Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet, 2009

Relevanta dokument
Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner/stockholms Resilienscentrum vid Stockholms universitet, 2011

Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner/stockholms Resilienscentrum vid Stockholms universitet, 2012

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2009

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2008

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2010

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2011

Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2010

Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2011

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2013

Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2012

Komplettering till Bibliometrisk studie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

Genomsnittlig normerad citeringsgrad och Top 5% för 20 naturvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet

Citeringsstudie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

Citeringsstudie av natur- och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

Bibliometrisk studie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

Kort introduktion till bibliometri samt huvuddragen i den norska modellen. Per Ahlgren

Bibliometrisk analys av 5 sektioner vid Blekinge Tekniska Högskola, 2010

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet baserad på den norska modellen

Bibliometrisk samarbetsstudie av Bert Bolin Centre for Climate Research, åren 2010 och 2013

Fastställande av röstlängd inför fyllnadsval av ordinarie ledamot till Lärarutbildningsnämnden, vt 2010

Huvudområdesansvariga inom Naturvetenskapliga fakulteten Huvudområdesansvariga är utsedda till och med Grundnivå

Bibliometrisk studie av naturoch samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

Huvudområdesansvariga inom Naturvetenskapliga fakulteten Huvudområdesansvariga är utsedda till och med Grundnivå

Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet baserad på den norska modellen

Huvudområdesansvariga inom Naturvetenskapliga fakulteten Huvudområdesansvariga är utsedda till och med Grundnivå

Fördelningar av publikationer från Stockholms universitet över publikationstyp, innehåll och förlag,

SU publikationer och ESI klasser: citeringsgrad och andel högt citerade publikationer

Utlysning: medel för forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området (senast 24 augusti 2016)

SwePub som källa för bibliometriska analyser

DOKTORERNAS SYSSELSÄTTNING TIO ÅR EFTER DISPUTATIONEN 2004 RAPPORT OKTOBER 2016

Kandidatprogrammet miljövetenskap

Ansökningar HT2013. Kandidatprogram i matematik och ekonomi (sam SMATE fak)

Utlysning: Medel för forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området (senast 31 maj 2017)

Ingen nyantagning efter HFN Arabiska Arabic Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

Internationell Ranking vid Göteborgs Universitet

Protokoll fört vid föredragning för rektor

Kemi vid Lunds universitet SOPHIE MANNER STUDIEREKTOR KILU

Ingen nyantagning efter HFN Arabiska Arabic Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

Indikatorn source normalized impact per paper i relation till den norska modellen

Nationell förteckning över forskningsämnen (giltiga ämneskoder) Vetenskapsområde

Open access till artiklar 2018 Årlig uppföljning av öppen tillgång till artiklar registrerade i DiVA

Resursfördelningsmodell för anslaget för forskning och forskarutbildning

Protokoll fört vid föredragning för rektor

Blandade omdömen av Umeå universitets utbildning i biologi, fysik, kemi, kostvetenskap, miljövetenskap och statistik

Utlysning: medel för forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området (senast 30 augusti 2013)

Totaler

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Resultat per institution och verksamhet (tkr)

Protokoll fört vid föredragning för rektor

Protokoll fört vid föredragning för rektor

Protokoll fört vid föredragning för rektor

Handledning för publicering av avhandlingar och andra vetenskapliga publikationer i DiVA

Synliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek

Protokoll fört vid föredragning för rektor Läggs till handlingarna.

Lärarförslagsnämnder. Matematisk fysiska lärarförslagsnämnden

Beslut FN Naturvetenskapliga fakultetens beslut om ekonomiska ramar och utbildningsåtagande 2011

Intern sampublicering vid Stockholms universitet, Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

3. Minnesanteckningar från GB den 20 augusti Ändring i minnesanteckningarna avseende att det äskas kr till Efter studierna.

Biblioteket DiVA publikationsdatabas vid Röda Korsets Högskola

Kurs Kurskod Poäng Betyg Datum. Orienteringskurs i artkännedom, växter och djur BI1800 7,5 G Artkännedom ,5 G

Antal sökande totalt. Antal sökande i 1:a hand. Utbildningens namn Program

Idag behövs välutbildade kemister inom ett brett spektrum av verksamheter

Studentuppsatser/Examensarbeten registreras men fulltextpublicering sker frivilligt.

