Konvertering till naturgasvärme i typområden

Transkript

1 Konvertering ti naturgasvärme i typområden Typområden: - Kästa i Huddinge - Giberga i Soentuna - Norra Angby i Stockhom - Sjukyrkoberget i Uppands Väsby ~01 51~1:~) ~ SwedeGasAB i J 1989 fo/.skning UTVECKiNG OEMONHAATION

2 STOSEB - SWEDEGAS KONVERTERING TILL NATURGASVÄRME I TYPOMRADEN TYPOMRADENo KÄSTA I HUDDINGE GILLBERGA I SOLLENTUNA NORRA ÄNGBY I STOCKHOLM SJUKYRKOBERGET, UPPL V Kje Wanse ius Bo Berggren -o-

3 Förord. Denna rapport är ett samarbetsprojekt mean SwedeGas AB och STOSEB. Arbetet påbörjades hösten Styrgruppens medemmar har varit: Nis-Erik Berg Leif Bodiosson Gunnar Ekatrand Ann Jennervik Lennart Josefsson Utredningsarbetet har gjorts av: Kje Wanseius Bo Berggren Stockhom Energi SwedeGas AB Uppands Väsby Energi SwedeGas AB STOSEB K W Energi Vattenfa avd BES. --

4 KONVERTERING TILL NATURGASVÄRME J TYPOMRADEN INOM STOSEB. Innehåsförteckning: Förord. o. Sammanfattning. Bakgrund 2. Probem 3. Syfte 4. Avgränsningar 5. Metod 6. Potentie marknad i Sverige. 7 Beskrivning av typområdena. 7.1 KÄSTA i Huddinge. 7.2 GILLBERGA i Soentuna 7.3 NORRA ANGBY i Västra Stockhom. 7.4 SJUKYRKOBERGET i Uppands Väsby. 8. Gasdistributionssystem. 8.1 Principdiskussion om 4 bars- eer OD mbarsnät. 8.2 Kostnadsposter för gasdistributionsnät och seriser. 9 Abonnentcentraer 9.1. Individuea abonnentcentraer. 9.2 Lösning med gemensamma abonnentcentraer. -2-

5 10. Konvertering från direkte! ti vattenburen värme Beskrivning av radiatorsystem i två typhus. 10,2 Kostnader för ett radiatorsystem Jämförese -rörs och 2-rörssystem samt temperaturnivåerna 55/45 och 80/40. system med 10.4 Konvertering från direkte! ti uftburen värme Behåa eradiatorerna och kompettera med annan energi. 11. Värmepanna med kringutrustning Va av värmepanna Tappvarmvatten Liten gasmotor som ger e och värme. 12. Skorstenar. 13. TYPOHRADE KASTA HUDDINGE Husens effektbehov Transmissions- och ventiationsberäkningar Energibehov 13.2 Husens värmedistributionssystem Va av värmepannor Totaa kostanderna för husinstaationerna Gasvärmeaternativet Evärmsaternativet Fjärrvärmeaternativet 13,5 Abonnentcentraer Gasdistributionsnät Markbeskaffenhet Dimensionering av gasrörnätet Totaa kostnade för gasdistributionsnätet Några specifika data för Kästa Tota investering för hea området 13,9 Kostnadskakyer Betabart gaspris vid nybyggnad då jämföresen görs mean vattenburen e och gasvärme. -3-

6 14. TYPOMRADE GILLBERGA I SOLLENTUNA Husens effektbehov Transmissions- och ventiationsberäkningar Tappvarmvatten Totat effektbehov per hus Energibehov 14.2 Husens värmedistributionssystem Va av värmepannor Totaa kostanden för husinstaationerna Abonnentcentraer Gasdistributionsnät Markbeskaffenhet Dimensionering av gasrörnätet Totaa kostnaden för gasdistributionsnätet Några specifika data för Giberga Tota investering för hea området Kostnadskakyer Betabart gaspris vid konvertering från befintig ojevärme ti gasvärme. 15. NORRA ANGBY I VASTRA STOCKHOLM Inedning. Husens effektbehov. Energibehov. Va av värmepannor. Abonnentcentraer. Gasdistributionsnät. Skorsten, Betabart gas~ris då befintig vatteburen e konverteras t1 gasvärme. -4-

7 16. SJUKYRKOBERGET UPPLANDS VÄSBY Husens effekt- och energibehov Transmissions- och ventiationsberäkningar Tappvarmvatten Totat effektbehov per hus Energibehov Husens värmedistributionssystem Va av värmepannor Totaa investeringen för husinstaationerna Abonnentcentraer Gasdistributionsnät Markbeskaffenhet Dimensionering av gasrörnätet, Totaa kostnaden för gasdistributionsnätet Några specifika data för Sjukyrkoberget, 16.8 Tota investering för hea området Kostnadskakyer Betabart gaspris då befitiga radhus med direkte! konverteras ti gasvärme Jämförese med fjärrvärme Investeringsjämförese naturgas och fjärrvärme Sjukyrkoberget. BILAGA. Sammanfattnins av en undersökning från VVS INFORMATION där 3 konverterats från direkte ti vattenburen värme med oika värmeproduktionsösningar. hus -5-

8 O. Sammanfattning. Denna utrednin$ visar på teknik och kostnader vid konvertering t1 naturgasvärme i befintiga och nya viaområden. 4 st typområdens har vats ut och detajstuderats. Tidigare gjorda konverterin9sstudier har använt värmetäthet och markbeäggn1ng som in~ångsdata ti konverteringsstudier. Sårana metoder ar aför grova eftersom varje viaområde har egna förutsättningar som kraftigt påverkar kostnadsbiden. De viktigaste tikommande parametrarna är viornas uppvärmningssystem, husutformning samt gasservisängd. Uppvärmningssättet för småhusbeståndet inom den potentiea svenska naturgasmarknaden är: Oja Vattenburen e Direkte Annat st st st st Gastrycket i distributionsnäten inom viaområden kan väjas ti 4 bar eer 100 mbar. Det är ett ekonomiskt övervägande viket gastryck som bör väjas. Som tumrege gäer att i områden med fer än vior är det mest ekonomiskt att använda 100 mbar. I denna utredning har i samtiga typområden vats 100 robars tryck. En noggrann studie har gjorts beträffande kostnaderna att konvertera från direkte! ti naturgasvärme. Föjande sutsatser kan dras: direkteradiatorerna byts ut ti vattenburen värme. skorstenskostnaden är den enskida kostnadspost som varierar mest, från kr ti 20 ODD kr. pannor med suten förbänning fungerar bäst. konverteringstidpunkten bör väjas då det börjar bi dags att reinvestera i eradiatorer och e varmvattenberedare. investering för konvertering ti gasvärme med avdrag för utebiven reinvestering i eradiatorer och e varmvattenberedare är ca ODD kr. Kondens kan uppstå i tegeskorstenar då konvertering sker från oja ti gas. Orsaken är att det är enket att höja verknin~sgraden med gasedning b a genom att trimma in braunarna ti ä~re effekt. Dm fäktgasbrännare väjs är det ampigt att instaera rostfritt insatsrör 1 skorstenen för att undvika kondens. Om atmosfärsbrännare väjs behövs normat inget insatsrör. I denna utredning har hänsyn tagits ti kondensrisken vid vaet av systemösningar. Or ekonomisk synpunkt är det viktigt att hög ansutningsgrad erhås i de områden som ska konverteras ti naturgas. -6-

