KLASSNINGSPLANER FÖR GASINSTALLATIONER

Arbetsrapport SGC A13 KLASSNINGSPLANER FÖR GASINSTALLATIONER Car-Axe Stenberg Greger Arnesson Sydkraft Konsut AB Juni 1997

Fran C'}r.:;;er -rr /1 ~.J' d,;;--.-, H För kännedom Teefonnummer ss r ~c:; H 'En överenskommese H åtgärd H På begäran yttrande t i----j granskning/justering kontro/godkännande kompettering/kopiering H V g kontaktamig Q Tackförånet attest/underskrift _1 Ref brev/teefon Rekvireras/bestäes Behåes/arkiveras Vidaresänds Motsesåter Svar senast. Brådskande Datum BITagor c;.:;cs-26 1111.Sv Gc<uk :: /J 1 d' L: -1- Cc:.'?.&:..c... Qwe Jc!FJ<!~C?-:2 ~ 1PJ e;: r L:'.<3/',C:C!ct.(;J?:2(c;j!)~....................---.4. q r- d..., 6 C-~ rd /e ;e-+- 96' O V f :.. ~... ;..~... ("... /..... /... ~..... - d C> / ~a t:5yy~9""-h. \Jqr....... T / T&Zoh?yt:'-c ~ SKK 51102-1 91.0S 1000x30 A GAA 104668

Arbetsrapport SGC A 13 KLASSNINGSPLANER FÖR GASINSTALLATIONER Car-Axe Stenberg Greger Arnesson Sydkraft Konsut AB Juni 1997 SGC

Arbetsrapport SGC A13 KLASSNINGSPLANER FÖR GASINSTALLATIONER Car-Axe Stenberg Greger Arnesson Sydkraft Konsut AB Juni 1997 SGC

Arbetsrapport SGC A3 KLASSNINGSPLANER FÖR GASINSTALLATIONER Car-Axe Stenberg Greger Arnesson Sydkraft Konsut AB Juni 1997 SGC

Arbetsrapport SGC A13 KLASSNINGSPLANER FÖR GASINSTALLATIONER Car-Axe Stenberg Greger Arnesson Sydkraft Konsut AB Juni 1997 SGC

o OMGANG

RAPPORT FÖR SGC-PROJEKT 96.04: "KLASSNINGSPLANER FÖR GASINSTALLATIONER" INNEHÅLL Sammanfattning 2 Amänt -' 3 4 s Förutsättningar Riskbedömning Sutsats BILAGOR:. 2. 3. 4. s. 6. 7. Exempe på kassningspan SGI:O Rev nr: SGI:02 Rev nr: SGI:04 Rev nr: SGI:06 Rev nr: Provningsprotoko - äckföde Beräkning av riskradie vid postuerat utsäpp STR96022 Handingen är upprättad av: Car-Axe Stenberg Greger Amesson Sydkraft Konsut AB Sydkraft Konsut AB ORB65001rcvA.doc

SGC-projekt 96.04 1996-12-11 2 (6) Sammanfattning Kassningspaner ska framstäas i god tid före detajutformning av en gasinstaation. En vä genomtänkt förprojektering tar hänsyn ti både instaationens säkerhet, driftsäkerhet och servicevänighet såvä som kostnaden att genomföra en instaation. Kassningspanen innehåer viktig säkerhetsinformation ti: konstruktörer instaatörer servicepersona anäggningsägare gasdistributör Det är eftersträvansvärt att standardisera gasinstaationer i så stor utsträckning som möjigt p.g.a. krav på åga konstruktions- och instaationskostnader. Eftersom gasinstaationernas utformning kan standardiseras kan även kassningspanerna framstäas på ett enhetigt sätt. -' För att en kassningspan ska vara gitig för fera gasinstaationer av samma typ måste det ges möjighet att införa anäggningsspecifik information på den kassningspan som gäer för den enskida anäggningen/instaationen. Sådan information kan vara: måttangiveser fastighetsbeteckning typritningar checkista för ventiationsförhåande checkista för instaation checkista för zoner och områden datum för besiktningidriftsättning Ett fåta typritningar och arbetsinstruktioner bör finnas med i det urva som gäer för de standardiserade gasinstaationerna för att upprättandet av kassningspan ska håas på en praktisk nivå. Senast vid besiktningstifäet kontroerar ansvarig besiktningsman att a anäggningsspecifik information finns med på kassningspanen. Arbetsgången för utformning av kassningspaner för gasinstaationer, som beskrivs i denna rapport, förutsätter att de typritningar som kassningspanen hänvisar ti beskriver utrustning som garanterat inte ger upphov ti större utsträckning av exposionszonen än vad "standardkassningspanen" anger. GRE6.5001revA.doc

SGC-projekt 96.04 1996-12-11 3 (6) 2 Amänt 2.1 Bakgrund Där brännbar gas kan förekomma måste en riskbedömning göras för att defmiera de områden där exposionrisk kan föreigga. Kassning av riskornråden dokumenteras på en kassningspan där riskzonernas utsträckning beskrivs. Riskbedömning och framtagning av kassningspan sker enigt svensk standard SS 421 08 20 eer EN 60079-1 O, då den träder i kraft. 2.2 Syfte Syftet med denna studie är att standardisera de kassningspaner som behövs för mindre abonnentcentraer. 2.3 studiens värde Om gasdistributörens rutiner justeras i enighet med resutatet från denna studie kommer antaet säkerhetsdokument att bi få ti antaet, enkare och överskådigare att äsa. I och med det kommer anäggningsägare, instaatörer och andra som arbetar med och kring gasinstaationen att i större utsträckning respektera de säkerhetsanvisningar som gäer. -' Genom att inte i onödan göra en utsträckning av zoner för exposionsfarigt område kommer gasinstaationerna att bi enkare att driva och underhåa. Måsättningen är att: utforma kassningspanen så att den kan vara ett sammanhåande dokument för a viktig säkerhetsinformation. håa utsträckningen av zoner för exposionsfarigt område ti ett minimum utan att göra avka på säkerheten 2.2 Arbetshypotes Fyra varianter av abonnentcentraer behandas i denna studie. Eftersom det är önskvärt att minimera antaet kassingspaner kommer det värsta faet ur exposionssynpunkt att vara vägedande för kassning. Föjande arbetsgång har tiämpats:. Teoretisk uppskattning av äckföden 2. Verifiering av äckföde genom praktiska prov 3. Uppskattning av gaskoncentration 4. Kassningspaner upprättas GRE6SOO reva.doc

