GRANSKNINGSHANDLING. Foto Dike ner mot Ströms reservvattentäkt

15U28194 Övergripande dagvattenutredning Arlandastad, del 2 GRANSKNINGSHANDLING Foto Dike ner mot Ströms reservvattentäkt Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80 00. bjerking.se

Uppdrag nr. 15U28194 Sida 1 (28) PM/Rapport Uppdragsnamn Övergripande dagvattenutredning Arlandastad Sigtuna kommun Arlanda stad DV-utredning Arlandastad Projekt AB Ansvarig Box 214 190 47 Stockholm-Arlanda Uppdragsgivare Arlandastad Projekt AB Dieter Sand Vår handläggare Anna Blomlöf/Malin Mellhorn Datum 2016-04-29 Innehåll Övergripande dagvattenutredning Arlandastad, del 2... 3 Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 5 Uppdrag del 2... 6 3.1 Underlag... 6 3.2 Förutsättningar... 7 Fördjupad studie av två alternativ med självfall... 8 Möte med länsstyrelse och norrvatten... 9 Tillflöde till sjön Fysingen... 10 Beskrivning av alternativen... 12 7.1 Alternativ 2 - Omledning av dagvatten söderut till Verkaån... 12 7.2 Alternativ 6 - Ingen omledning utan täta diken av sträckan som går genom vattenskyddsområdet samt kompensationsåtgärder... 14 Utförda utredningar inom stadsdel 4-6... 16 Recipienter... 16 9.1 Verkaån... 16 9.2 Fysingen... 17 Bjerking AB Box Postnr Ort Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis

Sida 2 (28) Flödesberäkningar... 18 10.1 Beräkningsförutsättningar... 19 Risker och kompensationsåtgärder... 19 11.1 Risker... 19 11.2 Kompensationsåtgärder... 20 11.2.1 Kompensationsåtgärd Arlanda stadsdel 4 och halva 5 (läge A).. 21 11.2.2 Kompensationsåtgärd Arlanda stadsdel 4 och halva 5 samt E4 (läge B)... 21 Dikesföretag... 22 Föroreningsberäkningar... 23 13.1 Föroreningsberäkningar E4... 23 13.1.1 Endast E4an... 24 Kostnadsbedömning... 25 14.1 Investeringsbedömning... 25 14.2 Drift- och underhållskostnader... 25 Juridisk hantering... 26 För och nackdelar... 27 Slutsats... 28 Fortsatta undersökningar och utredningar... 28 Bilaga 1: Minnesanteckningar från möte med länsstyrelsen 2015-12-03 Bilaga 2: Utlåtande från Norrvatten, 2016-02-23 Bilaga 3. Kostnadsbedömning Bilaga 4: drift- och underhållskostnader

Sida 3 (28) Övergripande dagvattenutredning Arlandastad, del 2 Sammanfattning Denna utredning är en fördjupad fortsättning av tidigare övergripande dagvattenutredning del 1. I denna fördjupade studie ska två alternativ med självfall, för avledning av dagvatten från exploateringen av Arlanda stad, studeras vidare. Det är alternativ 2, omledning av vatten söderut till Verkaån och alternativ 6 (fd alt 5) ingen omledning utan kulvertering av diket på den sträcka som skär genom åsen. Informations- och diskussionsmöten med rapport del 1 som underlag har hållits med Länsstyrelsen 2015-12-03 och med Norrvatten 2016-02-09. Både Länsstyrelsen och Norrvatten bedömer utifrån underlaget i första delen att alternativ 2, dvs omledning till Verkaån, är det bästa av de presenterade förslagen. Avrinningsområdet för Fysingens västra del och för diket som studeras i denna rapport är ca 404 ha stort. Med en medelnederbörd på 620 mm per år och en avrinningskoefficient på 0,3 efter exploatering av de södra stadsdelarna i Arlandastad som avleds söderut beräknas årsflödet öka till 750 000 m 3 (jämfört med före exploatering 460 000 m 3 ). En omledning av vatten i alternativ 2 innebär att den framtida mängden vatten flyttas från recipienten Fysingen till recipienten Verkaån. Omledning av större omfattning kräver generellt tillstånd från mark- och miljödomstolen om bortledningen överstiger 100 000 m 3 /år. Parallellt med Bjerkings uppdrag har utredningar utförts inom stadsdel 4-6, Arlandastad, och dessa visar att dagvattnet fördröjs och renas. Med anläggande av magasin och dammar renas det mesta av föroreningarna i dagvattnet bort. Totalt kvarvarande kompensationsbehov för dagvatten från de södra stadsdelarna är beräknat till 6 kg fosfor. Verkaån är en recipient som 2009 klassades av vattenmyndigheten till god ekologisk och god kemisk status. Men arbetsmaterialet från januari 2016 visar en nedklassning till måttlig ekologisk status och till måttlig kemisk ytvattenstatus. Långtgående åtgärder krävs inom nya verksamheter för att inte miljökvalitetsnormerna ska riskeras att försämras. Sjön Fysingen klassades 2009 av vattenmyndigheten till Måttlig ekologisk status och till uppnår ej god kemisk status. Enligt arbetsmaterial från januari 2016 skall Fysingen till år 2021 uppnå god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus. Bjerking föreslår en gemensam dagvattendamm på östra sidan om E4:an där dagvattnet från hela avrinningsområdet inklusive E4:an sammanstrålar i diket ner mot Fysingen. Detta förslag gäller för båda alternativen. Dagvattendammen renar dagvatten och föreslås förses med en nödstoppanordning i de fall en olycka sker på E4:an och bränsle, olja mm kan stoppas i dammen och undvikas att nå berörd recipient. Bjerking föreslår att diskussioner startas med berörda parter för att hitta formerna för ansvar och fördelningsnyckel för kostnader för gemensam dagvattendamm. Här ingår förslagsvis Sigtuna kommun, Trafikverket, Norrvatten och Arlanda Holding

Sida 4 (28) De två alternativen har värderats med plus och minus utifrån 9 olika värderingsparametrar, vilka är: 1. investeringskostnad 2. servitut/tillstånd 3. juridisk hantering för att flytta vatten 4. tidsåtgång 5. förändring av befintlig avrinning 6. recipients inbördes känslighet enligt länsstyrelsen/norrvatten 7. kompensationsåtgärder 8. resursutnyttjande 9. ingrepp i naturreservat Bjerking har belyst för- och nackdelar med de två studerade alternativen och kommit fram till att det bästa är att låta diket vara kvar i sin ursprungliga sträckning och använda pengarna till att rena dagvattnet i så hög utsträckning som möjligt och på så vis skydda Ströms reservvattentäkt.

Sida 5 (28) Bakgrund och syfte Miljökvalitetsnormerna för vatten innebär att hantering av dagvatten är en av de viktigaste planeringsförutsättningarna i detaljplaneringen av framtida exploateringar i Sigtuna kommun. Denna utredning är en fördjupad fortsättning av tidigare övergripande dagvattenutredning del 1. I denna fördjupade studie ska två alternativ med självfall, för avledning av dagvatten från exploateringen av Arlanda stad, studeras vidare. Det är alt 2 och 5 som valdes ut från rapporten del 1. Alternativ 5 kommer att justeras och få ett nytt namn som kallas alternativ 6 i denna rapport. Idag rinner dagvatten från stadsdel 4 och halva stadsdel 5 (Arlanda stad) vidare söderut via både öppna och kuverterade dikessystem och mynnar i sjön Fysingen se bild 1. Stadsdelar 4, 5 och 6 Arlanda stad Dikessystem Utlopp i sjön Fysingen Bild 1 Geografiskt läge Arlandastad samt sjön Fysingen