9 Beräkningar har gjorts beträffande betabart gaspris vid oika tekniska förutsättningar och oika konkurrerande energip.riser. Diagrammen visar det gaspris som behövs for att det ska vara ekonomiskt önsamt för en viaägare att konvertera ti gasvärme. Kurvan nadan visar ett exempe på dessa diagram över batatbart gaspris. Exempet är från Norra Ängbr, och avser vior som har epanna och vattenburen varme. BnALBART GASPRIS öre/k\41 50 NORRA ÄNGOY URITENBUREN E KONUERTERAS TILL GAS -- ELPRIS 55 öre/kwh ELPRIS 45 öre/kwh 20 / / ELPRIS 35 öre/kwh SYOGAS NATURGASTAXA REAL RN!TA O~... ~... REAL RNITA 3% NCRRA»!GBV f~bruj<ning '"" BETfJ..BAAT GASPRIS DA GASPNINA DOCKAS TILL BEfiNTLIG ELPANNA f'~ VATTENBUREN ELV~~. -7-

10 Typområde Kästa. Området har 4 expoateringsområden med radhus och kedjehus, 9 mindre ferbostadshus, barnstuga samt friiggande småhus. Totat 323 hus. Värmetäthet 56 kwh/m 2 Investering för abonnenten 1,85 kr/kwh (husens nettoenergibehov) Investering i gasdistributionsnät 0,65 kr/kwh (husens nettoenergibehov} Typområde Giberga Kedjehus från 1962/63 med ojeedning. Värmetäthet 21 kwh/m 2 Investering för abonnenten 0,85 kr/kwh (husens nettoenergibehov) Investering i gasdistributionsnät 0,68 kr/kwh <husens nettoenergibehov Typområde Norra Ängby. Typområde Sjukyrkoberget, Småhus från 40-taet. Befintigt stadsgasnät finns. Många oika uppvärmningsformer används, Området har ej färdiganayserats pga att fera uppgifter ej enket går att få tag i. Föjande finns: Investering gasrörnät 0,14 kr/kwh <husens nettoenergibehov) Det är såedes en avsevärt ägre investeringsnivå på gasdistributionsnätet jämfört med de andra studerade typområdena i denna utredning. Värmetäthet 44,4 kwh/m 2 Investering för abonnenten 2,35 kr/kwh {husens nettoenergibehov) Investering i gasdistributionsnät 0,38 kr/kwh {husens nettoenergibehov Jämförese i tota investeringsnivå mean gasvärme och ågtemperaturfjärrvärme (Grudis): Naturgasaternativets investering Fjärrvärmeaternativets investering 2,985 mij, kr. 4,310 _,_ Radhus med direkte. En utredning finns om konvertering ti ågtemperaturfjärrvärme, Grudissystemet. -8-

11 . Bakgrund. Många kommuner är idag frågande om vad de ska göra med de viaområden de har. Tidigare har evärme varit naturigt men med stigande epriser är denna ösning inte ekonomiskt attraktiv. Ett av de aternativ som en de kommuner kan få tigång ti är naturgas. 2. Probem. studier för konvertering ti gasvärme finns på grov nivå. Metoden är att basera kakyerna på ett områdes värmetäthet och i viss mån även markbeäggning. Men varje viaområde har sina egna förutsättningar beroende på typografi och de befintiga viornas sammansättning av uppvärmningssystem och områdets värmetäthet. Det behovs en mera detajerad kunskap om varje område för att undvika stora avvikeser på förstudiernas konverteringsinvesteringar. 3. Syfte. Denna utredning ska på detajnivå undersöka kostnaderna att konvertera verkiga viaområden ti naturgasuppvärmning. På sikt är syftet att denna utredning ska fortsätta och sammanstäa fera detajstudier av typområden. Tanken är att det ska vara möjigt att kunna hitta "sitt" typområde då en studie ska göras i en kommun. 4. Avgränsningar. studien är inriktad på befintiga viaområden med individue uppvärmning. 5. Metod. studien baseras på verkiga områden inom STOSEB. Kostnader för edningar i mark har hämtats från verkiga priser i Göteborg. Kostnaderna för instaation av gaspannor och värmedistributionssystem i husen har hämtats från BFR-rapporten ''Naturgasteknik för småhus - Utvärdering av uppvärmningssystem." -9-

12 6. Potentie marknad i Sverige. Nedanstående tabe visar naturgasområdet fördeat hustyper. småhusbeståndet inom på uppvärmningsformer och Med möjiga naturgasområden menas de områden där natur*asedningar, sett i ett ångt tidsperspektiv, kan tankas bi byggt. Uppvärmningsätt. Anta hus (1000-ta) Mö j 1 iga naturgasområden Hea riket Oja Vattenburen e Direkte Annat , 'n ' 7' '7% ' ' ,7' ,67. Summa ' ' Av tabeen framgår att möjiga naturgasområdena har -samma energiprofi som hea riket. - utgör ca 50% av hea riket. Energiförbrukning. Tabeen nedan visar tota energiförbrukning fördeat på huvudsakig uppvärmnin~sform. På grund av att kombinationsmöjigheter forekoromer redovisas både eoch ojeförbrukning. Uppvärmningsätt. Oja Vattenburen e Direkte Annat Summa Energiförbrukning, GWh/år Naturgasområden Hea riket Oja E Oja E Adersfördeningen i hea riket är: Byggn.år före Anta hus 1000-ta Ca 60% av småhusen är byggda före Denna grupp är mycket hetrogen. Merparten av husen kan förmodas vara om- och tibyggda. En tumrege säger att smärre instaationstekniska åtgärder vidtas vart 15 år, En mer genomgripande ombyggnad vart 30 år. -10-

13 7 Beskrivning av typområdena. 7.1 KÄSTA i Huddinge. Området är ett nybyggnadsområde beäget nära Huddinge Sjukhus. Det är indeat i 4 expoateringsiområden, 9 ferbostadshus, barnstuga samt friiggande småhus. Området är panerat för devis fjärrvärme och resten vattenburen evärme. Kakyer är finnas på fjärrvärmesystemet och ett må är att här kunna jämföra fjärrvärme och gasvärme. 7.2 GILLBERGA i Soentuna Området byggdes 1962/63. Kedjehus. Individue ojeedning med centra ojetank. 7.3 NORRA ÄNGBY i Västra Stockhom. Området byg~des under 40-taet. De festa husen är reativt sma. Det finns ett befintigt stadsgasnät i området. Det finna många uppvärmningsformer, gas, oja, e, värmepump och kombinationer av dessa. 7.4 SJUKYRKOBERGET i Uppands Väsby. Uppvärmningsformen är direkte Området har studerats för försörjning med fjärrvärme enigt GRUDIS-systemet. Ett syfte med vaet av detta område är att kunna jämföra Grudis-systemet och gasvärmesystemet. -11-

