Årsrapport 213 Mödrahälsovården Uppsala läns landsting
Sid. 2 (37)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 4 Inledning... 5 Mödrahälsovård i Uppsala län 213... 6 Organisation MHV-enheten... 6 Kvalitetsuppföljning av verksamheten i Uppsala län... 6 Projekt 213... 7 Organisation av Barnmorskemottagningarna i Uppsala län... 8 Datainsamling... 8 Bemanning... 9 Barnmorskor... 9 Läkare... 12 Graviditet efter förlossning... 13 Mödrahälsovårdsregistret... 13 Basprogram... 14 Hälsosamtal... 14 Alkohol... 16 Tobak... 18 Inskrivningar... 19 Graviditetskontroller... 23 Barnmorskebesök... 23 Psykisk ohälsa... 23 BMI... 25 Preeklampsi... 26 Graviditetsdiabetes... 26 Våldsutsatthet... 26 Förlossningar... 28 Fortsatt vård i hemmet... 28 Eftervårdskontroll Efterkontroller... 28 Föräldrastöd... 3 Amning... 32 Preventivmedelsrådgivning på Barnmorskemottagning... 33 STI-förebyggande arbete på barnmorskemottagning... 35 Gynekologisk cellprovskontroll, cervix prevention... 35 Utvecklingsområden inom mödrahälsovården i Uppsala län... 37 Sid. 3 (37)
Förord Mödrahälsovårdsenheten kan nu presentera sin andra årsrapport med statistik för mödrahälsovården i Uppsala län 213. Det har varit ett år med flera nyheter som i stor utsträckning påverkat barnmorskornas arbete på mottagningarna. Den stora förändringen har varit det uppdaterade basprogrammet med tidigt hälsosamtal och AUDIT screening. Vi kan med glädje notera att detta har slagit igenom på alla mottagningar och att barnmorskorna arbetar ambitiöst med denna fråga. Siffrorna från MHV-registret speglar kvinnor förlösta 213 vilket gör att antalet ännu inte kommit upp till 1 % eftersom flera kvinnor förlösta 213 skrevs in före denna nyordning. MHV-enhetens ambition är att fortsätta utvecklingsarbetet med analys i våra rapporter för att tydligare visa vad som kan förbättras och utvecklas. Under 213 har barnmorskor inom mödrahälsovården i Uppsala län registrerat över 9 % av sina inskrivna gravida i Mödrahälsovårdsregistret, vilket ger oss möjligheter att utvärdera arbetet och se vikten av det förebyggande arbetet för att få friskare kvinnor och barn. Vi vill tacka alla barnmorskor för deras idoga arbete och noggrannhet med MHV registret som därmed bidragit till att denna rapport kan bli så fullständig som den nu blivit. Uppsala augusti 214 Birgitta Segeblad Lena Axén Michaela Garellick Mödrahälsovårdsöverläkare Samordningsbarnmorska Assistent Sid. 4 (37)
Inledning Mödrahälsovårdens organisation och uppdrag i Sverige Socialstyrelsen har tidigare utrett och reglerat mödrahälsovård likväl som många andra delar av hälso- och sjukvård, senaste dokumentet kom 1996. I början av 2-talet behövdes en uppdatering av målen för Mödrahälsovård och då åtog sig mödrahälsovårdsöverläkarna och samordningsbarnmorskorna uppgiften, i samarbete med mödra- barnhälsovårds psykologer. Arbetet utmynnade i nya nationella riktlinjer för mödrahälsovården i Sverige med medicinska rutiner, innehåll och organisation i MHV. (Publicerades i samarbete med Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi och Svenska Barnmorskeförbundet, Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa ARG-rapport nr 59; 28). Regeringen gav 21 Socialstyrelsen i uppdrag att uppdatera vägledningar, rekommendationer och kunskapsstöd för barnhälsovård och elevhälsa och det uppmärksammades då att det också behövdes aktuellt kunskapsstöd för mödrahälsovården som har en viktig roll för förlossningsvård, barnhälsovård och elevhälsa. Under våren 214 publicerade Socialstyrelsen sitt dokument Kunskapsstöd för Mödrahälsovård vars syfte är att bidra till utveckling av likvärdig mödrahälsovård över landet. Socialstyrelsen formulerar mål och insatser för mödrahälsovårdens verksamhet: - främja hälsa hos kvinnor, väntade och nyfödda barn - förebygga ohälsa hos kvinnor, väntade barn och nyfödda barn - tidigt identifiera och initiera åtgärder vid risk för kvinnors och barns ohälsa under och strax efter graviditeten - förbereda kvinnan och hennes partner på förlossningen och stärka deras förmåga att möta sitt nyfödda barn - erbjuda god preventivmedelsrådgivning med en metod som är så bra som möjligt för kvinnan - förebygga sexuellt infektioner och livmoderhalscancer - främja kvinnors hälsa och förebygga ohälsa även i samband med preventivmedelsrådgivning och andra kontakter Mödrahälsovårdens uppdrag beskrivs i Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa, Rapport 59, 28: Mödrahälsovården (MHV) har en central roll för kvinnors och familjers hälsa genom att tillhandahålla rådgivning och insatser inom sexuell och reproduktiv hälsa. MHVs uppdrag är att genom främjande och förebyggande insatser och identifiering av risker för ohälsa, bidra till god sexuell och reproduktiv hälsa samt att minimera risker och sjuklighet för kvinnor och barn under graviditet, förlossning och spädbarnstid. Den svenska mödrahälsovården är med sin sammanhållna verksamhet och barnmorskekompetens framgångsrik och unik i världen. Sid. 5 (37)
Mödrahälsovården i Uppsala län 213 Organisation MHV-enheten MHV-enheten ligger organisatoriskt under Kvinnosjukvården, Akademiska Sjukhuset. Mödrahälsovårdsenheten består av Mödrahälsovårdsöverläkare (Mhöl), Samordningsbarnmorska (Samba) samt assistent. Under 213 har tjänstefördelningen varit: Mödrahälsovårdsöverläkare: Birgitta Segeblad 6 % administrativt uppdrag, och 4 % klinisk tjänstgöring under terminerna, 1 % klinik under sommarsemestrarna. Samordnade barnmorska: Lena Axén 1 % och under sommarsemestrarna 2 % administrativt uppdrag, 8 % klinisk tjänstgöring. Assistent: Andrea Covarrubias 3 % tom juni 213 på grund av egen uppsägning. Michaela Garellick nyanställd 3 % för MHV enheten 1 november 213. Mödrahälsovårdsöverläkare och samordningsbarnmorska har gemensamt uppdrag att: ställa upp tydliga verksamhetsmål samt ansvar för uppföljning av dessa följa utvecklingen och inhämta kunskap regionalt, nationellt och globalt utarbeta, uppdatera och utvärdera medicinska och psykosociala riktlinjer och vårdrutiner för verksamheten i samarbete med slutenvårdsklinikerna, primärvården samt andra instanser, så som kommunal verksamhet verka för en fungerande vårdkedja erbjuda fortbildning för barnmorskor och läkare, samt stimulera till kompetens och verksamhetsutveckling inom MHV delta i landstingsövergripande och nationella kvalitets- och utvecklingsarbeten delta i styrgrupper för gynekologiska hälsokontrollen och STI-prevention genom att besöka barnmorskemottagningar och deras verksamhetschefer informera och säkerställa att mottagningarna upprätthåller kvalitet och tillgänglighet samt återrapportera till verksamheten fungera som sakkunnig i frågor och medverka i utredningar och yttranden som rör mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa samt folkhälsofrågor vara kontaktinstans för Försäkringskassan, socialtjänst med flera sammanställa statistik och återföra till verksamheten Kvalitetsuppföljning av verksamheten i Uppsala län I MHV-enhetens uppdrag ingår kvalitetsrevision av verksamheten på barnmorskemottagningarna (BMM) i länet. För detta används i första hand Mödrahälsovårdsregistret som samlar såväl strukturdata för de enskilda BMM (inklusive gynekologiska hälsokontroller och preventivmedelsrådgivning) som individdata för de kvinnor som fött barn under året. Genom att registrera uppgifter får den enskilda mottagningen ger det underlag för uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten. Sid. 6 (37)