Sida 6 (28) Stadsdel 6 Stadsdel 5 Stadsdel 1 Stadsdel 4 Bild 2 Arlanda stad, stadsdel 1, 4, 5 och 6 Uppdrag del 2 Bjerking har fått i uppdrag av Arlanda stad Holding AB att utreda lämplig hantering av dagvatten från exploateringsområden för stadsdel 4, 5 och 6 vid Arlandastad. Första delen omfattade utvärdering av möjliga tekniska dragningar för omledning av dagvatten för delen som avrinner söderut, dvs från stadsdel 4 och halva stadsdel 5. I den första delen valdes att gå vidare med två självfallsalternativ 2 och 5. Efter resonemang med länsstyrelsen har alternativ 5 valts att justeras så att kompensationsåtgärderna vid Skånela ersätts av dagvattenrening vid Östra Rosersberg. Vi har valt att döpa om det justerade alternativet till nummer 6. Under resans gång har det framkommit att båda alternativen behöver kompletterande reningsåtgärder. I den andra delen föreslås lämpliga reningsåtgärder utifrån recipientens känslighet och status (kompletterande rening till åtgärder inom planområdet) samt mer detaljerad utredning av juridisk hantering och eventuellt behov av markförvärv. 3.1 Underlag - Grundkarta och 3D-höjdkurvor i dwg - Befintlig VA, (dwg) från Sigtuna kommun - Avrinningsområden, detaljplanegränser, vattenskyddsområde mm. - VISS Vatteninformationssystem Sverige - Förslag till övergripande dagvattenutredning för utveckling av Arlandastad åtgärdsförslag för omledning av dagvatten, Sigtuna kommun, 2015-08-11

Sida 7 (28) - Planeringsunderlag för Märstaån, Förbättringsbehov, belastningsutrymme och åtgärdsmöjligheter med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten. WRS och Naturvatten, 2015-06-17, rev 2015-08-13 - Dagvattenutredning Arlandastad stadsdel 4, 5 och 6 samt omgivande exploateringsområden, WRS 2016-03-05. - PM, dimensionering fördröjningsdammar Arlandastad stadsdel 4-6, WRS 2016-03-07. - PM Beräkning reningseffekt av kompletterande dagvattendammar och infiltration inom Arlanda stadsdel 4-6, WRS 2016-03-14. - Svenskt Vattens Publikation P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem (2011) - Svenskt Vattens Publikation P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar (2004) - Svenskt Vattens Publikation P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering råd vid planering och utförande (2011) - Svenskt Vattens Publikation P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten (2016) - Sjön Fysingens vattenkvalitet 1996-2014, lst Stockholm fakta 2015:18. 3.2 Förutsättningar Vi förutsätter att respektive stadsdel renar sitt dagvatten så långt det är möjligt inom respektive planområde. Exploatörerna bekostar även eventuellt kompletterande åtgärder för rening utanför planområdet utefter vattnets väg för att recipienten inte ska belastas mer än före exploatering. Inom samtliga alternativ bedöms det finns förutsättningar för att utföra tillräcklig kompletterande rening. Att omleda vatten från ett vattendrag till ett annat är en anmälningspliktig vattenverksamhet till länsstyrelsen i de fall där bortledningen uppgår till högst 600 m 3 /dygn dock högst 100 000 m 3 /år. Omledning av större omfattning kräver generellt tillstånd från mark- och miljödomstolen Avrinningen från den norra delen av stadsdel 5 och hela stadsdel 6 sker idag norrut mot Märstaån via Halmsjöbäcken och förutsätts göra det även efter exploatering av områdena. Avrinningen från stadsdel 4 och den södra delen av stadsdel 5 avleds söderut. Mot sjön Fysingen.

Sida 8 (28) Fördjupad studie av två alternativ med självfall De två alternativen med fördjupad studie redovisas i bild nedan. Den gula linjen redovisar alternativ 6 och den cerisefärgade linjen visar alternativ 2. Ljusblåfärgade linjer visar befintliga diken och det röda området visar det primära vattenskyddsområdet för Ströms reservvattentäkt. Naturreservat Primärt vattenskyddsområde Alt 6 Alt 2 Sjön Fysingen Våtmark uppström Verkaån Verkaån Bild 3. Alt 2 (gul linje) och 6 (cerise linje). Primära vattenskyddsområdet från Ströms reservvattentäkt redovisas i rött

Sida 9 (28) De två alternativen som studeras djupare i denna utredning är: Alternativ 2 (cerise), omledning av dagvatten söderut till Verkaån Alternativ 6 (gul) ingen omledning utan kulvertering av diket på den sträcka som skär genom åsen och vidare ut i sjön Fysingen. Kompensationsåtgärder med rening av dagvatten i till exempel en dagvattendamm kompletterar de båda alternativen. Möte med länsstyrelse och norrvatten Informations- och diskussionsmöten med rapport del 1 som underlag har hållits med länsstyrelsen 2015-12-03 och med Norrvatten 2016-02-09. Sammanfattning från möte med länsstyrelsen: Länsstyrelsen instämmer i bedömningen att alternativ 1, 3 och 4 kan avskrivas eftersom de alla kräver pumpning av dagvatten och därför är både kostsamma och riskerar att sluta fungera just när de behövs som mest vid kraftiga regn. Länsstyrelsen anser inte att något dagvatten ska ledas till sjön Fysingen. Det innebär att alternativ 5 också faller bort. Fysingen är en av de minst påverkade sjöarna i Stockholms län och bör därför skyddas extra noga. Eftersom Fysingen är i kontakt med Ströms reservvattentäkt innebär en avledning av dagvatten till Fysingen en risk för att föroreningar kan komma in i vattentäkten. Alternativ 2 bedömer Länsstyrelsen är det bästa av de presenterade förslagen. Det vore dock önskvärt med en bredare undersökning för att se om man kan hitta ett alternativ som innebär att inget dagvatten leds in i skyddsområdet för Ströms reservvattentäkt. Verkaån och Oxundasjön är vattenförekomster med beslutade miljökvalitetsnormer. Tillkommande dagvatten får inte riskera att dessa inte kan följas och för de ämnen där status är sämre än god måste en minskning av utsläppen komma till stånd. Det skulle därför kunna vara aktuellt med kompletterande dagvattenåtgärder i anslutning till området för dp Östra Rosersberg eller i annat område där det är möjligt att fånga upp vägdagvattnet även från E4, så som diskuterades på mötet den 3 december. Fullständiga minnesanteckningar med utlåtande från länsstyrelsen redovisas i bilaga 1. Sammanfattning från möte med Norrvatten Värdet av Ströms reservvattentäkt är högt såväl regionalt som kommunalt. Sammanfattningsvis säger Norrvatten att de förordar alternativ 2 eftersom det innebär att inga föroreningar i dagvatten riskerar att tillföras sjön Fysingen, vilket skulle kunna försämra kvaliteten på det vatten som infiltrerar i åsen vid stora uttag. Alternativ två medför dock att tillrinningen till Fysingen minskar. Beräkningarna, utförda av Norrvatten, visar dock att minskningen av tillrinningen till sjön Fysingen skulle bli marginell (<5% av den totala tillrinningen till Fysingen) med en lösning enligt alternativ 2. I alternativ 5 påverkas inte tillrinningen till sjön Fysingen, vilket är positivt. Nackdelen är som nämnts ovan de potentiella föroreningsriskerna som tillförseln av dagvatten medför.