14 8. Gasdistributionssystemet. ( STOSEB11 > 8.1 Principdiskussion om 4 bars- eer 100 mbarsnät. Det svenska naturgassystemet är i princip uppbyggd som bid 9:A visar. Vid tryck över 4 bar används ståedningar. Vid tryck av högst 4 bar används pastedningar. För viaområden förekommer två trycknivåer i distributionsnätet des 4 bar och des 100 mbar. FBa.oEL.NtNC-SL.E"ON. CJObc,r stbct VIL.L.AOMtMDe MSTJ<YCk: 100><6~> VILLA OMAAD<= CH>S~YLI<- 4 b4 /OO.,b. RE~ it. RtGERST"I}i/OI.J Normat är det ett ekonomiskt övervägande viket gastryck som väjs. Den ägre trycknivån, 100 mbar, medger något biigare abonnentcentraer men kräver att en gemensam regerstation byggs som tar ned trycket från 4 bar ti 100 mbar. Som tumrege i Sverige är att det behövs vior för att det ekonomiskt ska öna sig med en regerstarion. Nyare komponenter har emeertid abonnentcentraer för 4 bar at en tendens att väja 4 barsnät i gjort biigare. Det viaområden. finns I denna utredning har i samtiga fa vats 100mbars nät. Områdena är reativt stora och kan motivera en regerstation. Det är endast marginet som 4 barsnätet medför bii~are edningsnät genom att kenare gasedningar kan v8jas. En orsak ti detta är att det är standard att inte använda kenare rördimension än Dy 63 mm i gatumark och Dy 32 i servis. Nackdearna med 4 barsnät är att en dyrare reguator med snabbavstängare och äckavbåsare kommer ti. Dessutom krävs att varje servis förses med servisventi i gatan. Vid 100mbar räcker det om grupper på vior är avsektionerade. Ungefärig kapacitet i pastedningar. 100 m bar 4bar Dy kw 350 kw Dy " 2000 " Dy " 7000 " Dy " " -12-

15 8.2 Kostnadsposter för distributionsnät och serviser. Priserna inkuderar: Materia, schakt, återfynad, cöräggningsarbete, ytbeäggning, beredning, projektering, byggedning, kontro, dokumentation och koordinatinmätning. Priserna är verkiga från Göteborg. I Skåne är priserna ägre och i Stockhom högre. Vi har även kunnat konstatera att de danska priserna är ara ägst, ca SOk av denna istas priser. Dy i mm Parkmark era 450 morän 450 berg Tikommande kostnader ti parkmark: Gatumark ädre än 1970 grus asfat Gatumark yngre än 1970 grus a_s_f_a-1t _5 +-_1_2_5 +-_1_5_ j Kostnadsreducering om befintiga schaktmassor kunnat återanvändas Ser vi ser Lera Dimension Dy Grus Berg Ater- Skjutstä- n~ng av ni ng rorav raket buskar ----,

16 9. Abonnentcentraer. Bid 9:A visar de komponenter som ingår i abonnentcentraer. Med abonnentcentra menas den utrustning som är instaeras kring gasmätaren. Kostnaderna är oika beroende på inkommande gastryck. Emeertid med de komponenter som idag finns på marknaden är kostnadsskinaden mean abonnentcentraer för 4 bar och 100 mbar mycket iten. Vid denna dimensionering och kostnadsberäkning förutsatts att varje gasmätare beastas med 12 effekt ast. har kw 100mbar bar Servis (sista biten som går upp ovan mark) Huvudavstängningsventi F i ter Reguator med snabbavstängare o äckavbås 500 Reguator 300 Gasmätare, temperaturkompense rad Gasmätare, norma Skåp t i 11 abonnentcentra Arbetskostnad för montering av ~omk<;nenterna s ap. -14-

17 BILD 9:A Kostnader för några typexempe på abonnentcentraer. 100 mbar 1200 kr kr 4 bar 1200 kr kr 100 mbar 1200 kr kr - ; ( r 4 bar 1200 kr kr 100 mbar 50 kr kr -15-

18 9.2 Lösning med gemensamma abonnentcentraer. Iden är att en gemensam utomhuspacerad abonnentcentra anordnas för fera radhus. För de områden som denna utredning omfattar är det endast Sjukyrkoberget i Uppands Väsby som devis har använt denna ösning. Varje radhus får egen gasmätare viket innebär att separata gasednin*ar måste dras mean gasmätare och radhus fram ti vårmepanna. Avsikten med att pacera abonnentcentraen utomhus är att aväsningen kan ske utan att de boende behöver störas. Dessutom kan det vara svårt att få någon radhusägare som är viig att uppåta utrymme för de andras gasmätare i sitt hus och med de besvär som detta kan eda ti. Gasedningarna från abonnentcentraen kan antingen dras i käarutrymmena eer på vinden. De festa käarutrymmena är inredda. Detta eder ti att gasedningarna kan störa utseendet i rummet där edningarna passerar, Radhusägaren kan frestas ti att bygga in edningarna och han/hon kanske inte känner ti de särskida kraven som gäer för gasedningar. Probemet är inte särskit stort men man bör ändå ha det i åtanke. Aternativt kan gasedningarna från abonnentcentraen dras i vindsutrymmet. Fördeen är att detta utrymme inte har något värde som konkurrerar med gasedningarna. Vindsutrymmet brukar dessutom vara vä ventierat viket är en förde där gasedningar dras. En nackde är att en eventue gasäcka kanske inte upptäcks eftersom den äckande gasen inte eds ut ti ett utrymme där fok iband uppehåer sig. Om gasedningen dras på ouppvärmd vind måste materiaet vara tiåtet för denna temr.eratur. Kopparrör uppfyer kravet. Idag är storsta tiåtna koppardimensionen DN 25 viket räcker för dessa rahus. Eftersom naturgasen är torr finns ingen risk för kondensutfäningar inne i edningarna såsom faet var på stadsgastiden. Fördeen med gemensam abonnencentra är att 4bars tryck kan reduceras ti 20mbar i en gemensam reguator. Bi d. Principschema på gasedningsdragning på vind..,.!ii A5, CEHTP.. P;:_, "-'A J J /////, o

19 Sammanräkning på fördear och nackdear med gemensam abonnentcentra. Fördear: -Biigare abonnentcentra/radhus -Lägre kostnad för servis/radhus -Mindre edningsdragning i gatorna. -Lättare att äsa av gasmätarna. -Sipper gräva i trädgården för varje hus. Nackdear: -Längre edningsdragning från gasmätare ti gasapparat. -Servitut måste ordnas för edningar som passerar grannes hus. Totaa kostnaderna för oika storekar på bonnentcentraerna. De oika dekostnadsposterna finns i biaga. nedan visas endast totasummorna. Vid denna dimensionering och kostnadsberäkning förutsatts att varje gasmätare beastas med 12 effekt ast. Här har kw 2 gas- J gas- 4 gas- 5 gas- 6 gasmätare mätare mätare mätare mätare Abonnentcentraer 4 bar Summa Abonnentcentraer 100 mbar Summa j 7 gasmätare -17-

20 10. Konvertering från direkte! ti vattenburen värme. Detta kapite beskriver principer och investeringskostnader för de fa hus med direkte! ska konverteras ti gasvärme. Det är ett radhusområde i Göteborgs som har speciaanayserats och vars resutat med kommentarer redovisas här Beskrivning av radiatorsystemen i två typhus. Värmesystemet är dimensionerat för 55/45 system. Radiatorer har pacerats under varje fönster. En förmånig edningsdragning har kunnat användas genom att den horisontea sträckningen har kunnat göras gemensamt i käarpanet. Biderna D:A och D:B visar värmedistributionssystemet med radiatorer för ett gavehus och ett mitthus Kostnader för ett radiatorsystem. Instaationskonstnaden för radiatorsystemet har hämtats från 4 oika hå. En stor entreprnör. En iten entreprenör. En kakyatorkonsut. Latdata. Priserna varierade mean ti kr exkusive moms. Medevärdet är såedes kr Jämförese -rörs och 2-rörssystem samt system med temperaturnivåerna 55/45 och 80/40. Denna studie är gjord för att se om det finns något sätt att få ner kostnaderna för radiatorsystemet. 2-rör 55/45 2-rör 80/40 -rör 55/ kr exk moms _,,_ Normat brukar 1-rörssystem bi biigare än två-rörssystem men inte i detta fa. Orsaken är att 2-rörssystemet kan instaeras på ett ovanigt förmånigt sätt. En högre tem~eraturnivå på radiatorsystemet ger en reducering pa investeringen med ca 10%. Eftersom ett 80/40 system ur verkningsgradssynpunkt <även med kondensationspanna) är ikvärdig med ett 55/45 system väjs 80/40 systemet. -18-

