Kultur och regional utveckling Kulturproduktionens villkor Karlstad 6 oktober 2016
Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande källa, identitetsskapande kraft, lokaliseringsfaktor, arbetsmarknad och turistattraktion. (SOU 1995:84 s. 49) Även riksdagen betonade under mitten av 1990-talet kulturens roll för den lokala och regionala utvecklingen och dess betydelse som utvecklingsfaktor.
och i regionalpolitiken med Regionberedningen 1995. Regionberedningen markerade att kulturen är en mycket viktig lokal och regional utvecklingsfaktor och ansåg därför att de regionala utvecklingsprogrammen också skulle omfatta en strategi för den samlade regionala kulturella utvecklingen.
2001 Ett riksdagsbeslut om den regionala utvecklingspolitiken höll fram kulturfrågorna som en viktig del av den regionala utvecklingen. Det innebar också att de nationella myndigheterna på kulturområdet såg ett ökat behov av kunskap om vilken roll som kultur och kulturarv har i det regionala utvecklingsarbetet.
2006 2006 beslutade den dåvarande regeringen om Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning, som pekade ut kulturpolitiken som ett viktigt område för att nå målet om hållbar tillväxt.
2009 års kulturutredning Konstnärligt skapande och kulturarv är resurser för socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar tillväxt och har en utvecklingsbar potential. (SOU 2009:16, s. 183) samspelet mellan kulturpolitiken och insatser för regional utveckling och tillväxt är relativt väl utvecklade. (SOU 2009:16, s. 185)
Regeringen Kulturen bidrar till att främja regionernas attraktivitet, utveckling och tillväxt. Kulturens betydelse och potential bör tas tillvara och utvecklas av både nationella och regionala aktörer (Prop. 2009/10:3 Tid för kultur)
EU-kommissionen: Strategi EU-kommissionen lade i maj 2007 fram en strategi för kulturområdet med tre huvudmålsättningar: Att stärka kulturell mångfald och interkulturell dialog, t.ex. genom att uppmuntra artisters och andra kulturella yrkesgruppers mobilitet och genom att stimulera användningen av kulturarvet.
EU-kommissionen: Strategi Att stödja kulturen som tillväxtfaktor och drivkraft för kreativitet inom ramen för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning, t.ex. genom bättre synergier mellan kultur och utbildning för att på så sätt utveckla sambandet mellan kultur och kreativitet och att bättre utnyttja existerande program för att skapa en fördelaktigare miljö för de kreativa näringarna, särskilt vad gäller små och medelstora företag.
EU-kommissionen: Strategi Att integrera kulturen i EU:s förbindelser med resten av världen, t.ex. genom att förstärka kulturens roll i EU:s utrikes- och utvecklingspolitik och främja den interkulturella dialogen mellan civilsamhällets aktörer i medlemsstaterna och tredje land.
KRUS KRUS = Kultur i regionala utvecklingsstrategier Ett projekt, som genomfördes 2007 av Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Statens kulturråd och Sveriges kommuner och Landsting (SKL) med stöd av Nutek och Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS).
Syfte Studera hur kultur och kulturarv lyfts fram som resurs för regional utveckling och tillväxt. Få en nationell överblick över vilken roll som kultur spelar i de olika regionala strategierna och programmen. Bredda dialogen mellan central, regional och lokal nivå vad gäller kulturens roll regional utveckling och tillväxt.
Genomförande Kartläggning genom: Regionala utvecklingsprogram (RUP) Regionala kultur- och kulturmiljöprogram Andra dokument som belyser regional utveckling och tillväxt, t.ex. de regionala strukturfondsprogrammen Kartläggningen fungerade som underlag för dialogmöten med samtliga regioner i landet
Vid dialogmötena diskuterades: Vad vill ni åstadkomma med kulturinsatserna i det fortsatta regionala utvecklingsarbetet. Hur kan man utveckla kulturens roll i det regionala utvecklingsarbetet? Vilka målgrupper har ni för era insatser? Hur har ni resonerat om kultur i arbetet för det socialt hållbara samhället? Vilka samhällssektorer är viktiga för kulturområdet att samverka med? Hur arbetar ni med att koppla ihop regional utveckling och utvecklingen av kultur- och kulturmiljöfrågor?
