedanstående siktresultat* (kornstorleksanalys) och bifogat kornstorleksdiagram (bilaga nr. I) rita upp en kornfördelningskurva (siktkurva). Du skall med hjälp av kurvan och Trask' s sorteringskoefficient ange jordartens sorteringsgrad (sorterad= <2.5, ofullständigt sorterad= 2.5-3.5, osorterad= >3.5) samt ange jordartens grus-, sand-, siltoch lerhalt(%). (6p) Du skall även namnge jordarten med hjälp av ett av nomogramen A, B (bilaga nr 2). (,5p) Obs! Tabellen nedan, bilaga 1 och nomogramet (bilaga 2 )skall lämnas in med tentamen för rättning! SIKT ANALYS: (* Du blir själv tvungen att räkna ut viktprocent oc h k u muterade viktprocent) Kornfraktion Vikt (gram) Viktprocent Kumulativ Sikt med maskvidd (mm) viktprocent 8 5,6 4 2 1 5,5 15,25 5,125 185,63 145,2 1 Summa 5
5) Hur högt stiger den kapillära vattenytan över grundvattenytan i följande jordlagerprofil om grundvattenytan ligger 3,8 m under markytan? Från markytan räknat har vi först 1, m Silt med hc (kapillära stighöjden) = 2, m, följt utav 2,5 m Silt med hc = 2,5 m som följs utav,3 m Sand med hc =,4 m. Redogör för ditt svar kompletterat med en enkel skiss över jordlagerföljden från markytan ner till grundvattenytan. (2p) 6) Redogör för två olika typer av sonderingsmetoder som används vid geotekniska undersökningar. (2p) 7) Ett vattenmättat lerprov upptaget med en standardkolvprovtagare undersöktes på laboratoriet med följande resultat: Vikt av provhylsa fylld med lera Vikt av tom provhylsa Vikt av lerprov (utan hylsa) efter torkning ( + 15 C) konprov med ostört prov, loog/3 -kon: sjunkning konprov med omrört prov, 6g/6 -kon: sjunkning = 592 g =3 g =398 g 6,2 13,6 6,4 13,8 6,5mm 13,9 mm Beräkna lermaterialets a) skrymdensitet (2p) b) vattenkvot (lp) c) porositet (lp) d) skjuvhållfasthet (lp) e) sensitivitet (1 p) f) Med hjälp av värdet du räknade ut på lerprovets sensitivitet kan du med nedanstående tabell avgöra hur vi benämner leran. Med vetskap om lerans sensitivitet, vilken grundläggningsmetod skulle du använda om vi ska anlägga ett hus på en lerjord med mäktighet på 9 m ned till fast berggrund. Motivera ditt val. (lp) Benämnin2 Sensitivitet Lågsensitiv <8 Mellansensitiv 8-3 Högsensitiv > 3 8) Redogör för begreppen konsolidering och förkonsolideringstryck i samband med kohesionsjord. Förklara med text och figurer (3p) 9) En 1,5 m hög och 12 m bred vägbank bestående av friktionsmaterial med tungheten 19 kn/m 3 skall utläggas på en lera med tungheten Ym = 18 kn/m 3 Bestäm vägbankens förväntade sättning om lerlagrets tjocklek är 8 m och grundvattennivån är belägen 2,5 m under ursprunglig markyta. Följande dimensioneringsvärden har bestämts ur CRS-försök, som tagits mitt i lerlagret cr' c = 58 kpa, cr' L = 7 kpa, Mo= 5 kpa, ML= 6 kpa, M'= 25 Vid sättningsberäkningen är det tillräckligt att dela in lerlagret i ett skikt. (6p) Lycka till! I Anders (telefon nr 767738714)