21 stapediagrammet nedan visar fördeningen mean de oika kostnadsposterna för ett 80/40 system. K r o n Q r ~Rad i ffiedn []Arb.!TIOMk. Husets totaa konverteringskostnad Omkostnadspåägg 1400 kr Arbetskostnad 9500 kr Ledningar Radiatorer Summa 2800 kr 7300 kr kr Hedekostnad/radiator: = kr. Denna medekostnade är ägre än normafaet. Som tumrege för andra hus kan användas kr/radiator. Med denna tumrege bohövs ofta ingen transmissions- och ventiationsberäkning utföras för husen, det räcker med att räkna antaet radiatorer Konvertering från direkte! ti uftburen värme. En aternativ ösning ti vattenburen värme är uftburen värme. Vid jämförese mean de båda systemen har framkommit att det är endast mycken iten skinad i investering. Dock avgör de okaa förutsättningarna. Vi har därför vat att i samtiga fa väja vattenburen värme därför att denna ösning är mera genere. Samma resonemang gäer för govvärme. I ett fåta fa är en sådan ösning biigare än vattenradiatorer Behåa eradiatorerna och kompettera med annan energi. några andra utredningar har man öst direktekonverteringen genom att behåa befintiga eradiatorer som karasskydd. I något fa har direkteradiatorerna används som regering av värmen. Vi har vat att byta ut värmesystemet het. Motiveringen är att den gång eradiatorsystemet ska reinvesteras är det mer ekonomiskt att göra en fuständig konvertering. Att använda eradiatorerna som spetsast är inte bra för edistributören även om konsekvenserna av detta inte idag syns i etariffen. -19-

22 BILD 10:A SEKTION A- -A A

23 BILD 10'B _j_. J scwrum.-. sovrum - sovrum sovrum ~ i 15 Ö9t1! ha.j>... ~ 2.2 kik i sovrum ~--.,..J r--,. ~-r sovrum '' ' TP'J-5H. TP.;Lot~ ~ ~ vardagsrum vardagsrum >... ' -..,...,. '' ha ha -21-

24 11. Värmepanna med kringutrustning Va av värmepanna. Biderna :A och :B visar oika principer på gaspannor. De panntyper som passar bäst då euppvärmda hus ska konverteras ti gasedning är de med sutna förbränningsrum som har terminaansutning. Med terminaansutning menas att avgaser och förbränningsuft eds i ett dubberör. Intaget av förbränningsuft och bortedande av avgaser kommer då att ske på samma stäe. Med sutet förbränningsrum finns föjande förde: - pannkroppen är suten och så tät att förbränningen inte påverkas av husets egna ventiation. Med terminarör är fördeen: -avgaserna kan säppas ut genom yttervägg eer med kort skorstenshöjd över tak. Sådana ösningar förbiigar instaationen i hus som inte har skortsten från början. Den panna som vats i detta fa är Vaiant som är den enda pannan av den typ som beskrevs ovan och som för närvarande är ~astypgodkänd, Denna panna kan evereras som en sårskid panna som koppas ihop med en varmvattenberedare eer inbyggd i 60*60 skåp tisammans med varmvattenberedare. Bid :C visar två koppingsschema des för panna med inbyggd varmvattenberedare och des panna med separat "spit" beredare. -22-

25 BILD 11, A, ELÄKTGASPANNOR PANNA MED ÖPPET FÖRBRÄNNINGSRUM ~ ' i ~~ e1 ' o o SKORSTEN ERFORDRAS PANNRUM ERFORDRAs PANNA MED SLUTET FORBRÄNN NGSRI.Lt: /'-.. /'-.. ~ - b ~~ o o o SKORSTEN ERFORDRAs FÖRBRÄNNINGSLUFTKANAL ERFORDRAS KAN UPPST ÄLLAS BYGGNADSBOST ADSDEL M-001/114-EG -23-

26 BILD 11'B A WOSFARSPANNOR PANNA MED ÖPPET FÖRBRÄNNINGsRUM /"-. ~ o SKORSTEN ERFORDRAS PANNRUM ERFORDRAS PANNA MED SLUTET FÖRBRÅNNINGSRUM ' ' -!( ' o o o FÖRBRÄNNINGSLUFT OCH AVGASER LEDS TERMINAL SOM KAN VARA HOR SONTELL ELLER VERTIKAL F ÅR UPPST ÄLLAS BYGGNADSBOST ADSDEL TERM~NALENS LÄNGD BEGRÄNSANDE F AKT OR -24-

27 BILD 11 'C RAOIA.TORfk! Y --j'--i j G-\'":> 1 J~--_; P-\'':o sv2-wa--... Pt.NI-1/, L _J p UNITUPPSTI\LLNING ~j ' v v (, ~--- GT/-vxv !,-- RAOIATORfR Gt-v~- - ' a r-sv1-vv8 t--0--~-irc-v~ ,! 1 - -vs / YY6 r G \ -VX\' to ' -vxvt ~! ~ ' "--,1- --'! jrc-vx\ ~ ' Y AUT O'U. T IKSK kr> 9 =1- JIU ELC G.&.SPANNA! SPL I TUPPSTALLN I NG -25-

28 11.2 Tappvarmvatten Tappvarmvattenberedningen kan ske på två sätt. Bid. Konstant pannvattentemp o shuntregering Traditione shuntregering. Funktionen är att en drifttermostat håer pannans vatten kring 70-BO&C. Tappvarmvattnet värms av det varma pannvattnet. Värmen ti radiatorerna regeras med hjäp av en shuntventi. ~, ~ RAO I IIIIII joouiii 8 f:i. 70'' PANNA "35., i $,t'v~ "': ["~ f 7:'c Gidande regering. Värme ti radiatorerna regeras med att brännaren brinner oika ånga perioder. Brännaren tänds ca var J:dje minut. Radiatorvattnet går rakt in i pannan viket innebär att pannvattentemp och radiatortemp är ika. Tappvarmvattenberedningen ~örs i ett separat förråd som addas genom att en vaxetventi stänger radiatorfödet och istäer koppare in varmvattenberedaren under en addningsperiod. ~S' IRIIP PANNA..., '3:f"C: = ~ " '3~-t,s c ~ IIIIII ~ vxx n VI< NTIL. Bi Id. Gidande regering. Varmvattenberedaren addas under addningsperioder. W f' ';'O't '.., Fördeen med växeventi som addar en varmvattenberedare är att förrådet kan göras mindre. Detta beror på att addningen av förrådet sker snabbare eftersom hea panneffekten går ti varmvattenberedaren under addningsperioderna. Emeertid får inte panneffekten vara för iten. En ämpig minsta effekt är ca 12 kw o 100 varmvattenförråd. -26-

