Kinas handelsutveckling med världen och Sverige

WTO och handelsutvecklingen Susanna Kinnman Kinas handelsutveckling med världen och Sverige Sammanfattning Under det senaste decenniet har Kinas varuexport och -import ökat dramatiskt och idag är landet världens tredje största handelsnation. På senare år har tillväxten varit särskilt stark på exportsidan. Kinas export har gått från enklare varor till mer förädlade produkter och kapitalvaror. På importsidan utgör råvaror och högteknologiska varor en allt större del av handeln. De utländska direktinvesteringarna har varit en förutsättning för Kinas handelsutveckling. Investeringarna har tidigare fokuserat på produktion och försäljning, idag lägger utländska företag även sin FoU-verksamhet i Kina. Endast under de senaste åren har Kinas direktinvesteringar utomlands tagit fart. Bland annat har flera nya uppmärksammade investeringar gjorts för att säkra tillgången till råvaror, som t ex olja och mineraler. Till skillnad från varuhandeln har Kinas tjänstehandel, både vad gäller import och export, hittills varit mycket outvecklad. Handeln mellan Kina och Sverige har under det senaste decenniet ökat kraftigt. Svensk export till Kina uppgick 27 till 3,3 miljarder USD och importen var 6,4 miljarder USD. Sverige har liksom hela EU27 ett handelsunderskott i sin varuhandel med Kina. Detta underskott har ökat på senare år, främst p.g.a. en stark importökning Den svenska exporten till Kina har under senaste decenniet blivit allt mer diversifierad. Sveriges direktinvesteringar i Kina har ökat. Det finns idag en större spridning på svenska företag som etablerar sig i Kina. Fram till för ett par år sedan var Kinas direktinvesteringar i Sverige nästan obefintliga. I takt med att Kina söker nya marknader samt ökad tillgång till råvaror och spetskompetens på specifika områden ökar intresset för Sverige och svenska produkter/tjänster. B OX 683, 113 86 STOCKHOLM B ESÖKSADRESS: DROTTNINGGATAN 89 TELEFON: 8-69 48, FAX 8-3 67 59 E - POST: REGISTRATOR@ KOMMERS. SE WWW. KOMMERS. SE

Bilaga 1. 2(18) Det finns potential för ett ökat utbyte mellan Sverige och Kina på flera områden. Det är däremot viktigt att komma ihåg att Kina står för en relativt begränsad del av Sveriges utrikeshandel och att det även finns mer näraliggande tillväxtmarknader som kan ha minst lika stor potential för svenskt näringsliv. Kinas handelsutveckling Kina är världens folkrikaste land och världens äldsta nation. Under århundradena efter 1- talet var Kina även den största ekonomin i världen och låg långt före Västeuropa vad gäller teknologisk utveckling och administrativ kapacitet. När västvärldens ekonomiska utveckling accelererade i slutet av 18-talet hade emellertid Kinas ekonomi sedan länge stagnerat och Kina förlorade sin ställning som ekonomisk stormakt. Under de senaste decennierna har Kinas betydelse för världsekonomin återigen ökat. Sedan landet i slutet av 197-talet började införa marknadsekonomiska reformer har landets BNP ökat från 38 miljarder USD (198) till 264 miljarder USD (26). Under denna tid har även utrikeshandeln ökat kraftigt, från 38 miljarder USD till 176 miljarder USD. År 26 var Kina den tredje största handelsnationen i världen och dessutom en av världens största mottagare av utländska direktinvesteringar (FDI). Kina fortsätter att växa mer än något annat stort land och dess betydelse för världshandeln kommer troligtvis att fortsätta öka under en tid framöver. I takt med att den kinesiska ekonomin växer sker det kontinuerligt en omstrukturering av ekonomin och förändringshastigheten tycks gå allt snabbare. Med den ökade satsningen på forskning och utveckling kan Kina förväntas gå allt mer mot ett högteknologiskt och kunskapsbaserat samhälle. Samtidigt som Kina har gjort stora framsteg ekonomiskt och utbildningsmässigt kvarstår en hel del problem relaterade till mänskliga rättigheter, ökade klyftor i samhället och en allt mer påtaglig miljöförstöring. Det reformarbete som den kinesiska ledningen hade påbörjat i slutet av 197-talet för att öppna landet mot omvärlden, den s.k. öppna dörrens politik gick in i ett mer intensivt skede under 199-talet. Förmånliga villkor och tillgång till billig arbetskraft lockade allt fler utländska företag att etablera sig i Kina. Ett ytterligare viktigt steg mot en öppnare handel togs när landet anslöt sig till Världshandelsorganisationen WTO år 21. I samband med WTOinträdet var Kina tvungen att genomföra flera omfattande reformer för att öppna den kinesiska marknaden mot omvärlden. Detta gav en stor skjuts till den ekonomiska utvecklingen i landet och ledde till en accelerering av import- och exporttillväxten. Sedan början av 199-talet har den totala varuhandelns andel av BNP ökat från ca 3 procent till 67 procent år 26.