Sida 10 (28) En väsentlig fördel jämfört med dagens förhållande är att diket enligt alternativ 5 leds i tät ledning inom den primära skyddszonen vid korsning av åsen. Från en strikt reservvattenförsörjningssynpunkt bedöms i nuläget fördelarna med alternativ 2 överväga vid en jämförelse med alternativ 5. Norrvatten utlåtande i sin helhet redovisas i bilaga 2. Tillflöde till sjön Fysingen Avrinningsområdet för Fysingens västra del och för diket som studeras i denna rapport leder ner till sjön Fysingen, se bild 4. Området storlek är ca 404 ha, dvs summan av det gula och gröna området i bild 4. Avrinningsområdet består i huvudsak av skogs- och jordbruksmark med en liten del urbant område och avrinningskoefficienten har därför översiktligt beräknats till 0,19. Med en medelnederbörd på 620 mm per år har det totala årsflödet beräknats till 476 000 m 3. Efter exploatering av Arlanda stad ökar andelen hårdgjord yta inom avrinningsområdet. Avrinningskoefficienten ökar till 0,3 och det totala årsflödet ökar till 750 000 m 3. Sjöns yta är 4,9 km 2 och har ett medeldjup på ca 2,5m (uppgift från Sjön Fysingens vattenkvalitet 1996-2014, lst Stockholm fakta 2015:18) vilket ger en volym på 11 miljoner m 3 i sjön. Innebörden av de framtida flödena efter en exploatering av Arlanda stad är att följande årsmängder vatten flyttas från en recipient till en annan: För alternativ 2 leds vatten från hela avrinningsområdet bort till Verkaån, dvs 750 000 m 3 /år. Lika mycket minskar det med tillflöde till sjön Fysingen. För alternativ 6 leds inget vatten bort. I tabellen nedan visas hur årsflödena av dagvatten från diket till sjön Fysingen ändras före och efter exploatering med de olika alternativen. Alternativ Alt 2 Alt 6 (m 3 /år) (m 3 /år) Flöde före exploatering 0 476 000 till sjön Fysingen Flöden efter exploatering till sjön Fysingen 0 750 000 Tabell 1: Årsflöden till sjön Fysingen före och efter exploatering av Arlandastad stadsdel 4 och del av stadsdel 5.

Sida 11 (28) AO för diket som rinner genom planerad exploatering för Arlanda stadsdelar Stadsdel 5 Stadsdel 4 AO för området söder om reningsdammen i Eurostops trafikplats E4an Alt 6 Alt 2 Utlopp till sjön Fysingen Bild 4 Avrinningsområdet till diket från Arlanda stadsdel 4 och del av stadsdel 5 ner mot Fysingen (gult område). Samt avrinningsområdet söder reningsdammen från Arlanda stadsdelar (grönt område).

Sida 12 (28) Beskrivning av alternativen För båda de studerade alternativen leds dagvatten söderut via dagvattendammen i trafikplatsen söder om Eurostop och vidare utmed E4:ans västra dike innan det leds under E4.an. Dagvatten från E4:ans östra sida ansluter till diket. Sedan delar sig de två alternativen. 7.1 Alternativ 2 - Omledning av dagvatten söderut till Verkaån Ungefär i höjd med Rosersberg läggs ny ledning (streckad cerise linje) som går väster om den primära vattenskyddszonen för Ströms reservvattentäkt, se bild 5 nedan. Omledningen bedöms kunna utföras med självfall och innebär att sjön Fysingen bortkopplas från detta tillflöde. Dikesvattnet leds direkt till Verkaån, vilket innebär att tillflödet till sjön Fysingen minskar. E4 Befintlig kulvertering Primär vattenskyddszon A2, A6 Alt 2 Ny kulvertering Sjön Fysingen Släpp in i Våtmark innan Verkaån Verkaån B2 Bild 5 Omledning av dagvatten i alternativ 2

Sida 13 (28) Ett förslag på detta alternativ är framtagit av Sigtuna Vatten & Renhållning i en tidigare utredning från 2012-04-12. Sträckan för den nya ledningen, markerat med cerise streckad linje, är ca 1350 m. Ledningen går att lägga med självfall och mynnar ut i Verkaån. Dagvatten kan eventuellt släppas en bit uppströms i den befintliga våtmarken för ytterligare polering innan dagvattnet når Verkaån. Hur våtmarken påverkas av denna omledning och hur den biologiska mångfalden i densamma påverkas på lång sikt behöver studeras närmare i en miljökonsekvensbeskrivning. Omledningen utförs på mark som inte ägs av kommunen, vilket innebär att servitut/ledningsrätt erfordras. Del av sträckan ca 250 meter går genom naturreservat, se bild 3. Omledning av en mängd dagvatten före exploatering av Arlandastad del 4 och 5 har beräknats till 476 000 m 3 /år och efter exploatering uppgår mängden till 750 000 m 3 /år. Tillflödet till Fysingen minskar med motsvarande mängder. För att omleda vatten från befintligt dike till Verkaån behöver tillstånd sökas hos markoch miljödomstolen (omledning av mer än 100 000 m 3 /år). En tillståndsansökan behöver arbetas fram innehållande en formell ansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning och teknisk beskrivning. Bedömd tidsåtgång för framtagande av tillståndsansökan är ca 1 år och för miljödomstolen att fatta beslut ca 1 år, totalt 2 år.

Sida 14 (28) 7.2 Alternativ 6 - Ingen omledning utan täta diken av sträckan som går genom vattenskyddsområdet samt kompensationsåtgärder Ingen omledning utförs i detta alternativ 6. Här föreslås att dikena låts vara som de är och att en tät ledning utförs genom den känsliga delen där diket skär genom åsen. Diket har legat här under lång tid och har blivit täta med tidens tand. Diket är etablerat med växter som utgör erosionsskydd och renande funktioner. På den delen inom den primära skyddszonen som utgörs av postglacial lera finns ingen anledning att täta dikena. Mer exakt på hur lång sträcka som skär genom åsen och föreslås läggas med tät ledning avgörs i detaljprojektering och efter genomförd geoteknisk undersökning. Dikets sträckning Bild 6. Jordartskartan över diket vid Ströms reservvattentäkt. Det gröna området är åsmaterial. Det gula postglacial finlera och det gula med blå prickar visar gyttjelera Hela sträckan med öppet dike är 750 m långt. Sträckan där diket skär genom åsen och vidare ut i sjön Fysingen bedöms vara 250 meter lång och på denna sträcka läggs kulvert för transport av dagvatten vidare ut till Fysingen. Kulverten fortsätter sedan vidare förbi Ströms reservvattentäkt och ut en bit i sjön, ca 20 meter.

Sida 15 (28) Befintlig kulvertering A2, A6 Primär vattenskyddszon. Alt 6 E4 Kulvert läggs genom åsen och ut i sjön Öppet dike Sjön Fysingen Bild 7. Öppet dike och kulvert läggs genom åsen och ut i sjön Fysingen.

Sida 16 (28) Utförda utredningar inom stadsdel 4-6 WRS har utfört tre utredningar som färdigställts under mars 2016. Dagvattenutredning Arlandastad stadsdel 4, 5 och 6 samt omgivande exploateringsområden, WRS 2016-03-05. PM, dimensionering fördröjningsdammar Arlandastad stadsdel 4-6, WRS 2016-03-07. PM Beräkning reningseffekt av kompletterande dagvattendammar och infiltration inom Arlanda stadsdel 4-6, WRS 2016-03-14. Förutsättningen för utredningarna har varit att rening av dagvatten skall utföras så långt det är möjligt inom respektive stadsdel. Fördröjning av dagvatten skall ske så att flödet ut från respektive område inte ska öka efter exploateringen. Utredningarna visar att flödet från samtliga stadsdelar fördröjs och renas. Med anläggande av makadammagasin och dagvattendammar renas det mesta av föroreningarna i dagvattnet bort. Totalt kvarvarande kompensationsbehov för dagvatten som leds söderut blir 3,6-6,4 kg fosfor med hänsyn till avskiljningseffekten inom stadsdel 4 och södra delen av stadsdel 5. Recipienter 9.1 Verkaån Miljökvalitetsnormer för Verkaån enligt VISS samt bedömning av statusklassning enligt Verkaån- vatten och åtgärdsplanering, WRS Uppsala AB och Naturvatten i Roslagen AB, 2013-10-12. Ekologisk status Gällande ekologisk status (2009): God ekologisk status. Med kvalitetskravet fortsatt god ekologisk status 2015. Vattenmyndighetens förslag inför kommande förvaltningscykel (2015-2021) är måttlig ekologisk status och oförändrat kvalitetskrav. Nedgraderingen beror på dålig status för konnektivitet och otillfredsställande status för morfologiskt tillstånd 1. Övriga kvalitetsfaktorer inklusive allmänna förhållanden (näringsämnen) tyder på God status. - Näringsämnen (fosfor) i Verkaån motsvarar god ekologisk status, enligt VISS. Bedömning enligt rapport Verkaån indikerar dock att årsmedelvärdet för fosfor (2009-2011) ligger på en nivå som motsvarar måttlig status- god status. Inget förbättringsbehov anges i VISS för fosfor. I Verkautredningen har dock framtida belastningsutrymme för fosfor bedömts utifrån ett framtida utbyggnadscenario inom hela Verkaåns avrinningsområde. Utredningen konstaterar att långtgående 1 Kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd är en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd med ingen eller mycket lite mänsklig påverkan. Morfologi beskriver utformningen av ett vattendrag. Förändringar i vattenförekomstens morfologi kan uppstå på grund av att olika sorters bebyggelse och anläggningar.

