TILLVERKA ETT EGET FORDON



Relevanta dokument
Eleverna tillverkar en mycket enkel solugn för att visa att solen kan vara en källa till förnyelsebar energi. Eleverna lär sig om växthuseffekten.

intervjua sina föräldrar samt far- och morföräldrar om deras resvanor föra anteckningar under intervjun.

Eleverna tillverkar en mycket enkel gräskokare och får se vad förnyelsebar energi kan åstadkomma. Övningen kan utökas och göras mer sofistikerad.

TRAFIKINSPEKTÖRERNA. Övningens mål

BORTSPOLADE PENGAR. Övningens mål

RÄKNA MED ELEKTRICITET!

UNDERSÖK ENERGIMÄRKNINGEN!

SMÅ DROPPAR, STORT SLÖSERI

ENERGIHUSET. Övningens mål

Eleverna betraktar solens väg över himlen, och hur den skiftar beroende på tid på dagen och året. Det hjälper eleverna att förstå solenergi.

små enkla energimätare, det vill säga apparater som mäter energiförbrukning och som registrerar även låga nivåer. diverse apparater.

SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK

Eleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential.

Förnybara energikällor:

Min bok om hållbar utveckling

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

Kraft och rörelse åk 6

LJUSETS VÄKTARE. Övningens mål

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

ENERGIDETEKTIVERNA. Sammanfattning av övningen

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Ord att kunna förklara

MITT I RYMDEN. Lärarhandledning

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Min bok om hållbar utveckling

UNDERVISNINGSMATERIAL

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

UTMANING 1 Raket med avfyrningsramp

Elektrisk energi Rörelseenergi Lägesenergi Kemisk energi Elasticitetsenergi Strålningsenergi Värmeenergi Kärnenergi

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Engagera. Diskutera i gruppen: 1. Tror du att det finns liv på Mars? Tror du att det finns liv någon annanstans än på jorden?

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/

Kraft, tryck och rörelse

Luften trycker på allt omkring sig. När man blåser upp en ballong blir det högre lufttryck inne i ballongen än utanför.

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Instuderingsfrågor Krafter och Rörelser

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

NTA - tema luft - HT-11

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Det här ska du veta. Veta vad som menas med kraft och i vilken enhet man mäter det i. Veta vad som menas motkraft, bärkraft, friktionskraft

UNDERVISNINGSMATERIAL

Prova, titta och lär med kunskapsbanken

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

PANTRESAN 2018 Lärarhandledning

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Tryck. fredag 31 januari 14

Arbete Energi Effekt

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Repetitionsuppgifter i Fysik 1

MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

Vad gömmer sig det bestämmer du!

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

FYSIKALISKA APTITRETARE

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Om klimat, miljö och energi

Bioenergi i kraftvärmeverk

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion

1:a gången på vårt NTA arbete.

LUDVIG, LISA OCH LUFTEN

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Trycket är beroende av kraft och area

Energikällor Underlag till debatt

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

UNDERVISNINGSMATERIAL

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

Bygga fordon 4-6. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Regnmakarnas verktygslåda del 1, 2 och 3

Från väskor till rymden????

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

GASOL NJUT AV SÄKER OCH MILJÖVÄNLIG ENERGI. MyAGA.se

FRÅN MASSA TILL TYNGD

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare

1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING

TE: Centralt innehåll: Material för (eget) konstruktionsarbete, deras egenskaper och hur de sammanfogas. Kunskapskrav:

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Hur kan en fallskärm flyga?

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Transkript:

TILLVERKA ETT EGET FORDON Övningens mål Eleverna vet att alla transportmedel behöver energi för att ta sig fram, och att olika energikällor kan användas, med varierande effekt på miljön. Eleverna förstår de allmänna fysiska termerna kraft, friktion, gravitation, rörelseenergi, massa och vikt (se Hjälpmedel 2). Sammanfattning av övningen Eleverna tillverkar fordon med hjälp av avfallsmaterial som de har tagit med sig hemifrån, och försöker få dem att ta sig framåt. Experimenten utgör sedan grund för en diskussion om transporter, energiförbrukning och miljöskydd. Ni behöver Till en flaskraket: Stor colaflaska (1 2 liter), en kork från en vinflaska, en gammal cykelslang (helst med den tunnare ventiltypen) en borr, en cykelpump. Till en trådrullebil: Trådrulle (eller en burk till en 35 millimeters kamerafilm), gummiband, penna, sudd, lite modellera. Sax, papper och färgpennor. Andra material som ni själva väljer, till de fordon eleverna fantiserar ihop. Eleverna bör kunna klippa använda en borr mäta centimeter och millimeter. Hur passar övningen in i läroplanen? Övningen är anpassad till undervisning i formgivningsteknik, naturkunskap, matematik, läskunskap, bild och slöjd. Säkerhetsåtgärder Eleverna bör alltid vara försiktiga när de använder verktyg. Be en kollega eller annan vuxen vara med när ni avfyrar raketerna. Släpp iväg en raket åt gången. Page 1 of 7