Bilaga 1. 3(18) Figur 1. Procentuell förändring av Kinas handel och BNP, 198 26 (index 198:1) 6 Kinas handel och tillväxt, 198-26 5 Index 198:1 4 3 2 1 Ex port Import BNP - 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 Källa: IMF, World Economic Outlook Database och WTO Statistics Database Kinas varuexport I takt med den ekonomiska utvecklingen har även landets handelsmönster förändrats. Under de senaste decennierna har exporten gått från att främst ha varit inriktad på primära varor och lättare tillverkningsindustri till att ha blivit allt mer högteknologiska. I början av 199-talet utgjorde exempelvis enklare produkter som jordbruks-, tekoprodukter och bränsle över hälften av den totala exporten (55 %), medan de idag endast utgör mindre än en fjärdedel (22 %). Istället har exportvaror som te. x. IT-produkter, telekom- och transportutrustning ökat i betydelse. 1 Figur 2. Exportsammansättningen 199 och 26 (i % av total export) 3 199 26 25 2 % 15 1 5 Bränsle & mineraler Jordbruksprodukter Källa: WTO, Integrated Data Base Teko-produkter Telekomutrustning IT-produkter Övriga maskiner & transportutrustning Övrig tillverkningsindustri 1 Med övriga maskiner och transportutrustning avses den sektor som i WTO:s databas hänvisas till maskiner och transportutrustning exklusive IT-produkter och Telekomutrustning som här redovisas separat.

Bilaga 1. 4(18) En annan sektor som på senare år har ökat är Kinas stålindustri. Landet har gått från att ha varit nettoimportör till nettoexportör av stål, och är idag världens största konsument och producent av stål. 2 Förändringen i exportsammansättningen tydliggörs även om man tittar på vilken typ av varor ett land exporterar: konsumtions-, insats- eller kapitalvaror. Figur 3. Exportandel av olika varutyper, 1995-26 (i % av total export) 6 5 4 Kapitalvaror Insatsvaror Konsumtionsvaror % 3 2 1 1995 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 Källa: UN Comtrade, BEC-klassificering (SNA) Fram till 23 utgjorde konsumtionsvaror den största delen av Kinas export. Under det senaste decenniet har konsumtionsvarorna minskat i betydelse och istället har exporten av kapitalvaror ökat, från 12 till 27 procent. Däremot har andelen insatsvaror under det senaste decenniet legat relativt konstant, runt 4 procent av Kinas totala export, men förädlingsvärdet på dessa varor har ökat och produkterna har blivit allt mer högteknologiska. Studier visar även på att andelen inhemska insatsvaror har ökat i produktionen av exportvaror. 3 Detta skulle kunna vara en delvis förklaring till att importen inte har utvecklats i samma utsträckning som exporten. Kinas varuimport Kina var år 26 det tredje största importlandet i världen, efter USA och Tyskland. 4 Men även om tillväxten på importsidan har varit stark, så har den under senare år inte hållit samma utvecklingstakt som exporttillväxten (se figur 1). Vad gäller sammansättningen på importen så utgörs den största andelen av övriga maskiner och transportutrustning samt bränsle- och mineraler (tillsammans ca 4 % av total import). Andelen övriga maskiner och transportutrustning 5 har emellertid sedan början av 199-talet minskat (från 33 till 2 % av total import), medan bränsle och mineraler är en av de sektorer som har ökat mest under det senaste decenniet (från 5 till 2 %). Den ökade kinesiska impor- 2 The Economist (28) 3 IMF (27) 4 Comtrade, 26 års data 5 I WTO:s sektor Maskiner och transportutrustning ingår även datachips och elektroniska komponenter samt övriga kontors och telekomutrustning. Eftersom dessa två sektorer redovisas separat, benämns istället sektorn övriga maskiner och transportutrustning.