SGC-projekt 96.04 1996-12-11 4 (6) 3 Förutsättningar 3.1 Typritningar Utgångspunkten för denna studie är de förutsättningar som gäer för de abonnentcentraer och mätare som beskrivs på typritningarna: - SGI:O Rev nr: - SGI:02 Rev nr: - SGI:04 Rev nr: - SGI:06 Rev nr: 3.2 Komponentdata teoretisk uppskattning av äckföden Komponenteverantörers uppgifter har använts som indata för uppskattning och beräkning av gaskoncentration. Det viktigaste i detta sammanhanget är uppgiften om reguatorernas äckföden. Enigt everantören är äckfödena enigt föjande: UTRUSTNING FABRIKAT TYP TEORETISKT LÄCKFLÖDE REGULATOR ROMBACH 243!Om'b REGULATOR BM 710-010 200 1/h -' 3.3 Verifiering uppmätning av äckföde I samband med praktiskt prov konstaterades att äckföde var cirka häften av det teoretiska värdet. UTRUSTNING FABRIKAT TYP LÄCKFLÖDE LÄCKFLÖDE TEORETISK ENLIGTPROV REGULATOR ROMBACH 243!Om'b Ej testat REGULATOR BM 710-010 200 1/h 991/h Prov utfördes under extremt provocerande förhåanden enigt föjande: maximat tiåtet tryck byggdes upp (110 mbar) efter reguatorn med för ändamået justerad snabbavstängningsventi ågt justerad säkerhetsventi ( 40 mbar) Provet protokofördes (se biaga 6). Då praktiskt prov med reguator BM 710-0 O visade att everantörens uppgift var vä titagen antas att uppgiften om äckfödet för Rombach 243 går att ita på. 3.4 Uppskattning av gaskoncentration Beräkningen av maxima gaskoncentration är baserad på äckfödet från Rombach 243, då reguatorn är monterad i ett skåp utomhus. Se biaga 7 för presentation av beräkning. ORE6~001revA.doc

SGC-projekt 96.04 1996-12-11 5 (6) 3.4 Arbetsinstruktioner Arbetsinstruktioner ska regera avstäningsförfarandet inför större ingrepp i systemet. 4 Riskbedömning 4.1 UtomhusinstaUationer Abonnentcentra som paceras utomhus i ämpig kapsing kassas som zon 2 med en 0,5 meters radie reativt kapsingen. Motiveringen är att exposiv gasbandning inte förväntas förekomma under norma drift. Det är endast under mycket extrema förhåanden som äckavbåsaren dränerar gas. Och när det sker är det under en kort tid (sekundskaan) med mycket små mängder under betingeser där exposiv gas inte agras upp utan ventieras bort naturigt. -' Före ingrepp i systemet, som t.ex. fiterbyte, tryckavastas systemet före service enigt en vä utarbetad och beprövad arbetsinstruktion. Den voym gas som kan frigöras i samband med service på det tryckösa systemet är mycket iten och ventieras bort naturigt. 4.2 nomhusinstauationer Gasmätare enigt tidigare angivna typritningar som paceras inomhus kassas inte as. Motiveringen är att exposiv gasbandning inte förväntas förekomma varken under norma eer onorma drift. Gasmätarna är inte utrustade med fiter i egentig mening. Det nät som sitter på gasmätarens tiopp i ansutning ti reguatorn byts inte ut eer rengörs regemässigt. Det krav som finns i EGN 94 12.2 angående kassning kring öppningsbart fiter är inte reevant med avseende på de gasmätares "smutsfångare" som behandas i denna studie. Normtexten i EGN 94 12.2 stycke 5 bör innefatta en distinktion för att skija på komponent med fiterfunktion som under service kan ge upphov ti exposionsfarig atmosfär och de komponenter som inte gör det. En justerad normtext föresås yda: "Område kring öppningsbart gasfiter ska vara kassat om den gasmängd som frigörs vid fiterbyte kan ge upphov ti exposiv atmosfär. Utsträckningen av området bestäms av den gasvoym som frigörs då fitret öppnas." Före driftsättning ska det utredas och om möjigt säkerstäas att den gasmängd som frigörs vid ingrepp i gasinstaationen inte kan ge upphov ti exposiv atmosfär. I annat fa ska kassingspanen justeras för det. GRE6SOOrevA.doc

SGC-projekt 96.04 1996-12-11 6 (6) Eftersom den föresagna kassningspanen innehåer information om att särskid arbetinstruktion gäer för ingrepp i gasinstaationen behöver inte gasmätaren eer annan utrustning i och kring gasinstaationen inomhus kassas. Före ingrepp i systemet, som t.ex. gasmätarebyte, tryckavastas systemet före service enigt en vä utarbetad och beprövad arbetsinstruktion. Den voym gas som kan frigöras i samband med service på det tryckösta systemet är mycket iten och fackas av eer ventieras bort under kontroerade former. För att underätta ett gasmätarebyte rekommenderas att inga eutrustningar instaeras inom ett definierat serviceområde. Dessa serviceområden är inte iktydiga med de zonindeade riskområdena. -' 5 Sutsats En atför schabonmässig riskbedömning kan äventyra säkerheten på anäggningen. Därför är besiktningen det tifåe då den erfarne gasteknikern gör den sutiga bedömningen av anäggningens drift- och säkerhetsmässiga status. Genom att besiktningsmannen dokumenterar sina iakttageser på kassningspanen får både gasdistributören och brukaren ett värdefut dokument som bevisar anäggningens säkerhetsmässiga status vid besiktningstifäet. Den gastekniker som besiktigar anäggningen före driftsättning fy I er i de uppgifter som saknas på kassningspanen nämigen: måttangiveser fastighetsbeteckning typritningar checkista för ventiationsförhåande checkista för instaation checkista för zoner och områden datum för besiktning/driftsättning Kassningspanen i originautförande arkiveras hos gasdistributören. En kopia bifogas besiktningsprotokoet. Det föresås att man i kassningspanen definierar ett rekommenderat serviceområde där einstaationer ska undvikas. Dessa serviceområden är dock inte iktydiga med de zonindeade riskområdena. En översyn av framtagna arbetsinstruktioner, typritningar och arbetsmetoder har inte ingått i denna studie. En koordinering av framtaget materia samt upprättande av nödvändiga arbetsinstruktioner, typritningar och arbetsmetoder rekommenderas. ORE65001~vA.doc

