Sammanställning av innehåll och erfarenheter kring grovfodermoduler (15A) inom Greppa näringen

Sammanställning av innehåll och erfarenheter kring grovfodermoduler (15A) inom Greppa näringen Linda af Geijersstam Inledning Rådgivningsprojektet Greppa näringen har funnits i Kalmar län sedan 2003. Rådgivningen är uppbyggd kring ett antal rådgivningstillfällen, s.k. moduler, varav modulen grovfoderodling är en av de mest förekommande i området. Syftet med denna sammanställning är att ta fram ett underlag för framtida förbättringar och utveckling av miljörådgivningen kring grovfoderodling. Det stora material som finns i den skriftliga dokumentationen av grovfoderrådgivning inom Greppa näringen kan sammanställas till en kunskaps/idébank. Det kan också visa på betydelsefulla problem som är viktiga att fokusera på i framtida rådgivning. Sammanställningen har genomförts med hjälp av medel ur KULM. Metod Sammanställningen bygger på 40 grovfodermoduler genomförda 2004 och 2005 i Kalmar län av totalt sex rådgivare vid respektive Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge, Länsstyrelsen, LRF konsult och Råby konsult. Rådgivningsdokumenten har valts ut slumpmässigt, men i första hand bland de senast genomförda. Detta för att få med dokumentation från så rutinerade rådgivare som möjligt. Det är den skriftliga dokumentationen som sammanställts. Några rådgivares erfarenheter kring rådgivningen samt synpunkter på det som framkommit i sammanställningen finns också med. 40 grovfodermoduler är bara del av dem som genomförts i länet. Men de verkar ge ett tillräckligt bra underlag. Resultatet visar att samma problem och samma åtgärder förekommer i stor andel i dokumenten. Bilden över vilka problem och åtgärder som rådgivarna tar upp kommer troligen vara ganska lik även om man skulle gå igenom alla grovfodermoduler. Däremot förekommer en del råd om åtgärder bara enstaka gånger, beroende på någon rådgivares intresse, att det funnits ett speciellt problem eller att man kommit in på frågan bara vid dessa rådgivningar av någon anledning. Vill man ha en genomgång för att hitta alla dessa tips måste förstås fler rådgivningsdokument gås igenom. Ibland har det varit svårt att utläsa av texten om det funnits ett problem som rådet gäller eller om det är förebyggande information. Det kan verka som att det finns ett problem, men i verkligheten har rådgivaren skrivit ett råd i dokumentationen för säkerhets skull. Det kanske inte varit uppe till diskussion eller så har rådgivaren bedömt att problemet kommer uppstå i framtiden. Ett exempel 1

är höga kaliumvärden p.g.a. mycket gödsel, som man kan förutsäga av gödselmängder och trender i kaliumvärde i foderanalys. Problemet kanske inte behöver åtgärdas riktigt än men det är bra för lantbrukaren att veta vad han/hon ska göra då och inte minst att det finns någonting att göra. Problem & åtgärdsförslag Viktiga problem och påföljande förslag till åtgärd som rådgivare har gett har sammanställts och kategoriserats i olika problemområden. Problemområdena är foderkvalitet, gödsling,, konservering och vallbrott. I den här ordningen hamnar problemområdena om man rangordnar dem efter hur många gånger ett råd inom området funnits med i rådgivningsdokumenten. Problemen inom varje område har sammanställts och rangordnats i ordning efter hur många gånger problemet funnits tagits upp. Fokus ligger på dem som förekommer i stor mängd. Ett problem kan ha många lösningar, därför kan problemen finnas med flera gånger för varje gård. Slaskposten med diverse udda problem är inte alltid uppräknade. De finns dock i bilaga. Problemområde, problem och åtgärdsförslag finns listade i sin helhet i bilaga. I foderkvalitet ingår kvalitetssänkande problem som leder till sämre produktion eller större behov av inköpt foder och därmed en mindre växtnäringseffektiv odling, t.ex. låga energi- och proteinvärden eller höga kaliumvärden. Ibland löser en åtgärd flera problem, eller finns det flera lösningar på ett problem. 113 råd om foderkvalitet finns med i rådgivningsdokumenten. Låga energivärden 92 st, varav låg energi enbart i andraskörd hos 17 st och låg energi enbart i bete hos 7 st. Hos 10 st gäller rådet möjligheten att få ännu högre värden, trots att värdena inte är dåliga i nuläget. Åtgärder är att hålla rätt intervall mellan 1a och 2a skörd (13 st) (oftast är 6 veckor lämpligt), ta förstaskörden tidigare (12 st), välja andra arter (ofta lägga till rajgräs) (5 st), skörda vallarna i rätt ordning (enligt utvecklingsstadium samt gräsrika vallar först) (3 st), slå på eftermiddagen (för högre sockerhalt) (5 st), ge förstaskörden till mjölkkorna (3 st), putsa rator i beten (7 st). Lågt proteininnehåll 25 st Åtgärderna är oftast tidigare skörd då energihalten också ligger lågt. Andra förslag är att höja klöverhalten genom minskad kvävegiva, ökad andel klöver i utsädet eller glesare insåningsgröda. eller också höja kvävegivan. På detta ganska svåra område finns det med andra ord många och motstridiga förslag. Huvudspåren är ju öka eller minska kvävegivan! I vissa fall kan speciella förhållanden och erfarenheter på gården leda till att rådgivaren valt det ena eller det andra. I en del fall kan det vara så att man helt enkelt inte vet vilket som är rätt väg och måste pröva sig fram. Kanske kan nya eller gamla försöksresultat leda en bit framåt i den här frågan. Högt proteininnehåll 2 st Åtgärdas med minskad kvävegiva. Högt kaliuminnehåll i grovfodret 18 st Hos knappt hälften gäller rådet förebyggande. Det finns kanske mycket gödsel, mycket K i marken eller enstaka höga värden i fodret. Åtgärden är olika former av omfördelning; fördela till olika skördar och fördela enligt behov, d.v.s. mer till äldre vall, och fördela efter markkarta. Avyttra gödsel eller byta mot svingödsel är också en lösning. Regelbunden foderanalys saknas 7 st Rådgivarna rekommenderar då förstås regelbunden analys. Det motiveras inte bara av utfodringen utan i det här sammanhanget framför allt av möjligheten att kunna följa upp växtodlingen. Det är ganska vanligt att lantbrukare inte ser den här nyttan med analyserna. En del slänger t.o.m. gamla analyser för att de inte ser någon mening med att spara dem eller för att inte riskera att blanda ihop dem med årets analys. 2

