Asfaltgranulat som obundet material

Relevanta dokument
Motiv till provningsmetoder och kravnivåer

.DSLWOHWVÃRPIDWWQLQJÃRFKÃXSSOlJJQLQJ

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

Miljöpåverkan vid återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial

Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer. HVS och fältförsök. Fredrik Hellman VTI

Presentation Kenneth Lind

Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

AD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket

Vad är returasfalt? Asfaltåtervinning i Sverige - Översikt. Torbjörn Jacobson Trafikverket. "Lär av historien återvinn kunskap"

KOMPLETTERANDE PROJEKT RUNT PROVVÄG FÖRUTSÄTTNINGAR PROVVÄG

Grön. asfalt. Återvinning. Återvinning. Återvinning

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren

Föryngring av asfalt i kretsloppet Mats Wendel, PEAB Asfalt

utveckling Begreppet kvalitet - asfaltbeläggningar Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden

Dimensionering av lågtrafikerade vägar

Funktionsupphandlingar i kommuner

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

TRVKB 10 Alternativa material

Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning

PUBLIKATION 2007:117. VVTBT Obundna lager

Återvinning av krossad asfalt som bär- och förstärkningslager

Inriktningsdokument METODGRUPPEN för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

NVF-seminarium Val av beläggning. Hur svårt kan det vara? Johann Rollén, Pontarius AB. Målsättning: Högpresterande hamnbeläggningar?

DIMENSIONERING MARKBETONG

Materialtyp Jordartsgrupp enligt SGF 81 respektive grupp Tilläggsvillkor Exempel på jordarter 1 Bergtyp 1 och 2

Energieffektiva beläggningar 2

Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg

Slaggrus för sammansatta obundna material i väg- och anläggningsbyggande -Handbok -

Omfattning Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Fräst asfaltgranulat som bärlager i gångbanor

Kall och halvvarm återvinning

Vad styr val av bitumen?

SS-EN Produktstandarder (lägesrapport) Ballast och obundna lager. Jämförande provning, Ballast (Ringanalys)

Asfaltbetong recycling Årligen ton (Finland) returasfalt. Tom Lipkin Datum

Slaggrus för sammansatta obundna material i väg- och anläggningsbyggande -Handbok -

Regelverk bitumenbundna lager

Miljöpåverkan vid kall och halvvarm återvinning av tjärhaltiga beläggningsmassor

Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige

Presentation Kenneth Lind. Disposition

Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB

Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001

Energiförbrukning och kvalité

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och halvvarma asfaltmassor genom pressdragprovning

Hållfasthetstillväxt hos ballast av krossad betong.

Av: Karl Öhman Datum: Telefon: Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269

TRVKB 10 Obundna lager

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

SAM Skanska Asfalt och Betong - Teknik SAM. Per Tyllgren

Innehåll. Provtagning av obundna material VV Publ. nr 2000:106 1 VVMB 611

Återvinning av krossad asfalt som bär- och förstärkningslager

Halvvarma, flexibla beläggningar

Förändrade restriktioner returasfalt Branschgemensam vägledning

TRVR Alternativa material Trafikverkets tekniska råd för alternativa material i vägkonstruktioner TRV 2011:061

Återvinning av asfalt och betong

Presentation Metodgruppen Sverige

NCC Roads Sverige FoU Asfalt

MÄNGDFÖRTECKNING

TRVK Alternativa material Trafikverkets tekniska krav för alternativa material i vägkonstruktioner TRV 2011:060

Vägavsnitt med hyttsten och hyttsand

Seismik. Nils Ryden, Peab / LTH. Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola

Obundna material. E1.1 Kapitlets omfattning och uppläggning

Hårdgjorda ytor som en resurs i dagvattenhanteringen

METODDAGEN. 14 mars Implementering av Europastandard och CE-märkning för ballast. Hur fungerar det med nya CEN-standarderna?