Sida 17 (28) åtgärder krävs inom nya verksamheter för att inte miljökvalitetsnormen ska riskera att försämras. - Av de särskilt förorenande ämnena överskrider inga ämnen gränsvärden enligt VISS. Enligt Verkarapporten klarar Verkaån förslag till gränsvärden för metaller (SFÄ) i framtida utbyggnadsscenario inom Verkaåns avrinningsområde, förutsatt att dagvattenåtgärder för minskad belastning genomförs i samband med exploatering. Kemisk status Gällande kemisk status (exklusive kvicksilver) (2009): god kemisk ytvattenstatus med kvalitetskravet fortsatt god kemisk ytvattenstatus 2015. Vattenmyndighetens förslag inför kommande förvaltningscykel (2015-2021) är måttlig kemisk ytvattenstatus och oförändrat kvalitetskrav. Nedgraderingen beror på att de prioriterade ämnena nickel och kvicksilver överskrider gränsvärden. - Angivet förbättringsbehov i VISS för nickel och nickelföreningar är 0,2 microgram/l (arbetsmaterial 2014-09-08). Enligt Verkarapporten är nickel det ämne som kan vara svårt att minska i halter som motsvarar god status i en framtida utbyggnad inom Verkaåns avrinningsområde. - Halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten bör inte, enligt VISS, öka till den 22 december 2015, i förhållande till de halter som har legat till grund för vattenmyndighetens statusklassificering av kemisk ytvattenstatus inklusive kvicksilver och kvicksilverföreningar 2009. - Enligt Verkautredningen förekommer även de prioriterade ämnena Tributyltenn (TBT), endosulfan (bekämpningsmedel) och PFOS (brandsläckningsmedel) i halter över föreslagna gränsvärden. Kopplingen till dagvatten för dessa ämnen är dock långsökt och etablering av nya verksamheter inom Verkaåns avrinningsområde bedöms inte medföra ytterligare belastning av dessa ämnen. 9.2 Fysingen Miljökvalitetsnormer för Fysingen enligt VISS. Ekologisk status Gällande ekologisk status (2009): Måttlig ekologisk status, tillföljd av främst övergödningsproblematik och konnektivitet 2 (arbetsmaterial 2016-01-15). Fysingen har fått kvalitetskravet god ekologisk status till 2021. Det är ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status 2015. Om alla möjliga och rimliga åtgärder vidtas kan god ekologisk status förväntas uppnås 2021. 2 Kvalitetsfaktorn konnektivitet beskriver möjligheten till spridning och fria passager för djur, växter, sediment och organiskt material i uppströms och nedströms riktning, samt från vattenförekomsten till omgivande landområden

Sida 18 (28) Kemisk status Gällande kemisk status (exklusive kvicksilver) (2009): Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus med kvalitetskravet god kemisk ytvattenstatus 2015. Med undantag tributyltenn föreningar med motivet att det i dagsläget är tekniskt omöjligt att genomföra åtgärder som minskar koncentrationerna av de förorenande ämnena i vattenförekomsten till 2015 Tillföljd av att Fysingen har direktkontakt med Ströms vattentäkt har sjön också krav på sig enligt dricksvattenföreskrifterna. Flödesberäkningar Avrinningsområdet är stort och de exploaterade stadsdelarna stadsdel 4 och 5 kommer att anläggas med fördröjande och renande åtgärder. Utflödet från detta område kan i beräkningarna liknas lika som dagens situation före exploatering. Utflödet från dagvattenanläggning söder om Eurostop vet vi inget om i skrivandets stund. Utredning om detta pågår i skrivandets stund. Vi har en rad olika flöden att förhålla oss till. Grundvattenflödet i diket som leder ut i sjön Fysingen vid Ströms reservvattentäkt uppgår till ca 25 l/s enligt Norrvattens utlåtande. Avrinningsområdet ner till Norrsunda där diket går under E4 är ca 430 ha stort. Då är även det pågående planområde östra Rosersbergs samt villaområdet väster om detta inräknat. Med ett medelregn som har regnintensitet på 3,4 l/s, ha och en medelavrinningskoefficient på 0,3 beräknas flödet bli 440 l/s Avrinningsområdets storlek söder om dammen i trafikplatsen söder om Arlandastad och ner till diket som passerar under E4:an vid Norrsunda exklusive industriområde och villaområde är ca 160 ha stort. Med ett medelregn som har regnintensitet på 3,4 l/s, ha och en medelavrinningskoefficient på 0,3 beräknas flödet bli 165 l/s. För det pågående planområdet vid östra Rosersberg och det intilliggande villaområdet har det beräknats ett medelflöde på 70 l/s. Vilket hanteras i egen dagvattendamm, se bild 7. Ett okänt utflöde från befintlig damm i trafikplatsen söder om eurostop (Arlandastad del1). Flödet från avrinningsområdet kan alltså variera mellan 25 l/s till 440 l/s. Det större flödet uppkommer vid ett medelregn som har en nederbörd på 7,3 mm och pågår under 6-8 timmar. Vid kraftfullare regn ökar flödet och blir större än 440 l/s.

Sida 19 (28) 10.1 Beräkningsförutsättningar För vilket flöde är det då rimligt att översiktligt dimensionera rening av dagvatten? Bjerking bedömer att det är rimligt att räkna med de 160 ha, dvs det område mellan trafikplatsen söder om Arlandastad och ner till diket som går under E4:an söder om Norrsunda. Till det uppkomna flödet från denna yta som uppgår till 165 l/s tillkommer utflödet från dammen i trafikplatsen som vi dagsläget inte vet. En kvalificerad bedömning kan vara 200 l/s. Area inkl Permanentvolym Inlopp Utlopp Reglervolym slänter l/s l/s m 3 m 3 m 2 200 40 7 200 3 500 11 000 Tabell 2: Dammstorlek för en gemensam större damm placerad öster om E4.an söder om Norrsunda. För att praktiskt få en uppfattning om flödesvariationer i diket föreslår Bjerking att Sigtuna Vatten & Renhållning mäter in dikessektionen och sätter upp en pegel (en pinne med ett måttband på) i diket på östra sidan om E4:an och mäter hur högt vattnet stiger i diket efter nederbörd. Dels i nära anslutning efter att det har regnet och även efter ett eller ett par dygn. Viktigt är att notera antal mm nederbörd som fallit vi de olika mättillfällena. Dammen blir väldigt stor och det kan vara svårt att få plats med en så stor damm. Vi bedömer att en damm på ca 5000-7000 m 2 skulle kunna få plats. Dammen storlek bestäms lämpligen efter att flödesvariationerna har undersökts och tillförlitligare uppgifter finns på flödet i diket. I denna utredning anges att dammen storlek är 7000 m 2. Risker och kompensationsåtgärder 11.1 Risker Dagvatten från E4:an på en sträcka av ca 1900 m från Euorostop till vattendelaren där järnvägen kommer ut från tunneln (bron) rinner i diken på båda sidor om vägen. Dagvatten samlas upp i dike vidare under E4:an och genom skyddszonen med utlopp i sjön Fysingen. Ett möte har hållits med Trafikverket angående deras planer för breddning av E4.an och möjlighet till förebyggande åtgärder för att bland annat skydda Ströms reservvattentäkt. Mötet hölls på trafikverket 2016-04-22. Kort sammanfattning av mötet: Det är svårt för Trafikverket att ange en tidpunkt för breddning av E4:an på sträckan Häggvik Arlanda. Det beror på finansiering och prioriteringar. En kvalificerad gissning är att det ligger 5-10 år bort i tiden.