Ojämn kvalitet p.g.a. baljväxt eller utdragen skörd 9 st Här ges ofta råd beroende på utfodringssystem. Med tornsilo eller när flera skördar används till mjölkkor är en jämn kvalitet viktig. Åtgärder för att minska baljväxthalten är mindre andel i fröblandningen eller att använda flera klöverarter för jämnare baljväxthalt. Höjd kvävegödsling finns inte med som ett förslag anmärkningsvärt nog. En utdragen skörd möter rådgivarna genom olika tidiga blandningar (det finns förslag både på tidighetsordning för blandningar och för enskilda vallarter), mindre kvävegödsel (för att inte driva utvecklingen lika snabbt) eller öka inkörningskapaciteten, t.ex. med olika maskinförändringar eller genom att se över kedjan och lokalisera flaskhalsar. Dessutom finns enstaka råd bl.a. om smaklighet, där vissa arter eller sorter rekommenderas. Här ingår allt som gäller gödsling som kan hänföras till ett direkt miljöproblem. All kvävegödsling har tagits med här. Även kväveunderskott är med här trots att det egentligen har med att göra. Detta för att råden ofta hänger ihop, t.ex. omfördelning av kväve mellan skördar, och det är svårt att skilja dem åt. Fosforgödsling finns med här, men inte kaliumgödsling. Ibland hänger fosfor och kalium dock ihop i samma råd. 80 råd om gödsling har getts. Kväveöverskott enligt växtnäringsbalans 11 st Här är växtnäringsbalansen ett direkt motiv till sänkt N-giva. Anmärkningsvärt många rådgivare har tagit stöd för rådet i balansen. Det anmärkningsvärda är att växtnäringsbalansen är ganska osäker både i indata och i hur den ska tolkas. Men den har troligen inte varit hela underlaget utan växtodlingsplanen har också visat på kväveöverskott. Åtgärden är oftast att sänka N-givan generellt, att sänka N-givan till skörd 1 eller omfördela kväve, ofta från skörd 1 till senare skördar. Kväveöverskott enligt gödslingsplan 30 st När detta är problemet har det funnits en feluppskattning antingen av eller av baljväxthalt som grund för nuvarande giva. Det kan också vara så att lantbrukaren lägger en kvävegiva utan att ha räknat så noga på eller baljväxthalt. Överskottet är enligt rådgivarna i förhållande till snivån i hälften av fallen och baljväxtandel eller baljväxtandel och snivå för resten. Det verkar som att ganska många lantbrukare inte vet eller vågar lita på att man kan sänka kvävegivan ganska mycket om man kan tänka sig en högre baljväxthalt i fodret. Åtgärdsförslagen är liknande som ovan under växtnäringsbalans. I några fall är problemet att man inte justerat N-givan för stallgödselkväve. För hög proteinhalt och bortgödslad klöver finns också med som ett mått på att kvävegödslingen legat fel. Rekommenderad förändring i kvävegiva är vanligen måttlig, 10-20 kg N/ha på hela säsongen. Men förändring på uppemot 50 kg N/ha förekommer också, och i enstaka fall ännu mer. Det finns lite olika strategier hos rådgivare för hur radikal förändring man gör. En del rekommenderar en stegvis förändring medan andra visar vilket som är optimal gödsling och överlåter till lantbrukaren att ta beslutet om hur snabbt givan ska sänkas. Fel fördelning till skördar 6 st Åtgärden är oftast att fördela kväve från första skörd till andra och tredje. Det verkar finnas osäkerhet i hur viktigt det är att fördela rätt till vallskördar. splanen talar sitt tydliga språk om behov. Men många lantbrukare lägger en för stor giva till förstaskörden för att det inte ska bli brist om det skulle bli förutsättningar för en ovanligt stor skörd. Sedan läggs mindre givor i kommande skördar. Ofta läggs bara en liten eller ingen giva alls till tredjeskörden. Man kan anta att överskottskvävet från en skörd tas tillvara av nästa skörd. Blir det ingen tillväxt p.g.a. torka ligger även kvävet kvar. Det som talar emot strategin med mycket kväve till förstaskörd är att man trycker ner baljväxterna på detta sätt och troligen får en mindre baljväxtandel till kommande vallår. Det skulle kanske vara en fördel att reda ut detta om gödslingsstrategi mellan skördar vidare. 3