Genomgång av övningen, steg för steg 1. Förklara övningen för eleverna. Prata om vad som kan användas som byggmaterial, och be eleverna att ta med användbart skräp hemifrån. 2. Skaffa cykelslangar från en cykelbutik. 3. Be eleverna bygga ett valfritt fordon. De kan jobba två och två. 4. Om de inte har några egna idéer kan du visa exempel (se Hjälpmedel 1). 5. Prata med eleverna om hur de ska få fordonen att röra sig framåt. 6. Dela in fordonen i grupper beroende på energikälla eller drivmedel, till exempel vindkraft (båt), lufttryck (vattenraket), gravitation (en bil som placeras på en ramp), etc. 7. Undersök hur långt fordonen kan komma. 8. Hur gick det? 9. Diskutera de olika energikällorna för transportmedel. Vilka källor är förnyelsebara och vilka är ändliga? Finns det alternativa transportmetoder? Diskutera specifika energikällor och om de är ändliga eller miljövänliga, och vilka andra transportmedel man kan använda. 10. Behöver vi transportmedel överhuvudtaget? Tidsåtgång Introduktion och förberedelser 15 minuter Experiment och analys en lektion Reflektion en lektion Förslag på påbyggnadsövningar Trafikinspektörerna Gör en trafikmätning och diskutera besparingsmöjligheter (passar äldre elever). Skolresans koldioxidavtryck Hur kan våra val av transportmedel påverka koldioxidutsläppen? Andra varianter Ökad svårighetsgrad: Bygg mer komplicerade fordon för mer detaljerade undersökningar. Engagera flera! Bjud in en annan klass, eller hela skolan, och utmana dem på en tävling! Tillgängliga hjälpmedel Hjälpmedel 1 Bygginstruktioner för vattenraket, trådrullebil, båt och bil. Hjälpmedel 2 Lista över energikällor och fysiktermer. Page 2 of 7

Tillverka ett eget fordon Hjälpmedel 1 Bygginstruktioner Här finns instruktioner för att bygga en vattenraket och en trådrullebil. Idéerna kommer från webbsidan www.things2make.com. Om du vill ha tips på hur man bygger en båt eller en bil, kan du besöka sidan. Vattenraket Material: Stor plastflaska( 1 2 liter), en kork från en vinflaska, en innerslang till ett cykeldäck (helst med den tunnare ventiltypen), en borr och en cykelpump. Instruktioner: Klipp bort ventilen från en innerslang till ett cykeldäck, så att en liten bit gummi blir kvar (spara resten av slangen och gör en slangbella en annan dag). Mäta ventilens längd mot korken, så att den sticker upp tillräckligt för att pumpen ska gå att fästa. Gör den inte det kan ni skära av korken med en vass kniv. Använd en borrfluga med samma diameter som ventilen. Borra sakta och försiktigt genom korkens mitt. För in ventilen i korken (lite vaselin eller matolja underlättar). Fyll en plastflaska till en tredjedel med vatten, och sätt i ventilkorken. Tillverka en avfyrningsramp. Sätt till exempel ner träbitar i marken, och stabilisera dem med stenar så att flaskan står stadigt. Kraftig kartong fungerar också. Kontrollera så att ingenting flyger omkring i luften ovanför er, och sätt fast pumpen. Pumpa tills raketen lyfter. Flaskan kommer definitivt att flyga över staketet eller upp på taket, så se till att ha gott om plats. Tips: Fäst vingar i flaskan och gör den till en rymdfärja! Så fungerar det: Ventilen i cykelslangen är en "envägsventil" som släpper in luft i flaskan men inte ut ur den. När du pumpar bildas ett tryck i flaskan det är din energi som lagras. Till sist kommer trycket att besegra friktionen från korken och flaskan åker iväg. Vattnet reglerar trycket och driver flaskan framåt. För en mer exakt beskrivning av flaskans rörelse hänvisar vi till den engelske forskaren sir Isaac Newton (1687). Newtons tredje lag säger att för varje kraft finns en lika stor motriktad kraft. I fallet med det här raketen gäller det kraften som slungar vattnet ur flaskan, och den motriktade kraften som för raketen framåt. Enkelt, va? Page 3 of 7