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Publikation 2004:91. Handbok för återvinning av asfalt

Obundna material. Inledning. E1.1 Kapitlets omfattning och uppläggning. ATB VÄG 2002 VV Publ 2001:111 Kapitel E Obundna material

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt

Anders Huvstig VAR DET BÄTTRE B

Torbjörn Jacobson Asfaltdagen 2014

Användning av alternativa material i vägkonstruktioner

PM MASSHANTERINGSANALYS VÄG 56 KVICKSUND - VÄSTJÄDRA

Funktionsentreprenader

ID: BESIKTNING AV ASFALTBELÄGGNINGAR. Besiktningshandbok. Roger Lundberg (6)

Klimatsmarta gator och torg Vinnova-projekt: Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor

RETURASFALT MED STENKOLSTJÄRA. - Kort arbetsmiljöinformation -

Håkan Arvidsson, ,

SwePave för bättre totalekonomi och ökad livslängd exempel från Helsingborgs hamn

Återvinning av krossad asfaltbeläggning vid motorvägsbygget på E4, via Markaryd uppföljningar åren

Återvinning av schaktmassor

Hur ser vi till att konstgräsplaner blir mer cirkulärekonomiska? Fredrik Ardefors, Svensk Däckåtervinning AB Almedalen 3 juli 2018

Miljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg

Vad kan Stockholms stad göra för att minska bullret från vägbeläggning? Skrivelse från Mats Rosén (kd) och Björn Nyström (kd). Återremiss.

Återvinning av asfaltgranulat vid motorvägsbygget på E4, Markaryd

Metodgruppens Ballastutskott Sida 1 (5)

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Återvinning av asfalt och betong Möjligheter att utveckla verksamheten inom återvinning

Geoprodukter för dagens infrastruktur. Tryggt val

Regler, krav och metoder inom asfaltområdet

1. Utläggning, grundläggande teknik

Återvinning av MJOG/MJAG i varmblandad asfalt (halvvarmt i varmt)

Publikation 2000:93

EN NY STANDARD BLIR TILL. HANNA SUNNERHEIM, SSJ Jörgen Wyke, SIS

Transkript:

Asfaltgranulat som obundet material 1 Skanska Teknik Väg & Asfalt Laboratoriechef Skanska Vägtekniskt Centrum Väst 6 produktionslabb (4 ackred) Huvudlaboratorium Gunnilse FoU (2 doktorander) Största uppdragsgivare Skanska Asfalt och Betong Johannes Segerpalm

2 SBUF & Kommunförbundet Trafikkontoret Gbg + Entrepr. Upphandling av obundna överbyggnadslager med funktionskrav Underlätta återanvändandet av gamla (väg-)byggnadsmat Åke Sandin, TK-Gbg Magnus Niklasson, Skanska Bo Sävinger, NCC Roads Fredrik Strandh, GF Konsult Jan Hansson, Skanska

3 Anledning till och vinster med återvinning av asfalt Förutsättningar för återvinning framförallt av asfaltgranulat Vägverk / Kommuner VTI

Vi använder årligen ofantliga mängder vägbyggnadsmaterial till stor kostnad och stor påverkan där materialet tas ut respektive deponeras 4 Procentuellt små besparingar ger stora vinster! Handbok för återvinning av asfalt Vägverket m fl Bild 1-3 Uppskattad årlig förbrukning av några vägmaterial (Källa VV Publ 1996:29).

Asfaltgranulat som obundet material 5 Årligen tillverkas 6-7 miljoner ton asfalt i Sverige Uppskattningsvis produceras 2-3 milj. ton asfaltgranulat genom krossning av uppgrävd asfalt och fräsning. Bara räknat i bitumen blir detta 100-120 000 ton (räknat på 4-5 % bitumenhalt). Räknat i nypris motsvarar det ett värde på >200 Mkr! Trots att stora mängder av årligt producerat asfaltgranulat återanvänds har vi fortfarande ett årligt nettotillskott (1milj ton/år?) Vad skall vi då göra med detta? Hur tar vi på bästa sätt vara på värdet i materialet? Bästa sättet att ta till vara på detta är förstås att återanvända asfaltgranulatet i ny asfalt, genom varm-, halvvarm eller kallåtervinning. Alla beläggningar kan av tekniska och kvalitativa skäl inte utföras med returasfalt.

6 Handbok för återvinning av asfalt Vägverket m fl Bild 9-4 Kallfräsning (planfräsning) av asfaltbeläggning. Oftast tas bara det översta (20-40 mm) lagret bort vid planfräsning.