Kväveunderskott 4 st Här visar gödslingsplanen att kvävegivan är för liten. Man kan då som rådgivare misstänka att kväve varit begränsande och att en höjning av giva skulle höja skörden. Osäker lämplig kvävegiva 6 st Ett gammalt problem i vallodling är att göra en korrekt skördeuppskattning. Problemet är dels att rådgivaren inte har all information som behövs för att göra beräkningen och dels att små felaktigheter kan ge stora effekter på beräknad. En del lantbrukare kan väga sina lass eller har balar som vägts och har tillförlitliga vattenhaltsanalyser. Då finns det större förutsättningar för en korrekt skördeuppskattning. I rådgivningsdokumenten finns bara i enstaka fall beskrivet hur man har räknat fram. Att bedöma baljväxthalten är också svårt. En tredje felkälla för rätt gödsling är att stallgödselns innehåll beräknas med schablonvärden. Uppmaningen till lantbrukaren kan vara att notera årsvis och ibland skiftesvis eller analysera gödseln. Det finns data och hjälpmedel för att beräkna och baljväxthalt, men möjligen behöver Greppa näringens rådgivare hjälp med att hitta dessa uppgifter. Ammoniak- och nitratförluster 9 st Här är problemet att stallgödseln sprids vid en tidpunkt som ger onödig ammoniakavgång eller nitratläckage. Åtgärden har varit sprid vid lämpligt väder eller flytta spridning från höst till vår. Fosforöverskott 3 st Få rådgivare har kommenterat fosforsituationen på gården. Antingen är det för att varken fosforöverskott eller underskott normalt inte är så stort problem på vallgårdar. Eller så uppmärksammar inte rådgivare problemet just av nämnda anledning. Åtgärden är att avyttra gödsel eller sluta köpa in mineralgödsel med fosfor. I ingår problem som leder till lägre en det skulle kunna varit, t.ex. kaliumbrist, dålig vallanläggning eller felaktigt artval. Felaktig kvävegödsling finns inte med här utan under rubriken gödsling. 56 råd har getts för bättre. Fel betesblandning 14 st Åtgärden är att lägga till vitklöver eller att välja en blandning med denna och ett antal beteståliga gräs. Förslag på marknadsblandningar brukar ges. Kaliumunderskott 13 st varav 6 st där fördelningen fel Underskottet kan åtgärdas med inköpt mineralkalium. Inköpt stallgödsel har inte föreslagits. Fel fördelning åtgärdas med att fördela kalium enligt markkarta, göra stallgödselanalys för exaktare giva eller fördela stallgödsel till flera skördar. Vallanläggningsproblem 11 st Här ser rådgivare en möjlighet till bättre vall. Det är inte alltid man ser tydligt att vallen avkastar dåligt, utan det kan vara ett förslag till följd av något lantbrukaren berättar om sin etableringsmetod. Men det kan också vara ett uppenbart problem t.ex. besvärliga jordar. Lösningarna är t.ex. att minska N-giva till och utsädesmängd av insåningsgröda, så vall i renbestånd eller skörda insåningsgrödan som helsäd. Alltför långliggande vallar 5 st Byt arter eller liggtid! Skräppa 2 st Bryt vallen ofta och bekämpa kemiskt. Sista skörd och invintring 2 st Råd ges om rätt tid för sista skörd på hösten. Ytterligare problem som tas upp i enstaka rådgivningsdokument är t.ex. risk för svavelbrist då man inte svavelgödslar med mineralgödseln, dålig uthållighet hos baljväxter samt artval på mulljord. 4

Konservering Här ingår ensileringsproblem som leder till förluster p.g.a. kasserat foder. Även sporproblem samt förebyggande råd om ensileringsmedel finns med här. Enstaka råd om höberedning finns med. 23 råd om konservering har getts. Den här typen av problem kan vara svåra att få fram för en rådgivare. Mindre uppenbara kvalitets- eller konserveringsproblem bedöms olika av olika lantbrukare. Mängd kasserat foder mäts sällan. Toleransnivån för spill är olika. Det kan också vara så att lantbrukaren inte vill prata om dessa bekymmer, eller att rådgivaren inte har kompetens att lösa problemet. Endast i 7 av rådgivningsdokumenten finns specifika konserveringsproblem med (5 st vintersporer, 3 st varmgång). Man kan gissa att problemet troligen är större och att det finns mer förluster att minska på detta område. Vintersporer 5 st Åtgärd: Rätt ensileringsmedel i rätt dos samt rätt ts-halt. Varmgång 6 st Lägre ts, rätt ensileringsmedel och uttagshastighet är lösningar. Förlust vid silokant 3 st Åtgärdas med hängande plast längs silokanter eller att lägga grönmassan så vatten inte rinner ner längs silokanten. Felaktigt använt ensileringsmedel 4 st Här är åtgärderna ofta att använda och att använda rätt ensileringsmedel i rätt dos. Råd om hygien vid skörd finns också med bland konserveringsproblem. Vallbrott 21 råd om vallbrott har getts. Detta abstrakta problemområde har konkreta råd. Utlakningsberäkningen i STANK/SIM ger ett diskussionsunderlag. Många lantbrukare är intresserade av dessa siffror. De har ofta en bra pedagogisk funktion. Tyvärr har man ju ingen uppföljningsmöjlighet på den egna gården, utöver beräkningarna. Problemet som ska lösas är risk för utlakning på hösten. Ibland är flera råd sammanlagda, t.ex. vårplöj helst, men om det inte går så plöj sent eller välj höstraps efter vallbrottet. Åtgärdsförslagen är följande. Bryt vallen på våren (14 st). Tillägg: på lämplig jord (2 st). Välj höstraps (6 st) eller höstkorn (1 st) efter tidigt vallbrott. Undvik stallgödsel (flytgödsel) på vallbrott (2 st). I de flesta av rådgivningsdokumenten men inte alla kan man se hur vallbrottet brukar göras. Av dessa görs 7 på våren, 7 sent på hösten och 12 tidigt på hösten. Hälften av gårdarna med höstgröda efter vallbrott har raps ibland. Det finns en del praktiska skäl för att undvika vårplöjning. Samtidigt är det ändå förhållandevis många som vårplöjer. Kanske finns det erfarenheter att dela ut till dem som ännu inte gör det. Fler verkliga exempel på lyckad vårbearbetning samt ekonomiska beräkningar skulle kanske göra att fler åtminstone provade. Diskussion kring problem och åtgärdsförslag Tillspetsat kan man säga att råden i grovfodermodulerna handlar om det som går att mäta. går förhållandevis lätt att bedöma då analyser finns. beräknas enkelt i STANK/SIM. Åtgärders inverkan på är svårt att veta liksom hur ensileringen fungerar. Mer lab.analyser på hur ensileringen fungerat skulle vara till hjälp. Ett område där mer verkar kunna göras är ensilering; val av preparat, doser, hantering vid inläggning m.m. Hjälpmedel för att beräkna ekonomiska vinsten med ensileringsmedel skulle vara bra för rådgivarna. Ett annat är som nämnts beräkning av till grund för gödsling. Det finns också de nämnda osäkerheterna kring gödsling för att styra proteinhalt och kvävefördelning till skördar. Mer diskussion om varianter på vårvallbrott skulle nog också göra nytta. 5