Tillverka ett eget fordon Hjälpmedel 1 Trådrullebil Material: Trådrulle (eller en burk till en 35 millimeters kamerafilm) gummiband, blyertspenna, sudd, och en liten bit modellera. Instruktioner: Dra gummibandet genom trådrullens mitt. Linda ena änden runt ett suddgummi och för en penna genom andra änden. Snurra gummibandet genom att vrida på pennan. Använd modelleran som motvikt för att pennan inte ska slå över. Placera den på golvet och se den åka iväg! Page 4 of 7

Tillverka ett eget fordon Hjälpmedel 2 Energikällor och fysiktermer Energikällor Vissa typer av energi är gratis (nästan), som din egen muskelkraft, vindkraft o.s.v., medan andra kostar pengar. Vissa energikällor kallas förnyelsebara, vilket innebär att de kan återskapas på ganska kort tid (som biomassa) eller att de är beständiga (som vinden och solen). Andra energikällor är inte förnyelsebara (som olja och bensin de kan åtminstone inte förnyas inom några hundra år). Icke förnyelsebara bränslen släpper ut mer koldioxid än förnyelsebara bränslen. Uran är inte förnyelsebart och används i kärnkraftsindustrin. Uran ger inte upphov till några utsläpp under själva energiutvinningen, men det måste slutförvaras. Radioaktivitet och förvaring av förbrukade bränslestavar är ett problem och en möjlig riskfaktor. Transport bygger huvudsakligen på bruket av olja eller bensin, som producerar en stor mängd växthusgaser. När det gäller biobränsle, är det kanske inte så "grönt" som vi tror, eftersom det går åt stora mängder icke förnyelsebar energi i framställningen (gödningsmedel av fosfater, jordbruksredskap som går på fossila bränslen, o.s.v.). Kraft Kraft är en utomstående agent som förändrar ett objekts rörelse eller vilotillstånd. Att kasta en fotboll eller flyga en drake är exempel på applicerad kraft. Friktion Friktion är den motståndskraft som uppstår mellan två objekt i kontakt med varandra. Friktion kan ge upphov till värme och till och med orsaka en fysisk förändring i materialet. Gravitation Gravitation är dragningskraften mellan två partiklar eller objekt som har massa. Ju större ett objekt är, desto större kraft utövar det på sina omgivningar. Den här kraften är så liten att den är svår för människor att uppfatta, om objekten är mindre än planeter. Rörelseenergi Rörelseenergi är energi som orsakar rörelse. När ett objekt rör på sig, sägs det ha rörelseenergi. En cyklist kan omvandla kemisk energi från mat för att få upp hastigheten, och vinner rörelseenergi. Cykeln fortsätter röra sig tills den påverkas av yttre element (cykeln tappar så småningom fart på grund av friktion och luftmotstånd, vilket omvandlar rörelseenergin till värme). Massa Massa är mängden materia i ett objekt. Den är oberoende av vilken typ av kraft, och hur mycket, som utövas mot ett objekt. Massa och vikt är olika saker, eftersom vikt påverkas av gravitationskraften mot ett objekt. Ett bowlingklot och en Page 5 of 7

basketboll är ungefär lika stora, men bowlingklotet innehåller mer materia (det är solitt och har mer massa). Rörelse Rörelse är när ett objekt flyttas från en plats till en annan. Potentiell energi Potentiell energi är ett objekts kapacitet att arbeta (eller röra sig) utifrån dess position. Om du t.ex. håller upp en boll i luften har den potentiell energi. Om du tappar den, har den rörelseenergi när den faller. En sammanpressad fjäder har också potentiell energi. Vikt Vikt är ett mått på jordens gravitationskraft på ett objekt. Vikten kan förändras, beroende på objektets position i förhållande till jorden. Ett objekt i rymden, t.ex., väger mindre än samma objekt gör på jordytan. Objektet väger också mindre på månen, eftersom månens gravitationskraft är mindre. Page 6 of 7

Sökord Ändamål för energiförbrukningen Transport Uppvärmning och nerkylning Varmt och kallt vatten Belysning Elektrisk apparatur Allmänt ämne Skolämne Ålder Hållbar utveckling Förnyelsebar energi Energieffektivitet Koldioxidkloka transporter Matematik Historia Samhällskunskap 6 8 år 9 10 år 11 12 år Page 7 of 7