7 Borttagning av asfalt genom uppgrävning

8 Handbok för återvinning av asfalt Vägverket m fl Bild 5-1 Uppgrävda asfaltmassor i mellanlager.

9 Handbok för återvinning av asfalt Vägverket m fl Bild 8-4 Krossning och sortering av asfaltgranulat.

1 0 Handbok för återvinning av asfalt Vägverket m fl Bild 9-5 Sorterat granulat för återvinning.

1000 ton av >50 000 ton Återvinning i verk, eller obundet 1 1 + X ton/år 1000 ton av 7000 ton Återvinning av asfalt! Återvinning på plats 2000-3000 ton/år Till mellanupplag

1 2 Återvunnet Ny asfalt Borttaget Bundet Obundet Årliga asfaltvolymer, kton Vägverket Kommuner Övriga 2600 1600 2300 900 1000 + X 750 150 200 800 + X Per Tyllgren

1 3 Att använda asfaltgranulat som obundet material i förstärknings- och bärlager är egentligen en väl beprövad form av återanvändning. Många försök har visat på att asfaltgranulat kan användas som obundet material i GC-banor och gator. Under goda omständigheter även på mer trafikerade vägar. Återvinning innebär ofta minskat transportbehov Ett av de stora hindren för att öka det alternativa materialanvändandet är de regelverk och kravspecifikationer vi jobbar efter, samt den vana vi har att vilja använda nya material

1 4 Återvinning av krossad asfalt som bär- och förstärkningslager Maria Torbjörn Arm Jacobson Torbjörn Jacobson

1 5 Samtliga prov med asfaltgranulat uppvisade lägre resistens mot permanent deformation (stabilitet) än referenserna av krossat berg eller betong men var ibland jämförbar med naturgrus. Inblandningen av stenmaterial förbättrade stabiliteten och vid 50 % inblandning var effekten mycket påtaglig, speciellt för massor med högre innehåll av bitumen. Återvinning av krossad asfalt som bär- och förstärkningslager Maria Arm & Torbjörn Jacobson

1 6 Återvinning av krossad asfalt som bär- och förstärkningslager Maria Arm & Torbjörn Jacobson Bättre styvhet (lastfördelning) Något sämre deformationsmotstånd

1 7 Utvecklingsprojekt Examensarbete Bergkross och krossad asfalt Försök i bl.a. CBR med olika blandningshalter asfaltkross och bergkross Bergkross och krossad asfalt Examensarbete LTH / Skanska

1 8 Motkraft/Intryck för olika blandningar bergkross/asfaltkross 30 25 100 % bergkross Motkraft (kn) 20 15 10 25 % asfaltkross 50 % asfaltkross 5 100 % asfaltkross 0 2 4 6 8 10 12 14 Intryck (mm) Bergkross och och krossad asfalt asfalt Examensarbete LTH/Skanska / Skanska

1 9 Upphandling av obundna överbyggnadslager med funktionskrav -finansierat av SBUF och Kommunförbundet Tidigare samarbete hade lett till införandet av funktionskrav på beläggningar i kommunerna. Det huvudsakliga syftet med att titta på möjliga funktionskrav för obundna överbyggnadslager är att underlätta för användande av alternativa material. Vidare stimulerar funktionstänkandet till nya tekniska lösningar kring material och utförande.

Materialkraven enligt ATB-Väg - andel helt krossat material - organisk halt - nötningsegenskaper (Micro Deval eller kulkvarn) - kornstorleksfördelning 2 0 - materialen skall ha sådana egenskaper att överbyggnaden behåller sina hållfasthetsegenskaper - överskott av vatten skall snabbt kunna dräneras bort - materialen skall vara volymbeständiga - materialen får inte visa tendenser till sönderfall Vidare skall materialen uppfylla kraven i ATB VÄG kap A om - vägkonstruktionen skall utformas och utföras så att den får tillräcklig bärförmåga och tillfredsställande beständighet - tillåten känslighet för frosthalka (värmeledningstal, värmekap.) - hygien, hälsa och miljö Vidare ställs krav på utförande och uppnådd bärighet