1 GASDATA: MEDIA: NA TURGAS (91% METAN) TEMPERA TURKLASS: T1 EXPLOSIONSGRUPP: I A DENSITET: 0,6 - O, 7 FÖRKLARING: ZON 2 ABONNENTCENTRAL 1- -1. -.. :o.... ~.......... a. ' " i7::h>viy,.;;;;j:i.......---- ~.. ~ ;/ GASMÄTARE. "' " - - 9-- - "----MA TT... m-----j EJ KLASSA T OMRÅDE TOPPVY TOPPVY REFERENSRITNINGAR: sci:o~ nr. 1 SGI: 02 Rev. nr. 1 SGI: 04 Rev. nr. 1 SGI: 06 Rev. nr. 1 ARBETSINSTRUKTIONER: OBS! Anäggningen ska vara tryckös r HÖJD m 5m FR~N~ _ 1 t21u{iiuj!ik1111!ij 1 1~!!ut!!Jt!! 1 J!IJIUJ!I!u}1}~ FRONTVY EJ KLASSAT OMRÅDE innan n6gro ingrepp görs. "' N "' N ~ 11 1' 1 SIDOVY Iii ii! 1!1 ii! iii iii iii ii! SIDOVY.,.,... "' ABONNENTCENTRAL '" GÄLLER FOR F ASTIGHETEN: NO ÄNDRING DA TUM GOOK. DATU~ KLASSNINGSPLAN t<onstruerad AV

J.SYDGAS.,, /Ho', s,,/1,,.,,...,,.,. Abonnentcentra Småhus 4bar BM 710 100kW Typritning: SGI:O Rev nr: 1 Datum:1996 03 18 -' EJ SKALA, S4S4 20>!; Hi-"" """ 2 122.113 ~ &20 BH 711-01 15sn, --'*.yso 20 JICuerie s POS AJIIJC! ~ IIESICJ1MR; H H.IIRW. TYP ANTAL 6 7 8 9 " n 12 I,., 2S.110 g... 20!; 191021 Sto'*~ TAA 00x501160 1 H~R\TEIUA.DOC

J.SYDGAS, fb,,.,,.,,.... Abonnentcentra Småhus 4bar BM 710 1 100kW Typritning: SGJ:o 2 Rev nr: 1 Datum:1996 03-18 TRIAX 430x4 70x230.'! //: 7 6..J -' EJ SKALA _.. POS #JI1Cn"" II6IGIMII, -... 115. 54 2 122.15 15if At... "'*ee i'id. ~ 112512 A2.... vi'te ' - S1122 Afaae ra 111221 '..._, 7 119.120 ' " n 12 a ~ 211100 _ s,m '*-...!Up»< 2b15 11><20 20 20 20 20 MATRW. TYP "'", 8H 71) ~ 01), AH! AL kuertie,.v!i' v/ n, ~1!1' '*''"', C"ft iw/ iw, TJiAX 4.31)14.70.230, H.~IJhi(NN.W..AA\fE83.DOC

J..SYDGAS -III ft i1j /IhtH~ Abonnentcentra 4bar 100mbar 700 3500kW Typritning: SGI:04 Rev nr. 1 Datum:1996-03-18 o@ 1~ h_.r J1t0 1 -' 1 12 -+B 15 -t> ~/ / ~ 0 J::::L _J. r-- ( =:= r+ rn:j- 2 8 3 -t A J ~/ :~::~:~%:~%:!& 14 MÄ TrUPPGIFTER!mm> A 700. underkant sk~p B = 110. ti markpan c c rör ti ytterkan sk~ c 110. Nedre kant sk~p td äns Anm 150. c -c rör ti fasaden EJ SKALA p E RÖR POS 1 ARTI<E hr 12.724 2 m221 ' 5 11'1.120 f!e9rbr, R er. Y!f' tt MATRIAL/ TYP ANTA 00 50150 Roniach 2<. Roniach ZEFG 1 8 8 6 7 8 9 1) 11 PAS SJ.~ Jtk,as,.Jsad san IOSIIiOis IJI so Rosiriii rtr 1,. 191051 SJoo. 1001111 b mm. ot ooam ~ 8001111 tt:w«jadddccdceni\mal.laa\teb2.doc

J,.SYDGAS 4f Jt~,!J'"'~ t,... ~... Abonnentcentra Småhus 100mbar Ventiskåp ink.mätare Typritning: SGI:06 Rev nr: 1 Datum:1996 03 18 Paceras f asighe ren ' ~ -~-----------~- r,-------, 'r---n--j :: (00<0----9 111 &<0--'10,..., 14 ---t-1--<> 7----c> L';;=~~~~-{'- 1 fiwi SOOIMI 12 a11.1----c> 13 ii.2 +======+: -~--------~-~ ~~- 1 ~----m,;;.-----;f 23SIMI EJ SKALA POS ARTIC! NI 1/(SICRJ'Mii 1»1 HA TRIAL JYP ANTAL 1!;5.414 Ha-''* :rox,; rder 1 2 vent Dt/nv 1; Cm 1 A t~ rak 1; over 1 4 A 2. ~ vi'*e 1; rdo" 1 5 Busri'g 1;r20 1 6 121113 A!cpaiO" 20 ScM...-ger 1 7 m. m K01SIII 20 1 - Passb III maöre 1 9 111221 8 Lo inv/'av 1 10 119.120 PII.QJ ID maven 8 1 11 1 12 11m At'-1 matn G \6 ia:ius 2COO 1 u 1!1112 At.2 mar..-e G4 Go"' 2000 1 " 5)/) S""""''*'-""'' 20 1 1; 191012 Soo'*. - Go/;0 15oo450oo"' 1