29 För vior beräknas 3 kw - som tikommande sammanagrad medeeffekt för tappvarmvattenberedning ovanpå effekten ti radiatorsystemet. Detta gäer både för shuntregering och gidande regering. Energibehov för tappvarmvattenberedning varierar mean kwh/år. I denna utredning har vats 4000 kwh/år (netto). -27-

30 11.3 Liten gasmotor som ger e o värme. Beskrivning av en ösning med 3 kw gasmotor. Id8n (presenterad av AF> är att behåa befintiga eradiatorer för att hindra karas vid utomhustemperaturer under 0 C. Basvärmen kommer från en centrat pacerad aerotemper. Een genereras av en gasmotor. Genom denna ösning behövs inte ett het nytt vattendistributionssystem byggas upp i vian. Detta papper är en vidare fundering på hur en sådan anäggning kan utformas. Syftet är att renoda merinvesteringarna reativt en konvertering ti vattenburet system. CENTR:PL T PLACERPD Af:ROTE:t.PER BEfiNTLIGA ELRADIATORER T>AD GASPANNA GAS """"' EL ---igen. EL30%=3kW GAS IN 100 % =10 kw VAAtrE 40% = 4kW f örluster 30% En traditione gaspanna instaeras med inbyggd tappvarmvattenberedare, Gaspannan svarar ensam för energieveranserna ned ti utomhustemperaturen 0 C. Vid ägre utomhustemperatur startar gasmotorn som driver en egenerator. Gasmotorn ska kunna gå kontinueri~t och effektuttaget regeras med motorn. Ekraften gar ti eradiatorerna och värmen från kyvattnet går ti aerotempern. För att håa nere investeringarna anordnas ingen värmeväxare för att ta tivara värmen i avgaserna. Under de ara kaaste dagarna då gasmotorn inte ensam karar effektbehovet går gaspannan in och spetsar. Biaga A visar ett varaktighetsdiagram med de oika asterna inagda. -28-

31 Investeringskaky. Kakyen jämför mot en vanig konvertering med gaspanna och vattenradiatorer. Endast särskijande investeringar tas upp. Vinst genom att ett nytt vattendistributions system inte behöver byggas. Aeroternper med instaation edningar o Gasmotor o e generator Inkopping av gas ti gasmotorn Inkopping av kyvatten t i 11 gasmotorn Inkopping av ageneratorn ti eradiatorerna styrsystem för dockning av gasmotor ti gaspanna Vinst kr kr kr kr kr kr kr kr Ti detta kommer större föruster från gasmotorn jämfört med en gaspanna. Om gasmotorn monteras på gaspannan redan vid fabrik är det troigt att instaationskostnaderna kan sänkas. Försag. Försaget innebär att AF får i uppdrag att skriva ett upphandingsunderag för instaation av ovanstående anäggning hos någon intresserad direktevärmekund. Gasen kan utgöras av gaso från en sk 6-pac faskor <=180 kg). För att kunna avgöra om aternativet med gasmotor/egenerator är ekonomiskt atraktivt bör en anäggning utföras. Någon teoretisk studie i förväg är inte nödvändigt eftersom de stora osäkerheterna är på investeringssidan, hur man ska kunna styra det hea samt hur famijen uppfattar jud och värmekomforten. -29-

32 BILD 11:0 VARA K_T_GJ:-1 f!s DIAGRAM kw EfFEki13EHuV A 7.' o (Oo 1 q '[O '1 ~ ::J :J ---\ so -' QIIZEKO~L UPI'VXRHO VIL-'!, M~'f E' F 13E"I+OV DkW ~Brr: v~~m.. T-"\PVV G-12:.LAtJDVA 1 R.Y\IO' F!'.Åt.J C~LT PLI'L~R.AO VPrTTEIJAEIZ-oTGMPt;7?. t \, : _ ', ', '..'.. ~ JO J 1 D \FRÅIJ\\ o 8 ~,?G~ /000 IIM~P.I. VfE'TE"HPI?R.f!'t<A? LA 0 C- -30-

33 12. skorstenar Vid konvertering av befintiga ojeedade anäggningar måste man vara observant på risken för kondens. Orsaken ti att kondens ofta inträffar vid gaskonvertering är att gaspannorna är effektivare dvs har bät tre verkningsgrad. Det är enket att trimma in en gaspanna på åg gaseffekt. Frånvaron av svave gör att man kan sänka avgastemperaturen utan risk för svavesyrautfäning i pannan. Sammanfattningsvis finns de stora probemen hos tegeskorstenarna. Orsaken är des tegets dåiga isoeregenskaper och des att ädre tegeskorstenar ofta är för stora för gaspannor.nstaation av atmosfärspannor med dragavbrott har visat sig kara sig bra från kondensprobien i tegeskorstenar. En skorstenshandbok, bekostad av gasbranschen, är hösten 1989 färdigstäd och där finns råd. I denna utredning har hänsyn ti kondens tagits då de oika ösningarna har vats. Reativt ojeedning kan annorunda ösningar väjas på utsäppspatser för avgaserna. Detta beror på avgasernas renhet. Hänsyn måste främst tas ti kväveoxidutsäppen (NOx). Vaet av skorstensösning är en av de största posterna som kan påverkas vid konvertering från vattenburen evärme eer direkte! ti naturgas. De oika ösningarnas investering varierar från kr ti ca kr. Den ösning som ger ägsta investering är en termina rakt ut genom vägg. Termina 2 m rakt ut genom vägg kr Termina 4 m över tak, 2 genombrytn, kr Termina 6 m över tak, 3 genombrytn kr Traditione bockskorsten ca kr Diden nedan visar exempe på möjiga utsäppspatser. -31-

34 <STOSEBO > 13. TYPOMRADE KASTA I BUDDJNGE Husens effektbehov Transmissions- och ventiationsberäkningar. En sammanstäning på effektuppgifter har erhåits för oika områden och för vissa hustyper. En iustrationspan skaa 1:2000 har används. Samtiga hus inom området har antagits bi gasansutna. Effekter: Exp omr Väst 50 hus 375 kw Norr 35 hus 262 kw Berget 65 hus 390 kw öst 18 hus 135 kw Friiggande vior 143 hus 1073 kw Ferbostadshus o barnstuga 12 hus 640 kw Summa 2835 kw Gaseffekt vid 927. pannverkningsgrad = 3080 kw. ' )' "' ' Q FL.EM.INqSBE;?; \ ' \ ' -32-

35 Energibehov Netto 2835 * 2300 = kwh/år Brutto vid 88% årsverkningsgrad kwh/år 13.2 Husens värmedistributionssystem. De aternativ som är panerat är vattenburen evärme samt fjärrvärme. Detta innebär att husens värmedistributionssystem är ika för aa aternativ och någon anays av detta görs inte Va av värmepannor. I samtiga fa väjs gaspannor med sutna förbränningsrum och med terminaansutning. Utoppet för terminaen redovisas des genom vägg och des genom tak. För att i ett senare skede kunna göra ).ämföreser med evärme och fjärrvärme har kostnader for evärmeinstaationer redovisats Totaa kostnaderna för husinstaationerna Gasvärmeaternativet kr Suten atmosfärspanna med inbyggd varmvattenberedare Väggtermina Taktermina Panna ink VVB Panna ink brännare, cirkpump expansionskär o termina VVB 110 med omkastarventi Regerutrustning Arbetskostn för ovan Gasrör 2m, värmerör ti radiatorkrets (o VVB>, montage gasmätare samt armatur 100 Intrimning, driftsättning 500 kr kr kr O Summa Omkostnadspåägg 7'7, Summa O O För ferbostadshusen och barnstugorna har ej motsvarande anayser gjorts på int";taationskostnaderna. För enkehets sku proportioneras investeringen från vians 12 kw ti ferbostadshuserts 50 k~. Denna metod används även i evärmeaternativet. suten atmosfärspanna spit med ny varmvattenberedare Väggtermina Taktermina -33-

