Länsstyrelsen Västernorrland. Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader - anpassning genom förebyggande underhåll

Relevanta dokument
Klimatförändringar och kulturhistoriska träbyggnader

Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland

GRON-FRI ENKEL LÖSNING PÅ VÄXANDE PROBLEM GARANTERAD EFFEKT

Vad är klimatanpassning?

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

Klimatförändringar och kulturhistoriska träbyggnader

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

Norr Enby gård Fastighet Norr Enby 1:45 Socken/Kommun Sorunda/Nynäshamn ÅTGÄRDSPROGRAM

villaägare med krypgrund riskerar att drabbas av fukt- och mögelskador ANTICIMEX RAPPORT OM SKADOR I KRYPGRUNDER SEPTEMBER 2008

Mattsgården. Genomgång och identifikation av akuta åtgärder på ekonomibyggnaderna på Mattsgården, Singö socken, Norrtälje kommun, Uppland.

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

GUIDE RENGÖRING. Effektiva produkter för hela huset. Markis Tält Båtkapell. Trädgårdsmöbler. Trallgolv. Tak. Släta ytor ute/inne

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

PRICK-FRI NÄR DET BÖRJAR SE MÖRKT UT GARANTERAD EFFEKT

Bilaga 1: Åtgärdsbehov BILAGA 1. 2 Grundläggning Bjälkar och blindbotten. 3 Exteriör 3.1 Murverk och fasader. En del små och ytliga or-angrepp

YTTERVÄGG Väggen är klädd med tegel på utsidan

GÖRA RENT HUS ARBETSRÅD UTOMHUS

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljö i Blekinge, 29/ Innehåll

GUIDE RENGÖRING. Effektiva produkter för hela huset. Tak Vind, källare, krypgrund Trallgolv Fasad

Arbetsråd utomhus, konsument. Hur gör man? Måla träfasad

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

Så funkar ett hus Husets delar. Anders Lund, Ekocentrum

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov

MÖGELBOKEN. Bekämpa och förebygg mögel, rötsvamp, alger och träskadeinsekter.

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:

YTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA

Insektshotell - guide

Skintebo. Rapport angående status för förrådsbyggnader P1 samt P2. Göteborg

Håll ditt hus rent och fräscht. med rengöringsprodukter ur Alcros Delfinserie.

Spara och bevara. Disposition. Utmaningar Energioptimering av gamla kyrkor kultur kontra miljö

Lasera träfasader. Arbetsråd för Timmer målningssystem.

KEIM Silikatfärg till villor

Att använda Ignucell Drain i arbeten för isolering och dränering av källare

Tak Ventilerat, dvs med vind

Villkorstillägg till Villahemförsäkring L Skadedjur med mera

PUTSARBETSBESKRIVNING

SCHÖNOX BALTERRA för alla väder

Måla med linoljefärg. Arbetsråd för Linoljefärg Täckfärg trä.

Kv. Saturnus 7, Rådstugugatan 16 i Nora

Plan för klimatanpassning. förskola och skola

Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem

GUIDE RENGÖRING. Proffsprodukter som verkligen klarar jobbet!

VINÄSFÖNSTER. Montering och underhåll VINÄSFÖNSTER.SE

Anpassning till ett förändrat klimat

Om våra massiva och sköna trägolv.

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Statusbesiktning Sunnerbyskolan Carl Bondes Väg 12 Sorunda

Yellow Line Monteringsanvisning

KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta

Hammarbystugan Rapport 2014:15. Åtgärdsförslag inför restaurering av Hammarbystugan, Erikskulle, Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening.

Montering & underhåll

Flügger Skötselråd. För dina behandlade ytor. Användningsområde / Inomhus och utomhus

Krypgrundsisolering Monteringsanvisning

Anrikningsverket & Smedjan, Pershyttan

Bagarstuga, Mullhyttan

Husköpar- guide. Viktig information till dig som ska köpa hus. Vad kan du förvänta dig? Vem ansvarar för fel? Dolda fel eller osynliga fel?

Effektiv mot ALGER PÅVÄXT LAV TAK & STENVÅRD. För alla ytor utomhus

BRAVISSIMO.SE NYTT! Komplett system för rengöring av träytor. Trall, möbler, dörrar, portar, båtar m.m.

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

KFUK-KFUM Grundläggande okulär besiktning, förslag på nödvändiga reparations och underhållsarbeten.

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV!

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Energispartips. Tips och information från Norrenergi

Kårnäs 1:1 - jordkällare

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp

WOOD 2 PROTECTION STEG T R Ä S K Y D D S S Y S T E M SVENSKT MILJÖMÄRKT TRÄSKYDDSSYSTEM BASERAT PÅ KISEL

MANUAL. Avfuktare X-serien

Kulturarv för framtida generationer. Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige

Det invändiga är det viktigaste och direkt nödvändiga för att få en fuktsäker krypgrund.