SYDKRAFT KONSULT AB Ekraftproduktion Greger Acnesson PROTOKOLL 1996-04-26 1(1) BILAGA6 Provningsprotoko - äckföde Datum: Pats: 1996-04-26 Sydgas Åstorp Testad utrustning: Reguator fabrikat BM typ 710-010 Mätutrustning: Gasmätare G4 nr 700156 Provningsresutat -' TID [minuter) A VLÄST VOLYM [iter] o 102,0 103,8 2 105,4 3 107,0 4 108,6 Genomsnittigt äckföde: 1,65 iter/minut eer 991iter /timma Baga6.doc

SGC-projekt 96.04 1996-12-19 GSGC.O-GO ( ) Biaga 7, beräkning av riskradie vid postuerat utsäpp. Sammanfattning För att undersöka om det räcker att kassa 0,5 meter kring utomhuspacerad abonnentcentra har beräkningar av gaskoncentrationer i horisontet och vertikat ed. Inget av de "förväntade" utsäppen uppvisar riskradier som överstiger denna havmeter. För att koncentrationen av naturgas ska vara antändbar ti 0,5 meter från utsäppskäan, krävs ett utsäpp av 54 rn 3 per timme. Detta motsvarar ett kontinuerigt utsäpp via ett hå med cm diameter. Det största uppmätta äckfödet har vid försök uppmätts ti 99 iter naturgas per timme. Vid så små käföden är det mycket iten risk att naturgas finns i sådan mängd att de är antändbara i ornedebar närhet ti abbonentcentraens ventiations gaer. -' Bakgrund Dimensioneringsprinciperna enigt Sprängämnesinspektionens Amänna råd anger kassningszon 2 med radien 0,5 meter runt instaation, viken exposiv bandning ej förväntas förekornrna under norma drift. 2 Inedning För att bekräfta eer förkasta dessa riskradier har beräkningar av ett postuerat utsäpp genomförts. Beräkningarna syftar ti att beskriva de koncentrationer som kan förväntas runt ett utsäpp av naturgas med en käistyrka av högst O rn 3 per timme. Utsäppet förväntas vid ett övertryck av O, 11 bar. 2 Förutsättningar Naturgas är sanunansatt av metan (91,1 vo%), etan (4,7 vo%), Propan (1,70 vo%), N-butan (1,40 vo%), kväve (0,60 %) ochkodioxid (0,50 %). Vid beräkningarna har fysikaiska egenskaper för metan använts. Undre brännbarhetsgräns för metan har ansatts ti 3 % vo (20 C). sb'96022.doc

SGC-projekt 96.04 1996-12-19 GSGC.D-GO 2(11) 3 Käföde Leverantören har angivit maximat äckgasföde om O m 3 per timme, viket motsvarar ett käföde om ca. 0,002 kg/s. Med ett övertryck av O, 11 bar ger det en dimensionerande äckdiameter,d, om ca. 5 mm vid en födeskoefficient Cct om 0,8 enigt uttrycket 3.1 i biaga. Ett fritt utsäpp från reguatorn, då gasen kan föda från rörets största diameter, är högst osannoikt men har beräknats. Med en diameter av 50 mm erhås ett käföde av ca. 970 m 3 per timme viket motsvarar ca. 0,2 kg/s enigt biaga 2. Det käföde, som medför en riskradie av ca. 0,5 meter, är 0,01 kg/s detta motsvarar ett fritt föde från ett hå med diametern cm enigt biaga 3. Föjande uttryck har använts för att bestämma käföden och motsvarande äckareor: 3.1 -' P,= 1,124E5 = Lagringstryck (N/m 2 ) P a= 1,013E5 = Omgivningstryck (N/m 2 ) Cp= Specifik värme [konstant tryck] (J/kg K) Cv = Specifik värme [konstant voym] (J/kg K) Cct = 0,8 = Födeskoefficient A = Öppningens area (m 2 ) Qg = Utfödeshastighet (kg/s) pg = Gasens densitet (kg/m 3 ) 4 Riskradie Med det dimensionerande äckgasfödet 200 iter,o m 3 och54m 3 per timme kan de resuterande koncentrationerna runt utsäppet beräknas. Vid beräkningarna har Pasqui-Giffords metod använts, viket förutsätter Gaussisk spridning i vertikat och horisontet ed enigt: C(x,y,z) =Q, t ( 27ta,cr, u) ( exp [ -y 2 /2a,' ]} ( exp [-(z- H) 2 /2a.'] + exp [-(z+ H) 2 /2a,' ]} 4.1 C(x,y,z) = Koncentration vid punkten x, y och z (kgm 3 ) = Dispersionskoefficienter (m) = Vindhastighet (m! s) = Käföde (kg/s) = Utsäppskäans höjd över marken (m) För att bestämma det dimensionerande scenariot har oika väderförhåanden använts. "Värsta" fa erhås vid vindstia fdrhåanden. Enigt biaga 4 är radien 0,5 meter mer än den riskradie viken antändbara gaser kan finnas i de fa med dimensionerande käistyrka mindre än O m 3 gas per timme. str96022.doc