Sida 20 (28) Trafikverket ställer sig positiv till att delta i ett resonemang om åtgärder för att skydda Ströms reservvattentäkt och då med förslagsvis en gemensam dagvattendamm på östra sidan om E4:an i höjd med Rosersberg, där diket går under E4:an vid Sigtuna Vattens pumpstation söder om Norrsunda kyrka. Detta skulle då vara ett samarrangemang mellan Trafikverket, Norrvatten, Sigtuna kommun och Arlanda Holding (+ ev golfbanan). På mötet nämndes också möjligheten att söka Lova-bidrag 3 för en sådan åtgärd. På mötet föreslogs att detta arbete påbörjas så snart som möjligt och initieras av Sigtuna kommun. 11.2 Kompensationsåtgärder För båda alternativen 2 och 6 behöver åtgärder utföras för rening av dagvatten för de 6 kvarstående 6 kg fosfor från Arlanda södra stadsdelar och från E4.ans dagvatten. Reningsanläggningen behöver även utrustas med en avstängningsmöjlighet för dagvatten utifall en olycka med utsläpp av olja eller drivmedel. Detta lämpligen i en dagvattendamm. Då båda dammarnas placeringar i läge A och B är i anslutning till E4an förses dessa med en nödstoppsavstängning om en olycka sker på E4an. Placering av en damm inklusive avstängningsmöjlighet kan göras på två alternativa platser, se bild nedan. Vi förordar placering öster om E4:an, dvs alternativ B, eftersom då kommer vägdagvatten från båda vägdikena fångas upp i dagvattenanläggningen. 3 Lova bidrag är bidrag till lokala vattenvårdsprojekt som kan ansökas hos länsstyrelsen.

Sida 21 (28) E4an Gräns naturreservat Föreslagen plats dagvattendamm A Föreslagen plats dagvattendamm B Förslag Damm Östra Rosersberg Bild 7. Förslag till placering av damm för rening av vägdagvatten från E4:an i två lägen. Som jämförelse har även förslag till damm för östra Rosersberg tagits med. 11.2.1 Kompensationsåtgärd Arlanda stadsdel 4 och halva 5 (läge A) Avrinningsområdet till damm i läge A (grönmarkerat område i Bild 4), dvs från dammen i trafikplatsen söder om Arlanda stad till Sigtuna vattens pumpstation där diket går under E4:an bedöms vara ca 140 ha stort. Då är inte villaområdet och pågående planområde för Östra Rosersberg medräknat. Områdets ytanvändning består till stor del av en golfbana och åkermark vilket resulterar i transport av näringsämnen. Dessa kan reduceras i en dagvattendamm vilket då kan ses som en kompensationsåtgärd för de 6 kg fosfor som kvarstod från Arlanda stadsdelar 4 och halva 5. Dammen i läge A placeras väster om E4an, se Bild 7. Ytarean för dammen behöver vara ca 4 000 m 2. Som jämförelse är den föreslagna dagvattendammen i WSP:s utredning för östra Rosersberg ca 3000 m 2 stor, se bild 7. 11.2.2 Kompensationsåtgärd Arlanda stadsdel 4 och halva 5 samt E4 (läge B) Avrinningsområdet till damm i läge B (grön och gulmarkerat område i Bild 4) bedöms vara 404 ha stort och sträcka sig från södra exploateringen av Arlanda stad till bron över E4an strax söder om pumpstationen. Områdets ytanvändning består till stor del av en golfbana E4an, handelsområde och åkermark vilket resulterar i transport av näringsämnen och metaller. Dessa kan reduceras i en dagvattendamm vilket då kan ses som en kompensationsåtgärd för de 6 kg fosfor som kvarstod från Arlanda stadsdelar 4 och halva

Sida 22 (28) 5. Det kan även ses som förebyggande åtgärder och rening av vägdagvatten för att skydda Ströms reservvattentäkt i alternativ 6 och skydda Verkaån i alternativ 2. Dammen i läge B placeras öster om E4an, se Bild 7. Ytarean för dammen behöver vara ca 7 000 m 2. Som jämförelse är den föreslagna dagvattendammen i WSP:s utredning ca 3000 m 2 stor, se bild 7. Dikesföretag Aktuellt dike som avleder dagvatten från Arlanda stadsdel 4 och 5 samt vägdagvatten från E4:an går vidare under E4.an söder om Norrsunda Kyrka ingår inte i något dikningsföretag. Diket går vidare genom jordbrukslandskap och ut i sjön Fysingen i nära anslutning till Ströms reservvattentäkt.

Sida 23 (28) Föroreningsberäkningar Föroreningsberäkningar har utförts i WRS utredning för detaljplan 4, 5 och 6 och kompletterats med beräkningar för kompletterande dagvattendammar. Dagvatten som leds vidare från planområdet efter rening behöver renas ytterligare. Men det är svårt att nå längre varför kompletterande kompensationsåtgärder föreslås för 6 kg fosfor. 13.1 Föroreningsberäkningar E4 Nedan redovisas beräkningar av föroreningar före och efter breddning av E4:an från fyra till sex körfält utan rening. Ämne Enhet Koncentration, halter Före breddning av E4:an, utan rening Gränsvärde 4 Efter breddning av E4.an, utan rening Mängder (kg/år) Före breddning, utan rening Efter breddning, utan rening Fosfor µg/l 73.8 180 180 52 53 Kväve mg/l 2.5 2000 2000 570 570 Bly µg/l 0.9 5,8 6,2 1,7 1,8 Koppar µg/l 4 16 17 4,5 4,8 Zink µg/l 11 55 62 16 18 Kadmium µg/l 0.04 0,18 0,19 0,053 0,054 Krom µg/l 3 2,8 3,1 0,81 0,89 Nickel µg/l 6.5 2,9 3,1 0,82 0,89 Kvicksilver µg/l 0.005 0,018 0,02 0,0051 0,0054 Suspenderade ämnen mg/l 60 45000 46000 13000 13000 Olja mg/l 0.7 230 240 66 68 Tabell 3: Utsläppsmängder före och efter breddning av E4:an och utan rening av dagvatten. I tabell 4 redovisas utsläppsmängder efter breddning och rening i dike och damm. Föroreningarna är beräknade i StormTac utifrån 51 000 fordon per dygn (ÅDT) som ett teoretisk medeldygnsflöde hämtat från Trafikverkets hemsida i punkt 11810050 (i höjd med Eurostop avfarten). För till exempel fosfor innebär det att 36 kg fosfor renas bort i diken och damm. Dikena finns redan idag och enbart rening i diken reducerar fosfor med 16 kg/år. Vilket betyder att en rening i damm förbättrar reduktionen av fosfor med 20 kg/år. Motsvarande resonemang kan göras för metaller och i tabellen ses att metaller reduceras på ett effektivt sett i dike och damm. 4 Gränsvärdena är hämtade från VISS. För de ämnen som inte tas upp i dessa rapporter (kväve, SS och olja) har riktvärde 2M valts. Riktvärdet 2M är ett förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, februari 2009.