Fukt kontrollmetoder. Vad beror fuktfläcken på? Hur och när ska man göra fuktronder?

ARBETSINSTRUKTION KRYPGRUND

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Arbetsråd utomhus, konsument. Hur gör man? Måla puts och betong

Evigheten En friggebodsdröm

Teknisk Fastighetsförvaltning VT15 Pass 2: Kommentarer till bild 36-51

BRF GRÄNGEN INFO OM FÖNSTER

WG 80 Skjutbara partier för vinterträdgård

Klimat- och sårbarhetsanalys

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Blåbärsstigen 7, Mariehamn Mariehamn kommun

Underhåll och skötsel av putsade fasader

Mindre underhåll med hållbar trall

Gasverksområdet. Rivning av hus 15/16.

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:

Kyrkstäderna i klimateffekternas tid

KRYPGRUND Uteluftsventilerad

Vem tänder på flisstackar?

Mindre underhåll med hållbar trall

Norra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

Fuktanalys av husgrund

Om våra paneler för väggar och tak.

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Bilaga H. Konstruktiv utformning

Fasadrenovering med P-märkt fasadsystem

Fuktsäkra putsade fasader

Transkript:

Länsstyrelsen Västernorrland Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader - anpassning genom förebyggande underhåll

Omslagsbild: Nordinggrå kyrkostallar, Sara Zandler Foto: Länsstyrelserna, MYCOTEAM, Thomas Carlquist, Madelen Juhl, Oskar Norrgrann, Michael Engman och Sara Zandler där det anges. ISSN 1403-624X Tryck: Länsstyrelsen Västernorrland Denna rapport går att få i alternativt format.

3 Foto: Michael Engman

Inledning Denna broschyr fokuserar på de exteriöra problemen som kan uppstå på träbyggnader och byggnader med fasade av murbruk och puts, i ett förändrat klimat. Broschyren är inte heltäckande utan ger en introduktion till området. Fokus ligger på de skador som kan förebyggas med ett långsiktigt förebyggande arbete, inte på akuta åtgärder som behöver göras efter till exempel en översvämning. Klimatet förändras De senaste århundradenas ökade koldioxidutsläpp har gett upphov till globala klimatförändringar. Dessa förändringar påverkar även Västernorrlands klimat och det kommer att bli varmare under alla årstider, framförallt på vintern. Dessutom förväntas extrema väderhändelser bli vanligare och mer omfattande. Detta gäller främst nederbörd där intensivare regn blir vanligare. Förändringarna i klimatet kommer att variera regionalt, men i Västernorrlands län kan man säga att det blir varmare, den nederbörd som kommer faller oftare som regn. Den största förändringen kommer vi se vintertid där mängden nederbörd kan öka med upp till 50% enligt det värsta scenariot. Väder, vind och nederbörd påverkar byggnader på olika sätt. Kulturmiljöer kan påverkas av både klimatförändringen i sig men även av anpassningsåtgärder som genomförs med anledning av det förändrade klimatet. Klimatförändringen kan komma att få en effekt på nedbrytningstakten av vårt kulturarv då kulturmiljöer är anpassade till dagens klimatförhållanden och de kan därför bli svårare att bevara på samma sätt som tidigare. av fukt och temperatur. Detta medför att byggnaderna är utsatta för de biologiska nedbrytningsprocesser som kommer att öka i ett fuktigare och varmare klimat. Hotet mot kulturhistorisk bebyggelse är framför allt ökad fuktighet i byggnadsmaterialet som orsakas av ökad nederbörd och ökad luftfuktighet. Kraftiga regn kan även orsaka direkt vatteninträngning, både mot fasaden och via vattensamlingar i marken. Riskerna för det ökar med stark vind som orsakar slagregn mot fasaden. De skador som kan förväntas uppträda är inga nya typer. Klimatförändringarna skapar dock gynnsammare förutsättningar för de angrepp som leder till skador. Mögelsvamp och rötsvamp kommer lättare att kunna angripa byggnader och förekomsten av skadedjur kan öka, eftersom de får möjlighet att föröka sig mer än en gång per år. Klimatförändringarnas påverkan på fasader av murbruk och puts Klimatförändringarna påverkar även byggnader med fasader av murbruk och puts. Då påverkas på samma sätt som träbyggnader, men det som skiljer mest är ökade problem med frostsprängningar och saltsprängningar. Detta blir särskilt påtagligt när temperaturen under ett dygn pendlar mellan plus och minusgrader, så kallade nollgenomgångar. I vårt län kommer antalet dagar med nollgenomgångar att minska om vi ser på året som helhet, men däremot kommer de att öka under vintern. Den årstid då vi även får en ökad mängd nederbörd. Det är viktigt att samarbeta kring hur ett bra klimatanpassningsarbete kan utföras utan att kulturhistoriska värden går förlorade. Den här broschyren är en del i det arbetet. Klimatförändringar och det byggda kulturarvet Nederbörd och vind är de största faktorerna för slitage och nedbrytning på alla typer av bebyggelse. Störst påverkan sker på byggnaders ytterväggar, fönster, dörrar, tak och grund. Ett klimat i förändring ändrar förutsättningarna och gör att byggnadens material bryts ner snabbare. Därför påverkar klimatförändringarna det byggda kulturarvet i Sverige. Klimatförändringarnas påverkan på träbyggnader Traditionellt sett har bebyggelse utformats utifrån vilka material som funnits tillgängliga samt det omgivande klimatet. I vårt skogsrika län är därför en stor del av de kulturhistoriska byggnaderna på såväl landsbygden som i tätorterna gjorda av trä. Trä är ett organiskt och levande material som påverkas mycket Foto: Oskar Norrgrann 4