Grovfoderkvalitet Rådgivningsdokumenten innehåller ett stort antal foderanalyser. En del rådgivare har skrivit intervallen som analyserna rör sig inom eller själva gjort ett medelvärde. Men i många fall finns analyserna listade och lite statistik finns i tabell nedan. Värdena gäller över flera år, d.v.s. ojämnt fördelat mellan 2000 och 2005. Man kan konstatera att värdena är mycket bra och att tredjeskörden, vilken många inte analyserar, kan vara underskattad, i alla fall om man har NDF att komplettera med. Energi MJ/kg ts Antal Medel Intervall Median Skörd 1 24 10,9 9,7-11,7 10,9 Skörd 2 20 10,2 9,2-10,8 10,3 Skörd 3 5 10,7 10,0-11,2 11,0 Råprotein g/kg Antal Medel Intervall Median ts Skörd 1 24 145 119-196 141 Skörd 2 20 145 103-189 147 Skörd 3 5 150 134-182 147 NDF g/kg ts Antal Medel Intervall Median Skörd 1 24 528 430-586 534 Skörd 2 20 542 461-574 539 Skörd 3 5 475 445-498 485 Kalium g/kg ts Antal Medel Intervall Median Skörd 1 17 25,6 18,2-30,8 24,5 Skörd 2 12 22,0 16,7-26,0 23,0 Skörd 3 4 28,0 24,9-30,0 28,0 Växtnäringsbalans En växtnäringsbalans ingår i kraven för en grovfodermodul. Det finns spelrum i hur denna ska genomföras, vilket också gjort att rådgivare gjort på olika sätt. I modulbeskrivningen står att det ska vara en växtnäringsbalans för grovfoderodlingen inkl. delskördar. Gärna hela produktionen men minst för ett representativt skifte. Eftersom erfarenheterna av denna typ av balans är begränsade är det mycket intressant att sammanställa dem. Detta kan ge en del vägledning i hur balansen ska tolkas. Samtidigt finns det stora felkällor som man ska vara medveten om. 31 balanser är sammanställda. Framför allt är det kvävebalansen som är svårtolkad och kan göras på olika sätt. Därför har bara denna tagits med här. Mycket anmärkningsvärt nog finns det finns en beräkningsmodell per rådgivningsorganisation. Alla har sina för- och nackdelar. Det vore lämpligt att enas om en modell, gärna att Greppa näringen tillhandahåller en mall, för att på sikt få ett bra tolkningsunderlag av sammanställda balanser. 6

Det som skiljer rådgivare åt är framförallt vilket stallgödselkväve som räknas med. Det kan ha stor betydelse på de gårdar som lägger mycket eller stor andel av kvävet som stallgödsel på vallen. Tillfört N från stallgödsel kan räknas som 1. Totalkväve i tillförd stallgödsel 2. Ammoniumkväve i tillförd stallgödsel eller 3. Tillgängligt ammoniumkväve i tillförd stallgödsel beroende på spridningstidpunkt Alt. 1 och i viss mån 2 är det mest korrekta utifrån den ursprungliga filosofin med växtnäringsbalanser. Det ska vara korrekta data in och ut. Länsstyrelsens rådgivare har valt alt. 2 och 1, i denna sammanställning är bara alt. 2 med. Hushållningssällskapets rådgivare har valt alt 3. Alt 3 är pedagogiskt användbart om man vill använda balansen i ett resonemang om sänkt eller höjd giva av N. Det är en stor utmaning att omsätta en balans med ett överskott på över 100 kg N till en åtgärd som lantbrukaren kan genomföra. I HS modell är också borträknat en uppskattad mängd gödselkväve som blir otillgängligt. Modellen är lite av en omvänd variant på metoden att beräkna kvävebehov med hjälp av skörd, proteinhalt och baljväxthalt. LRF konsult använder alt.1. men ger en kompletterande förklaring där överskottet delas upp på posterna ammoniakavgång, N-läckage, fastläggning och denitrifikation. Vissa rådgivare räknar även med N-nedfall. Råby konsult har ytterligare en variant genom att använda balansen i gödslingsplanen. Där finns kvävefixeringen med bara indirekt och inverkan av proteinhalten kommer inte heller med. Felkällorna i balansen är ganska många N-innehåll då foderanalys saknas Baljväxthalt kvävefixering N-innehåll i stallgödsel Ammoniakavgång vid spridning En del rådgivare använder endast verkliga värden och gör ingen balans på de skördar där foderanalys fattas. Beräkningen av kvävefixering har rådgivarna troligtvis utfört i STANK/SIM. Även här finns ju osäkerheter. Baljväxtandelen kan vara svår att uppskatta i fält. Ett hjälpmedel kan vara sambandet mellan Ca-halt och baljväxthalt. Högre Ca-halt visar på mer baljväxter, eftersom baljväxter innehåller mer Ca. Erfarenheten är att det stämmer dåligt just kring de vanliga baljväxthalterna, men att det stämmer bättre kring mycket höga eller låga baljväxthalter. Naturligtvis är det inte så vanligt att foderanalysen representerar exakt medelbaljväxthalten på gården. En genomgång av underlaget för denna uppskattning skulle kanske leda till ett lite mer exakt hjälpmedel. Genomgångna rådgivningsdokument innehåller tyvärr inte uppgifter om Ca-värde i så stor omfattning. Värdena har inte sammanställts. Balanserna presenteras i rådgivningsdokumenten som om de är gjorda för endast ett hektar. Troligast har man använt en medelskörd för hela gården och en foderanalys som kanske bara representerar ett skifte. Detta är de uppgifter som oftast finns tillgängliga. Kvävebalanser från Hushållningssällskapet (26 st) och länsstyrelsen (5 st) har sammanställts. HS-medel: +36 kg N/ha HS-median: 38 HS-intervall: -19 - +100 LST-medel: +42 kg N/ha LST-median: 29 LST-intervall: -153 - +173 Det är få balanser med i sammanställningen. Men man kan notera att spannet är större då alt ammoniumkväve räknas med. Negativa balanser förekommer med båda beräkningsmodellerna. 7