Bilaga 1. 5(18) ten av råvaror, bland annat olja och stål, har fått stor uppmärksamhet under senare år och upplevts som ett hot av flera industriländer. Figur 5. Kinas importsammansättning, 199 och 26, % av total import, 35 3 25 2 15 1 199 26 5 Jordbruk & livsmedel Bränsle & mineraler Tekoprodukter Kemiska produkter Datachips & elektroniska komponente Övrig kontors- & telekomutrustning Övriga maskiner & transportutrustning Övriga industriprodukter Källa: WTO Integrated Data Base, egen bearbetning En annan allt mer betydelsefull sektor är datachips och elektroniska komponenter som 199 endast utgjorde 1 procent men idag representerar 15 procent av Kinas totala import. Importsektorer vars värdemässiga andel har minskat är jordbruks- och tekoprodukter. Trots den stora handelsökningen och förändringen i importsammansättningen har inte uppdelningen på varutyper förändrats nämnvärt. Importen består fortfarande främst av insatsvaror (ca 75 %) och kapitalvaror (ca 2 %), medan konsumtionsvaror endast utgör några enstaka procent. Som framgick på föregående sida verkar det emellertid som att importvarorna har blivit allt mer högförädlade. Figur 6. Olika varutypers andel av Kinas totala import (%), 1995-26 Kapitalvaror Insatsvaror Konsumtionsvaror % 8 7 6 5 4 3 2 1 1995 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 Källa: UN Comtrade database, BEC-klassificering (SNA)

Bilaga 1. 6(18) Kinas handelspartners Som framgår i figur 7 är EU Kinas viktigaste handelspartner när det gäller den totala handeln (summan av export och import), medan USA är den största exportmarknaden och Japan det viktigaste leverantörslandet. Figur 7. Kinas handel med viktiga partners, 26 (miljoner USD) 3 Import Export Total 25 2 15 1 5 EU-25 USA Japan Hong Kong Sydkorea Taiwan Källa: WTO Integrated Database Gentemot övriga Asien har Kina ett handelsunderskott, medan den snabba exportutvecklingen till EU och USA har lett till ett allt större handelsöverskott med dessa länder, framförallt mot USA. Till stor del importerar Kina insatsvaror från länderna i Sydostasien för produktion av konsumtionsvaror till landets export till bl a EU och USA. Kina hade 26 totalt sett ett handelsöverskott på ca 177 miljarder USD i sin varuhandel med omvärlden. Kinas handel med tjänster Till skillnad från varuhandeln är Kina ännu inte en av de större aktörerna på den internationella marknaden för tjänster, och i motsats till varuhandeln har Kina ett nettounderskott i tjänstehandeln. Kinas åtaganden i och med medlemskapet i WTO var mycket långtgående och sedan 21 har marknaden för tjänster gradvis öppnats för utländsk konkurrens. Detta kan delvis komma att förändra den kinesiska handeln med tjänster som tidigare har utgjort en jämförelsevis liten del av BNP. De viktigaste sektorerna för handel med tjänster är turism, övriga kommersiella tjänster och transporter. 6 Utländska direktinvesteringar i Kina Det omfattande inflödet av utländska investeringar har varit en förutsättning för den starka handelsutvecklingen i Kina. Redan under 7-talet infördes s.k. speciella ekonomiska zoner i 6 Serger och Widman (25)