Sida 24 (28) Ämne Efter breddning E4. (utan rening) i hela avrinningsområdet Reduktion i diken och vägdiken (befintligt) Reduktion i damm och dike (seriekopplade anläggningar*) Förbättring mot idag (kg/år) Utsläpp till Dike/ledning kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Fosfor 53 16 36 20 17 Kväve 570 57 237 180 333 Bly 1,8 0,7 1,5 0,8 0,3 Koppar 4,8 1,2 3,5 2,3 1,3 Zink 18 10 14 4,1 4,1 Kadmium 0,054 0,02 0,05 0,03 0,01 Krom 0,89 0,3 0,7 0,3 0,2 Nickel 0,89 0,5 0,8 0,4 0,1 Kvicksilver 0,0054 0,001 0,002 0,001 0,003 SS 13000 9100 12220 3120 780 Olja 68 58 66 8 2 * Beräknas enligt StormTac guide Anläggningar i serie, 2016-04-11 (T. Larm) Tabell 4: Utsläppsmängder efter breddning av E4 och rening i dike och damm med 12-24 h uppehållstid. 13.1.1 Endast E4an Man kan se i Tabell 5 att E4:an är den markanvändning inom avrinningsområdet som procentuellt sett bidrar till den största transporten av metaller till Fysingen. Beräkningarna är utförda innan breddning. Viss rening sker i de befintliga dikena. I tabelen ses även att E4:ans bidrag av näringsämnen är relativt lågt. Ämne E4an, innan breddning kg/år kg/år % Hela avrinningsområdet (söder om Eurostop), innan breddning E4ans bidrag av föroreningar Fosfor 52 4,5 9 Kväve 570 34 6 Bly 1,7 0,6 38 Koppar 4,5 1,4 31 Zink 16 9 59 Kadmium 0,053 0,008 16 Krom 0,81 0,38 47 Nickel 0,82 0,32 39 Kvicksilver 0,0051 0,0011 22 SS 13000 2399 18 Olja 66 13 20 Tabell 5: Procentuellt utsläpp av näringsämnen och metaller från E4.

Sida 25 (28) Kostnadsbedömning 14.1 Investeringsbedömning Följande antaganden har gjort för uppskattning av kostnader: Självfallsledning/kulvert och trummor under vägar mm har en dimension på 1000 mm Vid tryckning under vägar används skyddsrör. Vid tryckning under vägar har antagits att markbeskaffenheten är lera/friktionsmaterial. En gemensam damm av storleken 7 000 m 2 bedöms kostnaderna uppgå till 6,5 miljoner kr. I kostnadsbedömningen är ingen skyddande bottenduk medräknad. Dammen behövs för båda alternativen. Jämförande alternativ Kostnadsbedömning (kr) Alt 2 -Verkaån 14 000 000 Alt 6 Ingen omledning 3 000 000 Tabell 6: Investeringskostnader för de olika alternativen En sammanställning av kostnadsbedömningen redovisas i bilaga 3. 14.2 Drift- och underhållskostnader I beräkningarna har följande antaganden gjorts: Timpris 800 kr Drift- och underhåll av diken bedöms göras med rensning av diken och röjning av sly en gång vart 5:e år och med tidsåtgång 500 m/dag Drift- och underhållskostnader för en gemensam damm har bedömts till 6000 kr/år. Jämförande alternativ Drift- och underhållskostnader kr/år Alt 2 Verkaån underhåll för den nya ledningen 7 000 Alt 6 Ingen omledning underhåll med rensning av diken 15 000 Tabell 7: Drift- och underhållskostnader för de olika alternativen En sammanställning av Drift- och underhållskostnaden redovisas i bilaga 4.

Sida 26 (28) Juridisk hantering En förutsättning för att kunna genomföra planen är att dagvattenfrågan löses och att tillträde till marken erhålls för att kunna göra åtgärder i båda alternativen. För båda alternativen behöver servitut/ledningsrätt för gemensam damm ordnas. Alternativ 2 Omledning till Verkaån kräver: Formell tillståndsansökan med MKB och teknisk beskrivning Ett beslut/tillstånd från vattendomstolen för att kunna omleda vatten Servitut/ledningsrätt för ny ledningsdragning Kommer att ta tid: ett år för att ta fram en formell ansökan till vattedomstolen och sedan ett år till för vattendomstolen att fatta ett beslut. Alternativ 6 Tätning av diken Servitut/ledningsrätt att få anlägga ledning där diket skär genom åsen och ut i sjön Fysingen

Sida 27 (28) För och nackdelar En jämförelse mellan de olika alternativen görs i tabellen nedan. Alt 2 Omledning till Verkaån Investering 14 000 000 kr - Få servitut/tillstånd från markägare - att anlägga nya ledningar Ny dragning avledning kräver tillstånd från markägare Juridisk hantering för att flytta - vatten, miljödomstolen Tillstånd krävs-vatten leds från bef dike till Verkaån Tidsåtgång för att ta fram - tillståndsansökan och få vattendom Ca 2 år Förändring av bef. avrinning till - Fysingen/Ströms reservvattentäkt 100% bort Recipient + Inbördes känslighet enl Verkaån mindre känslig Norrvatten/Lst Kompensationsåtgärder för + gemensam dagvattendamm. Tar Minskar det bort 6 kg fosfor och reducerar E4.an näringsämnen och metaller till Fysingen/Verkaån metaller till Verkaån Resursutnyttjande använda - pengarna till att rena dagvatten Flyttar problemet, dyrt att anlägga ledning. Ingrepp i naturreservat 0 Kulvert genom naturreservatet en kortare sträcka Summa +/- 2 plus, 6 minus 1 noll Tabell 8: Värdering av de två alternativen Alt 6 Ingen omledning /täta diken 3 000 000 kr + + Ingen ändring av sträckan dock behöver tillstånd/servitut för sträckan genom åsen + Krävs ej- Vatten går i sin ordinarie sträckning + + 0% bort - Ströms vattentäkt Fysingen mer känslig + Minskar näringsämnen och metaller till Fysingen + Kortare sträcka att lägga ledning. Bättre att använda pengar till att rena dagvatten. - Kulvert genom åsen och ut i Fysingen ca 250m 7 plus, 2 minus Utifrån tabell 8 ses att alternativ 6, dvs ingen omledning, är det bästa alternativet utifrån de listade värderingarna.

Sida 28 (28) Slutsats Både sjön Fysingen och Verkaån är känsliga recipienter. Fysingen är extra känslig då Ströms reservvattentäkt ligger i nära anslutning till sjön. Verkaån är en recipient som 2009 klassades av vattenmyndigheten till god ekologisk och god kemisk status. Men arbetsmaterialet från januari 2016 visar en nedklassning till måttlig ekologisk status och till måttlig kemisk ytvattenstatus. Långtgående åtgärder krävs inom nya verksamheter för att inte miljökvalitetsnormerna ska riskeras att försämras. Sjön Fysingen klassades 2009 av vattenmyndigheten till Måttlig ekologisk status och till uppnår ej god kemisk status. Enligt arbetsmaterial från januari 2016 skall Fysingen till år 2021 uppnå god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus. Vi har i denna utredning belyst för- och nackdelar med de två studerade alternativen och kommit fram till att det bästa är att låta diket vara kvar i sin ursprungliga sträckning och använda pengarna till att rena dagvattnet i så hög utsträckning som möjligt och på så vis skydda Ströms reservvattentäkt. Fortsatta undersökningar och utredningar De åtgärder som Bjerking föreslår att undersöka och utreda vidare listas nedan: Kontakta markägare för de åtgärder som planeras Ta fram en fördelningsnyckel för delning av kostnader för gemensamma lösningar, tex en gemensam dagvattendamm öster om E4:an Starta diskussioner med berörda parter för en gemensam dagvattenlösning. Här ingår förslagsvis Sigtuna kommun, trafikverket, Norrvatten och Arlanda Holding. Mäta vattennivån i diket öster om E4:an under sommaren 2016 för att få en bättre uppfattning om relevant flöde i diket samt notera antal mm nederbörd vid de olika mätningstillfällena. Efter valt alternativ bör en geoteknisk undersökning utföras för damm och ledning. Bjerking AB Mall: VS-13156-Uppdrag Version: 4.0 Status: Godkänd Dokument: VS-13156-Uppdrag.docx Sparat: 2016-04-29 12:43 Anna Blomlöf Telefon 010-211 80 70 anna.blomlof@bjerking.se Granskad av Karin Lundvall Karin.lundvall@bjerking.se Malin Mellhorn Telefon: Malin.mellhorn@bjerking.se