Projekt 213 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bakgrund Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att via ett särskilt projekt stödja hälso och sjukvården vid införandet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Projektet Stöd till införande av riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder kommer att underlätta för hälso- och sjukvården att följa riktlinjerna genom att: sprida kunskap om de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder erbjuda webbaserad utbildning för att sprida kunskap om metoder och stödja fortsatt metodutveckling sprida kunskap om metoder och stödja fortsatt metodutveckling ge förutsättningar för uppföljning och öppna jämförelser som stöd för lärande och utveckling Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja patientens förändring av en ohälsosam levnadsvana. De levnadsvanor riktlinjerna tar upp är: tobaksbruk riskbruk av alkohol otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Införande Primärvården inom Landstinget i Uppsala län införde under hösten 213 journaltabell i levnadsvanefrågor för alla professioner. En mall i Cosmic arbetades fram i kvalitetsledningssystemet för dokumentation av levnadsvanor (tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor). Mallen ska bidra till att vi arbetar på ett enhetligt sätt, när vi dokumenterar patienters levnadsvanor i journalsystemet. Det nya dokumentationssättet journaltabell, ger en bättre överblick av patientens levnadsvanor över vårdgränser. Det är första gången man dokumenterar landstingsövergripande, vilket gynnar både patient och vårdgivare. De dynamiska sökordsmallarna för Levnadsvanor togs bort under hösten 213. Den kommer att finnas kvar för barnmorskor i dokumentation för gravida tills vidare. I Kvalitetshandboken för Uppsala läns landsting finns kunskapsunderlag som skall användas tillsammans med de i Landstinget i Uppsala läns godkända journalmallar för levnadsvanor. För Barnmorskan inom mödrahälsovården finns åtgärdkoder för levnadsvanor, som ska användas vid enkla råd, rådgivande samtal och viss kvalificerad rådgivning. Det är även kopplat till en målrelaterad ersättning av respektive vårdgivares totala kapitering per år. Gemensamt föräldrastödsprogram med Barnhälsovården Bakgrund: I SOU 28:131 Föräldrastöd - en vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap definieras föräldrastöd generellt som Ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds ta del av och som syftar till att främja barns hälsa och psykosociala utveckling. Föräldrastödet ska bidra till: fördjupad kunskap om barns behov och rättigheter kontakt och gemenskap att stärka föräldrar i sin föräldraroll Sid. 7 (37)
Som det ser ut idag finns inget publicerat gemensamt föräldrastödsprogram för Uppsala län. Under 212 startade MHV enheten upp ett utvecklingsprojekt för att ta fram ett nytt föräldrastödsprogram. Alla BMM i länet tillfrågades om de ville delta i projektetet. En arbetsgrupp bildades med barnmorskor som representerade både privat och offentlig verksamhet. Målet har under 213 varit att arbeta fram ett gemensamt program tillsammans med barnhälsovården, ett utvecklingsarbete som pågår. Under hösten 213 erbjöd Mödrahälsovårdsenheten och Barnhälsovården samtliga barnmorskor inom mödrahälsovård och sjuksköterskor inom barnhälsovård en gemensam fortbildningsdag för en grund till att leda föräldragrupper. Utbildningen var det första steget i arbetet för att skapa ett gemensamt föräldrastödsprogram för hela länet. Vi har tagit del av erfarenheter från andra län och anlitade barnmorska Kajsa Nyström och pedagog Katarina Roth som kursledare för heldagsutbildningen. Under dagen fick vi testa metoder som ger en bra stämning i gruppen, hur man skapar dialog och utgår från deltagarnas egna frågor. Hur man aktiverar och engagerar även tysta deltagare eller grupper, visa ett nytt förhållningssätt som ledare/pedagog/expert, hjälpa att ta upp frågor kring relationer, föräldraskap och jämställdhet, och ge en modell att använda i den egen verksamhet Organisation av barnmorskemottagningar (BMM) i Uppsala län I Uppsala län fanns till och med 213 totalt 2 barnmorskemottagningar (BMM), var av 13 är organiserade inom offentlig primärvård som en del av vårdcentral, fyra mottagningar organiserade inom privat driven vårdcentral samt tre mottagningar som fristående barnmorskemottagningar. Bemanningen vid BMM i Uppsala län har under senaste två åren varit jämförelsevis konstant. Mottagningarna har lämnat uppgift på hur grundbemanningen såg ut under 213. Några mottagningar har haft bemanningsproblem av och till under 213. Mottagningarnas storlek varierar och några BMM har endast en barnmorska, vilket är sårbart. s BMM var obemannad större delen av 213 på grund av sjukskrivning vilket påverkar statistiken för den mottagningen. Uppdraget och innehåll för Uppsala läns Barnmorskemottagningarna beskrivs i Regelboken för MVC Landstinget i Uppsala län. Regelboken är framtagen av Beställarenheten för Landstinget i Uppsala län tillsammans med Mödrahälsovårdsenheten och representanter från både privat och offentlig verksamhet med yrkeskategorierna barnmorskor, verksamhetschefer samt distriktsläkare som arbetar med mödrahälsovård. Datainsamling Källan till uppgifterna som presenteras i årsrapporten för 213 är från: Mödrahälsovårdsregistret/Graviditetsregistret (MHV-registret) Cosmic LIS- Landstingets ledningsinformations system för Uppsala län Huldra Web Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa, rapport 59, 28 Strukturrapport för Mödrahälsovården i Uppsala län Kliniks patologi och cytologi Landstinget i Uppsala län Smittskyddsenheten Landstinget i Uppsala län Sid. 8 (37)