Bilaga 1. 7(18) vilka mer marknadsanpassade regler gällde för att attrahera utländska företag. Flera utländska företag förlade sin produktion i dessa zoner för att dra nytta av de låga produktionskostnaderna. Utländska direktinvesteringar tog fart på riktigt i början av 199-talet då den kinesiska regeringen förstärkte reformpolitiken, och efter Kinas inträde i WTO 21 ökade investeringstakten ytterligare. FDI till Kina minskade mellan 25-26 för första gången på 7 år, främst beroende på ett reducerat inflöde av investeringar i finansiella företag. 7 Figur 8 Utländska direktinvesteringar i Kina, 1982-26 (flöden i miljoner USD) 8 7 6 5 4 3 2 1 1982 1984 1986 1988 Källa: FDISTAT, UNCTAD 199 1992 1994 År 26 var Kina den femte största mottagaren av utländska direktinvesteringar. 8 Utländska företag har varit drivande både för import- och exportutveckling: år 25 stod utländska företag för 58 procent av all varuexport och 59 procent av all varuimport. 9 Framför allt har utländska investeringar fokuserat på tillverkningsindustrin och år 25 utgjorde denna typ av investeringar 7 procent av totala FDI. 1 På andra och tredje plats låg investeringar i fastigheter (ca 9 %) och i tjänstesektorn leasing och företagstjänster (6 %). De liberaliseringar på tjänsteområdet som Kina har genomfört som en följd av WTOmedlemskapet har på senare år lett till stora FDI-inflöden i tjänstesektorerna. 11 Tabell 1. Utländska direktinvesteringar i Kina, de fem största sektorerna 25 Sektorer Investeringsvärde (flöden i miljoner USD) Andel i % 25 Totalt 6325 1 Tillverkning 42453 7 Fastigheter 5418 9 Leasing och företagstjänster 3745 6 Transport, förvaring och post 1812 3 Produktion och distribution av el, gas och vatt 1394 2 Parti- och detaljhandel 139 2 Källa: China Statistical Yearbook, 26 1996 1998 2 22 24 26 7 UNCTAD: World Investment Report (27) 8 UNCTAD, World Investment Report (27) 9 China Statistical Yearbook (26) egna beräkningar 1 China Statistical Yearbook (26) egna beräkningar 11 UNCTAD, World Investment Report (27)

Bilaga 1. 8(18) I början av investeringsfasen lokaliserades främst produktion, inköp och/eller försäljningskontor till Kina. Idag har det blivit vanligare att även FoU-verksamhet flyttas till Kina. I en enkätundersökning genomförd av UNCTAD år 25, med ca 7 av världens största FoUföretag, framgick det att Kina var det mest attraktiva landet för FoU-investeringar fram till 29. 12 Även stora inhemska satsningar har gjorts för att främja innovation och FoU i Kina. Ett sätt att mäta innovationsutveckling i ett land är att titta på hur antalet patentansökningar har förändrats under en period. Enligt WIPO (World Intellectual Property Organization) ökade det totala antalet patentansökningar, dvs. både internationella och nationella ansökningar, med knappt 33 procent mellan 24 och 25. Patentkontoret i Kina hade även under dessa år den högsta tillväxtnivån för nationella ansökningar, både för kinesiska (+42.1 %) och utländska (+23.6 % ) företag. 13 Figur 9. Patentansökningar i Kina, 1996-25 Nationella ansökningar, residents Internationella ansökningar (PCT) Nationella ansökn. non-residents 16 12 8 4 Källa: WIPO 1996 1997 1998 1999 Kinas direktinvesteringar i utlandet 2 För att öka tillgången till nya marknader, få tillgång till ny teknik eller säkra kontrollen över naturresurser, har kinesiska företag i allt ökande utsträckning börjat etablera sig utomlands. Efter Kinas inträde i WTO 21 införde den kinesiska regeringen en ny politik för att aktivt uppmana kinesiska företag att etablera sig utomlands, den s.k. Go global-strategin. Strax efter detta gick utlandsinvesteringarna tillfälligt upp, men den stora ökningen skedde först efter 24. Även om det har skett en ökning på senare år befinner sig Kina endast på 18:e plats i världen vad gäller storlek på direktinvesteringar utomlands, och ligger trots sin storlek efter exempelvis Sverige (12:e plats). 14 Utflödet av kinesiska direktinvesteringar utgjorde dessutom endast drygt en femtedel av det totala inflödet samma år. Huvuddelen av de kinesiska direktinvesteringarna går till Hongkong, men under senare år har allt större investeringar gjorts i andra länder, bland annat i Asien, Afrika och Sydamerika. Kinesiska statsägda företag har etablerat sig i flera utvecklingsländer för att säkra tillgången till råvaror, bland annat olje, gas och gruvföretag. 21 22 23 24 25 12 Invest in Sweden Agency (28) 13 WIPOs hemsida 14 UNCTAD, FDISTAT

