Gyllins Trädgård MK 337 Slutrapport Rapportnummer: 074 MK
Gyllins Trädgård, MK 337 Slutrapport Björn Gedda Inledning I samband med den arkeologiska utgrävningen MK 3337, Gyllins Trädgård har jag utfört ett antal paleoekoloiska analyser på upprag av Malmö Kulturmiljö. Analyserna har haft som syfte att:. Få fram daterbart material för 4 Canalyser. 2. Genom pollenanalys av en grav och tre brunnar se om något gick att säga om det tidiga landskapet kring utgrävningen och/eller gravritualer (t.ex. botaniska gravgåvor). Redan nu kan jag säga pollenanalysen inte föll så väl ut som vi hade hoppats. Som jag sade vid projektplaneringen var detta, i det här fallet, en metod med osäker utgång och därför var resultatet inte helt oväntat, men det gör det inte roligare. Mer om detta nedan. Metoder Makroprover flotterades av Malmö Kulturmiljö och sändes till mig i markerade påsar. I de flesta fall kunde dessa analyseras direkt vid ankomst men i ett fåtal fall (när preparatet var mycket stort eller innehöll en del ler) flotterades proverna om av mig vid UV Syd. Det finns här ingen kritik mot Malmö Kulturmiljös första flottering utan detta är vanligt förekommande och beror vanligen på att jag vill dela upp proverna i storleksfraktioner eller man i efterrhand ser att provet inte blivit riktigt rent. Dessa preparat våtsiktades genom 3 och 0,5 mm siktar och fraktionerna torkades och analyserades separat. Preparaten plockades under stereolupp vid 0400 ggr. förstoring med fjäderpincett. Fröerna bestämdes så noggrannt det var möjligt med hjälp av refernsliteratur och referenser tillhörande UVSyd och BjörnGedda Arkeobotanik. Bestämda sädeskorn och andra växtrester sparades i separata påsar och har i samband med tidigare delrapporteringar återsänts till Malmö Kulturmiljö för arkivering. Jag plockade även träkol i tillräcklig mängd för en datering när det bedömdes att det behövdes som reserv eller när inget annat fanns att tillgå Pollenprover som insamlats enligt mina instruktioner av personal vid Malmö Kulturmiljö preparerades vid Geologiska Instutionen av Kalle Ljung enligt standardmetoder (se t.ex Moore m. fl. 99) anpassade för prover med förväntat dålig bevaring och lågt polleninnehåll. Prepareringen inkluderar dekantering och silning genom 250 μm nät för att få bort grovt minerogent material samt behandling med NaOH, HCl, HF, och acetolysvätska (H 2 SO 4 och ätiksyraanhydrid). Preparaten inbäddas slutlgen i glycerin. Färdiga preparat analyserades under stereomikroskop vid 500 ggr förstoring av mig med hjälp av referenser och referenslitteratur (Moore m. fl. 99) tillhörande UVSyd och BjörnGedda Arkeobotanik. Resultat Uttag till 4 Canalys Överlag var det relativt låg halt av bevarade växtmakrofossil i proverna från Gyllins Trädgårdar och jag var i tre fall (PM 6265, 22246 och 39) tvungen att endast välja träkol. PM 22246 kan ha haft för lite material för datering (vilket nämnts i Delrapport 2). I ett
par fall (PM 627 och 985) ansåg jag det säkrast att plocka ut träkol som reservmaterial till sädeskornen. Pollenproven från brunnarna (Brunn, 3 och 7) innehöll inget daterbart material, största anledningen till detta var troligen att proverna var så små. I Tabell redovisas samtliga prov som plockats för 4 C datering. Makrofossilanalys Makrofossilanalys har inte bedömts som en prioriterad metod vid den här undersökningen men en del material har ändå analyserats, bland annat i samband med uttagen till 4 Canalys. Av sädesslagen var det en blandning av enstaka korn och vete i de olkia husen och det kan bli intressant att se om det finns något mönster i dateringarna. Att det fanns knylhavre i ugnen (PM 4370) är intressant och medför att knylhavre kan ha varit ett födoalternativ vid tiden då ugnen användes. Mest fossilrik var utan tvekan brunnen (PM 9396) med ca 30.000 fröer i ett prov på någon halvliter. Rågvalmo (Papaver rhoeas) och spikvalmo (Papaver aggremone) är båda vanliga ogräs i på ruderatmarke och likaså svinmålla (Chenopodium album). Mängden visar att brunnen stod öppen och under en lång tid sakta växte igen. Tabell. Samtliga makroprov som analyserats (forts på nästa sida) Anl. PM Art Antal Hus 4 303 Triticum sp. Hus 5 627 Triticum sp. Hus 6 985 Cerealia Hus 7 306 Triticum sp. Hus 8 669 Triticum sp. Hus 9 4868 cf. Hordeum Hus 0 39 Hus 43 Triticum sp. Hus? 9005 9004 6264 cf. Corylus Hus 4 6265 Träkol Hus 5 22680 2268 Hus 7 222260 222356 222358 obest. obest. Hus 9 22678 obest. Hus 2 22222 2222 22223 Triticum cf. aestivum Viola sp. Triticum sp. Triticum sp. Hus 22 8266 Fruktkropp Hus 23 22246 Träkol Hus 24 946 Cerealia Hus 25 945 Knylhavre