Bemanning Barnmorskor Enligt Vårdval Uppsala län - Regelbok för mödravårdscentral (BMM) skall mottagningen vara bemannad med legitimerade barnmorskor samt med antingen allmänläkare eller specialist eller blivande specialist i obstetrik och gynekologi. Nationellt angivna normantal 85 gravida per heltidsbefattning skall ligga till grund för bemanningens storlek. För att upprätthålla kvaliteten i arbetet skall barnmorskans verksamhet vara så stor att den omfattar minst 45 inskrivna gravida kvinnor/heltidstjänst och år. (Se ARG-rapport SFOG nr 59, 28.) I verksamheten på samtliga BMM ingår följande delar: Hälsovård i samband med graviditet Stöd i föräldraskap och föräldragrupper med förlossnings- och föräldraförberedelse Familjeplanering på individnivå Gynekologisk cellprovstagning Folkhälsoarbete och samtal om livsstilsfrågor Utåtriktad verksamhet för att förebygga oönskade graviditeter och överförbara infektioner på grupp- och samhällsnivå (ingår inte för alla BMM) Fortsatt vård i hemmet vid BMM utanför Uppsala och Knivsta kommuner Familjecentralsarbete vid några BMM i länet Ungdomsmottagning kopplad till några BMM i länet Grunden till de uppgifter som redovisas bygger på strukturrapporten för MHV-registret, som varje BMM rapporterar in till MHV-enheten. Bemanning på barnmorskemottagningen redovisas utifrån de faktiska antal tjänster som är rapporterade från respektive BMM. Den visar antal inskrivna gravida, preventivmedelsbesök, STI besök och besök cellprov/heltid barnmorska. Uppgifter om hur den faktiska bemanningen på varje BMM var under året redovisas inte. Det som kan påverka, så som vakanta tjänster eller långtidssjukskrivning har bara i vissa fall tagits med. Lägre bemanning under perioder av året kan ha påverkat mottagningen med högre arbetsbelastning än vad som framgår av statistiken. Arbetsbelastningen påverkas också av strukturen i området där mottagningen är belägen. Vidare påverkas arbetet av om mottagningen har tillgång till undersköterska vilket kan avlasta BM med en hel del rutinarbete, och ge utrymme för mer tid med den gravida kvinnan. En jämförelse mellan olika BMM bör därför göras med försiktighet. Det finns svagheter i statistiken beträffande antalet inskrivna då den i stor utsträckning tas från mottagningarnas egna liggare. Utdata som tas från den elektroniska journalen Cosmic bygger på de fasta mallar som journalen är uppbyggd av. Har inte rätt val i mallen använts så får man inte fram rätt antal inskrivna gravid. Vi har därför valt att jämföra utdata med Huldra Web som är den ekonomiska ersättningen till mottagningarna. Vidare används data från Mödrahälsovårdsregistret där samtliga gravida ska registreras. BMM har varit stängd större delen av 213. BMM medelvärde på tjänsteutrymme för BM 1,8 under 213. Familjeläkarna Bålsta BMM medelvärde på tjänsteutrymme för BM ca 1,2 under 213. Sid. 9 (37)
Figur 1a. Bemanning vid barnmorskemottagningar i övriga kommuner i Uppsala län 213 BEMANNING VID BARNMORSKEMOTTAGNINGAR ÖVRIGA KOMMUNER I UPPSALA LÄN 213 6 5 4,85 ANTAL TJÄNST 4 3 2 1 1,8 1,2 1,35,8 1 1,4 1,25 2,5,75 1,15 Familjeläkarna Bålsta Enköping Knivsta Källa: Inlämnade uppgifter från barnmorskemottagning till Strukturrapport Mödrahälsovårdsregistret 213 Figur 1b. Bemanning vid barnmorskemottagningar i Uppsala kommun 213 BEMANNING VID BARNMORSKEMOTTAGNINGAR UPPSALA KOMMUN 213 7 6,5 6 5,25 5 4,6 ANTAL TJÄNST 4 3 2 2 1,4 3,75 3,3 1,35 3,91 1 Svartbäcken Samariterhemmet Årsta + Gränby Källa: Inlämnade uppgifter från barnmorskemottagning till Strukturrapport Mödrahälsovårdsregistret 213 Antal inskrivna gravida per heltid barnmorska 213 Uppsala län Data har samlats in och registrerats i den Nationella Årsrapporten för Mödrahälsovård som innehåller både strukturdata och personbundna data för gravida. BMM skickar in uppgifter om antal inskrivna, verksamhetens omfattning och bemanningen till samordnande barnmorskan som matat in uppgifterna. Sid. 1 (37)
BMM har varit stängd större delen av 213. BMM medelvärde på tjänsteutrymme för BM 1,8 under 213. Familjeläkarna Bålsta BMM medelvärde på tjänsteutrymme för BM ca 1,2 under 213. Figur 2a. Antal gravida inskrivna per heltid BM i övriga kommuner i Uppsala län 213 ANTAL GRAVIDA INSKRIVNA PER HELTID BARNMORSKA ÖVRIGA KOMMUNER I UPPSALA LÄN 213 ANTAL 14 12 1 8 6 92 121 9 82 11 91 83 6 85 7 Gravida 4 2 11 Familjeläkarna Bålsta Enköping Knivsta Källa: Inlämnade uppgifter från barnmorskemottagning till Strukturrapport Mödrahälsovårdsregistret 213 Figur 2b. Antal gravida inskrivna per heltid BM i Uppsala kommun 213 ANTAL GRAVIDA INSKRIVNA PER HELTID BARNMORSKA UPPSALA KOMMUN 213 12 1 93 89 89 18 11 98 16 11 8 67 ANTAL 6 Gravida 4 2 Svartbäcken Samariterhemmet Årsta Källa: Inlämnade uppgifter från barnmorskemottagning till Strukturrapport Mödrahälsovårdsregistret 213 Sid. 11 (37)
Läkare Läkarinsatser på BMM i Uppsala län delas mellan allmänläkare och specialist/st-läkare i Obstetrik och gynekologi. Fördelningen mellan de olika parterna följer PM för Vårdnivå för graviditetsövervakning som tagits fram i samarbete mellan MHV-enheten och Primärvården. Allmänläkare sköter basal mödravård och har tider för detta kopplat till BMM, samt även konsultation med BM för enklare provtagning och råd. Alla BMM har varannan vecka planeringsrond med specialist/st-läkare från kvinnokliniken. För de större mottagningarna sker detta på plats på BMM och vissa mottagningar har också tillgång till några mottagningsbesök. Under 213 omarbetade MHV-enheten detta schema då det skett en förändrad struktur på BMM och att behoven visade sig vara större än tidigare uppskattat. Denna tid uppgår sedan hösten 213 till cirka 75 % arbetstid. Beträffande allmänläkarnas insats så samlar MHV-enheten in uppgifter på antalet läkartimmar per mottagning. Det är dock svårt att få en fullständig statistik per mottagning då timmarna inte är tydligt reglerade. De frågor som inte kan eller ska handläggas på BMM remitteras till Specialistmödravården vid Akademiska sjukhuset, Rapport på antal läkartimmar var fjortonde dag vid Barnmorskemottagning 213. Tabell 1. Rapport på antal läkartimmar var fjortonde dag vid Barnmorskemottagning Antal gravida LÄNET Distriktsläkare Specialistläkare inskrivningar 4 tim 1 tim 99 Familjeläkarna Bålsta 2 tim 1 tim 145 Enköping 4 tim 4 tim 438 2 tim 1,5 tim 111,5 tim 81 2 tim 1,5 tim 91 Knivsta 4 tim 1,5 tim 116 1 tim 1 tim 212 2 tim Vid behov 75 Vid behov,5 tim 8 1,5 tim Vid behov 8 UPPSALA 4 tim 4 tim 185 2 tim 1,5 tim 94 3 tim 4 tim 335 5 tim 4 tim 293 6 tim 4 tim 73 2 tim 1,5 tim 137 Svartbäcken 11 tim 4 tim 515 Samariterhemmet 2 tim 4 tim 487 Årsta 7 tim 4 tim 396 Källa: Inlämnade uppgifter från Barnmorskemottagningar BMM och Svartbäcken har rapporterat schemalagd tid för mottagningsbesök och administrativ tid som går åt till att hantera provsvar. Sid. 12 (37)