Från: Fogelberg Catarina [mailto:catarina.fogelberg@lansstyrelsen.se] Skickat: den 2 mars 2016 14:15 Till: Agneta Holm Ämne: Minnnesanteckningar möte Sigtuna-Lst 151203 Beträffande avledning av dagvatten från nya Arlandastad, Sigtuna kommun Länsstyrelsen har tagit del av minnesanteckningar från mötet mellan Sigtuna kommun och Länsstyrelsen den 3 december 2015. Länsstyrelsens kommentarer nedan får ses som en komplettering av de synpunkter som framfördes vid mötet, och är inget formellt yttrande. Vid mötet diskuterades dagvattenfrågor som berör planering och bebyggelse främst i Östra Rosersberg och tillkommande områden i Arlandastad, utifrån recipienterna Ströms Reservvattentäkt, Märstaån och Verkaån. Vid mötet togs även upp de alternativa förslag till omledning av dagvatten som kommunen undersöker. Länsstyrelsen har efter mötet haft en intern avstämning och gjort följande bedömning beträffande de olika alternativen: Länsstyrelsen instämmer i bedömningen att alternativ 1, 3 och 4 kan avskrivas eftersom de alla kräver pumpning av dagvatten och därför är både kostsamma och riskerar att sluta fungera just när de behövs som mest. Länsstyrelsen anser inte att något dagvatten ska ledas till Fysingen. Det innebär att alternativ 5 också faller bort. Fysingen är en av de minst påverkade sjöarna i Stockholms län och bör därför skyddas extra noga. Eftersom Fysingen är i kontakt med Ströms vattentäkt innebär även avledning av dagvatten till Fysingen att föroreningar kommer in i vattentäkten. Alternativ 2 bedömer Länsstyrelsen är det bästa av de presenterade förslagen. Det vore dock önskvärt med en bredare undersökning för att se om man kan hitta ett alternativ som innebär att inget dagvatten leds in i skyddsområdet för Ströms vattentäkt. Det skulle ur denna aspekt vara lämpligare att leda dagvattnet till Verkaån via ny sträckning väster om E4. Verkaån och Oxundasjön är vattenförekomster med beslutade miljökvalitetsnormer. Tillkommande dagvatten får inte riskera att dessa inte kan följas och för de ämnen där status är sämre än god måste en minskning av utsläppen komma till stånd. Det skulle därför kunna vara aktuellt med kompletterande dagvattenåtgärder i anslutning till området för dp Östra Rosersberg eller i annat område där det är möjligt att fånga upp vägdagvattnet även från E4, så som diskuterades på mötet den 3 december. I utformandet av dagvattenåtgärder inom planområdet för Arlanda stad och framtida planer i närheten är det viktigt att säkra grundvattenbildningen både kvantitativt och kvalitativt. Länsstyrelser ser inte att anslutning av kommunalt VA till Skånela är en så mycket fördelaktigare lösning jämfört med lokala åtgärder att det kan sägas vara en lämplig kompensationsåtgärd. Åtgärden avlastar inte Fysingen eller Verkaån med motsvarande föroreningar som dagvattentillförsel skulle kunna generera. En VA-utbyggnad kan inte heller motiveras med en möjlig utveckling med fler bostäder i Skånela, eftersom området störs av flygbuller. Länsstyrelsen konstaterar att åtgärder för att säkra tillgång på dricksvatten av god kvalitet och minskning av utsläpp från enskilda avlopp i Skånela kommer att behövas, oavsett hur arbetet med planerna på utbyggnad i Rosersberg och Arlanda stad fortskrider. Hälsningar

Catarina Fogelberg Enheten för Planfrågor Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067, 104 22 Stockholm OBS! Länsstyrelsen har ny besöksadress fr o m 21 december 2015. Besök: Regeringsgatan 66 Vxl: 010-223 10 00, dir. 010-223 13 13 www.lansstyrelsen.se/stockholm

1 (3) 2015-12-03 Katarina Forslöw Miljöplanerare 08-591 261 56 katarina.forslow@sigtuna.se Minnesanteckningar möte med Länsstyrelsen 3 dec 2015 Möte på Lst kring dagvattenhantering Arlandastad m fl- planeringsförutsättningar utifrån recipienterna Ströms Reservvattentäkt, Märstaån och Verkaån Närvarande: Katarina Forslöw, KF Agneta Holm, AH Andreas Thoor, AT Stefan Jonsson, SJ Susanne Sass Jonsson, SSJ Catarina Fogelberg, CF Helena Forslund, HF Riitta Lindström, RL Kerstin Rosén Nilsson, KRN Mötet hölls utan dagordning. Aktuella frågor som diskuterades var dagvattenhantering detaljplaner med påverkan på recipienterna Verkaån, Märstaån och Ströms Vattentäkt/Fysingen. SIG1000, v4.0, 2012-09-24 KF redovisade historiken kring aktuella frågor. I samband med tidigare detaljplaneläggning (Östra Rosersberg, femte Stadsdelen Arlandastad m fl) har Lst efterfrågat en samlad bild av hur pågående och planerad markanvändning(f r a verksamheter) bedöms påverka recipienterna Verkaån och Märstaån. Lst och STADSBYGGNADSKONTORET Södergatan 20, Märsta 195 85Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 125 48 stadsbyggnadskontoret@sigtuna.se www.sigtuna.se

2 (3) Norrvatten har även framfört att de finner det olämpligt att i dagvatten fortsättningsvis leds ut till Ströms vattentäkt (Dp Östra Rosersberg och efterföljande Verkaå-rapport) Verkaån KF redovisade Sigtunas rapport Verkaån- vatten och åtgärdsplanering (2014-05-19). Denna har redovisats för Lst tidigare och utgör underlag för nya detaljplaner inom Verkaåns aro, bl a dp Västra Rosersberg verksamhetsområde. Märstaån KF redovisade Sigtunas rapport Planeringsunderlag för Märstaånförbättringsbehov, belastningsutrymme och åtgärdsmöjligheter med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten (2015-08-13). I underlaget redovisas bl a koppling till utveckling av den regionala stadskärnan, belastningsutrymme och reduktionsbehov i Märstaån samt förväntad belastning och åtgärdsbehov i samband med utveckling av nya stadsdelar inom Arlanda Stad. Lst ansåg att angreppssätt av frågan var bra och att det är viktigt att lyfta helhetsbilden av avrinningsområdena och dess recipienters belastningsutrymmen på ett tydligt sätt som nu är gjort. Rapporten utgör underlag för nya detaljplaner/ genomförande av befintliga inom Mästaåns aro, bl a fjärde och femte stadsdelen Arlanda Stad. Omledning av dagvatten KF och AH redovisade rapporten Övergripande dagvattenhantering Arlandastad (2015-11-27) där 5 alternativ för omledning av dagvatten pekats ut och med ett antal olika värderingsparametrar poängsatts. Parametrarna omfattar genomförbarhet utifrån olika aspekter och recipientpåverkan. Lst konstaterade att de alternativ som innebär pumpning av dagvatten (alt 1,3 och 4) får anses olämpliga utifrån den kostnad, de risker och den miljöpåverkan som pumpning innebär med avseende på energianvändning. Alternativ 5 innebär fortsatt avledning till Fysingen via Ströms vattentäkt men med täta system samt en tillkommande kompensationsåtgärd. Föreslagen åtgärd innebär anslutning till kommunalt avlopp av området Skånela vilket innebär minska mängd föroreningar till Fysingen. Diskussion om kompensationsåtgärder fördes och Lst framförde vikten av att de är långsiktiga och kan kopplas och genomföras i samband med berörd detaljplan. Lst framförde även vikten av att kompensationsåtgärder kompenserar relevant påverkan, i detta fall problemämnen för vattenkvaliteten i Ströms vattentäkt. Lst ansåg att kommunen bör ta fram ytterligare ett alternativ utifrån tänket i alternativ 5 men där kompensationsåtgärder istället fokuserar på belastning från dagvatten som rinner till Fysingen nära Ströms Reservvattentäkt. Möjligheten att även lyfta in dagvatten från E4 och samarbete kring frågan med Trafikverket lyftes och ansågs vara en bra lösning då Trafikverket kommer att behöva genomföra åtgärder för dagvatten i samband med breddning av E4.an. För att hantera den risk som fortsatt avledning till Fysingen via Ströms vattentäkt skulle STADSBYGGNADSKONTORET Södergatan 20, Märsta 195 85Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 125 48 stadsbyggnadskontoret@sigtuna.se www.sigtuna.se