36 Tota investering av gasvärmeinstaationerna i Kästa. 161 vior/radhus med väggtermina 150 -"- med taktermina (Det är inte i aa vior väggtermina kan användas pga huskonstruktion.) 12 st fastigheter Summa OOOkr OOOkr 400 OOOkr OOOkr Evärmsaternativet Epanna med inbyggd VVB kr Epanna 2 med inbyggd automatik o sep VVB kr Epanna 3 med frånuft värmepump kr Epanna 7-9 kw VVB 110 ink Epanna 9 kw VVB 150 kw Rör, ventier, exp.kär, cirk. pump ingår Styr o reger J 500 ingår Epanna 9 kw, frånuftvp. 2 kw, Styr o reger, ROr, pumpar, ventier mm Arb. kostn Summa Omkostnadspåägg 7% Summa Tota investering i evärmsaternativet 311 vior o radhus 12 ferbostadshus Summa B 180 OOOkr OOOkr OOOkr Fjärvärmeaternativet. Nå~ra investeringsnivåer har ej tagits fram för fjarrvärmea!ternativet. I verkigheten kommer området att få en kombination av fjärrvärme och e värme. Det värdefua vore givetvis om hea detta verkiga område hade kunnat jämföras med ett gasvärmeaternativ. -34-

37 13.5 Abonnentcentraer. Generet väjs utomhusp.acerade gasmätare instaerade i skåp. Mätarna år försedda med temperaturkompensering. I radhusen väjs annan ösning. I radhusen dras gemensam gasedning i käaren och abonnentcentraerna paceras inti gaspannan.i priset för abonnentcentra ingår ande av gemensam distributionsedning i radhusängan. Anta abonnentcentraer och pris: Vior o småhus Radhus Ferbostadshus 246 st a' J 300 kr 65 st a' kr 12 st a' kr Totaa kostnaderna för aa abonnentcentraer bir kr. =========== 13.6 Gasdistributionsnät Markbeskaffenhet. Schakt i berg 960 m för gatuedningarna. serviserna är det 855 m bergschakt. För Dimensionering av gasrörnätet. Bid 13:A visar ett principschema över gasrörnätet. 100 robarsnät väjs. Matning från en 4 bars edning sker från Katrinebergsvägen på den östra deen av området. En regerstation tar ner trycket ti 100 mbar. Totaa gaseffekten är kw. Föjande dimensioner har erhåits. Dy 63 mm Dy 90 mm Dy 125 mm Serviser, Dy 32 mm m 720 m 220 m medeängd 12m/servis. 263 st ger 3156 m. De 65 radhusen har totat 5 serviser. Därav det ägra antaet serviser mot anta hus i uppstäningen ovan. Servisventier Dy 32 Gatuventier Dy 63 Dy 90 Dy st 18 st 3 st 2 st Totaa kostnaden för gasdistributionsnätet ink regerstat i on kr ============ -35-

38 BILD 13:A ',.,. o s [ I I o o c> "' <-' '"" "' "' ' ' r ' { o <;! " M "' ~ ""ö a o r ~ <5 o ~ c' r c ~ '" ~ d- r ~ 6 o ~ M G ~ "'~ M c ~ -36-

39 13.7 Några specifika data för Kästa. Områdets yta är Anta hus Nettoenergibehov varmvatten Bruttoenergibehov värme o m st kwhår kwhår Värmetäthet 56 k-hm 2 Sammanagrat nettoeffektbehov kw 13.8 Tota investering för hea området. Gaspannor o gasbrännare Abonnentcentraer Gasdistributionsnät Summa kr kr kr kr Investering kwh för abonnenten (panna, bränn o ab centra ) 1,85 krkwh (netto) 1,62 krkwh (brutto) Investering kwh i gasdistributionsnät 0,65 kr!kwh (netto) 0,57 krkwh {brutto} 13.9 Kostnadskakyer. Första kakyförsöket bygger på 15 års avskrivning och fast penningvärde. Ränta 6'i. Annuitet O,J'i,, Gasvärmen ska i senare skede jämföras med ett evärme och ett fjärrvärmeaternativ. Det är redan besutat att fjärrvärme kommer att gäa för de gruppbyggda husen. Resterande hus får evärme, Den kostnad som här redovisas är såedes enbart gasvärmeaternativet. Abonnentkaky (exk moms) 0,103 * 185 örekwh = 19,06 örekwh (netto) 0,103 * 162 öre!kwh = 16,69 örekwh (brutto) Gasrörnät: o, 103 ' 65 öre/kwh = o, 103 ' 57 öre/kwh = 6,70 5,87 öre/kwh (netto) örekwh (brutto) -37-

40 13. O Bet~bart gaspris vid nybyggnad då jämföresen görs mean vattenburen e och gasvärme. Beräkningarna i diagrammet baseras på medevärdespriser för de aternativ som är redovisade för Kästa här i kapite 13. I beräkningarna är hänsyn tagen ti vinst/förust på hushåsetaxan. Arsverkningsgraderna för e- respektive gasvärmeanäggningarn ingår. Exempe: en via med beräknadeförbrukning k~h/år för värme och tappvarmvatten har ett betabart gaspris på 35 öre/kwh om epriset är 45 öre/kwh. Sydgas gastaxa ti nya vior är Ansutningsavgift 8 Fast årig kostnad Rörigt energipris inagd som kurva, 000 kr 500 kr 21 öre/kwh BET.AL BART GASPR IS öre; /k~ 50 KiiSTR - IIJOD N6E NYII IIUS, IJIITHNBIJREN ELIJiiRME.JiiMFÖIIT MED 6RSIJiiRME 40 r " :--.-= ~ ~ ELPRIS 55 öre/kwh ELPRIS 45 öre/kwh ELPRIS 35 öre/kwh SYOGAS NAT\JRGASTAXA 1989 RE >L R;.t.NTA 0% a a REAL R~TA JX forbrukning k"' KA'STA, BETALBAAT GASPRIS f~ NYA VILLCR Oj!R ALTERNATIVET PR VATTENBUREN EL -- ~=-?' -38-

41 14. TYPOMRADE G!LLBERGA I SOLLENTUNA Husens effektbehov Transmissions- och ventiationsföruster. Området består av 1/2 pans käarösa kedjehus. Byggnadsår 1962/63. Uppvärmd yta är m 2 i grundutförandet. Enstaka om- och tibyggnader förekommer. Bid 4:A visar panösning och fasad. Husen är ansutna ti en centra ojetank som ägs av Statoi. Kontraktet går ut Vi har tigång ti ojeförbrukningar för 4 hus. Med edning av husritningar och energiförbrukningsstatestik har transmissions och ventiationsförusterna bedömts ti ~ 6,6 kw Tappvarmvatten. Fannpåsaget för tappvv beräknas ti 3 kw Totat effektbehov per hus. Nettoeffektbehov ~ 9,6 kw Bränseeffekt vid 92% pannverkningsgrad = 10,4 kw Energibehov. Netto 9,6 * 2300 = 22 IDO kwh Brutto vid 85% årsverkningsgrad= kwh 14.2 Husens värmedistributionssystem Husen har befintiga vattenburna distributionssystem som går att använda för gasvärme Va av värmepannor. Det bir oika ösningar beroende på förutsättningarna. Kan den befintiga ojepannan användas bir konverteringskostnaden reativt åg. Befintig ojepanna är pacerad i ett separat utrymme innanför tvättstugan. Skorstenen är ett rökrör monterat rakt ovanför pannan. Där den ursprungi~a ojepannan har utbytts någon gång bedöms den bästa osniogen vara att endast instaera en fäktgasbrännare i befintig panna. I de fa ojepanna är från 1963 eer där epanna instaerats bedömspannbyte vara erforderigt. Eftersom vi inte känner ti detajerna om befintig skorsten väjer vi gaspanna med öppen förbränning för att vara på säkra sidan att inte kondens inträffar, I de fa fäktgasbrännare instaeras i befintig panna anordnas ventiation i skorstenen med ett diam 50mm knärör. -39-