Graviditet och vård efter förlossning Mödrahälsovårdsregistret Mödrahälsovårdsregistret (MHV-registret) är en del av ett nytt obstetriskt register, Graviditetsregistret. MHV-registret är ett nationellt kvalitetsregister som funnits sedan 1999. Registreringarna i registret är kopplat till en målrelaterad ersättning för mottagningarna. Målvärdet är att 95 % av inskrivna gravida kvinnor som registrerades i Huldra Web ska skrivas in i MHV-registret. MHV-enheten har som ansvar att rapportera andel registreringar i MHVregistret förhållande till registreringar i Huldra Web avseende perioden 1 januari 213 till och med 31 december 213. Vid analys av statistiken från Mödrahälsovårdsregistret måste hänsyn tas till att registret är förhållandevis nytt och att vissa frågor kan ha tolkats olika på de olika mottagningarna. Vissa mottagningar har ett litet underlag varför små ändringar kan medföra stora skillnader i % siffran. Jämförelser mellan olika mottagningar måste därmed göras med stor försiktighet. Figur 3a. Andel registrerade gravida i MHV registret i förhållande till inskrivningar i Huldra Web i övriga kommuner i Uppsala län 213 RAPPORT ANDEL REGISTRERADE INSKRIVNA GRAVIDA I MHV-REG/HULDRA ÖVRIGA KOMMUNER I UPPSALA LÄN 213 14% 12% 1% 11% 111% 96% 97% 1% 116% 95% 97% 1% 8% 6% 8% 8% 4% 2% % Familjeläkarna Bålsta Enköping Knivsta, Huldra Web Sid. 13 (37)
Figur 3b. Andel registrerade gravida i MHV registret i förhållande till inskrivningar i Huldra Web i Uppsala kommun 213 RAPPORT ANDEL REGISTRERADE INSKRIVNA GRAVIDA I MHV-REG/HULDRA UPPSALA KOMMUN 213 112% 11% 18% 16% 14% 12% 1% 98% 96% 94% 92% 99% 11% 13% 13% 13% 15% Svartbäcken 11% Samariterhemmet 99% 1% Årsta, Huldra Web Basprogram I januari 213 kom ett omformulerat och förtydligat basprogram till BM i mödravården. Vissa delar var helt nya medan andra delar blev mer ett förtydligande av rutiner. Den viktigaste nyheten var att Uppsala län införde en rutin med erbjudande om tidigt hälsosamtal och screening för alkoholvanor med AUDIT. Det har varit rutin i Sverige sedan 28 men på grund av bristande resurser för utbildning inte kunnat genomföras tidigare i Uppsala län. Efter en omfattande utbildningsinsatts hösten 212 började BMM i Uppsala läns landsting erbjuda ett tidigt hälsosamtal inom de första 5-8 veckorna av graviditeten vanligen, 7-1 dagar från att kvinnan kontaktat mottagningen. Hälsosamtal Enligt basprogram för graviditetsövervakning i Uppsala län ska alla gravida kvinnor erbjudas tidigt hälsosamtal för att identifiera riskfaktorer hos gravida, helst i graviditetsvecka 5-8. Tidigt hälsosamtal innebär förutom screening för alkohol med AUDIT också information om livsstilsfaktorer samt eventuell medicinering. Kvinnan tillfrågas om pågående sjuklighet som ex diabetes, annan sjukdom, hypertoni eller tyreoidea sjukdom. Kvinnan/paret får frågan om man önskar information om fosterdiagnostik och i så fall ges en kortfattad information Fortsatt inskrivning del 2 bokas in vid BMM ca 1-2 veckor senare och då görs vårdplanering med ingående medicinsk och obstetrisk anamnes, ärftliga faktorer av betydelse, psykosociala faktorer samt kost och motion. Sid. 14 (37)
Det förekommer att kvinnor inte kontaktar barnmorskemottagningen förrän efter 12 veckors graviditet, vilket innebär att kvinnan erbjuds samma innehåll vid inskrivningen som vid tidigt hälsosamtal och inskrivningssamtal 2. Målet är dock att försöka få kvinnan att komma i tidig graviditet för att få information och öka möjligheten att hitta de kvinnor som är i behov av extra stöd. Antal tidiga hälsosamtal kan vara högre än vad tabellen visar. Utdata hämtas utifrån den journalmall som används och har registreringen inte gjorts med rätt sökord för kontaktorsak hittar systemet inte rätt antal. Barnmorskemottagningen har ett lågt antal tidiga hälsosamtal då man valt att istället satsa på en tidig informationsträff inom 1 vecka efter att kvinnan kontaktat mottagningen, dessa träffar sker i grupp och kvinnan/paret får sedan en tid för inskrivningssamtal inom några veckor. Figur 4a. Antal hälsosamtal i tidig graviditet graviditetsvecka 5-8, i övriga kommuner i Uppsala län 213 HÄLSOSAMTAL I TIDIG GRAVIDITET ÖVRIGA KOMMUNER I UPPSALA LÄN 213 12 1 ANTAL 8 6 4 2 Förstföderska Omföderska Familjeläkarna Bålsta Enköping Knivsta Källa: Utdata PV/IT Cosmic Landstinget Uppsala län Sid. 15 (37)
Figur 4b. Antal hälsosamtal i tidig graviditet graviditetsvecka 5-8, i Uppsala kommun 213 HÄLSOSAMTAL I TIDIG GRAVIDITET UPPSALA KOMMUN 213 18 16 14 12 ANTAL 1 8 Förstföderska Omföderska 6 4 2 Svartbäcken Samariterhemmet Årsta Källa: Utdata PV/IT Cosmic Landstinget Uppsala län Alkohol I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 211, lyfts gravida, ammande och småbarnsföräldrar fram som en särskilt prioriterad målgrupp när det gäller hälso- och sjukvårdens ansvar att erbjuda rådgivning om alkohol- och tobaksanvändning. AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) är ett screening instrument som används över en stor del av världen och har använts på barnmorskemottagningar i Sverige sedan 25. Alla gravida kvinnor som kommer till BMM skall erbjudas/tillfrågas att fylla i ett AUDIT formulär med frågor om hur deras alkoholbruk var 12 månader innan de blev gravida. Det finns numera ett flertal studier som visar att även kort rådgivning om alkohol under graviditeten har klart bättre förebyggande effekt än mycket annan prevention som görs inom hälso- och sjukvård. Riskbruk av alkohol är en konsumtion som kan leda till hälsoproblem även om det inte är ett beroende. Utöver att det har effekter på hälsan, kan det under graviditet öka risken för ett flertal komplikationer så som missfall, tillväxthämning, prematurbörd, intrauterin fosterdöd, kognitiva störningar och beteendestörning hos barnet samt störd organutveckling. Med införandet av screening för alkohol har också nya rutiner för omhändertagande av gravida kvinnor med riskbruk och missbruk av alkohol införts i samarbete med specialistmödravården. MHV-enheten kan konstatera att införandet av AUDIT screening i Uppsala län har fallit väl ut och att det redan i 213 års siffror för länet blivit en snabb ökning av antalet screenade. Sid. 16 (37)