Bilaga 1. 9(18) Figur 1. Kinesiska utlandsinvesteringar, 1982-26 (värdeflöden i miljoner USD) 18 16 14 12 1 8 6 4 2 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 Källa: Unctad, FDISTAT Mellan 25 och 26 ökade Kinas utlandsinvesteringar med 32 procent till 16 miljarder USD. Under året etablerades den första gruppen av 5 inplanerade ekonomiska handels och samarbetszoner 15 med syftet att öka kinesiska SMEs internationalisering. 16 De största sektorerna som Kina investerade i år 25 var leasing och företagstjänster (4 %), tillverkningsindustrin (19 %), parti- och detaljhandel (18 %) samt gruvindustrin (14 %). Tabell 2. Kinas fem största investeringssektorer i utlandet, 25 Sektorer Investeringsvärde (värdeflöden i miljoner USD) 25 % av totala DI Totalt 12261 1 Leasing och företagstjänster 4942 4 Tillverkning 228 19 Parti- och detaljhandel 226 18 Gruvindustrin 1675 14 Transport, förvaring och post 577 5 Källa: China Statistical Yearbook 26 Handeln mellan Sverige och Kina Sveriges totala varuhandel (export och import) med Kina har ökat kraftigt det senaste decenniet och utgjorde år 27 3 procent av den totala svenska utrikeshandeln. 17 Idag är Kina Sveriges viktigaste partner i Asien, både vad gäller import och export. Mellan 1996 och 26 15 Den första gruppen består av 8 zoner: Nigeria, Mauritius, Zambia, Mongoliet, Pakistan, Thailand, Kazakhstan och Ryssland 16 World Investment Report, 27 17 SCB 28

Bilaga 1. 1(18) mer än tredubblades den totala handeln mellan Sverige och Kina, från 1,9 miljarder till 6,8 miljarder USD. I genomsnitt motsvarar detta en ökning med 15 procent per år. Den svenska exporten till Kina har under det senaste decenniet ökat med mer än 1 procent. Jämför vi med hela EU27 samt med de två andra nordiska EU-länderna är denna ökning emellertid relativt låg. Figur 11. Exportutveckling till Kina, 1996-26 ( index 1996=1) EU27 Danmark Finland Sverige 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 index 1996=1 Källa: UN Comtrade database På importsidan har däremot tillväxten varit större i Sverige än i EU27 totalt sedan 1996 och svensk import från Kina har ökat med knappt 8 procent. Den största ökningen har emellertid skett i Finland som har upplevt en tillväxt på över 1 procent. Figur 12. Importutvecklingen från Kina, 1996-26 (index 1996=1) EU27 Danmark Finland Sverige 12 1 index 1996=1 8 6 4 2 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 Källa: UN Comtrade database Även om handeln mellan Sverige och Kina har ökat i båda riktningarna så har alltså tillväxten i importsektorn varit betydligt större. Denna trend har blivit starkare under senare år då tillväxten i importsektorn har accelererat medan exporten har haft en mer konstant utveckling.