Vad som kan ingå i modul 15 A några tips för rådgivare Vid genomgången kom många goda idéer om hur man kan genomföra och presentera rådgivningen fram. Här ges ett urval osorterade tips för att förbättra presentation och innehåll i grovfodermodulen. Tänk på att skriva enheter, t.ex. 90 kg K per år. Det är inte säkert att det är självklart för lantbrukaren att man menar per år och inte per skörd. Jämförelsetal bra och ofta intressanta för lantbrukaren. Andras växtnäringsbalanser samt utlakningsberäkningar är exempel. Att räkna på åtgång av ensileringsmedel har inte gjorts av så många, men det kan ge viktig information. En gödslingsplan kan göras på olika sätt. Förslag på lämplig gödsling är förstås viktigast. Men för den lantbrukare som vill jämföra och räkna lite själv kan en gödslingsplan som visar behov och vad tidigare gödsling gett vara intressant. Tänk på att för lantbrukaren kan det bli svårt att ta till sig ett stort antal gödselplaner och se skillnaden. I modulbeskrivningen 2006 krävs gödslingsplan före och efter förändringar. Uppmana lantbrukaren att skriva skördedatum på påsen när foderanalysen lämnas in, så blir det lättare att tolka analysresultatet. Många får nog en aha-upplevelse när foderanalyserna sammanställs. Man kan då ofta se trender på ett helt annat sätt. Analysvärdena kan med fördel skrivas in i excel, kanske räknas medelvärde på och presenteras som en tabell eller som figuren nedan. 12 11,5 11 10,5 10 9,5 1:a Energi 2:a Energi 3:e Energi 9 8,5 8 2002 2003 2004 8

Bilaga Område Problem Åtgärd Dyr ogräsbekämpning Byt till Gratil + MCPA från Basagran SG Dålig övervintring hos bete Sluta beta senast slutet av sept Fel betesblandning Lägg till vitklöver Fel betesblandning Lägg till vitklöver Fel betesblandning Lägg till vitklöver Fel betesblandning Betesblandning på betesvall, SW 952 Fel betesblandning Byt från SW 931 till SW 952 på betesvall Fel betesblandning Betesblandning på betesvall, SW 952 Fel betesblandning Betesblandning på betesvall, SW 952 Fel betesblandning Betesblandning på betesvall, SW 952 Fel betesblandning Betesblandning på betesvall, SW 952 Fel betesblandning Betesblandning på betesvall, med ängssvingel, eng rajgräs och vitklöver Fel betesblandning Lägg till vitklöver Fel betesblandning Betesblandning på betesvall, tex SW 952 Fel betesblandning, ogräs Betesblandning på betesvall, SW 952 Fel ensilageblandning Välj en fröblandning till 3 skördar För djup vallfrösådd Använd frölåda eller separat sådd Kalium ojämnt fördelat Lägg mer stallgödsel till äldre vall. Urin är ett likvärdigt alternativ till flytgödsel Kalium ojämnt fördelat Anpassa giva efter markkarta Kalium ojämnt fördelat Ge stallgödsel till flera skördar Kalium ojämnt fördelat Anpassa stallgödselgiva efter markklass Kalium ojämnt fördelat Markkartera Kalium ojämnt fördelat Markkartera Kaliumunderskott Anpassa stallgödselgiva efter markklass Kaliumunderskott (enl foderanalys) NPK till vall 4 Kaliumunderskott (enl foderanalys) Analysera stallgödsel. Öka kaliumtillförsel. Kaliumunderskott i återväxt (risk) Ge stallgödsel till flera skördar Kaliumunderskott i äldre vall Sprid flytgödsel till återväxt på äldre vall Kaliumunderskott i äldre vall 15-20 ton flytgödsel till sk2 vall III Kaliumunderskott till äldre vall + flyt inför höstsäd Omfördela nötflyt från vallbrott till 2a sk vall III Klöver försvinner snabbt Gles insåningsgröda, rätt kem bekämpning, måttlig N-giva, vitklöver Kortvariga vallar dåligt utnyttjade Öka andel rajgräs, ha med rajsvingel eller hybridrajgräs Lusern som ny växt Ympa där lusern ej odlats på länge Låg Byt från SW 932 till SW 942 Låg, risk för Bryt vallarna efter 3-4 år Långliggande vall Timotejdominerad blandning Långliggande vall Korta liggtiden 5-6 år --> 3-4 år Långliggande vall Max 3 år för slåttervall Långvariga vallar Ta bort hybridrajgräset Mulljord Timotejdominerad blandning Ojämn kaliumfördelning till vall enl markkarta Ökan K-giva om låg K-klass enl markkarta. 9

Skador av 3e skörd (risk) Undvik skörd i mitten av okt till mitten av nov Skräppa Undvik hård betning, vallbrott ofta, ev. kemisk bekämpning Skräppa Minst 6 liter Roundup eller dubbelkörning av 3-4 liter. Svavelbrist (risk) Svavelgödsla till förstaskörd Svåretablerad foderlosta Skörda max 2 ggr första året Svårt med baljväxt på mulljord Pröva vitklöver eller alsikeklöver Torkkänsliga jordar Hundäxing och lusern-fröblandning Torkkänsliga jordar Prova rajsvingeln Hykor Vallanläggning dålig Sänk N-giva m 20 kg, sänk utsmängd till 150-160 kg/ha vid insådd Vallanläggning dålig (risk) Prova insådd i spannmål till helsäd Vallanläggning dålig i havre (risk) Välj insådd i korn till helsäd i första hand Vallanläggning dålig i westerwoldiskt rajgräs Inget N till sista rajgrässkörden mindre risk för kvävning Vallanläggning dålig i westerwoldiskt rajgräs (risk) Inget N till sista rajgrässkörden mindre risk för kvävning. Vallanläggning dålig på lerjordar - tät insåningsgröda Vårvete, glesare gröda. Ska sås i tid! Vallanläggning dålig på torra jordar Så vall i renbestånd Vallanläggning dålig på torra jordar Så vall i renbestånd i augusti Vallanläggning dålig vid blandat frö (risk) Sänk uts.mängd och så separat med tex krosskillvält Vallanläggning med liggsäd (risk) Låg N-giva till insådd Vildsvin Kort vall utan kvickrot Ensilering Låg ts Höj ts Ensilering Sporer Höj ts Ensilering Sporer Använd tillsatsmedel Ensilering Sporer Bandsprid Ensilering Sporer Undvik spridning på hög gröda Fel energiberäkning Kryssa rätt baljv.halt om Ca >10 För mycket klöver - låg NDF Höj N-giva till 2a sk Gräs mindre smakligt, mer N- krävande Lägg till klöver Hög klöverandel i 3e sk Öka N-giva till 3e sk Kortare intervall mellan 1a och 2a och 2a och 3e sk (f.n. 5-6 resp Hög NDF 8 v) Högt kalium Omfördela gödsel till mulljord Högt kalium Mer N till 3e sk --> utspädd K. Fördela gödsel till olika skördar Högt kalium Fördela flytgödsel till sk 1 och 2, anpassa giva efter markkarta Högt kalium max 30 ton gödsel/år på yngre vall Högt kalium Avstånd mellan flytgivorna tex höst, 2a sk, vår 3e sk Högt kalium Sprid ej höst+vår på samma skifte Högt kalium Omfördela flytgödsel till andra grödor Högt kalium Magnesiummineralfoder Omfördela stallgödsel; vall till öppna grödor och mulljorda. Fördela till olika skördar. Mindre stallgödsel till yngre vall mer till Högt kalium äldre Högt kalium Ta bort en giva till vall 1, minska giva till vall 2-3 Högt kalium Avyttra gödsel Högt kalium, förebyggande max 30 ton gödsel/år på yngre vall Högt kalium, förebyggande Avstånd mellan flytgivorna tex höst, 2a sk, vår 3e sk 10