Figur 5a. Andel inskrivna gravida screenade med AUDIT i övriga kommuner i Uppsala län 213 ANDEL INSKRIVNA GRAVIDA KVINNOR SCREENADE MED AUDIT ÖVRIGA KOMMUNER I UPPSALA LÄN 213 12 1 8 6 4 2 Ja Nej Familjeläkarna Bålsta Enköping Knivsta Figur 5b. Andel inskrivna gravida screenade med AUDIT i Uppsala kommun 213 ANDEL INSKRIVNA GRAVIDA KVINNOR SCREENADE MED AUDIT UPPSALA KOMMUN 213 12 1 8 6 4 2 Ja Nej Svartbäcken Samariterhemmet Årsta Sid. 17 (37)
Figur 6a. Andel AUDIT poäng hos gravida för året innan graviditet, inskrivna gravida i övriga kommuner i Uppsala län 213 ANDEL AUDIT POÄNG HOS GRAVIDA FÖR ÅRET INNAN GRAVIDITET, INSKRIVNA GRAVIDA I ÖVRIGA KOMMUNER I UPPSALA LÄN 213 12 1 8 6 4 2-5 poäng 6-9 poäng 1-4 poäng Familjeläkarna Bålsta Enköping Knivsta Figur 6b. Andel AUDIT poäng hos gravida för året innan graviditet, inskrivna gravida i Uppsala kommun 213 12 ANDEL AUDIT POÄNG HOS GRAVIDA FÖR ÅRET INNAN GRAVIDITET, INSKRIVNA GRAVIDA I UPPSALA KOMMUN 213 1 8 6 4-5 poäng 6-9 poäng 1-4 poäng 2 Svartbäcken Samariterhemmet Årsta Tobak Tobaksbruk under graviditeten medför ökade risker för missfall, utomkvedshavandeskap, låg födelsevikt, för tidig födsel, placentaavlossning, intrauterin fosterdöd, perinatal död och plötslig spädbarnsdöd. Risken minskar snabbt om kvinnan slutar använda tobak. Barnmorskan har en viktig uppgift att med hjälp av samtalsmetodik och enkla råd motivera kvinnan att sluta använda tobak. Bruket av tobak tas upp vid första hälsosamtalet och vid behov under hela graviditeten. Sid. 18 (37)
Figur 7a. Andel rökare 3 månader före graviditet, vid inskrivning samt i graviditetsvecka 32, kvinnor förlösta i övriga kommuner i Uppsala län 213 ANDEL RÖKARE ÖVRIGA KOMMUNER I UPPSALA LÄN 213 35 3 25 2 15 1 5 3 mån före graviditet Vid inskrivning Vecka 32 Familjeläkarna Bålsta Enköping Knivsta Figur 7b. Andel rökare 3 månader före graviditet, vid inskrivning samt i graviditetsvecka 32, kvinnor förlösta Uppsala kommun 213 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 ANDEL RÖKARE UPPSALA KOMMUN 213 3 mån före graviditet Vid inskrivning Vecka 32 Svartbäcken Samariterhemmet Årsta Inskrivningar Antalet inskrivna gravida per BMM varierar över länet. Uppsala kommun har viss karaktär av storstad, medan norra och västra delarna av länet mer har karaktären av glesbygd. Detta påverkar antalet inskrivna vid respektive BMM. Införandet av fritt vårdval i Uppsala län har påverkat kvinnornas val av mottagning. Det förefaller som om förstföderskor gärna väljer en mottagning som ligger i anslutning till arbetsplatsen medan omföderskor gärna väljer en mottagning i närhet av bostaden. Belastningen på mottagningarna påverkas mycket av området där mottagningen är förlagd. Det kan vara allt från områden i Uppsala kommun med stor andel kvinnor som är födda utanför Norden och därmed behov av tolksamtal, till att man har många överviktiga kvinnor eller mycket oro och psykisk ohälsa. Sid. 19 (37)
Figur 8a. Antal inskrivna gravida kvinnor per BMM i övriga kommuner i Uppsala län 213 ANTAL INSKRIVNA GRAVIDA KVINNOR PER BMM ÖVRIGA KOMMUNER I UPPSALA LÄN 213 ANTAL 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Familjeläkarna Bålsta Enköping Knivsta Figur 8b. Antal inskrivna gravida kvinnor per BMM i Uppsala kommun 213 ANTAL INSKRIVNA GRAVIDA KVINNOR PER BMM UPPSALA KOMMUN 213 8 7 6 ANTAL 5 4 3 2 1 Svartbäcken Samariterhemmet Årsta Sid. 2 (37)
Figur 9a. Andel kvinnor födda utanför norden och andel tolkbesök vid BMM i övriga kommuner i Uppsala län 213 ANDEL KVINNOR FÖDDA UTANFÖR NORDEN ANDEL TOLKBESÖK ÖVRIGA KOMMUNER I UPPSALA LÄN 213 2 15 1 5 Andel kvinnor födda utanför norden Andel tolkbesök Familjeläkarna B... Enköping Knivsta Figur 9b. Andel kvinnor födda utanför norden och andel tolkbesök vid BMM i Uppsala kommun 213 ANDEL KVINNOR FÖDDA UTANFÖR NORDEN ANDEL TOLKBESÖK UPPSALA KOMMUN 213 6 5 4 3 2 1 Andel kvinnor födda utanför norden Andel tolkbesök Svartbäcken Samariterhemmet Årsta Sid. 21 (37)
Figur 1a. Andel inskrivna förstföderskor vid BMM i övriga kommuner i Uppsala län 213 ANDEL INSKRIVNA FÖRSTFÖDERSKOR VID BMM ÖVRIGA KOMMUNER I UPPSALA LÄN 213 6 5 4 3 2 1 Familjeläkarna Bålsta Enköping Husläkarcentrum Knivsta vårdcentral Figur 1b. Andel inskrivna förstföderskor vid BMM i Uppsala kommun 213 6 5 ANDEL INSKRIVNA FÖRSTFÖDERSKOR VID BMM UPPSALA KOMMUN 213 4 3 2 1 Svartbäcken Samariterhemmet Årsta Sid. 22 (37)
Graviditetskontroller De medicinska graviditetskontrollerna under graviditeten syftar till att förebygga eller tidigt upptäcka riskfaktorer eller sjukdom hos mamman eller barnet. En stor del av barnmorskans dagliga arbete är att följa den gravida kvinnan med kontroller som sker enligt basprogrammet och utökas vid behov, som ex vid tidiga tecken på förhöjt blodtryck, preeklampsi, graviditetsdiabetes samt tillväxthämning av barnet. Vid avvikelser finns riktlinjer och rutiner för kontakt med specialist vid Kvinnosjukvården Akademiska Sjukhuset. Barnmorskebesök Antalet barnmorskebesök under en graviditet för kvinnor i Uppsala län under 213 var i genomsnitt 8,8 besök, och den gravida kvinnan träffade i genomsnitt 2. barnmorskor. Psykisk ohälsa Vid inskrivningssamtalet som BM har med kvinnan tas frågan om eventuell tidigare eller pågående psykisk ohälsa upp. Psykisk ohälsa är vanligt hos unga kvinnor och kan innebära extra belastning för mor och barn under graviditeten. Till stöd och hjälp för omhändertagande av denna grupp kvinnor finns mödra- barnhälsovårdspsykologer (MBHV-psykologer). De är en viktig bas för omhändertagande av kvinnor med psykisk ohälsa under och efter graviditeten. Deras huvudsakliga uppgift ligger på att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos blivande föräldrar och föräldrar med barn i småbarnsåldern. I första hand är arbetet av förebyggande karaktär. De har också uppdrag att handleda BM i deras arbete och kring specifika fall. Enligt Mödrahälsovårdsregistret var andelen gravida kvinnor som behandlats för psykisk ohälsa (både medicinsk och psykologisk behandling) 7, % i vårt län 213 ( Riket 6,4 %) Figur 11a. Självskattad hälsa av den gravida kvinnan innan graviditet vid BMM i övriga kommuner i Uppsala län 213 SJÄLVSKATTAD HÄLSA AV DEN GRAVIDA KVINNAN INNAN GRAVIDITET ÖVRIGA KOMMUNER I UPPSALA LÄN 213 8 7 6 5 4 3 2 MYCKET BRA BRA VARKEN BRA ELLER DÅLIG MYCKET DÅLIG 1 Familjeläkarna Bålsta Enköping Knivsta Sid. 23 (37)
Figur 11b. Självskattad hälsa av den gravida kvinnan innan graviditet vid BMM i Uppsala kommun 213 8 7 6 SJÄLVSKATTAD HÄLSA AV DEN GRAVIDA KVINNAN INNAN GRAVIDITET UPPSALA KOMMUN 213 5 4 3 2 1 MYCKET BRA BRA VARKEN BRA ELLER DÅLIG MYCKET DÅLIG Svartbäcken Samariterhemmet Årsta Figur 12a. Andel gravida som har registrerats för behandling av psykisk ohälsa i övriga kommuner i Uppsala län 213 ANDEL GRAVIDA SOM BEHANDLATS FÖR PSYKISK OHÄLSA ÖVRIGA KOMMUNER I UPPSALA LÄN 213 16 14 12 1 8 6 4 2 Familjeläkarna Bålsta Enköping Knivsta Sid. 24 (37)