Fasad I ett fuktigare och varmare klimat kan fasaden behöva målas om med kortare mellanrum. Alger eller svartmögel som växer på fasaden kan borstas eller tvättas bort. Grund På många äldre trähus finns en fotbräda, vars funktion är att leda vatten från fasaden över grundmuren. Brädan behöver underhållas med jämna mellanrum. Har huset torpargrund är det viktigt att den ventileras när luftfuktigheten är låg. Sänkning av marknivå och dränering Marknivån höjs successivt av förmultnade växter och annat avfall. Sänk marken närmast byggnaden med jämna mellanrum. Om regnvatten samlas på marken och blir stående eller om marken sluttar in mot huset kan dräneringsdiken grävas för att leda bort vattnet. 5

Klimatförändringar och underhåll Ett tätt och välskött tak Det är viktigt att tak är täta, oavsett material. Åtgärda skador på tak så snabbt som möjligt. Det är en god idé att använda gammalt, sparat material. Det är också viktigt att taket är tillräckligt ventilerat så att väta lätt kan torka upp. För att få bort oönskad lav och mossa som växer på tak kan man borsta taket eller strö det med kalk. Rensa hängrännor och stuprör Rensa och plocka, med jämna mellanrum, bort växtdelar och annat som fastnat i hängrännor och stuprör. Vid marken ska vattnet ledas bort från byggnaden på ett effektivt sätt. Vegetation Växtlighet intill eller hängande över huset håller kvar fukt mot fasaden och taket. Att hålla tillbaka buskar och träd från att komma för nära är en bra förebyggande åtgärd. 6 Foto: Länsstyrelsen Foto: i Sara Uppsala Zandler län

Angrepp av äkta hussvamp i golv, Foto: MYCOTEAM Svampangrepp För att svampangrepp på trä ska kunna ske måste dessa förutsättningar finnas: näring i form av virke, fukt i virke och luft samt en viss temperatur under en viss tid. Ökad luftfuktighet kombinerat med högre temperaturer ger bättre förutsättningar för angrepp av olika typer av svamp. Rötsvamp Rötsvamp kan utvecklas när luftfuktigheten är hög och temperaturen ligger mellan cirka 5 C och 40 C under en period av minst några dagar i följd. Rötsvamp växer på och i virket och bryter ned dess beståndsdelar. Brunrötesvampar är de vanligaste rötsvamparna i hus. Ett angrepp känns igen på att träet spricker upp i ett kubliknande mönster och färgas brunt Det finns flera olika brunrötesvampar. Särskilt allvarligt är angrepp av äkta hussvamp eftersom den själv kan tillföra fukt och därför växer snabbt. Hästmyror i yttervägg, Foto: MYCOTEAM fibrerna. Rötskadat virke tappar i styrka och bärighet, vilket kan äventyra hela byggnadskonstruktionen. Röta drabbar ofta de delar av byggnaden som regelbundet blir utsatta för hög påfrestning av fukt. Mögelsvamp Mögelsvamp uppstår 1-2 veckor efter en vattenskada eller 3-4 veckor efter en period av konstant hög luftfuktighet. Den kräver en temperatur på mellan 15-25 C och kan växa på ytan på i stort sett alla material, även oorganiska som sten och tegel. Mögelsvamp bryter vanligtvis inte ner materialet, men försämrar luftkvaliteten inomhus. Mögelsvamp behöver inte ha synliga fruktkroppar och kan vara svår att lokalisera. Svartmögel uppträder som små mörka prickar på fasader där luftfuktighet och temperatur varit gynnsamma. Svartmögel har ingen direkt nedbrytande effekt men är inte önskvärt ur estetisk synvinkel. Speciellt tydligt är det på ljusa fasader. Vitröta angriper främst virke av lövträ. Vitrötan gör träet poröst och får det att spricka upp längs med Svartmögel på fasad, Foto: MYCOTEAM Mögelangrepp i arkiv på grund av hög luftfuktighet. Foto: MYCOTEAM 7