Vid dialogmötena diskuterades: Hur har ni resonerat kring kultur vad gäller instrumentell nytta? Hur involveras kulturlivet i arbetet med regional utveckling? Vilka krav vill ni ställa på kulturområdet i det regionala utvecklingsarbetet? Hur finns kulturområdet med i åtgärdsprogrammen för genomförandet av RUP? Finns indikatorer för uppföljnings- och utvärderingsarbetet av RUP inom kulturområdet?
Resultat En rapport som fokuserar på tre områden: Kulturens roll och värde i regional utveckling och tillväxt Samverkan och arbetsprocesser Uppföljning och utvärdering
Kultur har olika betydelser Kultur har olika betydelse i de regionala utvecklingsprogrammen. Begrepp som används är kultur som egen verksamhet och kultur som positiv dimension inom andra verksamheter. De motsvarar begreppen kultur som sektor och kultur som aspekt. Många utvecklingsprogramanvänder ett kulturbegrepp, som omfattar mänskliga uttryck och skapande i vid bemärkelse.
Aspekter på kultur och kulturarv De regionala tillväxtprogrammen pekar ut åtta aspekter på kultur och kulturarv som är viktiga för regional tillväxt: Kultur som upplevelsenäring Kultur som livsmiljö Kultur som näring Kultur för profilering och marknadsföring Kulturell kompetens som marknadsmässig fördel Kultur som grund för samverkan Kultur som kreativitetsfrämjare Kultur som hälsofrämjare
Kulturens roll och värde När det gäller kulturens roll och värde i regional utveckling och tillväxt drar KRUS följande slutsatser: Kulturbegreppet definieras sällan, men kultur ses generellt som en positiv utvecklingsfaktor. Kulturmiljö och kulturarv sägs ha betydelse för utveckling och tillväxt, medan den kulturella infrastrukturen inom de fria konstarterna, museer och bibliotek inte framhålls lika mycket.
Kulturens roll och värde Kulturens roll och värde i förhållande till hållbar tillväxt är vagt definierad. Förekomsten av aktuella och strategiskt inriktade kulturprogram och kulturmiljöprogram kan stärka och förtydliga kulturinnehållet i regionala utvecklings- och strukturfondsprogram.
Kopplas till andra begrepp De aspekter på kultur, som är särskilt framträdande och som KRUS-projektet har tittat på är: Attraktivitet och god livsmiljö Entreprenörskap och kreativitet Demokrati Mångfald Folkhälsa och välbefinnande
Tyngdpunktsförskjutningar Jämfört med tidigare program kan man i de senaste programmen se: En förskjutning från en betoning på upplevelseindustrin till ett ökat intresse för att göra en region attraktiv och erbjuda en bra livsmiljö. Ökad betydelse för kulturell mångfald Ökad betydelse för entreprenörskap
Attraktivitet och god livsmiljö Attraktivitet och livsmiljö är ett framträdande tema. Kultur och kulturarv spelar ofta en viktig roll för att göra länet attraktivt att bo och arbeta i samt för att locka besökare. Ett starkt kulturliv utvecklar en rik och stimulerande livsmiljö, där kultur ska vara tillgängligt för alla som en demokratisk rättighet.
Entreprenörskap och företagande Samtidigt som man lyfter fram kulturens möjligheter att nå ekonomisk tillväxt finns ett ökat fokus på kulturföretagande och entreprenörskap inom kultursektorn. Begreppet entreprenörskap är otydligt och kan tolkas vidare än företagande. Kopplingen mellan kultur och upplevelser/turism är stark.
Demokrati Att se konst, kultur och kulturarv som en förutsättning för demokrati är ofta en självklarhet och kopplingen mellan kultur och demokrati återkommer ofta. Fler invånare i regionen ska ges utrymme både att producera och konsumera kultur.
Kulturell mångfald Flera regionala utvecklingsplaner lyfter fram kulturens möjlighet att fungera som mötesplats för människor med olika kulturell bakgrund. Kulturarv och kulturmiljö pekas ut som väsentliga för att skapa en regional identitet. Samtidigt lyfts mångfaldsfrågan upp. Här finns en inneboende spänning mellan identitet och mångfald.
Folkhälsa och välbefinnande Många lyfter fram kulturens roll för invånarnas hälsa och välbefinnande. Utgångspunkten är att kulturaktiviteter kan motverka och förebygga ohälsa genom att de erbjuder upplevelser, gemenskap, delaktighet och inflytande.
Hållbar utveckling Programmen är vaga i sin beskrivning av vad hållbar utveckling innebär och vilken roll kulturen kan spela i det sammanhanget. Att utveckla resonemang och förståelse kring detta är ett nödvändigt område för fortsatt arbete, liksom att myndigheterna bidrar med nationell överblick och analyser av förhållandet mellan kultur- och tillväxtpolitik.
Samverkan och arbetsprocesser Kultursektorsmyndigheterna har sedan länge etablerade former för regionala dialoger inom sina respektive ansvarsområden, men dialogerna ser olika ut och sker vid olika tidpunkter. De regionala dialogerna kring kulturens roll för regional utveckling och tillväxt har tagits emot positivt. Att kunskapen inom regionerna om de olika aktörernas verksamheter och mål varierar och att den regionala strukturen inom kultur- och kulturarvsområdet är komplicerad innebär att samverkan mellan de olika parterna inte alltid fungerar.
Uppföljning och utvärdering I RUP:arna anges ett antal övergripande mål, men oftast saknas en beskrivning av hur målen ska följas upp. Regionerna efterfrågar aktuell kulturstatistik och andra kunskapsunderlag. Det finns ett intresse för en förbättrad informations- och kunskapsspridning. Att initiera och stödja forskning om kulturens roll i utvecklings- och tillväxtarbetet liksom att utveckla kulturstatistik och metoder för uppföljning och utvärdering är ett naturligt ansvar för kulturmyndigheterna.
KRUT-projektet Projektet Kreativ Utveckling Helen Bäckström
Frågeställningar Varför är utvecklingsprojekt inom den kreativa sektorn av ett stort och växande regionalt intresse? Vilka förutsättningar krävs för att den kreativa sektorn ska vara en drivkraft i den regionala utvecklingen?
Exemplet Norrköping Industrilandskapet som för några decennier sedan var rivningshotat har förvandlats till ett område med olika verksamheter inom utbildning och kultur, bl.a. Arbetets museum, campus, universitetsbibliotek och konserthus. Den kreativa sektorn har blivit en viktig drivkraft i Norrköping.
Två studier Kulturavdelningen inom Östsam gjorde 2005 och 2006 två studier/kartläggningar för att visa att kulturen redan var en del av den regionala utvecklingen: Den första var av pilotkaraktär och gjordes på ett begränsat område i Norrköpings kommun. Man gick sedan vidare och gjorde en liknande studie i hela Östergötland.
Regionförbundet Östsam Har Östergötlands 13 kommuner och landstinget i Östergötland som medlemmar. Ett politiskt forum för frågor som rör regionen. Man arbetar med samhällsbyggnad, kompetensförsörjning och företagande samt kultur och kreativitet. Allt för att utveckla en konkurrenskraftig plats att bo, verka och arbeta i. I verksamheten ingår Visit Östergötland, som arbetar med marknadsföring och destinationsutveckling, Länsbibliotek Östergötland och East Sweden EU-kontoret i Bryssel.
Regionförbundet Östsam Östsam äger bolaget Energikontoret Östra Götaland och är delägare i bolagen Almi Företagspartner Östra Götaland, Samverkansprojektet E 22, Nyköping Östgötalänken, Östsvenska Yrkeshögskolan och Marknadsbolaget i Fjärde Storstadsregionen. Östsam har sedan 2003 det regionala ansvaret för kulturen och för att genomföra regionens kulturpolitik, ett ansvar som är överfört från landstinget. För kulturen finns en politisk arbetsgrupp, K 2, där medlemmarna är utsedda av kommunerna och landstinget i Östergötland.