Figur 12b. Andel gravida som har registrerats för behandling av psykisk ohälsa i Uppsala kommun 213 ANDEL GRAVIDA SOM BEHANDLATS FÖR PSYKISK OHÄLSA UPPSALA KOMMUN 213 16 14 12 1 8 6 4 2 Svartbäcken Samariterhemmet Årsta BMI Övervikt och fetma vid ingången av graviditeten är en riskfaktor för såväl mor som barn. BMI registreras i samband med första inskrivningssamtalet då kvinnan ska vägas och mätas. Totalt i länet år 213 var det 25,1 % (Riket 25,2 %) av de gravida som hade ett BMI motsvarande övervikt. Det var 9,1 % som hade BMI Fetma (Riket 9,1 %), och 3,8 % som hade BMI Fetma gr 2 (Riket 3,8 %). I medel hade kvinnorna i länet ett BMI på 24,8 (Riket 24,8 %) vid inskrivningen. Figur 13a. BMI hos gravida vid inskrivning i övriga kommuner i Uppsala län 213 BMI HOS GRAVIDA VID INSKRIVNING ÖVRIGA KOMMUNER I UPPSALA LÄN 213 7 6 5 4 3 Undervikt Normalvikt Övervikt Fetma Fetma gr 2 2 1 Familjeläkarna Bålsta Enköping Knivsta Sid. 25 (37)
Figur 13b. BMI hos gravida vid inskrivning i Uppsala kommun 213 BMI HOS GRAVIDA VID INSKRIVNING UPPSALA KOMMUN 213 8 7 6 5 4 3 2 1 Undervikt Normalvikt Övervikt Fetma Fetma gr 2 Svartbäcken Samariterhemmet Årsta Normalvikt 18,5 25 Övervikt 25 3 Fetma 3 35 Fetma gr 2 > 35 Preeklampsi Blodtryck kontrolleras vid varje besök under graviditeten. Blodtryck är den vanligaste medicinska kontrollen under graviditeten. Syftet med blodtryckskontroll under graviditet är att hitta de som utvecklar graviditetsinducerad hypertoni eller preeklampsi. Vid avvikande blodtryckskontroll kontaktar ansvarig barnmorska inom mödrahälsovården SMVC enligt riktlinjer. Diagnosen graviditetsinducerad hypertoni eller preeklampsi ställs av SMVC, som blir ansvarig för gravidtetsplaneringen. Graviditetsdiabetes Screening för graviditetsdiabetes varierar i landet. Detta gäller både utifrån indikation för att göra en screening, men också gränsvärden, vilket innebär att jämförelse mellan Uppsala län och riket försvåras. I Uppsala län används riskfaktorer i kombination med slumpmässigt blodsocker som indikation för screening. Blodsocker kontrolleras med plasma-glukos (p-glukos) vid 5 tillfällen under graviditeten. Vid p-glukos > 8,8 mmol/l görs oral glukosbelastning inom en vecka. Vid utfall på belastningen som inger misstanke om graviditetsdiabetes kontaktas SMVC, Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset. Andelen diagnos graviditetsdiabetes som är ställd på de kvinnor som är förlösta under 213 i Uppsala län var 1,6 % (Riket 1,6 %) enligt registreringar i Mödrahälsovårdsregistret. Våldsutsatthet Att ha varit utsatt för våld i nära relationer kan påverka den allmänna hälsan och är ett stort folkhälsoproblem. Enligt basprogram för graviditetsövervakning bör alla kvinnor tillfrågas om våldsutsatthet vid något tillfälle ges under graviditeten, dock endast i enrum. Landstinget i Uppsala län har riktlinjer och handlingsplan för våldsutsatta kvinnor. Sedan flera år tillbaka tillfrågas alla gravida om de någon gång i livet varit utsatta för våld eller hot om våld. Sid. 26 (37)
Målsättningen för frågan är att öppna för den utsatta att kunna få hjälp om/när hon önskar det. Tack vare att detta hälsoområde lyfts i det reviderade basprogrammet har andelen tillfrågade ökat det senaste året. Enligt registreringar i Mödrahälsovårdsregistret var andelen kvinnor av dem som var förlösta under 213 tillfrågade om våldsutsatthet någon gång under graviditeten i länet 69,7 % (riket 66,7 %). Figur 14a. Andel gravida kvinnor som tillfrågats om våldsutsatthet någon gång under graviditeten i övriga kommuner i Uppsala län 213 TILLFRÅGATS OM VÅLDSUTSATTHET UNDER GRAVIDITET ÖVRIGA KOMMUNER I UPPSALA LÄN 213 1 9 8 7 6 5 4 3 Ja Nej Vet ej 2 1 Familjeläkarna Bålsta Enköping Knivsta vårdcentral Figur 14b. Andel gravida kvinnor som tillfrågats om våldsutsatthet någon gång under graviditeten i Uppsala kommun 213 TILLFRÅGATS OM VÅLDSUTSATTHET UNDER GRAVIDITET UPPSALA KOMMUN 213 1 9 8 7 6 5 4 Ja Nej Vet ej 3 2 1 Svartbäcken Samariterhemmet Årsta Sid. 27 (37)
Förlossningar Under 213 förlöstes 3879 kvinnor på förlossningsavdelningen vid Akademiska sjukhuset. Fortsatt vård i hemmet Alla nyförlösta kvinnor skrivna i Uppsala Län, och som lämnat sjukhuset inom 72 timmar efter förlossningen erbjuds hembesök. Hembesök utförs efter behov och ska kunna erbjudas dagligen efter telefonkontakt, fram till och med dagen före återbesöket. Hembesöket ersätter sedvanlig BB vård. BB på Väg vid Kvinnosjukvården Akademiska Sjukhuset, ansvarar för de familjer som är skrivna i Uppsala och Knivsta kommuner. Barnmorskemottagningarna (BMM), Familjeläkarna Bålsta, Enköping,,,,,, har uppdraget Fortsatt vård i hemmet och ansvarar för de familjer som är skrivna i respektive kommun i Uppsala Län. Om BMM är stängd rapporteras patienter med behov av kontakt till BB på Väg och vid behov av bedömning får kvinnan och barnet då åka till mottagningen på Akademiska Sjukhuset. Förutsättningarna för uppdraget Fortsatt vård i hemmet ser olika ut i länet. Kommuner med stora avstånd mellan mottagning och vårdtagare försvårar möjligheten till hembesök. Vidare kan inte en BMM med bara en barnmorska klara av övrig verksamhet eftersom det inte är möjligt att i förväg planera detta uppdrag. Vårdtider vid Akademiska sjukhuset för nyförlösta kvinnor 213 6-11h 13% 12-23h 2% 24-47h 29% 48-72h 13% >72h alt ej till hemmet 25% 17 % har gått hem direkt från förlossningen, de flesta inom 6-11h Eftervårdsbesök/efterkontroll Den traditionella efterkontrollen rekommenderas och erbjuds i normalfallet av barnmorskan på BMM inom 6-12 veckor efter förlossningen. Efter en förlossning med komplikationer erbjuds kvinnan återbesök till läkare inom specialistmödravården eller primärvården. Efterkontrollens syfte är att: kvinnan ska få en möjlighet att summera sina erfarenheter från graviditeten och förlossningen ge amningsstöd samtala om preventivmedel och samliv återknyta till diskussionen om livsstilsfaktorer/levnadsvanefrågor erbjuda gynekologisk undersökning med inspektion av slemhinnor och läkning av bristningar ge instruktion om knipövningar och förebygga inkontinens Andelen efterkontroller som utförs varierar mellan de olika mottagningarna. Orsaker till att kvinnorna inte kommer på eftervårdsbesök är föga kända. En del kvinnor går under graviditeten till BMM i närheten av sin arbetsplats, men väljer att göra eftervårdbesök på sin hemort. BMM har olika rutiner för information om efterkontroll, och hur tid erbjuds. I Uppsala län är 75,7 % av förlösta kvinnor under 213 registrerade för eftervårdsbesök, jämfört med riket 78,3 %. Sid. 28 (37)