42 14.4 Totaa kostande för husinstaationerna. At. Byte av ojebrännare ti gasbrännare. Brännare Gasrör 5 m, montering av gasmätare Montering av knärör i skorsten Intrimning driftsättning Summa 7 OOOkr kr At 2. Byte ti fäktgaspanna Panna med inbggt förråd ink värmereg ering Brännare Gasrör 5 m, montage gasmätare kr Montering av knärör i skorsten 400 Demontering panna Intrimning, driftsättning Summa kr At 3. Byte ti öppen atmosfärspanna. Öppen atmosfärspanna med inbyggt förråd 120 ink värmeregering!b 300 Gasrör 5 m, montage gasm. 000 Demontering panna 100 Intrimning driftsättning 100 Summa kr -40-

43 Föjande fördening av instaationer på det totaa antaet hus ; 173 st, som ingår i området: 50% antas ha instaeratepannor och där väjes aternativ 3 som gasösning. 87 hus a' kr = kr O% gama ojepannor. At 3 väjes. 17 hus a' kr ~ kr 40% nya ojepannor. At väjes. 69 hus a' kr= kr Tota investering för hea området: Summa kr kr kr kr 14.5 Abonnentcentraer. Abonnentcentraen instaeras i pannrummet. gastryck 100 mbar. Utgående 20 mbar. Kostnad 2000 kr/anäggning Tota investering för 173 hus = kr Inkommande 14.6 Gasdistributionsnät Markbeskaffenhet. 10 ;. berg Av ytan beräknas 70% utgöra asfat Dimensionering av gasrörnätet. Matning ti området beräknas ske från sydvästra deen där Ytterbyvägen går in i området. Gastrycket i matningsedningen är 4 bar. En regerstation tar ned trycket ti 100 mbar. Bid 14:8 är en karta som visar en de av området, den de där matningen sker och där regerstationen är pacerad. Bid 14:C är ett gasrörnät med effekter och dimensioner inagda. Där ej edningsdimensionen är utsatta är dimensionen Dy=63 mm. Serviser, medeängd 13m/servis Dy 32mm 173st ger 2250m Totaa kostnaden för gasdistributionsnätet. Distributionsnätet utgörs av: st regerstation som tar ned gastrycket från 4 bar t i mbar kr Gasdistributionsnät kr ~ ~~~~ Summa kr -41-

44 BILD 14-,A '!-- T. ~'tc.ft4p I 1Ft c-_... e å~< ~ ~ p c::r k PI( ~ bp ~'-t ~... ~ rv~t'rr if f I.Pt"H".r R /4p ' ~ssnwu 1- FASAO HOT VÄ$ -42-

45 . -'::!~"" _,.. ',..-- '. ~ GJ -r f ~----~ '(.&t:t.o <>:a \ _./' 8 ( \ ~ \' \ ROTEBRO ' / \ ' \ \ \ / ' ] J '

46 BILD 14'C Gi.LEE"I<C'A SoL.Lt:::WTIJIJA _grp_f?jci _L ct. L_ 4W..r RE C. o ~ 90 too... too..v,,, <o 61 o u '3 --+ tii2\ \ /' -44-

47 Värmetäthet 21 kwh/m~ Sammanagrat effektbehov 626 kw 14.8 Tota investering för hea området kedjehus. Gaspannor, gasbrännare kr Abonnentcentraer Gasdistributionsnät Summa OOOkr Investering k~h för abonnenten {panna, brännare och abonnentcentra) 0,85 kr/kwh {netto} 0,72 kr/kwh <brutto} Investering i gasdistributionsnät 0,68 kr/kwh (netto) 0,58 kr/kwh {brutto) 14.9 Kostnadskakyer Första kakyen bygger på 15 års penningvärde. Ränta 6%. Annuitet avskrivning o' 3i. Konvertering t i 11 gas för abonnent: O, öre/kwh = 8,76 öre/kwh {netto) o, öre/kwh = 7,42 öre/kwh Gasrörnät: O, öre/kwh = 7,00 öre/kwh (netto) o, 103 ' 58 öre/kwh = 5,97 öre/kwh {brutto) och fast Andra kak:y: Hur många ar dröjer det för en viaägare att få tibaka investerade pengar? Kakyen gäer medekostnaden för aa hus i typområdet. Antag: ojepris 25 öre/kwh årsverkningsgrad 75% ~aspris 22 öre/kwh (taxa i Skåne) arsverkningsgrad 85% < ~ {0,25/0,75-0,22/0,85>) ~ 11,4 år Det är såedes atför ång pay off-tid. Kakyen bir gynnsammare för viaägaren om ojepannan är sut och ändå ska bytas Några specifika data för Giberga Områdets yta är m z Anta hus 173 st Nettoenergibehov värme o varmvatten k~h/år Bruttoenergibehov värme o varmvatten "- -45-

48 Betabart ojevärme gaspris vid konvertering ti gasvärme. från befintig Två diagram har tagits fram. Det första diagrammet gäer ett fa där ojebrännaren byts ut ti en fäktgasbrännare. Denna typ av konvertering är ett ganska vanigt fa i områden med naturgas. Det andra diagrammet beskriver ett fa där en het ny ojepanna o ojebrännare byts ut ti en ny gaspanna med atmosfärsbrännare för gas. Detta är ett extremt fa. I verkigheten är inte de befintiga ojeanäggningarna het nya. Är ojeanäggningen ädre bör man minska investeringen för gaskonverteringen med en de av den utebivna reinvesteringen för ojeanäggningen, I diagrammen har Sydkrafts vigastaxa för befintiga viaområden agts in som kurva. Exempe: gasbrännare i befintig ojepanna. Ojeförbrukning kwhår. Ojepris 30 öre/kwh ger ett betabart gaspris om 30 örekwh. BETALBAAT GASPR IS Öre /k.<h iillberiir- SOLLENTUNR iiisbriinnrre BHINUIIi DLJEPIINNOR GILLBERGA. :::: OLJEPRIS 35 ör~/kwh CLJEPRIS 30 öre/kwh OLJEPRIS 25 ör~7kwh SYDGAS NATURGASTAXA REPL R;q!TA OX mma REPL R;q!TA 3% L ~--~ : forbrukning '"' BETPLBAAT GASPRI~J. VILLCR tf:o EN BRA O..JEPJt.NNA CX:H O;t.R EN NY fln<tgasbrhinaa:e INSTPLLERAS -46-