Omfördela stallgödsel; vall till öppna grödor, mindre givor till varje Högt kalium, förebyggande skörd Omfördela stallgödsel; vall till öppna grödor, mindre givor till varje Högt kalium, förebyggande skörd Anpassa giva efter markkarta, vallålder. Fördela till flera skördar. Högt kalium, förebyggande Avyttra gödsel. Högt kalium, förebyggande Anpassa stallgödselgiva efter markklass Anpassa giva efter markkarta, vallålder. Fördela till flera skördar. Högt kalium, förebyggande Byt nöt mot svingödsel eller avyttra. Högt protein Sänka N-giva möjligt Högt protein i 1a sk, låg i2a sk Öka N-giva till 2a sk minska till 1a Kan ej kompensera högt protein Skörda inte tidigare och riskera högt protein Låg energi 5 v mellan 1a och 2a sk, 6-8 mellan 2a och 3e Låg energi Ha med rajgräs i vallen Låg energi Skörda 1a sk tidigare Låg energi Skörda 1a sk tidigare, håll 6 v till 2a sk Låg energi Tidigare 1a sk Tidigare 1a sk, 6 veckor mellan 1a och 2a sk. Avst till 3e sk Låg energi mindre viktigt Låg energi (och protein) Andraskörd 6 veckor Låg energi (och protein) Börja slå äldre vallar Låg energi (och protein) Skörda tidigare (1a veckan i juni) Låg energi (risk) Prova engelskt rajgräs på bättre jord Låg energi (risk) Skörda gräsvall först, mer klöver skördas senare Låg energi (risk) Slå vallen på eftermiddagen Låg energi (risk) Slå vallen på eftermiddagen Låg energi (risk) Slå vallen på eftermiddagen Låg energi (risk), ensilering utan tillsats Slå vallen på eftermiddagen för mer socker Låg energi (risk), ensilering utan tillsats Slå vallen på eftermiddagen för mer socker Låg energi (risk), ensilering utan tillsats Slå vallen på eftermiddagen för mer socker Låg energi + hög NDF + hög protein Tidigare skörd (1a v i juni), kortare skördeintervall (5-6 v om rajgräs, 6-7 om timotej+ängssvingel) + lägre N-giva Låg energi hög NDF Skörda någon dag tidigare Låg energi hög NDF' Skörda tidigare Låg energi i 2a sk (risk) Håll 6 veckor mellan 1a o 2a sk. Ta gärna prognosprov Låg energi i 2a sk (risk) Håll 6 veckor mellan 1a o 2a sk. Ta gärna prognosprov Låg energi i 2a skörd 5-6 v mellan 1a och 2a skörd Låg energi i 2a skörd Andraskörd 5-6 veckor efter 1a Låg energi i 2a skörd Håll 6 veckor mellan 1a o 2a sk Låg energi i 2a skörd Håll 6 veckor mellan 1a o 2a sk. Låg energi i 2a skörd Håll 6 veckor mellan 1a o 2a sk. Låg energi i 2a skörd Håll 6 veckor mellan 1a o 2a sk. Ta gärna prognosprov Låg energi i 2a skörd Max 6 veckor mellan 1a o 2a sk Låg energi i 2a skörd Mer rajgräs SW 932 --> SW 942 Låg energi i 2a skörd Mer rajgräs, tex Hykor Låg energi i 2a skörd Skörda gräsrika vallar före klöverrika Låg energi i 2a skörd Ta ev prognosprov till 2a sk, särskilt om rajsvingel Låg energi i 2a skörd Tidigare 2a sk, mer eng rajgräs Låg energi i 2a skörd Låg energi i återväxt max 6 v mellan 1a och 2a sk Låg energi i återväxt, dåligt Använd inte hundäxing 11