Figur 15a. Andel eftervårdskontroller vid Barnmorskemottagning för kvinnor förlösta i övriga kommuner i Uppsala län 213 ANDEL EFTERVÅRDSKONTROLLER VID BARNMORSKEMOTTAGNING ÖVRIGA KOMMUNER I UPPSALA LÄN 213 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Familjeläkarna Bålsta Enköping Knivsta vårdcentral Figur 15b. Andel eftervårdskontroller vid Barnmorskemottagning för kvinnor förlösta i Uppsala kommun 213 ANDEL EFTERVÅRDSKONTROLLER VID BARNMORSKEMOTTAGNING UPPSALA KOMMUN 213 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Svartbäcken Samariterhemmet Årsta Sid. 29 (37)
Föräldrastöd Enligt Regelboken för MVC i Landstinget i Uppsala län det ska finnas ett dokumenterat program för basal föräldrautbildning. Samtliga förstagångsföräldrar skall erbjudas föräldrautbildning. Information och stöd skall anpassas utifrån föräldrarnas olika behov. Utbildningen skall förläggas så att samtliga föräldrarna bereds möjlighet att delta. Utbildningen kan bedrivas i grupp eller enskilt. Målsättningen med MHV: s föräldrastöd är att främja barns hälsa och utveckling och att stärka föräldrars förmåga att möta det väntade och nyfödda barnet, samt förlossningsförberedelse både fysiskt och psykiskt. Mödrahälsovårdens föräldrastödjande arbete sker i fortlöpande enskilda möten med föräldrarna, föräldragrupper generella och riktade och samverkan med andra i vårdkedjan för familjen angelägna verksamheter. Föräldrastödet ska utformas med hänsyn till den mångfald av former av familjebildning och av kulturell bakgrund hos de blivande föräldrarna som vi möter idag. Verksamheten ska också präglas av ett genusperspektiv. Föräldragruppernas metod ska bygga på föräldrarnas egna frågor och erfarenheter och möjlighet ges till reflekterande samtal. Föräldrastödet ska innefatta både en förberedelse inför det tidiga föräldraskapet och en förlossningsförberedande del. Eftersom BMM i länet har olika förutsättningar ser det lite olika ut hur vi erbjuder föräldrastöd till våra blivande föräldrar. De mindre mottagningarna har färre inskrivningar och därför färre antal grupper, 12 BMM arbetar helt eller delvis under Familjecentral och erbjuder oftast fler antal grupptillfällen med fler professioner som samverkar i föräldrastödet. De alternativ som erbjuds på BMM inom Uppsala län: Traditionella föräldragrupper: en mindre grupp 4 7 par träffas 4 8 träffar Familjecentral: flera professioner samverkar i föräldrastödet Tematräffar: öppna grupper utifrån olika teman Praktisk förlossningsförberedelse andning avslappning Riktade föräldragrupper: för blivande föräldrar med liknade förhållande eller behov Individuellt stöd: blivande föräldrar som inte deltar i föräldragrupp Mål att få deltagarna mer delaktiga och aktiva deltagarna lättare ska kunna knyta kontakt med varandra samverka med förlossning, BB, BB på väg, BVC ge gruppledaren lämpliga verktyg och utbildning för att kunna leda en grupp utgå från samma informationsmaterial i hela vårdkedjan 1177, akademiska sjukhusets Web sida Sid. 3 (37)
Figur 16a. Andel gravida/partner som deltagit i föräldragrupp i övriga kommuner i Uppsala län 213 ANDEL GRAVIDA / PARTNER SOM DELTAGIT I FÖRÄLDRAGRUPP ÖVRIGA KOMMUNER I UPPSALA LÄN 213 5 45 4 35 3 25 2 15 KVINNAN PARTNER 1 5 Familjeläkarna Bålsta Enköping Knivsta vårdcentral Figur 16b. Andel gravida/partner som deltagit i föräldragrupp i Uppsala kommun 213 ANDEL GRAVIDA / PARTNER SOM DELTAGIT I FÖRÄLDRAGRUPP UPPSALA KOMMUN 213 6 5 4 3 2 KVINNAN PARTNER 1 Svartbäcken Samariterhemmet Årsta Sid. 31 (37)
Amning Målsättning är att stödja och främja amning utifrån varje familjs behov och WHO:s mål gällande exklusiv amning i minst sex månader och därefter introduktion av annan mat under bröstmjölksskydd. Kvinnans amningsanamnes, förväntningar och önskemål som sammanfattats under mödrahälsovården i journalen är grunden för den individuella processen. Till de kvinnor som inte kan eller vill amma är målet att ge den hjälp och det stöd som då behövs. Det är därför viktigt att all personal som arbetar med blivande och nyblivna föräldrar och deras barn uppmuntrar och underlättar amning samt erbjuder en amningsvänlig miljö. Detta genom att lyssna, ge stöd och vid behov ge undervisning till föräldrarna så att de känner sig trygga med amningen. Detta kräver: kunskap - evidensbaserad och uppdaterad respekt - varje mor- barnrelation och familj är unik lyhördhet inför familjens individuella behov tid och tålamod Mödrahälsovårdens personal ansvarar för att: bidra till en positiv inställning till amning informera om amning och hudnära vård belysa det nyfödda barnets signaler och medfödda förmåga vid amning dokumentera kvinnans tidigare amningserfarenhet, förväntningar och önskemål på amning i patientjournalen involvera och betona partnerns betydelse Figur 17a. Andel ammande helt/delvis/inte alls vid 4 veckor efter partus i övriga kommuner i Uppsala län 213 ANDEL AMMANDE HEL/DELVIS/INTE ALLS VID 4 VECKOR ÖVRIGA KOMMUNER I UPPSALA LÄN 213 1 9 8 7 6 5 4 3 Ammar helt Ammar delvis Ammar inte 2 1 Familjeläkarna Bålsta Enköping Knivsta vårdcentral Sid. 32 (37)
Figur 17b. Andel ammande hel/delvis/inte alls vid 4 veckor efter partus i Uppsala kommun 213 ANDEL AMMANDE HEL/DELVIS/INTE ALLS VID 4 VECKOR UPPSALA KOMMUN 213 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ammar helt Ammar delvis Ammar inte Svartbäcken Samariterhemmet Årsta Preventivmedelsrådgivning på barnmorskemottagning Preventivmedelsrådgivning och förskrivning ska ske i enlighet med barnmorskornas rätt att förskriva läkemedel i födelsekontrollerande syfte, SOSFS 1996:21, samt i första hand följa Läkemedelsverket rekommendationer. Vårdgivaren ska ge rådgivning, samt förskriva och sätta in samtliga preventivmedel kombinerat med information och/eller provtagning gällande STI. Barnmorskor har förskrivningsrätt för preventivmedel till friska kvinnor utan riskfaktorer, övriga skall remitteras till läkare. Vid preventivmedelsrådgivning bör även frågor om levnadsvanor tas upp om kost, motion, alkohol, tobak och droger. Barnmorskan bör fråga om våldsutsatthet där det är lämpligt eller när tillfälle ges. BMM har varit stängd större delen av 213. BMM medelvärde på tjänsteutrymme för BM 1,8 under 213. Familjeläkarna Bålsta BMM medelvärde på tjänsteutrymme för BM ca 1,2 under 213. Sid. 33 (37)