Protokoll fört vid föredragning för rektor

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.

Riktlinjer för fördelning av publiceringsincitament och forskningsanslag baserat på vetenskaplig publicering

Program Urvalsgrupper:

DiVA publikationsdatabas vid Södertörns högskola

Bibliometri för utvärdering av forskning

SwePub Analys. Noden för publikationsdata i det svenska ekosystemet för forskningsinformation

Uppdaterad Registrera/publicera i DiVA

Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna. Per Ahlgren

Gäller från: HT 2011 Fastställd: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

Utbildningsplan för. Ämnen som kan ingå som ämne/ huvudområde 2 i kombinationsprogrammet

Protokoll fört vid föredragning för rektor

Protokoll fört vid föredragning för rektor Rektor beslutar att lämna bidrag med kronor att disponera t.o.m

Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet

Ledamöter i programråd för lärarutbildningarna

2 Dagordningens godkännande 2 Dagordningen godkänns. 3 Utseende av justeringsperson 3 Styrgruppen utser Leif Lönnblad

Anvisningar för ansökan om befordran eller anställning som professor

This is the accepted version of a paper presented at SWERAs konferens, 7-8 oktober, 2014, Växjö, Sweden.

Antal sökande totalt. Antal sökande i 1:a hand. Utbildningens namn Program

Registrera och publicera i DiVA

Protokoll fört vid föredragning för rektor Läggs till handlingarna.

Ämnen i examina på forskarnivå sept 2016.xlsx. Studentavdelningen,

BESLUT FN Naturvetenskapliga fakultetens beslut om ekonomiska ramar och utbildningsåtagande för 2012

Protokoll fört vid föredragning för rektor Läggs till handlingarna.

BESLUT FN Naturvetenskapliga fakultetens beslut om ekonomiska ramar och utbildningsåtagande för 2013

Ämnen i examina på forskarnivå 2014.xlsx. Studentavdelningen,

Vanliga frågor för forskare

Kvalitetsbedömning av självständiga arbeten på grundnivå vid Naturvetenskapliga fakulteten

Bibliometri för utvärdering av forskning

KoF 07. Quality and Renewal An Overall Evaluation of Research at Uppsala University

Kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare i gymnasieskolan

Linnaeus University Press Verksamhetsbeskrivning

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Resultat per institution och verksamhet (tkr) Budget enligt EOS

Anvisningar för ansökan om antagning som oavlönad docent

Transkript:

Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet, 2009 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek Introduktion I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 22 institutioner vid Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet (SU). Studien gäller publikationer publicerade under 2009. Huvudsyftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Ett sekundärt syfte är att belysa institutionernas synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden. Datakälla för studien var SU:s publikationsdatabas DiVA. För varje institution gjordes en sökning i DiVA, där poster över institutionens publikationer från 2009 returnerades. Liknande studier, där en given studie avser ett av publiceringsåren 2007-2008, har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU (se http://www.sub.su.se/omsub/bibliometri.aspx). I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 5 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper. 1 FYSIKUM har det största antalet publikationer (183). Även med avseende på artikel i tidskrift har FYSIKUM det största värdet (165), medan FOOS (Institutionen för fysikalisk kemi, oorganisk kemi och strukturkemi) har det näst största (110). Tre institutioner MND (Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik), MSL (Manne Siegbahnlaboratoriet), samt UTEP (Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner) har producerat 15 eller färre publikationer. 1 AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag; DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt. 1

Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 22 naturvetenskapliga institutioner, 2009. Publikationstyp AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt AK 20 0 0 9 0 3 0 0 0 1 33 AST 108 0 2 6 0 2 0 1 0 16 135 BOT 69 4 0 3 0 6 1 0 1 3 87 DBB 75 2 0 1 0 13 0 0 1 1 93 FOOS 110 1 0 2 0 7 0 0 0 11 131 FYSIKUM 165 2 0 2 0 13 0 0 0 1 183 GMT 31 0 0 0 0 4 7 0 0 0 42 IGG 41 1 0 41 0 4 0 1 0 6 94 INK 86 2 0 25 0 2 1 1 0 17 134 ITM 100 0 0 1 0 7 0 0 0 6 114 MAT 40 1 0 0 0 6 0 2 0 1 50 MF 20 1 2 0 0 1 0 0 0 1 25 MISU 29 1 0 0 0 5 0 3 0 0 38 MK 25 0 0 6 0 4 0 0 0 0 35 MND 2 3 0 7 0 0 0 1 0 2 15 MSL 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 NK 15 2 0 0 0 4 0 0 0 0 21 OK 69 3 0 14 0 9 8 0 0 1 104 SE 43 5 0 0 0 5 0 1 0 5 59 UTEP 2 2 0 0 0 1 0 0 0 0 5 WGI 45 0 0 0 0 7 1 0 0 1 54 ZOO 96 4 0 1 0 11 3 2 0 18 135 Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen 2 för analys av publiceringsverksamhet på de 22 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens publikationspoäng, dels poängen för varje institution. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare. 3 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige). Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2008 till 2009. Gällande publiceringsnivå ( Pub-nivå i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen förf-andelar ) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp ( Pub-typ i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen förfandelar ) som hänförs till periodikaartiklar (antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och 2 Se http://dbh.nsd.uib.no/pub/ samt, för en kortare introduktion till modellen, http://www.sub.su.se/omsub/bibliometri.aspx. 3 I de (få) fall då en författare uppgett tillhörighet två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett. 2

populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats (normalfallet i Norge är att doktorsavhandlingar inte medräknas). Den största publikationspoängen för 2009 har FYSIKUM. FYSIKUM:s poäng är 126,2, vilket utgör 12,8 procent av den totala publikationspoängen för året. En avsevärd procentuell ökning av publikationspoängen, jämfört med 2008, står GMT (Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi) för (87,1%). (MND och UTEP står för de båda största ökningarna. Dock var publikationspoängerna för 2008 mycket låg för dessa institutioner.) Man kan notera att för sju av de 22 institutionerna gäller att mer än 40% av författarandelarna hänförs till publiceringsnivån 2. 4 Av tabell 2 framgår vidare att publikationstypen Artiklar, periodika är den klart dominerande publikationstypen för institutionerna. Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2009 för 22 naturvetenskapliga institutioner. Doktorsavhandlingar ej medräknade. Förändring av Pub-poäng 5 % av Förfandelar Nivå 1 Pub-nivå Nivå 2 Artiklar, periodika Pub-typ Artiklar, antologi Monografier Nat-fak 985,3 6,4 100,0 601,2 66,6 33,4 94,3 5,7 0,0 AK 12,7-29,1 1,3 11,9 96,5 3,5 100,0 0,0 0,0 AST 64,6-8,2 6,6 30,9 45,3 54,7 97,2 2,8 0,0 BOT 45,6 15,4 4,6 32,9 77,6 22,4 96,4 3,6 0,0 DBB 88,9 22,1 9,0 46,9 54,4 45,6 94,7 5,3 0,0 FOOS 97,2-0,6 9,9 52,9 57,9 42,1 98,1 1,9 0,0 FYSIKUM 126,2 21,5 12,8 70,6 60,2 39,8 97,2 2,8 0,0 GMT 23,2 87,1 2,4 11,4 48,1 51,9 100,0 0,0 0,0 IGG 26,1-32,4 2,7 21,0 83,1 16,9 69,3 30,7 0,0 INK 59,3-6,3 6,0 37,4 70,2 29,8 95,8 4,2 0,0 ITM 87,6 48,5 8,9 46,6 55,9 44,1 100,0 0,0 0,0 MAT 35,0-1,1 3,6 23,7 76,1 23,9 100,0 0,0 0,0 MF 17,1 18,8 1,7 10,6 67,6 32,4 90,5 9,5 0,0 MISU 21,4-47,4 2,2 16,4 83,6 16,4 93,9 6,1 0,0 MK 16,4 12,3 1,7 13,4 89,1 10,9 100,0 0,0 0,0 MND 12,3 232,4 1,2 10,1 60,3 39,7 19,8 80,2 0,0 MSL 2,6 52,9 0,3 0,9 0,0 100,0 100,0 0,0 0,0 NK 11,0-20,9 1,1 9,0 86,6 13,4 87,9 12,1 0,0 OK 103,3-1,1 10,5 56,3 57,6 42,4 95,6 4,4 0,0 SE 23,0 2,2 2,3 20,8 93,3 6,7 90,4 9,6 0,0 UTEP 2,0 185,7 0,2 2,3 100,0 0,0 57,1 42,9 0,0 WGI 27,8 6,5 2,8 19,7 79,5 20,5 100,0 0,0 0,0 ZOO 81,9 19,7 8,3 55,6 73,5 26,5 96,7 3,3 0,0 I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för 2009. 6 Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har OK (Institutionen för organisk kemi) den största poängen (2,6), följd av AST (Institutionen för astronomi) och FOOS, båda med poängen 2,4. 4 Där dock ingen större vikt kan fästas vid andelen för MSL, beroende på denna institutions låga publiceringsaktivitet för 2009 (tabell 1). 5 Med avseende på förändring av publikationspoängen för totaliteten (6,4%), d v s för fakulteten, får man observera att en (1) institution fallit bort. Om denna tas bort från analysen är förändringen 6,9%. 6 I Norge sätts publikationspoänger i förhållande till årsverk. 3

Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA). Pub-poäng/ÅA AK 12,7 0,6 AST 64,6 2,4 BOT 45,6 1,1 DBB 88,9 1,3 FOOS 97,2 2,4 FYSIKUM 126,2 1,1 GMT 23,2 0,5 IGG 26,1 0,7 INK 59,3 0,9 ITM 87,6 1,0 MAT 35,0 0,8 MF 17,1 0,6 MISU 21,4 0,6 MK 16,4 0,9 MND 12,3 0,3 MSL 2,6 0,4 NK 11,0 0,6 OK 103,3 2,6 SE 23,0 0,5 UTEP 2,0 0,0 WGI 27,8 0,9 ZOO 81,9 1,5 Synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden I tabell 4 återfinns för de 22 institutionerna andelen artiklar publicerade i ISI 7 /Thomson Reuters-tidskrifter. Inom parenteser anges andelen i procent. I allmänhet gäller att andelen ifråga är hög, och en klar majoritet av institutionerna (20 av 22) har en andel på 90% eller större. Tabell 4. Andel artiklar i ISI-tidskrifter. ISI AK 20/20 (100,0) AST 98/108 (90,7) BOT 66/69 (95,7) DBB 75/75 (100,0) FOOS 106/110 (96,4) FYSIKUM 163/165 (98,8) GMT 30/31 (96,8) IGG 38/41 (92,7) INK 81/86 (94,2) ITM 95/100 (95,0) MAT 39/40 (97,5) MF 20/20 (100,0) MISU 24/29 (82,8) MK 23/25 (92,0) MND 2/2 (100,0) MSL 3/3 (100,0) NK 15/15 (100,0) OK 68/69 (98,6) SE 42/43 (97,7) UTEP 0/2 (0,0) WGI 44/45 (97,8) ZOO 92/96 (95,8) 7 ISI står för Institute for Scientific Information. 4

Appendix Använda förkortningar med motsvarande institutionsnamn Tabell 5 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna. Tabell 5. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn. Förkortning Institutionsnamn AK Institutionen för analytisk kemi AST Institutionen för astronomi BOT Botaniska institutionen DBB Institutionen för biokemi och biofysik FOOS Institutionen för fysikalisk kemi, oorganisk kemi och strukturkemi FYSIKUM Fysikum GMT Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi IGG Institutionen för geologi och geokemi INK Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi ITM Institutionen för tillämpad miljövetenskap MAT Matematiska institutionen MF Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik MISU Meteorologiska institutionen MK Institutionen för miljökemi MND Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik MSL Manne Siegbahnlaboratoriet NK Institutionen för neurokemi OK Institutionen för organisk kemi SE Systemekologiska institutionen UTEP Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner WGI Wenner-Grens institut ZOO Zoologiska institutionen 5