49 Exempe: ny gasanäggning ersätter en ny befintig ojeanäggning. Ojeförbrukning kwh/år. Ojepris 25 öre/kwh ger ett betabart gaspris om 25 öre/kwh. BET.N..BAAT GASPII:IS Ör';/kW' GILLBERiR- SOLLENTUNA NY OLJANLÄGGNING BYTES TILL NY GRSANLÄGGNING / / OLJEPRIS OLJEPRIS - OLJEPRIS 35 öre/kwh 30 öre/kwh SYUGAS NA"TURGASTAXA öre/kwh..,.-- REfJ.. R~TA 0% woo,.m,.mmoii:ejil R~TA 3;( forbrukning kw. GILLBERGA. BETALBART GASPRIS~ VILLOR MED NV OJEPANNA OCH NV OLJBRÄNNARE O~ KCNVERTERING ::oker TILL NY Cf'PEN AT!vOSF~SPN>INA -47-

50 BILD 14-:D,.!;

51 -49-

52

53

54 <STOSEB13) 15. NORRA ÄNGBY VASTRA STOCKHOLM 15.0 Inedning. Området består av 485 hus. Merparten utgörs av 1-panshus med käare {foto o OJ byggda i mitten på 30-taet. Två radhusområden (foto 11-13) finns insprängda. Befintiga stadsgasedningar finns. 1-panshusen är sjävbr,ggda av fastighetsägaren under SMAA:s överinseende. Varmesystemet är vattenburet med pannan pacerad i käaren. Ursprungigen var pannorna edade med koks. Senare över~ick de festa ti stadsgas och ojeedning. Under arens opp har nya pannor instaerats. Av Gasverkets instaationsregister framgår att ca /3 fortfarande har gasvärme. övriga vior antas ha oja eer vattenburen e. I det senare faet huvudsakigen av epannor eer ojepannor med epatroner. Enstaka värmepumpsinstaationer kan förekomma. Bid 15:A visar en panösning för ett typiskt hus. Bedömning av anta hus med oika uppvärmningsformer. 5'7. Oi. Si. Oi, 5'1. ENERGIFORM stadsgas Stadsgas Stadsgas Oja Oja 15i. oja/e 5'7. 25'7. e 1 Si, 51. e oja/e e/oja Detta är en subjektivt uppskattning baserat på intervjuer av branschfok och egna erfarenheter. Speciapanna + genomströmningsberedare Koks/ved/oja/gaspanna + genomstr.ber Gas/ojepanna med inbyggd VVB Oja/gaspanna med inbyggd VVB Oja o ved dubbepanna + inbyggd VVB oja/gaspanna med epatron oja/gaspanna + ekassett epanna med inbyggd VVB Värmepump + ojepanna/ojekassett Värmepump + ekassett 15.1 Husens effektbehov. Med edning av förbrukningsstatistik på hus med gasvärme samt har normahusets effektbehov framräknats ti: Transmission o ventiation Tappvv Summa 11 kw 3 kw 14 kw Totaa effektbehovet för hea området bir 12 * 485 = kw (netto) Med pannverkningsgraden 90~ bir totaa effektbehovet i området kw (brutto) -52-

55 BILD 15:A r ~ö. -""---- [[] D ~o "" ~ 'L... IQ o ~ rl rvhr. ~00 1<0'1( -53-

56 15.2 Energibehov Energibehovet har satts ti kwh/år (netto} Med en årsverkningsgrad på 80~ kwh/år <brutto} Totaa energibehovet för hea området MWh <netto} MWh <brutto) 15.3 Va av värmepannor. bir energibehovet Metoden i detta avsnitt är att studera ösningar för några fa vi känner ti. Hus. Hus 2. Panna CTC 171 med IGF atmosfärsbrännare {foto 14 o 16). Dragavbrott utgörs av sotuckan {foto 15) som är öppen på gänt och instrypt medest en tegesten. Ny gasbrännare av atmosfärsbrännartyp kräver att dagens krav uppfys. Nytt dragavbrott krävs. Ofta finns det inte pats för ett nytt dragavbrott viket gör att fäktgasbrännare måste väjas. Sannoigt kostar båda aternativen ika mycket p g a att dragavbrottet medför en högre instaationskostnad. För kostnadsberäkningen väjs fäktgasbrännare: Investeringskaky: Fäktgasbrännare Instaation Summa Föjande gasapparater finns instaerade Vv ber MAG kr 700 kr kr {15 kw (genomströmningsberedare) Vv panna C15 3,5 (17 kw) {väggpanna med Öppen förbränning) Spis A Separat genomströmningsberedare för värme och varmvatten. Beroende på fabrikat kan dessa vara försedda med farnövervakning med bimetassäkring. Detta är inte i överensstämmese med nya normerna. Om pannan o vv.ber uppfyer kraven enigt Naturgasnormen kan konvertering ske genom brännarbyte. Instaationskostnad 2 * 3 OOOkr = 6 OOOkr. En specie fråga i detta sammanhang är om man får sätta in en ny VVB med samma kapacitet som den tidigare genomströmningsberedaren. Det kan vara utrymmesbrist som gör att det inte enket går att instaera en govpacerad panna. Denna vv.ber uppfyer inte kraven enigt nybyggnadsstanddard. Om VV-kapaciteten får vara oförändrad är en genomströmningspanna i kombinationsutförande ett mycket intressant aternativ. Ingen sådan panna finns godkänd i Sverige för närvarande. På den europeiska markanden finns ett anta sådan pannor. Pannan ska vara utförd med öppet förbränningsrum. Prisuppgift på panna saknas. Ett uppskattat pris är kr. Investeringskaky: öppen atmosfärsbrännare med inbyggd genomströmnings beredare samt värmeregering Demontering bef panna Intrimning o driftsättning -54- Summa kr 100 kr 100 kr kr

57 Hus 3. Ojepanna. Om pannan är i gott skick instaeras en fåktbrännare. Brännare kr Hus 4. Epanna {foto 191. Om panna är i gott skick och beredaren är dubbemantad instaeras en öppen genomströmningspanna. Ny temperaturregering och omkastarventi för addning av varmvattenberedaren erfordras. skorstenens kondition måste kontroeras. Prisuppgift panna saknas. Ett uppskattat pris kr Investeringskaky: Panna med instaation Intrimning o driftsättn Summa kr 00 kr kr är Om epannan är i dåigt skick eer om beredaren är enkemantad bör en ny öppen atmosfärspanna eer fäktbrännarpanna instaeras. Även i detta fa ska skorstenen kontroeras. Öppen atmosfärsanna med inbyggt förråd 20 och värmeregering kr Demontering av panna 000 Intrimning driftsättning 100 Summa kr Fäktgaspanna med inbyggt förråd 120 och värmeregering O 300 kr Demontering panna 000 Intrimning, driftsättning 100 Insatsrör Summa kr 15.5 Abonnentcentraer: Nuvarande stadsgastryck är mbar. Naturgasstandard kräver att utrustningen karar 100 mbar. Nuvaroade gasmätare tå vanigtvis endast ca 50 mbar. Exempe på befintig gasmätarinstaation finns P.å (foto 18). Exempe på hur det ser ut där en gasmätare har tagits bort visas på (foto 22) I denna utredning förutsätts att det i samtiga fa instaeras nya gasmätare. Samtidigt instaeras fiter, reguator och avstängningsventi. Befintig huvudavstängningsventi {foto 18,19,20 o 23 bir ej ängre nödvändig. Där det är möjigt som på (foto 18) bör huvudavstängningsventien tas bort. De befintiga ventierna är ej godkända för naturgas standard. -55-