SGC-projekt 96.04 1996-12-19 GSGC.01-G01 3(11) Biaga. Om [P, P aerit < fcrit gäer: 3.1 rent= P, P.= [(y+ ) 12]r'<r t) y=cpicv= 1,31 3.2 3.3 P,= 1,124E5 = Lagringstryck (Nirn 2 ) P a =,013E5 = Omgivningstryck (Nirn 2 ) Cp= Specifik värme [konstant tryck] (J/kg K) Cv= Specifik värme [konstant voym] (J/kg K) Cd= 0,8 = Födeskoefficient A = Öppningens area (rn 2 ) Qg= Utfödeshastighet (kg/s) pg = Gasens densitet (kg/rn 3 ) Qg= O m%= 1,853E-3 kg/s PV= n RT 3.4 _, M= 16,043 g mo= mi n R=8,314J1Krno p 8 =mi V= P M R T= 1,013E5*16,04318,314*293 = 667,1 g/rn 3 3.5 Kornbinera 3.4 och 3.5 ger p 8 = 0,667 kg rn 3 vid 20 C. Kornbinera Qg= O rn 3 /h = 1,853E-3 kg/s och 3.1 ger: 1,853E-3 = 0,8 A{2*0,667*1,124E5 [1,311 (1,31- )][ (1,013E51 1,124E5):u 1 ' 31 - (1,013E511,124E5)< 1 31 +t) 11 31 ]} 0 5 A= 1,853E-31 0,8 *{2*0,667*1,124E5 [1,311 (1,31- )][ (1,013E51, 124E5):u 1 31 - (1,013E511,124E5)< 1 31 + t)it, 31 ]} 0 5 A = 2,02E-5 rn 2 Utsäppet motsvarar ett hå med diametern ca. 5,07E-3 meter str96022.doc

SGC-projekt 96.04 1996-12-19 GSGC.O-001 4(11) Biaga 2. Om [P s P aerit < fcrit gäer: 3.1 rcnt=p,/p,= [(y+ )/2] 11 (y-t) Y= Cp Cv = 1,31 3.2 3.3 P,= 1,124E5 = Lagringstryck (N/m 2 ) P,= 1,013E5 = Omgivningstryck (N/m 2 ) c;,= Speciftk värme [konstant tryck] (J/kg K) Cv = Speciftk värme [konstant voym] (J/kg K) cd= 0,8 = Födeskoefficient A = Öppningens area (m 2 ) Qg= Utfödeshastighet (kg/s) pg = Gasens densitet (kgm 3 ) PV=nRT 3.4 -' M= 16,043 g/mo= m/n R= 8,314J /K mo pg =m/ V= P M R T=,013E5*16,043/8,314*293 = 667,1 gm 3 Kombinera 3.4 och 3.5 ger pg = 0,667 kg m 3 vid 20 oc. 3.5 Qg = 0,8*1,96E-3 {2*0,667*1,124E5 [1,31 (1,31- )][ (1,013E5 1,124E5) 211 ' 31 - (1,013E5 1,124E5)(t,Jt+t)II,Jt]}o.s Qg = 0,180 kg/s= 0,270 m 3 /s = 971 m% Maximat teoretiskt utföde är ca. 971 m 3 /h eer ca. 0,2 kg/s med en utsäppsdiameter om2" str96022.doc

SGC-projekt 96.04 1996-12-19 GSGC.O-GO 5(11) Biaga 3. Om [P, PJcrit < rcrit gäer: 3.1 rcnt=p,/pa= [(y+ 1)/2] 11 < 1 1> r= Cp Cv = 1,31 3.2 3.3 P,=,24E5 = Lagringstryck (N/m 2 ) P a= 1,013E5 = Omgivningstryck (N/m 2 ) Cp= Specifik värme [konstant tryck] (J/kg K) Cv = Specifik värme [konstant voym] (J/kg K) Cd= 0,8 = Födeskoefficient.. 2 A = Oppningens area (m ) Qg = Utfödeshastighet (kg/s) pg = Gasens densitet (kgm 3 ) Qg= O,Q kg/s= 54 m% PV=nRT 3.4.' M= 16,043 g mo= m n R= 8,314 J K mo pg =m/v= P M/ R T= 1,013E5*16,043/8,314*293 = 667,1 gm 3 3.5 Kombinera 3.4 och 3.5 ger pg = 0,667 kg m 3 vid 20 C. Kombinera Qg= 0,01 kg/s och 3.1 ger: O,Q = 0,8 A{2*0,667*1,124E5 [1,31 (1,31 - )][ (1,013E5 1,124E5) 211 31 - (1,013E5 1,124E5)(1,31 + 1)11,31 ]}o,5 A= 0,0110,8 *{2*0,667*1,124E5 [1,31 (1,31 - )][ (1,013E5 1,124E5) 211 31 - (1,013E5,24E5)(1,31 + 1)/1,31 ]} 0,5 A= 1,09E-4 m 2 Utsäppet motsvarar ett hå med diametern ca. 1,18E-2 meter str96022.doc

SGC-projekt 96.04 1996-12-19 GSGC.01-G01 6(11) Biaga 4.1 ATMOSPHERIC CONDITIONS Ambient pressure 101350 P a Reference Hight 10 m Wind Speed at ref, hi, 0,5 m/s Air Temperature 290 K Surface Temperature 290 K Surface Roughness 0,05 m Monin-Obukhov Length 18 m Reative Humidity 60 % Absoute Humidity 8,66 gh20/m3 SUBSTANCE CONSTANTS Name Mathane Moecuar weight 16 kg/kmoe Boiing point 111 K Heat of vaporization 510 kj/kg Specific heat (iquid) 3,77 kj/kgk Specific heat (vapor) 2 kj/kgk Dansity of iquid 415 kg/m3 JET MODEL INPUT Reease rate 3,7E-5 kg/s Anga to horizonta 90 deg Nozze Diameter 0,15 m Exit Temperature 270 K Initia Eevation o m Integration Accuracy 0,5 % Maximum Distance 10 m Heat transfer coefficient 20 W/m2/K Passive entrainment coeff, 0,07 Jet entrainment coefficient 0,3 Two-phase vers str96022.doc