Motsvarande Funktionella egenskapsvärdering egenskaper istället för ATB material- - funktionella och utförandekrav egenskaper 2 1 Kravtyp Kontroll ATB Materialkrav Kornstorleksfördelning Kornkurva Andel helt krossat material >16mm <30% okross Organisk halt <8mm färg, <2mm 2% Nötningsegenskaper micro Deval, kulkvarn Beständighet material tillfredsställande Beständighet konstruktion tillfredsställande Dränerande egenskaper dränering överskottsvatten Volymbeständighet värmeledningstal mm Packningskrav Antal överfarter - vattning Kontroll enligt tabell E5.4-3o4 Bärighetskrav Bärighet (statist alt yttäck) Plattbel. 8/5 alt 2/1 punkter Funktionell egenskap Plattbelastning Kapilaritet

Provytor för att testa återvunna material och provningsmetoder för bärighetsmätning 10m 3m 8m 1m 26m 2 2 Material: 10 20 20 (cm) B1 B2 B3 B4 B5 B6 F1 F1 B1 0-45 Bärlager Vikan B2 0-45 Asfaltgranulat B3 0-45 Bärlager + 0-40 asfaltgran. (ca 25 % inbl.) B4 0-45 Bärlager + 16-40 asfaltgran. (ca 15 % inbl.) B5 0-16 Bärlager + 16-40 asfaltgran. (ca 50 %) B6 0-50 Betongkross

2 3 Plattbelastning (statisk) - bärighet hos konstruktion Geogauge (dynamisk) -styvhet hos lager

200 160 120 80 40 0 EV1 & 2 före resp. efter utökad packning Bärlager Vikan 2 4 E-modul 0-45 Bärgrus Vikan 0-45 Asfaltgranulat 0-45 Bärgrus + 0-40 Asfaltgran. (ca 25% inbl.) 0-45 Bärgrus + 16-40 Asfaltgran. (ca 15% inbl.) 0-16 Bärgrus + 16-40 Asfaltgran. (ca 50%) 0-50 Betongkross Provytor bärlager Vikan EV1 EV1 Extra packat EV2 EV2 Extra packat Krav ATB

E-mod 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 EV1 & 2 före resp. efter utökad packning Förstärkningslager Vikan Provytor förstärkningslager Vikan EV1 EV1 Extra packning EV2 EV2 Extra packning 0-60 Fräsmassor 0-60 Fräsmassor 75% + 0-90 Bergkross 25% 0-90 Bergkross 0-45 Asfaltkross 50% + 0-45 Bergkross 50% 2 5 - bristfällig vattning

Hildedal förstärkningslager på GC-bana 2 6 45 mm 40 m 10 m 80 mm 475 mm 15,2 MPa 11,5 MPa 8,1 MPa 6,6 MPa kvot 1,8 kvot 2,1 kvot 1,4 kvot 1,4 TERASS 200-400mm 32 m 8 m 55 MPa 28 MPa 24 MPa 20 MPa kvot 2,2 kvot 2,1 kvot 1,9 kvot 1,8 FÖRSTÄRKNINGSLAGER 0/128 0/120 0/096 0/088 Yta 1 0-90 Bergkros 100% - REF Yta 2 0-90 Bergkross + 0-60 Fräsmassor (33%) Yta 3 0-45 Bergkross + 0-45 Asfaltgranulat (25%) Yta 4 0-90 Bergkross + 16-45 Asfaltgranulat (20%)

2 7 Slutsatser kring asfaltgranulat i obundet material Rent asfaltgranulat är mycket beroende av riktigt utförande och förutsättningar avseende vattning, packning och temperatur. Rätt utfört får det mycket bra styvhet (lastfördelning) och hyfsad stabilitet Ofta krävs dock bättre deformationsstabilitet Vid blandning 50/50 av asfalgran./bergkross börjar materialet bete sig som ett obundet mat Vid 25-35 % asfaltgranulat ges materialet god packningsbarhet och stabilitet utan att bindas Obundenheten positiv i t.ex. stadsmiljö samt där man växlar mellan olika material Återvinning ofta vinst i minskade transporter

2 8 Slutsatser kring funktionella egenskaper obundna lager Reglering efter uppnådd funktion uppmätt bärighet ger bonus/avdrag - ger incitament till utveckling av en konstruktion med högre bärighet Bättre produkt för beställaren! Garanterad funktion minkrav på bärighet, fri lösning Ges som möjlighet av TK Göteborg - ger incitament till en mer ekonomisk lösning med bibehållen funktion Lägre pris för beställaren! Reglering efter insats utökad packningsinsats ger bonus - ger incitament till bättre utförande. Bättre produkt för beställaren!