Bilaga 1. 11(18) Detta har inneburit att det handelsöverskott som Sverige tidigare hade med Kina sedan 25 har bytts mot ett underskott. 18 Trenden är dock inte utmärkande för Sverige, EU-27 hade år 26 ett nettounderskott till Kina på ca 183 miljarder USD. Jämför vi med de två andra nordiska EU-länderna, Danmark och Finland, syns ett liknande mönster. För dessa länder är nettounderskottet dessutom avsevärt större. Figur 13. Handelsnettot med Kina, 1996-26 (i miljoner USD) Handelsnetto i Danmark, Finland och Sverige, 1996-26 (miljoner USD) 15 1 5-5 -1-15 -2-25 -3-35 -4 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 Danmark Finland Sverige Källa: UN COMTRADE Database En förklaring till varför det svenska handelsöverskottet minskade i början av 2-talet kan delvis vara kopplad till den kinesiska valutans fall gentemot den svenska kronan. 19 En annan förklaring är kopplad till den internationella nedgången på telekommarknaden som hade stor inverkan på svensk export. 2 Den främsta anledningen till det ökade handelsunderskottet är emellertid inte på grund av en svag tillväxt i exportsektorn, utan den mycket starka tillväxten i importsektorn efter 22. Denna tillväxt skulle delvis kunna vara kopplad till Kinas medlemskap i WTO år 21 som innebar att Kina fick ökad tillgång övriga WTO-medlemmars marknader. Svensk varuexport till Kina Under 27 var svensk export till Kina drygt 3,3 miljarder USD, vilket är en ökning med ca 7 procent jämfört med 26. Den svenska exporten till Kina utgjorde 27 strax under 2 procent av vår totala export. 18 Enligt kinesisk statistik är handeln med Sverige balanserad och för 26 hade rentav Sverige ett handelsöverskott. Det finns flera osäkerhetskällor som bidrar till denna diskrepans mellan ländernas statistik: skillnad mellan ursprungsland och avsändarland, olika värdering vid export respektive import, varukodsklassificering och tredjepartshandel, dvs handel mellan två länder som går via tredje land. I synnerhet kompliceras bilden av tredjepartshandel via Hong Kong och andra EU-länder. 19 Under denna period var Yuanen fast knuten till US-dollarn. 21 kostade en yuan 1,25 kronor (årsgenomsnitt) och 24 hade den sjunkit till,89 kronor, en nedgång med nästan en tredjedel. 2 Kommerskollegium, 23

Bilaga 1. 12(18) Figur 14. Svensk export till Kina, 1996-27 (miljoner USD) 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Källa: SCB och Riksbanken Den svenska exporten till Kina satte fart ordentligt 1993 och ökade konstant under ett antal år. En markant ökning skedde mellan 1999-2. Vid den tiden stod telekombranschen för hälften av den totala svenska exporten till Kina. När den internationella nedgången inom telekomsektorn spred sig under 2-21 slog detta hårt mot svensk export och påverkade den totala varuexporten till Kina mycket negativt. Under 22 hade telekomexporten minskat till en knapp femtedel av exportvärdet 2. Figur 15. Sveriges exportsammansättning till Kina (miljoner USD) 1% Övrigt 8% Transport medel 6% Övriga maskiner/ apparater Telekom 4% Järn & stål 2% Papper & papp % 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Kemiska produkter Råvaror & bränsle Källa: SCB, egen bearbetning, Även om telekom fortfarande är en viktig exportsektor till Kina så har exporten blivit mycket mer diversifierad sedan dess och nya sektorer har blivit allt viktigare. För icke-telekom ökade exporten på allvar från och med 2, och tittar vi på exportutvecklingen exklusive telekomsektorn under det senaste decenniet pekar siffrorna på en mer positiv konstant utveckling. 21 21 Kommerskollegium, 23

Bilaga 1. 13(18) Mellan 1995-24 växte icke-telekom varje år med i genomsnitt 19 procent samtidigt som telekom sjönk med 1 procent. Den svenska exporten domineras fortfarande av traditionella svenska exportbranscher som verkstadsindustrin, telekomsektorn, och transportmedel. Andra varuområden som har växt snabbt under senare år är järn & stål samt kemi. Svensk varuimport från Kina Den svenska varuimporten från Kina var år 27 totalt drygt 6,4 miljarder USD vilket motsvarar ca 3,5 procent av Sveriges totala import. Detta är en uppgång från det föregående året med 23 procent. För Sverige är Kina det 1:e viktigaste avsändarlandet. Figur 16. Svensk varuimport från Kina, 1996-27 (miljoner USD) 7 6 5 miljoner USD 4 3 2 1 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Källa: SCB, Riksbankens växelkurs På importsidan har sammansättningen av produkter från Kina inte förändrats så mycket som på exportsidan. Maskiner och apparater står för den största delen av importen från Kina, följt av möbler och belysning och telekom. Figur 17. Sveriges importsammansättning från Kina, 1999-27 1% Övriga industrivar or Livsmedel & råvaror Sportartikl ar, spel & leksaker 5% Möbler & belysning Telekom Maskiner & apparater % 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Källa: SCB, egen bearbetning, import enligt ursprungsland Metallprod ukter En generell effekt av den ökade importen från låglöneländer och framförallt Kina har varit dess bidragande inverkan på den inhemska prisnivån. Tillgången till billigare varor har med-