SGC-projekt 96.04 1996-12-19 GSGC.D-GO 7(11) 140000 Koncentraton som funktion av radiet avstånd 200 iter gas per timme 120000 e.. 100000 c 80000 ~ 1! 8 60000 c ~ 40000 20000 o o 0,04 0,06 0,08 0,1 Radie, m 0,12 0,14 0,16 0,18 0,2 140000 Koncentration som funktion av axiet avstånd från 200 iter gas per timme 120000 100000 80000 60000 40000 20000 o o 0,2 0.4 0,6 0,8 AvaiAnd, m 1,2 1,4 str96022.doc

SGC-projekt 96.04 1996-12-19 GSGC.01-GO 8(11) Biaga 4.2 ATMOSPHERIC CONDITIONS Ambient pressure 101350 P a Reference Hight 10 m Wind Speed at ref, hi, 0,5 m/s Air Temperature 290 K Surface Temperature 290 K Surface Roughness 0,05 m Monin-Obukhov Length 18 m Reative Humidity 60 % Absoute Humidity 8,66 gh20/m3 ' SUBSTANCE CONSTANTS Name Mathane Moecuar weight 16 kg/km o e Boiing point 111 K Heat of vaporization 510 kj/kg Specific heat (iquid) 3,77 kj/kgk Specific heat (vapor) 2 kj/kgk. Dansity of iquid 415 kg/m3 JET MODEL INPUT Reease rate 0,002 kg/s Anga to harizonta 90 deg Nozze Diameter 0,05 m Exit Temperature 270 K Initia Eevation o m Integration Accuracy 0,5 % Maximum Distance 10 m Heat transfer coefficient 20 W/m2/K Passive entrainment coeff, 0,07 Jet entrainment coefficient 0,3 Two-phase vers str96022.doc

SGC-projekt 96.04 1996-12-19 GSGC.O -GO 9(11) Riskradie som funktion av radiet avstand 1 O kubikmeter gas per timme 140000 120000.. 100000 E.. c 80000 o 8 60000 ~.:! 40000 20000 -' o o 0.2 0,4 0,6 0,8 Radie, m 1,2 Koncentraton som funktion av axiet avstånd 1 O kubikmeter gas per timme 450000 400000 350000.. 300000 E c 250000 i B 200000 ~.:! 150000 100000 50000 o o 0,2 0,4 0,6 0,8 Avsttnd, m 1,2 1,4 str96022.doc

SGC-projekt 96.04 1996-12-19 GSGC.01-G01 10(11) Biaga 4.3 ATMOSPHERIC CONDITIONS Ambient pressure 101350 P a Reference Hight 10 m Wind Speed at ref, hi, 0,5 m/s Air Temperature 290 K Surface Temperature 290 K Surface Roughness 0,05 m Monin-Obukhov Length 18 m Reative Humidity 60 "'o Absoute Humidity 8,66 gh20/m3.' SUBSTANCE CONSTANTS Name Mathane Moecuar weight 16 kg/km o e Boiing point 111 K Heat of vaporization 510 kj/kg Specific heat (iquid) 3,77 kj/kgk Specific heat (vapor) 2 kj/kgk Dansity of iquid 415 kg/m3. JET MODEL INPUT Reease rate O,Q1 kg/s Ange to harizonta 90 deg Nozze Diameter 0,15 m Exit Temperature 270 K Initia Eevation o m Integration Accuracy 0,5 "'o Maximum Distance 10 m Heat transfer coefficient 20 W/m2/K Passive entrainment coeff, 0,07 Jet entrainment coefficient 0,3 Two-phase vers str96022.doc

SGC-projekt 96.04 1996-12-19 GSGC.Q-GO 11(11) 300000 Riskradie som funktion av radiet avstjnd 54 kubikmeter gas per timme 250000 ~ 200000 ~ 'i! 150000 i ::! 100000 50000 o -' o 0,2 0,4 0,6 0,8 1,2 1,4 1,6 Radie, m s1r96022.doc

Sida 97-06-27 RAPPORTFÖRTECKNING SGC Rapportnamn Rapport Författare Pris Nr datum kr 001 Systemoptimering vad avser edningstryck Apr91 Stefan Gruden 100 TUMAB 002 Mikrokraftvänneverk för växthus. Apr9 Roy Ericsson 100 Utvärdering K j esser & Mannerstråe AB 004 Krav på materia vid kringfynad av Apr91 JanMoin 50 FE-gasedningar VBBVIAK 005 Teknikstatus och marknadsäge for Apr91 Per-Arne Persson 150 gasbaserad minikraftvände SGC 006 Keramisk fiberbrännare-utvärdering av Jan 93 R Brodin, P Carsson 100 en demo-anäggning Sydkraft Konsut AB 007 Gas-IR teknik inom industrin. Aug91 Thomas Ehrstedt 100 Användnings- områden, översiktig Sydkraft Konsut AB marknadsanays 009 Läcksökning av gasedningar. Metoder och Dec91 Charotte Rehn 100 instrument Sydkraft Konsut AB 010 Konvertering av auminiumsmätugnar. Sep 91 Oa Ha, Charotte Rehn 100 Förstudie Sydkraft Konsut AB 011 Integrerad naturgasanvändning i tvätterier. Sep91 OaHa 100 Konvertering av torktumare Sydkraft Konsut AB 012 Odöranter och gasokondensats påverkan Okt91 Stefan Gruden, F. Varmeda 100 på gasrörsystem av poyeten TUMAB 013 Spektrafördening och verkningsgrad for Okt91 Michae Johansson 150 gasedade IR-stråare Drifttekniska Instit. vid L TH 014 Modern gasteknik i gavaniseringsindustri Nov91 John Daneius 100 Vattenfa Energisystem AB 015 Naturgasdrivna truckar Dec91 AsaMarbe 100 Sydkraft Konsut AB 016 Mätning av energiforbrukning och Mar92 Kje Wanseius 50 emissioner före o efter övergång ti KW Energiprodukter AB naturgas 017 Anays och försag ti handingsprogram Dec91 Rof Christensen 100 for området industrie vätskevärmning AF-Energikonsut Syd AB 018 Skärning med acetyen och naturgas. En Apr92 AsaMarbe 100 jämförese. Sydkraft Konsut AB