Tabell. (forts) Anl. PM Art Antal Ugn 4370 Triticum sp. Ugn 223063 Hordeum sp. Härd 222942 Triticum sp. Grop 9467 Cerealia 5 Brunn 9396 Chenopodium album Papaver rhoeas Papaver aggremone Brassica cf. rapa/campestris Rumex sp. Polygonum lapathipholium Fallopia convulvulus 5.000 7.000 7.000 300 50 Pollenanalys Vad gäller pollenanalysen kan endast sägas att resutatet var blandat. Jag hade förväntat mig dåligt bevarade pollen och låg koncentration men inte att det skulle vara så dåligt som det var. Med undantag av Brunn 3 (PP 400289) var i stort sätt inga pollen bevarade. Det fåtal som trots allt bevarats var ofta svårbestämda eller helt obestämbara. Så få pollen gick att identifiera (vanligen till 5 per prov) att det faktiskt inte ens är motiverat att rita upp ett diagram över fynden. Vad den dåliga bevaringen beror på är svårt att avgöra men när det gäller gravproverna var det troligen en kombination av låg pollenkoncentration i det provtagna lagret och en alltför oxiderande miljö. Brunnarna och 7 är däremot svårare att förklara. Möjligen valdes fel lager, altså ett igenfyllnadslager istället för ett avsättningslager eller så kan brunnen ha varit täckt. Resultaten bör emellertid inte avskräcka från framtida liknande försök. Metoden lyckas inte varje gång, men vid de tillfällen den är framgångsrik bidrar den ofta till ny och spännande information om gravskick och gravmiljöer (t.ex. Odgard 985, Lagerås 994 och Gedda 07). Undantaget är då Brunn 3 (Figur ). Bevaringen var inte heller här god men den var enligt förväntan. 457 pollen gick att bestämma till taxa vilket måste anses vara ett acceptabelt resultat i en brunnsprov. Provet domineras av gräs och andra örter, framför allt tjockväggiga (lättbevarade) Asteraceaer (Asteraceae Liguliflorae, Anthemistyp, och Astertyp). Ett par vattenväxter (vattenklöver och vit näckros) finns i ett fåtal exemplar. Andra viktiga indikatortaxa är bland annat mållor, svartkämpar, groblad, ranunkelväxter och ärtväxter. Provet verkar visa på ett öppet jordbrukslandskap som redan vid den här tiden var nästan helt avskogat. Al, hassel och björk finns i närheten men antagligen mest som buskage. Jag skulle gissa att tallen inte växer i området utan att de påträffade pollenkornen snarare är långflyktspollen. I det här fallet blir det intressant att jämföra med de vedartsanalyser som gjort för att se om de kan förkasta detta. De är dock för få för att kunna bekräfta. Det blir även intressant att se om några andra träslag dyker upp i de analyserna. Jordbruksmarken verkar snarare ha varit betesmark än av (säd) odling då endast ett fåtal svårbestämda sädesslagspollen påträffades. Att klöver och vit näckros påträffades visar på att en större sötvattensamling funnits i närheten. Om brunnen var bred med slutande kanter är det möjligt att vattenklövern växte i brunnen när den växte igen. Näckros däremot kräver någon meter djupt vatten och bör knappast ha klarat sig i en så liten vattensamling. Järnek (Ilex) är ett intressant fynd i sig. Det är en oceanisk art som kräver milda vintrar och ganska hög luftfuktighet. Det är ett mycket ovanligt pollen att träffa på.
Fig. Pollenanalys av Brunn 3, PP 400289. Träd Betula (björk) Pinus (tall) Alnus (al) Tilia (lind) Ilexi (järnek) Corylus (hassel) Calluna (ljung) Ericaceae odiff. (obest. ljungväxter) Poaceae odiff. <40um (gräs) Buskar Ris Anthemistyp (kulla, röllika, baldersbrå m. fl.) Poaceae odiff. >40um (obest. odlade gräs) Apiaceae (flockblomstriga växter) Asteraceae Liguliflorae (maskrosor, fibblor m. fl.) Örter och gräs Astertyp (ullört, noppa, korsört, hästhov m. fl.) Caryophyllaceae (nejlikväxter) Ranunculaceae odiff. (obest. ranunkelväxter) Ranunculustyp (smörblommor m. fl.) Fabaceae (ärtväxter) Succisa (ängsvädd) Artemisia (gråbo, malört) Chenopodiaceae (mållväxter) Plantago lanceolata (svartkämpar) Plantagop major(groblad) Menyanthes trifoliata (vattenklöver) Polypodiaceae odiff. (obest. ormbunkar) Lycopodium annotinum (revlummer) Sphagnum (vitmossor) Träd Buskar Ris och dvärgbuskar Örter Sporv äxter Pollensumma 400289 457 0 0 0 0 0 40 0 0 0 0 40 60 80 00 Rättelse: Ilexi ska vara Ilex Referenser: Gedda, B. 07: Pollen åt de döda. Populärvetenskaplig bok om fynden vid gravfältet vid Torsvik (i prep., titel ej fastställd). Jönköpings Läns Museum. Jönköping. Lagerås, P. 994: Pollenanalys i anslutning till grävningarna i Hyltena, Grytås och Högabråten, Jönköpings län. Rekonstruktion av närmiljön kring anläggningarna. LUNDQUA UPPDRAG, vol. 7. Moore, P. D., Webb, J. A., Collins, M. E. 99: Pollen Analysis (2:a upplagan). Blackwell Scientific Publications, Oxford. Odgaard, B. V. 985: A pollen analytical investigation of a Bronze Age and Pre Roman Irin Age soil profilefrom Grøntoft, western Jutland. Journal of Danish Archaeology, vol. 4, s. 228.