Bilaga 1. 14(18) fört att priserna, både på konsumtions- och insatsvaror, har hållits nere. Detta har varit en bidragande faktor till att inflationen i Sverige har hållits på en låg nivå. 22 Om vi tittar på hur handeln ser ut med olika typer av produkter så har Sverige nästan samma exportsammansättning som EU27 totalt, med en övervägande andel insatsvaror och några enstaka procent konsumtionsvaror. Danmark utmärker sig genom att exportera en större andel konsumtionsvaror än de andra nordiska länderna och EU27. Vad gäller importsammansättningen så importerar Sverige jämfört med EU27 en större andel konsumtionsvaror och en mindre andel kapitalvaror. Figur 18. Jämförelse av olika export- och importkategorier 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Exportsammansättning, 26 Kapitalvaror Ins ats varor Konsumtionsvaror Sverige Finland Danmark EU27 Importsammansättning, 26 Kapitalvaror Insatsvaror Konsumtionsvaror 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Sverige Finland Danmark EU27 Källa: UN Comtrade database, egen bearbetning Tjänstehandeln mellan Sverige och Kina Även svensk tjänstehandel har ökat sedan början av 2-talet men ligger fortfarande på en låg nivå jämfört med varuhandeln. Tabell 3. Tjänstehandeln med Kina, 2-25 (i miljoner USD) 2 21 22 23 24 25 Sverige Export 53 7 82 142 253 34 Import 74 75 91 164 35 217 Danmark Export 538 676 721 865 116 119 Import 58 449 569 664 734 85 Finland Export 18 17 5 99 21 222 Import 7 8 7 449 969 846 EU15 Export 3158 3874 55 7623 11253 13579 Import 3386 3995 4854 545 8753 1766 Källa: OECD Stats 22 Riksbanken, 25

Bilaga 1. 15(18) I jämförelse med Danmark och Finland så ligger Sveriges totala handelsutbyte med tjänster relativt lågt. Totalt har EU-länderna (EU15) ett överskott vad gäller handeln med tjänster med Kina, och av de tre nordiska EU-länderna är det bara Finland som har ett underskott. Om vi följer utvecklingen sedan 2 har det skett en stor ökning både på export och importsidan och troligtvis kommer denna utveckling att fortsätta. Det bör dock här nämnas att statistiken över den bilaterala tjänstehandeln är av betydligt sämre kvalitet än statistiken över varuhandeln. Svenska direktinvesteringar i Kina Den svenska närvaron i Kina ökar konstant och varje år investeras flera miljarder svenska kronor i landet. Den viktigaste anledningen till att svenska företag idag flyttar delar av sin produktion eller startar produktion i Kina är för att på plats kunna möta den ökade efterfrågan i regionen. Hittills har svenska företag, liksom de flesta andra utländska företag i Kina, huvudsakligen lokaliserat verksamhet som är inriktad på produktion, inköp och försäljning till Kina. Idag blir det allt vanligare att även företag från Sverige flyttar sina FoU-aktiviteter till Kina. Exempelvis har ABB, Astra Zeneca och Sony Ericsson förlagt delar av sin strategiska eller globala FoU verksamhet till Kina. 23 Under senare år har även svenska investeringar ökat inom tjänstesektorn i Kina. Figur 19. Svenska direktinvesteringar i Kina, 1992-26 (miljoner USD) 2. 15. 1. miljoner USD 5.. 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25-5. -1. Källa: SCB, egna beräkningar I en studie från SEB och Exportrådet 27 framgick det att allt fler svenska företag väljer att etablera sig på den kinesiska marknaden. 24 Under första halvåret 27 var antalet nya företag 46 och året innan 44. De svenska företag som etablerar sig i Kina skiljer sig från tidigare år på så sätt att de är mindre i storlek - över 5 procent var företag med mindre än 1 anställda och att de är mindre fokuserade på tillverkning. Nya områden där svenska företag etablerar 23 Serger och Widman (25) 24 Swedish Trade Council and SEB China Survey (27)