Sida2 97-06-27 RAPPORTFÖRTECKNING SGC Rapportnamn Rapport Författare Pris Nr datum kr 019 Läggning av gasedning med pöjteknik vid Maj92 Fasvik J, Hagund H m f 100 Gostorp, Mamö. Uppföjningsprojekt SGI och Mamö Energi AB 020 Emissionsdestruktion. Anays och försag Jun 92 Thomas Ehrstedt 150 ti handingsprogram Sydkraft Konsut AB 021 Ny äggningsteknik för PE-edningar. Jun 92 Ove Ribberström 150 Förstudie Ove Ribberström Projekt. AB 022 Kataog över gastekniska FUD-projekt i Aug92 Svenskt Gastekniskt Center 150 Sverige. Utgåva 4 023 Läggning av gasedning med pöjteknik vid Aug92 Nis Granstrand m f 150 Lihagen, Göteborg. Uppföjningsproj. Göteborg Energi AB 024 S tumsvetsning och eektromuffsvetsning Aug92 Stefan Gruden 150 av PE-edningar. Kostnadsaspekter. TUMAB 025 Papperstorkning med gas-jr. Sep92 Per-Arne Persson 100 Sammanfattning av ett anta FUD-projekt Svenskt Gastekniskt Center 026 Kodioxidgödsing i växthus med hjäp av Aug92 Stig Arne Moen m f 150 naturgas. Handbok och tiämpn.exempe 027 Decentraiserad användning av gas för Okt92 Rof Christensen 150 vätskevärmning. Två praktikfa AF-Energikonsut 028 Stora gasedningar av PE. Teknisk och Okt92 Lars-Erik Andersson, Ake 150 ekonomisk studie. Carsson, Sydkraft Konsut 029 Cataogue of Gas Techn Research and Sep92 Swedish Gas Technoogy 150 Deveopment Projects in Sweden (På Center engeska) 030 Pusationspanna. Utvärdering av en Nov92 Per Carsson, Asa Marbe 150 demo-anäggning Sydkraft Konsut AB 031 Detektion av dräneringsrör. Testmätning Nov92 Car-Axe Triumf 100 med magnetisk gradiometri Triumf Geophysics AB 032 Systemverkn.grad efter konvertering av Jan 93 Jonas Forsman 150 vattenburen evärme t gasvärme i småhus Vattenfa Energisystem AB 033 Energiuppföjning av gasedad panncentra Jan 93 Theodor Bom 150 i kvarteret Maörten, Treeborg SydkraftAB 034 Utvärdering av propanexponerade Maj93 Hans Leijström 150 PEM-rör StudsvikAB

Sida 3 97-06-27 RAPPORTFÖRTECKNING SGC Rapportnamn Rapport Författare Pris Nr datum kr 035 Hemmatankning av naturgasdriven Jun 93 Tove Ekeborg 150 personbi. Demonstrationsprojekt Vattenfa Energisystem 036 Gasedade genomströmningsberedare för Jun 93 Jonas Forsman 150 tappvarmvatten i småhus. Litteraturstudie Vattenfa Energisystem 037 Verifiering av dimensioneringsmetoder for Jun 93 Thomas Ehrstedt 150 distributionsedningar. Litt studie. Sydkraft Konsut AB 038 NOx-reduktion genom rebuming med Aug93 Jan Bergström 150 naturgas. Fuskaeförsök vid SYSA V i Mijökonsutema Mamö 039 Puserande forbränning för torkändamä Sep93 Sten Hermodsson 150 Lunds Tekniska Högskoa 040 Organisationer med kopping ti gasteknisk Feb94 Jörgen Thune 150 utveckingsverksamhet SGC 041 Fätsortering av fynadsmassor vid Nov93 Göran Lustig 150 äggning av PE-rör med äggningsbox. Eektro Sandberg Kraft AB 042 Deponigasens påverkan på poyetenrör. Nov93 Thomas Ehrstedt 150 Sydkraft Konsut AB 043 Gasanvändning inom pastindustrin, Nov93 Thomas Ehrstedt 150 handingspan Sydkraft Konsut AB 044 PA 11 som materia edningar for Dec93 Thomas Ehrstedt 150 gasdistribution. Sydkraft Konsut AB 045 Metoder att höja verkningsgraden vid Dec93 Kje Wanseius 150 avgaskondensering KW Energiprodukter AB 046 Gasanvändning i måerier Dec93 Charotte Rehn et a 150 Sydkraft Konsurt AB 047 Rekuperativ aurniniumsmätugn. Okt93 OaHa 150 Utvärdering av degeugn på Vämamo Sydkraft Konsut AB Press gjuteri. 048 Konvertering av diesedrivna Jan94 Gunnar Sandström 150 reservkraftverk ti gasdrift och Sydkraft Konsut AB kraftvärmeprod 049 Utveckad teknik for gasinstaationer i Feb94 P Kastensson, S Ivarsson 150 småhus Sydgas AB 050 Korrosion i fexiba rostfria insatsrör Dec93 Uf Nisson m f 150 (Finns även i engesk uppaga) LTH