med personal till 2a sk Låg energi och protein Skörda tidigare Låg energi och protein Lokalisera flaskhalsar i maskinkedjan Låg energi och protein i bete Putsa rator Låg energi och protein i bete Putsa rator Låg energi och protein i bete Putsa rator Låg energi och protein i bete Putsa rator Låg energi och protein i bete Putsa rator Låg energi och protein i bete Putsa rator Låg energi och protein i bete Putsa rator Låg energi och protein i återväxter Ge alltid 1a sk till mjölkkorna Låg energi och protein i återväxter Ge alltid 1a sk till mjölkkorna Låg energi och protein i återväxter Ge alltid 1a sk till mjölkkorna Låg energi och protein, hög NDF Skörda tidigare Låg energi pga av sen skördeentreprenör Välj Sw 931 + sen eng rajgrässort tex Herbie,Leia eller Tivoli Låg energi, ensilering utan tillsats Slå vallen på eftermiddagen för mer socker Låg energi, ensilering utan tillsats Slå vallen på eftermiddagen för mer socker Tidigare skörd (1a v i juni), kortare skördeintervall till återväxter Låg energi, låg protein (5-6 v) Låg energi, sen andraskörd i förh till personal Ta med eng rajgräs i vallen Låg energi, varmgång Minska förtorkningstiden Låg energi+ NDF i 2a skörd Mer rajgräs+mindre klöver i fröblandning, tex SSD Abermix Låg foderkvalitet Gå över till treskördesystem Låg NDF Ta bort vitklöver i 2årsiga vallar Låg proteinhalt Höj N-giva Låg proteinhalt Mer klöver i blandningen Låg proteinhalt Minska N-giva och gynna baljväxter Tidigare skörd, gynna klövern: måttlig N-giva, vitklöver, gles Låg proteinhalt insåningsgröda Låg proteinhalt Öka klöverandel och/eller öka N-giva Låg proteinhalt Öka klöverhalten i fröblandning upp till 30% Låg proteinhalt i 2a sk N-gödsla till 2a sk trots torka Låg stärkelse, svår ensilering Sluta med helsäd Låg urea Håll koll om mer protein behövs Långsam inläggning Frontmonterad slåtterkross + bogserad Långvariga vallar Lägg till vitklöver Låg energi och protein i 2a sk Håll kortare intervall mellan sk 1 och 2 Något hög NDF, risk för låg energi Byt från SW 932 till SW 942 med eng rajgräs Ojämn baljväxthalt Vit- + rödklöver för att jämna ut mellan år Ojämn kvalitet oacceptabelt i torn Minska klöverandel Ojämn kvalitet oacceptabelt i torn Minska klöverandel Ojämn kvalitet pga utdragen skörd Lej självgående hack för ökad kapacitet Ojämn kvalitet pga utdragen skörd Lägre N-giva ger senare skörd 12

Ojämn kvalitet pga utdragen skörd Ojämn kvalitet, risk för dålig smaklighet Ojämn proteinhalt mellan skördar Ojämn proteinhalt pga av minskande klöverhalt Förlängd skördeperiod med olika vallblandningar. Hundäxing>SW975>SW942>SW912>SW931. Blanda olika klöversorter Vit- + rödklöver för att jämna ut mellan skördar Öka N-giva till äldre vall med mindre klöver Välj eng rajgräs med mindre stråandel tex Prior, Gunne eller Baristra Osmakligt rajgrässstrå Osäker förändring av foderkvalitet Borra prover och följ utvecklingen Osäker kaliumgödsling Analysera gödseln Osäker kaliumgödsling Analysera stallgödsel. Osäker proteinhalt i 2a o 3e sk Analysera 2a o 3e sk Osäkert foderutbyte för ungdjur Analysera även 2a skörden Osäkert foderutbyte för ungdjur Analysera även 2a och 3e skörd Osäkra kvalitetsvärden Analysera vallfodret varje år Osäkra kvalitetsvärden Analysera vallfodret varje år Osäkra kvalitetsvärden Analysera vallfodret varje år Ammoniakavgång vid sommarspridning Sprid på våren Ammoniakförluster Undvik sprida flytgödsel till återväxt vid varmt och blåsigt väder Ammoniakförluster Undvik sprida flytgödsel vid varmt och blåsigt väder Ammoniakförluster Flytta urin från höst till vår Ammoniakförluster Lägg urin på vårvintern Ammoniakförluster Lägg stallgödseln på våren Ammoniakförluster Vårsprid mer Överväg myllningsaggregat, sänk i så fall N-giva med 27 kg per år Ammoniakförluster Ammoniakförluster Sprid vid bästa väder och på våren helst Ammoniakförluster av tjock gödsel Pumpa spolvatten till flytgödseln Fel fosfor/kaliumgödsling Anpassa svinflytgiva efter markkarta Fel fördelning av N till westerwoldiskt rajgräs Minska vårgiva och öka återväxtgiva Fel kvävefördelning Öka N-giva till 2a sk minska till 1a Fel kvävefördelning Sänk N-giva till 1a sk, höj till 1a sk Fel kvävefördelning Minska N till 1a sk öka till 2a sk För mycket klöver Höj N-giva i äldre vall Gödselöverskott på våren Gödsla direkt efter 3e skörden. Töm brunnen då. Gödselöverskott på våren Prioritera gödsel till vall istället för till vårsäd på hösten. Låg energi i 2a skörd mm Omfördela N från 1a till 2a sk N-förluster N-förluster vid hönsgödselspridning N-underskott i förh till N-underskott i förh till N-underskott i förh till Vårsprid flytgödsel där bärighet tillåter. Tidig spridning mot sporer. Blanda hönsgödsel och nötflyt Gödsla även till 2a skörd om nederbörden ger förutsättningar Höj N-giva Öka N-giva 13

N-underskott i förh till klöverhalt Öka N-giva till äldre vall, gödsla till 3e skörd N-översk till sk 1 o 2. Underskott till sk 3 Minska mineralgödsel till sk 1 o 2, ge till sk 3 N-överskott Sänk mineralgödselgivan om vallen får urin N-överskott Sänk mineralgödselgivan i förhållande till stallgödselgiva N-överskott Minska N-giva till 1a sk N-överskott där flytgödsel spridits Justera N-giva efter stallgödseltillskott N-överskott där flytgödsel spridits Justera N-giva efter stallgödseltillskott 20 ton höst + 20 ton vår = 30-50 kg N N-överskott i föhållande till och baljväxthalt Minska N-giva med 50 kg N-överskott i föhållande till stallgödsel Minska N-giva med 20 kg där urin lagts. N-överskott i förh till avk i 1a sk, underskott i 2a sk Sänk N-giva till 1a sk med 10-15 kg, höj giva till 2a sk N-överskott i förh till Minska N-giva med 20 kg N-överskott i förh till o baljväxthalt Sänk N-giva på klöver-gräsvall med 27 kg /år N-överskott i förh till o baljväxthalt Sänk N-giva med 10-20 kg N-överskott i förh till o baljväxthalt Anpassa giva efrer vallålder Sänk N-giva m 10-20 kg Minska N-giva med 15 kg/ha Sänk N-giva Sänk N-giva till 2a sk med 20 kg Anpassa N-giva efter spridningstid och mängd stallgödsel Minska N-giva 5-15 kg till 1a skörd Minska N-giva 15 kg eller mer till 1a skörd. Minska giva successivt. Minska i 1 årsvall med baljväxter först. Sänk N-giva med 5-10 kg till 1a sk och 5 kg till 2a sk Minska N-giva med 5-10 % Minska N-giva till 1a och 2a skörd Sänk N-giva Avyttra nötflyt i 1a sk Sänk N-giva till 1a sk baljväxthalt Anpassa N-giva efter önskad baljväxthalt baljväxthalt Sänk N-giva med ungefär lika många % som det finns baljväxt baljväxthalt Sänk N-giva till baljväxtvallar baljväxthalt Sänk N-giva ungefär lika många % som klöverhalten 14