Bilaga 1. 16(18) sig är tjänster, konsumentvaror, miljöskydd och hälso- och sjukvård. Enligt Exportrådet är idag mellan 4-45 svenskrelaterade företag närvarande i Kina. 25 Kinesiska direktinvesteringar i Sverige Än så länge har kinesiska företags närvaro i Sverige varit begränsad. På senare år har emellertid aktiva satsningar gjorts av investeringsmyndigheten ISA för att locka kinesiska investerare till Sverige. ISA var under perioden 23-27 involverad i ca 1 kinesiska investeringar, varav en större del genomfördes under de två senaste åren. De kinesiska investeringarna kan delas in i fyra olika områden: högteknologi (bl a telekomföretagen Huawei och ZTE), handel & fastigheter, småföretag i tjänstesektorn (t ex resebyråer) och representationskontor. 26 Diskussion och framåtblick Den ekonomiska utvecklingen i Kina påverkar världens ekonomiska struktur och i förlängningen även den politiska maktstrukturen. Kina håller på att förändra sin produktion och export genom ett allt högre förädlingsvärde och håller aktivt på att bygga upp kompetens och etablera sig inom nya områden. De stora satsningarna på forskning och utveckling och mer kunskapsbaserade branscher kan förväntas leda till en fortsatt transformering av den kinesiska ekonomin och den tidigare bilden av Kina som världens verkstad håller nu på att förändras. Några av de områden där Kina idag bedriver en aktiv näringspolitik som syftar att bygga upp kapaciteten är telekom, energi, fordon och läkemedel. Flera av dessa sektorer har varit traditionellt starka svenska exportsektorer och en ökad kinesisk konkurrens kan därför komma att påverka Sverige. Detta innebär emellertid inte bara utmaningar för Sverige utan skapar även nya marknader för svenska företag och ökad efterfrågan på svensk kompetens. Eftersom Kina söker sig till länder där det finns en stark kunskapsbas på dessa områden kan detta leda till ett ökat intresse för investeringar i Sverige. Detta har vi redan sett på bland annat telekomområdet, där två stora kinesiska företag har etablerat sig i Sverige. Även inom områden som vatten, energi, och miljöteknik, där Sverige befinner sig i framkant, kan efterfrågan på kompetens förväntas öka allt mer i Kina. Än så länge har Kinas tjänstehandel varit relativt liten, men i och med WTO-medlemskapet har utländska företag fått allt större tillträde till viktiga sektorer som telekommunikation, finansiella tjänster inom bank och försäkringsväsendet och turism. Även om det finns potential för ett ökat handels- och investeringsutbyte mellan Sverige och Kina bör man komma ihåg att Kina ändå står för en relativt begränsad del av Sveriges utrikeshandel och att det även finns andra mer näraliggande tillväxtmarknader som kan ha minst lika stor potential för svenskt näringsliv. Det är emellertid inte bara de direkta handelsrelationerna som påverkar oss. I takt med den ökade levnadsstandarden i Kina växer den inhemska köpkraften och förändrar konsumtions- 25 Exportrådets hemsida, http://www.swedishtrade.se/kina/ 26 Invest in Sweden Agency (28)

Bilaga 1. 17(18) strukturen. Med tanke på den enorma marknad Kina utgör kommer detta att påverka priser och tillgång på den internationella marknaden. Den ökade kinesiska efterfrågan på råvaror har redan haft effekter på priserna på världsmarknaden.

Bilaga 1. 18(18) Referenser The Economist, (28), 15 mars. A special report on China s quest for resources Exportrådets hemsida, http://www.swedishtrade.se/kina/ International Monetary Fund, IMF, (27), The shifting structure of China s trade and production Working paper 7/214 Invest in Sweden Agency (28) Investeringar i den globala och svenska ekonomin Vad väntar Sverige? Serger, Sylvia Schwwag, ITPS och Erik Widman, Sveriges Ambassad i Peking. (25) Konkurrensen från Kina möjligheter och utmaningar för Sverige Sveriges Riksbank,(25) Pressmeddelande, Globaliseringen bidrar till låg inflation Swedish Trade Council and SEB China Survey (27) World Investment Report, (27), Unctad World Intellectual Property Organisation, WIPO, http://www.wipo.int