Sida4 RAPPORTFÖRTECKNING 97-06-27 SGC Rapportnamn Rapport Författare Pris Nr datum kr 051 Nordiska Degeugnsprojektet. Piot- och Nov93 Eva-Maria Svensson 150 fätrörsök med gasanvändning. Gafo 052 Nordie Gas Techno1ogy R&D Workshop. Jun 94 Jörgen Thune, Editor 150 Apri 20, 1994. Proceedings.(På engeska) Swedish Gas Center 053 Tryckhöjande utrustning f6r gas vid Apr94 Mårten Wärnö 150 metabearbetning -- En f6rstudie av MGT Teknik AB GT-PAK 054 NOx-reduktion genom injicering av Sep94 Bent Kar, DGC 100 naturgas i kombination med P A Gustafsson, Mijökons. ureainsprutning 055 Trevägskataysatorer f6r stationära Okt94 Torbjörn Kareid m f 150 gasmotorer. Sydkraft Konsut AB 056 Utvärdering av en industrie gasedad Nov94 Johansson, M m f 150 IR -stråare Lunds Tekniska Högskoa 057 Läckagedetekteringssystem i storskaiga Dec94 Fredrik A Siversand 150 gasinstaationer 058 Demonstration av åg-nox-brännare i Feb95 B Kar, B T Niesen 150 växthus Dansk Gasteknisk Center 059 Marknadspotentia naturgasedade Apr95 Rof Christensen 150 industrieair-stråare EnerkonRC 060 Rekommendationer vid va av fexiba Maj95 L Hedeen, G Björkund 50 insatsrör av rostfritt i viaskorstenar Sydgas AB 061 Poyamidrör för distribution av gaso i Ju95 Tomas Tränkner 150 gasfas. Kunskapssammanstäning Studsvik Materia AB 062 PE-rörs tåighet mot yttre påverkan. Aug95 Tomas Tränkner 150 Sammanstäning av uti6rda praktiska Studsvik Materia AB försök 063 Naturgas på hju. Förutsättningar för en Aug95 Naturgasboagens 150 storskaig satsning på NGV i Sverige NGV- grupp 064 Energieffektivisering av större gasedade Aug95 Lars Frederiksen 200 pannanäggningar. Handbok Dansk Gasteknisk Center 065 Förbättra mijön med gasdrivna fordon Aug95 Göteborg Energi m f 150 066 Konvertering av ojeedade panncentraer Nov95 Bo Cederhom 150 ti naturgas. Handbok. Sydkraft Konsut AB

Sida5 RAPPORTFÖRTECKNING 97-06-27 SGC Rapportnamn Rapport Författare Pris Nr datum kr 067 Naturgasmodeen. Manua får SMHI:s Dec95 Tingnert B, SKKB 150 program rör beräkn av skorstenshöjder Thune J, SGC 068 Energigas och oxyfueteknik Dec95 Ingemar Gunnarsson 150 Energi-Anays AB 069 C02-gödsing med avgaser från gasmotor Dec95 Bent Kar 150 med kataysator Dansk Gasteknisk Center 070 Utvärdering av naturgasfårbränning i Mar96 Henric Larsson 150 porösa bäddar Lunds Tekniska Högskoa 071 Utvärdering av naturgasdrivna IR-boostrar Nov95 OeHMadsen 150 i ugn för puverackering AsgerNMyken 072 Sarurnanstäning av emissionsdata från Jun 96 Hans-Åke Matesson 150 naturgas-, biogas- o motorgasdrivna Svenskt Gastekniskt Center AB fordon 073 Livsängdsbestämning för PE-rör för Ju96 Tomas Tränkner 100 gasdistribution (EVOPE-projektet) Studsvik Materia AB 074 Gasbandningar för fordonsdrift Aug96 OaHa 150 Idestudie. Sydkraft Konsut AB 075 Gasbranschens mijöhandbok Sep96 Jörgen Thune 500 Svenskt Gastekniskt Center 076 Låg-NOx-teknik för gasdrivna processer- Okt96 Mikae Näsund, L TH 150 dagsäge 077 Karakterisering av emissioner från Dec96 K-EEgebäck 150 naturgasdrivna astbiar inom LB Roger Westerhom 50-projektet 078 Uppvärmning med gas i svenska småhus - Nov96 Mikae Näsund, L TH 150 erfarenheter och framtida teknikva ' 079 Handedn. för inst av gasedade Apr97!R-värmare. Rådgivning, anays och Pär Dain, DIT AB 150 genomförande 080 Mikroktaftvärmeverk med Stiringmotor Jan 97 Tornas Nisson 150 Lunds Tekniska Högskoa 081 Naturgasbaserad småskaig kraftvärme Feb97 Mats Nisson 150 inom uppvärmningssektorn L1H/MALMO 082 Kyning och kimatisering av byggnader Apr97 Anders Lindkvist 150 och okaer med hjäp av naturgas Vattenfa Energisystem

Sida6 RAPPORTFÖRTECKNING 97-06-27 SGC Rapportnamn Rapport Författare Pris Nr datum kr 083 Naturgassystemet i Sverige - en teknisk beskrivning Jun 97 Ronny Nisson, KM 150 AO Fordonstankstation Naturgas. Feb95 Per Carsson 50 Paraekopping av 4 st Fue Makers Göteborg Energi A02 Uppföjning av gasedade uftvännare vid Ju95 Rof Christensen 50 Arövs Sockerraffinaderi Enercon RC A03 Gasanvändning för fijedrift. Förstudie Ju95 Gunnar Sandström o (Endast för internt bruk) Sydkraft Konsut A04 Bussbuer. Försag ti mätprogram Jun 95 Ingemar Carsson 50 Ecotrans Teknik AB A05 Värmning av vätskor med naturgas - Okt95 Rof Christensen 50 Bakgrund ti faktabad EnerkonRC A06 Isbidning i naturgasbussar och Nov95 Vovo Aero Turbines o CNG-system (Endast för internt bruk) Sydgas, SGC A07 Större keramisk fiberbrännare. Förstudie Jan 96 Per Carsson 50 Sydkraft Konsut A08 Reduktion av dioxin, furan- och Maj96 H Pamen, M Lampinen et a 50 korfenoer vid avfasförbränning Hesingfors Tekniska Högskoa A09 Naturgas/mikrovågsteknik för sintring av Maj96 Anders Röstin, KTH 50 keramer A O NOx-reduktion genom naturgasinjektion o Apr96 Jan Fensted Pousen 50 reburning. Demoprojekt på Knudmoseverket Vöund R & D Center A Direkttorkning av socker med naturgas Ju96 Rof Christensen (Endast för internt bruk) EnerkonRC o A12 Uppföjning, instaation av gaspanna med Sep96 Bo Cederhom 50 avgaskondensor, kv Hornbåsaren 6, Råå Sydkraft Konsut AB A13 Kassningspaner för gasinstaationer Jun 97 Car-Axe Stenberg 50 Greger Arnesson