Utflygningshål av strimmig trägnagare, Foto: MYCOTEAM Skadedjur Insektslarver som livnär sig på att äta trä kan angripa byggnader där de gräver gångar i virket. De trivs i fuktigt trä där de lever tills de är fullvuxna och flyger ut. Detta bildar små hål i träytan. Upptäcks sådana hål är det en indikation på att man har larver i byggnaden. Hästmyra, Foto: MYCOTEAM Husbock och strimmig trägnagare är två exempel på skadedjur. Även hästmyran kan ställa till med skador i byggnader. Den kan bygga bo i rötskadat virke, och därifrån sprida sig till friskt material. Skadedjur kan äventyra byggnadens konstruktion och stabilitet, speciellt om angreppet skett i bärande delar. Träd över tak, Foto: Länsstyrelserna Vegetation Växter trivs i ett varmare och fuktigare klimat. På fasader har olika typer av påväxt en större chans att få fäste. Alger, mossa och lavar skadar inte byggnadskonstruktionen direkt, men de bidrar till att hålla kvar fukt mot fasaden som i sin tur kan leda till andra fuktrelaterade problem. Även träd och buskar omkring byggnaden kan ställa till med problem genom att hålla kvar fukt och förlänga upptorkningsprocessen. Murad grund. Foto: Thomas Carlquist Frostsprängning Vatten som tränger in i sprickor och porer i byggnadsmaterial och därefter fryser till is spränger sönder materialet genom expansion. Detta fenomen kallas för frostsprängning. Trä drabbas vanligen inte, men murade konstruktioner (t.ex. husgrunder) putsade fasader och tegelpannor kan skadas av frostsprängning. Risken är störst när temperaturen pendlar mellan plus- och minusgrader. Med ett mildare klimat ökar risken för sådana frys- och upptiningscykler. 8

w Åtgärder för att skydda din byggnad Foto: Madelen Juhl Förebyggande underhåll i ett klimat under förändring Förebyggande underhåll minskar risken för att skador uppstår. Åtgärderna är enkla, men förhindrar att byggnaden kommer i kontakt med vatten och fukt, vilket är grundkällan till de flesta skador. Underhållet av kulturhistoriska byggnader måste anpassas till det förändrade klimatet som ställer hårdare krav på regelbundenhet. Gamla träbyggnader har stått emot väder och vind under lång tid och har goda möjligheter att fortsätta stå emot länge till. Trä suger lätt upp fukt, men avger också fukt lätt, detta gör trä till ett material som både påverkas och anpassar sig till klimatet. Ett trähus andas. Hus av puts och murbruk andas inte lika bra som trähus. Det är därför bra med ett skyddande lager som släpper igenom fukt, närmast ytan. Ett för starkt material bidrar till frost och saltsprängningar. Moderna material, till exempel plåt, fungerar som en klimattät spärr, vilket gör att skadorna kan bli stora om fukt trängt in. Trä kan sägas vara lättare att underhålla än moderna material, vilket är en god utgångspunkt i ett klimat under förändring. Att bostadshus traditionellt har placerats högt i terrängen innebär en bra naturlig avrinning och motverkar att vatten hålls kvar vid grunden. 9 Förebyggande kontroll Observera avrinning Gå ut och inspektera huset när det regnar. Observera vilka vägar vattnet rinner från taket, via hängrännor och stuprör ned till marken och vidare. Notera om det finns delar av byggnaden eller marken där vattnet stannar upp eller skvätter på fasaden. Takdropp kan till exempel träffa stora stenar eller andra föremål som ligger på marken och skvätta upp på väggen. Översyn av de svaga punkterna Årliga inspektioner av byggnaden ger en god översyn över existerande skador och kan uppmärksamma tecken på nya. En sådan inspektion bör vara extra noggrann vid byggnadens svaga punkter som taknocken, takstolen och takets genomföringar där fukt lätt kan komma in. Mögel- och rötskador kan upptäckas från takets undersida. Andra svaga punkter är fönstrens karmar och understycken, syllstockar och grund. Flagad färg, påväxt av mögel och alger eller utflygningshål för insekter på fasaden kan tyda på fuktproblem.

10 Foto: Sara Zandler

Vill du veta mer om vårt arbete med klimatanpassning? Besök vår webbplats www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/sv/miljo-och-klimat/ klimat-och-energi/klimatanpassning/ Vill du veta mer om klimatanpassning? Besök Klimatanpassningsportalen som är ett stöd för dig som arbetar med att anpassa samhället till klimatförändringar, eller andra intresserade. www.klimatanpassning.se/ Postadress: 871 86 Härnösand Telefon: 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland