Jämförelser av Köpenhamnslöftena

Relevanta dokument
Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatlöftena efter Köpenhamn

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?

Varför gjorde vi Klimatomställning Gbg?

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Resultat av enkät till Föreningen Vattens medlemmar med anledning av Internationella sektionens uppstart

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Smartare återvinningsteknik

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016

Förslag till RÅDETS BESLUT

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld?

(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen.

Kalmar Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell.

Vägvisaren FKG hösten Yasemin Heper Mårtensson

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

Att binda politiken vid hållbarhetsmasten: Hur Sverige kan utforma världens mest ambitiösa klimatpolitiska ramverk. Arena Idé

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

Småbolags export till tillväxtmarknader

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet

Stockholms besöksnäring. November 2014


Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Marknad Johan Tegeback

Lokala perspektiv och hållbarhet

Stockholms besöksnäring. December 2014

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Shoppingturism i Sverige

Maximera ert miljöansvar,


Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?

Grönare resor för privatresan

- så funkar det i praktiken

Innehållsförteckning FÖRORD 1 1. VÄGEN TILL WARSZAWA 2 2. KLIMATFÖRHANDLINGARNAS OLIKA DELAR SÅ TYCKER DE STORA AKTÖRERNA 21

Förslag till RÅDETS BESLUT

Stockholms besöksnäring. September 2014

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Var fjärde doktorand har varit utomlands under forskarutbildningen

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Annex I Activity Details KA

Collectums avgiftsrapport 2013

Utlandsstudier som en del av din ÅA-examen. Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo

2030 och EU ETS. Olle Björk

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Stockholms besöksnäring. December 2015

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Tillväxt till döds. Naturskyddsföreningen. Ekofika. Göteborg,

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Annika Balgård, Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ÄNDRINGSFÖRSLAG

Grön och hållbar tillväxt

EKN:s Småföretagsrapport 2014

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Arbetstillfällen

Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet

Global utblick: Ett gäng klimatpolitiska forskares funderingar kring vad som är på gång

Kritiken mot klimatneutralisering

Fores policy brief. Realistiskt, flexibelt, otillräckligt en analys av Parisavtalet 1

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM4. Rådsbeslut om det europeiska företaget för ITER och fusionsenergi. Dokumentbeteckning.

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

Transkript:

Peter Stigson och Susanna Roth Projektresultat från CompNat Klimatfrukost, Hotell Birger Jarl 11 december 2012

CompNat - Om projektet Finansierat av Energimyndighetens forskningsprogram Internationell klimatpolitik IVL projektledning och forskning Partners i Kina, Indien, Brasilien och Sverige (Linköpings universitet) Budget 2MSEK December 2010 December 2012

Köpenhamnslöftena Frivillig regim var väntad 15 % Byggstenar för utsläppsminskningar inom UNFCCC fram till 2020 Skiljer sig från Kyotoprotokollet Förhandlingsår Konsensus Regelverk Villkor Efterlevnad? % 80 %

POLITISKA DRIVKRAFTER OCH AVVÄGNINGAR

Resultat Tre huvudsakliga områden: Generella kontexten Nationella kontexten Supranationella aspekter En generellt positiv bild kommunicerades Köpenhamnslöftena anses av många vara politiskt bindande, trots att de är frivilliga

JÄMFÖRELSE AV AMBITIONSNIVÅER

Jämförelse av Annex I och Non-Annex I parters löften Kräver antaganden om: Referensår Inkluderade växthusgaser Inkluderade aktiviteter (LULUCF) Om ländernas villkor för klimatmålen är uppfyllda eller inte Ekonomisk tillväxt Befolkningstillväxt Teknologisk utveckling Policyutveckling

Jämförelse mot parternas utsläppsminskningspotential Utsläppsnivåer efter att utsläppsminskningspotentialen, för åtgärder som kostar mindre än EUR 60/ton minskat CO 2, har genomförts, samt utsläppsnivåer efter att Köpenhamnslöftena har uppnåtts. Många länder har löften över utsläppsminskningspotentialen. Ungefär hälften av världens utsläppsminskningspotential beräknas finnas i Asien och 25 % i Nord- och Sydamerika.

JÄMFÖRELSE AV VILLKOR

Jämförelse av parters villkor En majoritet av löften från både Annex I och Non- Annex I parter är villkorade

UTSLÄPPSMÅL 2050

Jämförelserna fortsätter... Vad händer efter 2020? - CompNat fokuserade på utsläppsmål till 2020 - Ett antal Annex I länder har också mål till 2050 - Dessa mål ligger inte under UNFCCC - Metoderna som har utvecklats för att jämföra 2020-målen kan också användas för 2050-målen - Löftena har olika referensår

Sex Annex I länders mål till 2050 Chosen reference year % Emissions reduction by 2050 with chosen reference year % Emissions reduction by 2050 with 1990 as reference year % Emissions reduction by 2050 with 2005 as reference year Australia 2000 80% 76% 81% Canada 2006 60-70% 51-63% 61-70% EU 1990 80-95% 80-95% 78-95% Japan 2005 60-80% 57-79% 60-80% Russia 1990 50% 50% 22% US 2005 83% 80% 83% Beräkning av utsläppsminskningar relativt olika referensår

Vad blir utsläppen/capita om målen uppfylls? Faktiska och målbaserade utsläppsnivåer (högt mål) Faktiska och målbaserade utsläppsnivåer (lågt mål) Bygger på antaganden om befolkningsutveckling från FN

Highlights Flera utsläppares mål når inte upp till dess uppskattade minskningspotential En majoritet parter har villkorade utfästelser: främst mot andra parters agerande och internationellt stöd Förhandlare ser utfästelserna som politiskt bindande Kritik riktas främst mot ambitionsnivån Mål till 2050 kommer om de uppfylls att innebära ett skifte i Annex I parters relativa klimatpåverkan