' ~;~ ~i} Jordart... ;...,.. ;.. i - 1 9 Ler Sitt Sand Grus ler finsilt I. mellansilt I grovsilt finsand I mellansand I grovsand fin grus I mell angrus I I I l I.1.2.4..6 O.QI..2.4.6..1.2.4.6 p.& I 2 3 4 5 6 8 1 16 + I I- -.. 14+1.j.1..j..j..j.j~ 8 l+++++h+h-+-h+h+h+++-l~~l+h+l++++h-l+l+l+hih-hhf+ml+~ H+l+H++HH+HHHfHH-H-H++Hl H-H-Hl 7. i: u... p......,,.!i: > (i() 5. 4 3 2 - + IH-<1-1-+. 1.+1-1-11+1+il~Hl-++ll.+l4 HH-Hjl H-M-+Ht1-'J-H-t++ltH-H-l++l Hflfäf-~H+l-HH ++tt IHJ-l-H++H-l+l+IHU +HH-HfH... ~: I 1-- T. Ht Ht+ t+ll+h-t+h<l-j <) 5 o/a :: i:t:... i-.... 11-H;+H+l Hll-+~t+flll-J-t+IH++11-1-1-++1+1-tHHllli~~< : ~.... U.l~U~.J...l...l-l-l+-l-W-~l-i+l-H l44-l~ul~:m+-4--tth:h~htt-t-<-.11'1+h-t~1t-hll-htlttt1ffih-1 ~ -. ~: :.W-.;:... -~Id 2-5 -% =----. +HH+14+HIHU+HIH++Hl+-H 1, +l-++-l+h-l-l+-l-l+h+h-1+-hl-h+h+l-!+!+i++l-+hh-+-+++h+t+ht-ic++t+hl+hi1ffl-+-ttt-rtttttt~;:1r1~11ttt-hih-t~~~h ~: \ th- IO '1 1-1-!HH+t~lll-HH-IHHlllll+H+'J+HH++++ ~flhh-h-h+irtttirthf- l-j1h-tt;1j- H-l-H;+t11 J...H+l-1~+1+-1-++f+l+ffi-l+++f+HHHlfl++H+l-++-H+HitttH+++t+t+'Hfflt!Hl-ttt-l+ttttH-<~M+ttl+t-HH-H~ +++.:.+~~~+.1+1+++-l+l-l+l.f..l+-!+Hjlf+.<H+H-l-H++i+t+ffi-1-+++++l*l-i~~-Hill+H+tti+'.li+l+H-H441~f.1.f.11H~Ul-H++l-t+H~+iH-HH+ttH-+1-l+ttHttHl~i-H+lttttt~+tt+Ht!I + lo +9 +8 +7 +6 +5 +4 ' -:-3 +2 +I. I 2.3. 4 phi Medelkornstorlek:...,...... Beräknas: d 25 + d 5 + d 75 '3 Grushalt:...,... % Sandhalt:... ~... % Sorteringsgrad:...;... Beräknas: Silthalt:...:... % V* 5 Lerhalt:... %
Förkortni11gar Mn GrMn SaMn SIMn LaMn gr sa si le Morfin Gruamoriln Sandmorln Slltmoriln Lermarin grusig sandig atitlg lerig * orsasimn graalasimn graasllamn grsal.amn f:t: sagrsimn aagrk!simn aagrsllemn aagrlbmn 1---.1.. _,,_.....,.,,.,.,.. ~""i"-:~-~:--...,.~~-~ 1 so so 1 so 6 4 I 3 2 1 Flnjordshalt, vlktprocent av mingdan grovjord + fl11trd (material < 6 mml Fllrkonnlngar Gr Grus Sa Sand SI Silt Le Lars J Jord gr grusig sa sandig si siltlg le lerig * * grsabi graale gtsalesi graaalla aagrsi sagrla aagrlesi aagrslla ~~~--1'"'-~~~,..-~~~~.,._~-l,,.~+.,t.,-~-l,-J....:.,...~...lo1 1 6 &o I 3 o Flnjordshalt, vlktprocant av mlngden grovjord + flnjofd (materiel < 6 mml