baljväxthalt Notera klöver halt. Minska N-giva med ungefär lika många % som klöver. baljväxthalt Minska N-giva med ungefär lika många % som baljväxter baljväxthalt o önskad proteinhalt Minska N-giva 15 kg till 1a skörd N-överskott. Överskattad avk. Bortgödslad klöver. Minska N-giva till yngre vall Ojämn handelsgödselspridning och låg kapacitet Ny spridare Ojämnheter i vn-balans + fel N-giva i förh till Sänk N-giva till 1a sk och höj till 3e sk Osäker underlag för gödsling Notera skiftesvis eller del av gård varje år Osäker underlag för gödsling Notera skiftesvis varje år och anpassa gödslingen Osäker underlag för gödsling Notera skörd varje år Osäker N-tillförsel Analysera gödseln Osäker N-tillförsel Notera skiftesvis Osäker N-tillförsel Notera skörd varje år Osäker PK-gödsling Markkartera Osäkert K-innehåll Analysera gödseln några gånger PK-överskott Ta bort mineral-pk och ersätt med brunnen djupströgödsel och kalisalt PK-överskott Avyttra gödsel P-överskott Byt till NK 20-15 från NPK 21-3-10 Underskott i vn-balans + fel N-giva i förh till Öka N-giva på bättre skiften Utlakningsrisk på hösten Minska stallgödselgiva på hösten eftersom det ändå körs på våren också Överskott i vn-balans Sänk N-giva Överskott i vn-balans Sänk N-giva till 1a sk Överskott i vn-balans Sänk N-giva till 1a sk Överskott i vn-balans Omfördela från 1a till 3e skörd Överskott i vn-balans Sänk N-giva till yngre vall Överskott i vn-balans Sänk N-giva Överskott i vn-balans Sänk N-giva Överskott i vn-balans Sänk N-giva något Överskott i vn-balans Minska N-giva Överskott i vn-balans Sänk N-giva Överskott i vn-balans Sänk N-giva Konservering Dåligt resultat av baktpreparat Använd baktprep med konserveringsmedel Konservering Fågelskador på balar Omedelbar hemkörning efter plastning Konservering För låg Promyrdos Höj Promyrdos till 3 liter/ton grönmassa Konservering Förluster vid silokanter Hängande plast, grönmassa läggs så vatten kan rinna ut Grönmassa läggs så vatten kan rinna ut. Noggrann packning och Konservering Förluster vid silokanter täckning vid kant Konservering Förluster vid silokanter Pröva hängande plast Konservering Hög spannmålsstubb Putsa stubben Konservering Limpa svårpackad om hög ts Låg ts + mycket syra Längre torktid än 1 dygn, eller tunnare sträng. Använd Konservering Låg ts ensileringsmedel. Konservering Ogynnsamma Promyr över 30% ts och Myrsyra under 30% ts hellre än melass 15

ensileringsförhållanden Ogynnsamma Konservering ensileringsförhållanden Myrsyra bör finnas hemma när ts-halten < 30% Konservering Osäker hygienisk kvalitet Analysera tex Amm-N-tal och ph Undvik vårspridning, spridning på uppvuxen vall, anv ens.medel, Konservering Sporer undvik strängvändning, sprid direkt efter 1a sk Använd Kofasil vid svåra förhållanden: Gödsel, mkt klöver, låg ts, Konservering Sporer sen skörd Konservering Sporer och varmgång Byt till Promyr från Silage 2000 Rätt dos ensileringsmedel. Ev inget i botten och full dos längst Konservering Sporer och varmgång upp Konservering Sporrisk, platsbrist Höj ts Konservering Svårtorkat hö Timotej+ängssvingel till hö Konservering Varmgång Lägre ts Konservering Varmgång Undvik ts-halt >30% så packas ensilaget bättre Konservering Varmgång i limpor Lägg öppningen åt norr Använd Promyr, lägg oförtorkat lager överst, använd Konservering Varmgång i torn bakteriepreparat, uttag >35 cm/vecka Konservering Vildsvin Crossboardvälta högar Vallbrott Utlakning vid vallbrott Bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Bryt vallen på våren där jorden tillåter det Vallbrott Utlakning vid vallbrott Bryt vallen på våren där jorden tillåter det Vallbrott Utlakning vid vallbrott Bryt vallen sent på hösten istället för tidigt Vallbrott Utlakning vid vallbrott Lägg inte flytgödsel vid vallbrottet Vallbrott Utlakning vid vallbrott Odla höstkorn hellre än vete efter vallbrott, eller bryt vallen sent på hösten eller våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Odla höstraps efter vallbrott, eller bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Odla höstraps efter vallbrott, eller bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Odla höstraps efter vallbrott, eller bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Odla höstraps efter vallbrott, eller bryt vallen sent på hösten Vallbrott Utlakning vid vallbrott Odla raps efter tidiga vallbrott Vallbrott Utlakning vid vallbrott Spruta och bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Undvik stallgödsel på vallbrott. Välj höstraps före höstvete Vallbrott Utlakning vid vallbrott Vårplöj eller sen höstplöjning 16