Figur 18a. Antal besök preventivmedelsrådgivning per heltid barnmorska i övriga kommuner i Uppsala län 213 ANTAL BESÖK PREVENTIVMEDELSRÅDGIVNING PER HELTID BARNMORSKA ÖVRIGA KOMMUNER I UPPSALA LÄN 213 8 7 6 ANTAL 5 4 3 2 1 Familjeläkarna Bålsta Enköping Knivsta vårdcentral Källa: Strukturrapport Mödrahälsovårdsregistret 213 Figur 18b. Antal besök preventivmedelsrådgivning per heltid barnmorska i Uppsala kommun 213 ANTAL BESÖK PREVENTIVMEDELSRÅDGIVNING PER HELTID BARNMORSKA UPPSALA KOMMUN 213 5 45 4 35 ANTAL 3 25 2 15 1 5 Svartbäcken Samariterhemmet Årsta + Gränby Källa: Strukturrapport Mödrahälsovårdsregistret 213 Sid. 34 (37)
STI-förebyggande arbete på barnmorskemottagning I barnmorskans uppdrag ingår att arbeta med förebyggande insatser mot sexuellt överförda infektioner (STI). STI-förebyggande arbetet består i huvudsak av provtagning och information om klamydia. Klamydiaprovtagning erbjuds alla kvinnor som söker barnmorskemottagningen, även gravida. STI-förebyggande arbete innebär även att utföra smittspårning som skall sträcka sig minst 12 månader tillbaka i tiden från upptäckten. Smittspårning utförs på egna mottagningen alternativt i samverkan med venerologmottagningen. Figur 19. Antal klamydiapositiva rapporterade fall i Uppsala län, fördelat på kön. Källa: Smittskyddsenheten Landstinget i Uppsala län Gynekologisk cellprovskontroll, cervixcancerprevention Cervixcancerpreventionen har sedan 196-talet vilat på den screening som görs genom cellprover som tas på barnmorskemottagningar (BMM) i Sverige. Samordning för preventiva arbetet i Uppsala län görs av Klinisk Patologi och Cytologi (KPC) som står för utskick av inbjudan och analyser. Uppsala län har i senaste rapporten från Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention en täckningsgrad på 66 %, beräknas utifrån antalet kvinnor i åldersgruppen 23-6 år som tagit ett cellprov under 213. För Uppsala så är även den så kallade hörsamheten låg, det vill säga hur många som kommer för provtagning efter att de fått en inbjudan till provtagning. I ovan nämnda register var den 29 % inom 3 mån år 212. Kvinnorna får inbjudan till en BMM utifrån geografisk tillhörighet. KPC rapporterar till MHVenheten antalet kallade kvinnor till respektive mottagning och detta tal jämförs mot antalet tagna prov för varje mottagning. Antalet tagna prov i förhållande till antalet inbjudna är mycket olika vid mottagningarna. Styrgruppen för gyn hälsokontrollerna har för avsikt att kartlägga vad som skulle kunna öka deltagandet och följer utvecklingen. Vilken kallelse rutin som är den mest effektiva för att öka hörsamheten är svårt att avgöra. Struktur och bemanning vid respektive mottagning påverkar antalet kvinnor som kommer för provtagning. Sid. 35 (37)
Figur 2a. Andel kvinnor som lämnat gynekologiska cellprov 213 i förhållande till antal inbjudna per mottagning i övriga kommuner i Uppsala län ANDEL DELTAGANDE I GYNEKOLOGISK CELLPROVSKONTROLL VID BARNMORSKEMOTTAGNING UPPSALA LÄN 213 45 % 4 % 35 % 3 % 25 % 2 % 15 % 1 % 5 % % Svartbäckens Samariterhemmets Årsta + Gränby Källa: Avd för Kliniks patologi och cytologi Uppsala läns landsting och Mödrahälsovårdsregistret Figur 2b. Andel kvinnor som lämnat gynekologiska cellprov 213 i förhållande till antal inbjudna per mottagning i Uppsala kommun ANDEL DELTAGANDE I GYNEKOLOGISK CELLPROVSKONTROLL VID BARNMORSKEMOTTAGNING UPPSALA KOMMUN 213 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % Familjeläkaran Bålsta Enköping Knivsta Källa: Avd för Kliniks patologi och cytologi Uppsala läns landsting och Mödrahälsovårdsregistret. Sid. 36 (37)
Utvecklingsområden inom mödrahälsovården i Uppsala län Mödrahälsovården i Uppsala län har många områden som behöver fortsatt utveckling och som ständigt finns med i arbetet. MHV-enheten arbetar kontinuerligt med att förändra utifrån mottagningarnas behov i kombination med det som behövs för en fungerande vårdkedja. Förändringar styrs också av nya riktlinjer och medicinsk evidens Några av de viktiga ämnena som kommer att prioriteras de närmaste åren är: Fortsatt utvecklingsarbete av Föräldrastödsprogrammet i Uppsala län i samverkan med barnhälsovården. Amning i vårdkedjan är ett pågående arbete mellan MHV, BHV och kvinnobarndivisionen med förlossningen, BB neonatal och barnsjukhuset. Gemensam utbildning för hela vårdkedjan planeras till hösten 214. GHK är ett högprioriterat verksamhetsområde med många olösta problem. Kartläggning av oklarheter inom Gynhälsa i Uppsala län kommer att bli en stor del av utvecklingsarbetet/förbättringsarbetet under kommande år särskilt med hänsyn taget till utfall av pågående forskningsstudier i Uppsala län. Fortsatt revidering av riktlinjer och vårdprogram kopplade till Graviditetsövervakning samt för STI, antikonception och GHK. På olika sätt stimulera till att en ökande andelen kvinnor kommer till BMM för eftervårdsbesök/efterkontroller. Uppföljning av den nya rutinen med tidigt hälsosamtal och screening med AUDIT. Gemensam Patientenkäten för hela vårdkedjan: BMM Akademiska Sjukhuset används för att identifiera förbättringsområden. MHV-enheten kommer att i samarbete med Kvinnosjukvården AS fortsätta att utifrån resultaten från de svagare områdena verka för utveckling av bland annat föräldrastödet, bemötande och tillgänglighet. Introduktionsprogram för BM/läkare är påbörjat utifrån ett än så länge informellt stöd till nyanställda BM i primärvård. Allmänläkare på BMM erbjuds en utbildningseftermiddag per år. ST-läkare i obstetrik och gynekologi får kontinuerlig handledning. Ett mer formaliserat program kommer att kunna utvecklas utifrån utfallet av dessa aktiviteter. - MHV enheten arbetar på en gemensam utbildningsplan för 213-215 tillsammans med barnhälsovårdens länsavdelning för att bygga vidare på frågor som barnkonventionen, föräldrastöd och missbruks- och våldsfrågor. Samtliga frågor är viktiga under och efter graviditeten för att skapa möjligheter till tryggare barn. - Yrkesträffar för barnmorskor inom mödrahälsovården planerades till våren 214. Det innebar att BM träffades i smågrupper à 12-13 personer under ledning av Samba och Mhöl. Utfallet av dessa träffar blev mycket positivt och kommer att förbli ett återkommande inslag under terminerna. - Planeringsronder och läkares deltagande i vården av gravida kvinnan på BMM är ett område som behöver ses över. Allmänläkares deltagande är mycket olika på mottagningarna, och specialist medverkan tas från Kvinnosjukvården. Resurs för detta är oklart och behöver fortsatt ses över. - Projekt för att utveckla preventivmedelsrådgivningen av barnmorskor pågår. Råd och stödfunktioner behövs för att ge BM mer trygghet i sin rådgivning och kvalitetssäkra arbetet med dessa frågor på barnmorskemottagningarna (BMM). Sid. 37 (37)