Kreativa sektorn Begreppet togs fram av kulturavdelningen på Regionförbundet Östsam för att visa att kulturen redan var en del av den regionala utvecklingen. Inspiration från brittiska studier av Cultural and Creative Industries. Valde att inte använda begreppet industri för att inte föra tankarna till industriella processer.
Kreativa sektorn Kulturarv/Informationshantering: Museum, bibliotek/ informationshantering, historiska platser/byggnader/hus, arkiv Konst/Design: Arkitektur, artist/dans/festival, musik, litteratur, konst/konsthantverk, mode, design. Media/Digital: Foto, film/video, reklam, TV/radio, spel/ mjukvara, datorservice, tidningar. Turism/Rekreation/Sport: Turism, djur/natur, friluftsliv, sport, andlighet/själsliv.
KRUT-projektet utgångspunkter Projektet Kreativ Utveckling, KRUT, inleddes 2007 och var ett samarbetsprojekt mellan Södra Småland, Sörmland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötland. Projektets mål var att öka förståelsen för kreativitetens betydelse i samhällsutvecklingen och samhällsekonomin. Inom projektet skulle nätverk inom kreativa sektorn växa fram lokalt, regionalt, nationellt och internationellt för att ge deltagarna kontakter med andra svenska och europeiska regioner.
KRUT-projektet utgångspunkter De regionala plattformarna skulle arbeta i samverkan med varandra och vidareutveckla arbetssätt och verktyg för utveckling och sprida goda exempel. Projektet skulle ha en stark näringslivsinriktning. Projektet hade oftast flera finansiärer i varje region, till exempel länsstyrelse, landsting och regionförbund.
KRUT-projektet erfarenheter En förutsättning för att driva utvecklingsarbete inom den kreativa sektorn är politisk förankring. Det skapar intresse för projektet, politikerna håller sig ajour med utvecklingen inom området och frågan finns på den politiska agendan. Det är viktigt att på den politiska nivån kommunicera vad den kreativa sektorn betyder för en stad, en region eller ett område. Betydelsen kan synliggöras genom ett kartläggningsarbete. Utvecklingen av de kreativa näringarna underlättas av att man fokuserar på den kompetens som finns inom kulturlivet och hur den utnyttjas i en region eller kommun.
KRUT-projektet erfarenheter Om arbetet med den kreativa sektorn ska få genomslag är det viktigt att kommunerna är engagerade i processen. Annars är det risk för att processen avstannar när projektet avslutas. Det är viktigt att entreprenörerna inom den kreativa sektorn och de företagsfrämjande organisationerna närmar sig varandra. Hos båda dessa grupper finns fördomar om den andra gruppen. Samverkan mellan besöksnäringen och konstnärliga utövare ger nya sammanhang med större möjligheter att verka. Det bidrar även till att en attraktiv region synliggörs.
KRUT-projektet erfarenheter Det är viktigt att etablera starka nätverk av regional betydelse med yrkesverksamma inom den kreativa sektorns kärna. De konstnärliga utövarna känner sig ofta främmande för begreppet den kreativa sektorn. Det är viktigt att någon driver utvecklingen. Oavsett vem som driver utvecklingen är det viktigt att enas om mål, visioner och strategier kring kreativa sektorn/ kreativa näringarna. Vilken roll vill man att den kreativa sektorn ska ha? Vilken roll i utvecklingen vill man att den kreativa sektorn ska spela? Hur ska man arbeta brett med en kombination av ekonomi och attraktivitet?
KURT och Urban Creative Poles Regionförbundet har följt upp KRUT-projektet i bland annat projekten Kreativ Utveckling och Regional Tillväxt, KURT, (2011 2012) och Urban Creative Poles (2011 2013).
KURT och Urban Creative Poles KURT fokuserade på utvecklingen inom kreativa näringar genom företagsutveckling och samarbete med turismområdet. Urban Creative Poles är ett samverkansprojekt med partners från fem länder runt Östersjön. Syftet är att synliggöra och utveckla kulturella och kreativa näringar i stadsmiljöer för ökad ekonomisk tillväxt och att jämföra förutsättningarna i olika städer. I Östergötland arbetar man med att utveckla ett område i centrala Linköping med inriktning mot konst, konsthantverk och design.