3 (3) innebära anser Lst att beredskap för haveri behöver ingå i det nya alternativet som kompletterande åtgärd. Område för dp Östra Rosersberg lyftes som en möjlig yta för dessa åtgärder. Möjligheten att flytta utloppet norrut så långt bort från primära skyddsområdet för reservvattentäkten måste utredas. Lst ansåg att alternativ 2 är ett möjligt alternativ, förutsatt att kompletterande åtgärder för hantering av risk och beredskap för haveri finns med. Det kan dock medföra komplikationer att flytta på recipienters naturliga avledning och måste därför utredas. Betydelsen av att Verkaåns vatten inte leds via Fysingen behöver belysas i detta alternativ. Innan Lst kan göra en mer grundad samlad bedömning om de olika alternativen behöver fler kompetenser på miljösidan på Lst höras. Lst förmedlar därefter sina synpunkter via mail till kommunen, med ambition innan jul. Synpunkterna är att betrakta som inofficiella men kan nyttjas av kommunen som underlag för fortsatt arbete inför formell hantering i samband med samråd kring aktuella detaljplaner. Övrigt AT framförde att Lst i sin kravställan på kommun vad gäller dagvatten bör ta hänsyn till att de exploateringar som sker inom Sigtuna kommun i många avseenden är av riksintresse då de möjliggör för logistikverksamhet för hela länet. Bilaga: Sigtuna kommuns presentation STADSBYGGNADSKONTORET Södergatan 20, Märsta 195 85Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 125 48 stadsbyggnadskontoret@sigtuna.se www.sigtuna.se

Norrvatten Planerad utbyggnad av Arlandastad Utlåtande avseende påverkan på Norrvattens reservvattentäkt Ströms Gård (Märstatäkten) Bakgrund Planerad utbyggnad av Arlandastad är till stora delar lokaliserad inom tillrinningsområdet till Norrvattens reservvattentäkt Ströms Gård (även kallad Märstatäkten). De östra delarna av exploateringsområdet är belägna inom sekundär zon av föreslaget skyddsområde för vattentäkten. Enligt gällande vattendom (Stockholms tingsrätt, Vattendomstolen, VA52/78, daterad 1979-02-15) får Norrvatten maximalt ta ut 26 000 m 3 /d (300 L/s) under några dygn, dock högst 100 000 m 3 /månad (ca 38 L/s som medeluttag). Det maximalt tillståndsgivna uttaget under ett år är 300 000 m 3 (ca 9,5 L/s som medeluttag). Norrvatten har i arbetet med att förbättra reservvattenförsörjningen en ambition att säkerställa en reservvattentillgång motsvarande en månads normalförbrukning i det fall vatten inte kan distribueras från Görvälnverket. Som en del i detta arbete utreds i vilken utsträckning de befintliga reservvattentäkterna i Stockholmsåsen (Ulriksdals-, Rotsunda-, Hammarby- och Märstatäkterna) kan utvecklas för att bidra till en ökad reservvattentillgång, med eller utan förstärkning genom konstgjord grundvattenbildning. Provpumpningar, infiltrationsförsök och modellsimuleringar har genomförts för Hammarbytäkten och gett positiva resultat. Motsvarande undersökningar ska nu genomföras för Märstatäkten. Vissa förberedande arbeten är redan utförda och fortsätter under våren 2016. Provpumpning kommer att ske under hösten 2016 och infiltrationsförsök är inplanerade under 2017. Planerat önskvärt bidrag till reservvattenförsörjningen från Märstatäkten är ca 300 L/s under en månad. Detta kan jämföras med Norrvattens totala normalförbrukning som är ca 1 400 L/s. Märstatäkten skulle därmed kunna utgöra en mycket viktig del av den regionala reservvattenförsörjningen. Mot bakgrund av ovanstående har Norrvatten uppdragit åt Artesia Grundvattenkonsult AB, som är huvudkonsult vad gäller undersökningarna i Hammarby- och Märstatäkterna,

att lämna synpunkter på möjlig påverkan på reservvattentäkten i Märsta från den planerade utbyggnaden av Arlandastad. Underlag avseende utbyggnaden av Arlandastad och den planerade dagvattenhanteringen har erhållits i anslutning till ett sammanträde 2016-02-09 där representanter för Sigtuna Vatten & Renhållning, Sigtuna kommun, Norrvatten, Bjerking och Artesia deltog. Kort hydrogeologisk beskrivning Det grundvattenmagasin i Stockholmsåsen i vilket Norrvattens reservvattentäkt Ströms Gård är belägen benämns av SGU som Norrsundamagasinet. Detta grundvattenmagasin avgränsas i norr av en grundvattendelare i Stockholmsåsen vid Starrmossen, strax söder om Arlanda flygplats Bana 3. Från grundvattendelaren kan åsen följas mot söder till Ströms Gård och vidare längs Fysingens västra strand fram till Åholmen där den dyker ner under Fysingen, en sträcka av ca 6 km (Grundvattenmagasinet Stockholmsåsen Norrsunda (SGU, arbetsex). Åsen går sedan i dagen på ön Stora Kyngan för att därefter igen dyka ner under Fysingen för att åter bli synlig längs Fysingens västra strand norr om Löwenströmska sjukhuset. Härifrån och söderut till en vattendelare strax norr om Rotsunda kallas grundvattenmagasinet Upplands Väsby av SGU (Grundvattenmagasinet Stockholmsåsen Upplands Väsby, SGU, 2009, ser K, nr 152). I Figur 1 visas SGU:s grundvattenkarta över Norrsunda- och Upplands Väsbymagasinen med grundvattnets huvudsakliga strömningsriktning markerad liksom gränsen för den grundvattenmodell över magasinen som Artesia upprättat. Norrsundamagasinets bredd varierar mellan ca 200 och 700 m och akviferens djup varierar mellan ca 10 och 20 m. Grundvattnet i magasinet strömmar från norr mot söder. I nordligaste delen ligger grundvattennivån på ca +28 m. På sträckan ner mot Fysingen finns två s k stalp, troligen orsakade av höga berggrundslägen, där grundvattennivån sjunker kraftigt på korta sträckor, vid Skoby och vid Åshusby. Längs Fysingen styrs grundvattennivån huvudsakligen av sjöns nivå och ligger några decimeter högre än denna i norr och nära sjöns nivå i söder vid Åholmen; på nivån ca +2-2,5 m (RH2000). Sjön är enligt nu gällande sjösänkningsföretag från 1946 reglerad mellan +2,29 och +2,39 (RH2000). De verkliga nivåvariationerna är dock väsentligt större, maximalt ca 1 m, mellan ca +1,60 och +2,60 m. Vattnet i Norrvattens reservvattentäkt, Märstatäkten, är av mycket god kvalitet men hårt, ca 15-17 dh. Kloridhalten är ca 35 mg/l men har rapporterats stiga vid stora uttag. Den hydrauliska kontakten mellan grundvattenmagasinet och Fysingen är av avgörande betydelse för hur stora uthålliga grundvattenuttag som kan göras utan särskilda åtgärder för konstgjord grundvattenbildning. Nivåskillnaden mellan grundvattenmagasinet och sjön visar att det inte finns en perfekt kontakt med sjön, men samtidigt läcker den helt 2

dominerande andelen av åsens grundvatten ut till sjön när inga stora grundvattenuttag görs i Märstatäkten. Tidigare genomförda provpumpningar och stora kontinuerliga uttag under 1960-talet (årsmedel ca 35 L/s) visar på en relativt god hydraulisk kontakt med sjön, där sjövatten infiltrerar i åsen. Figur 1. Norrsunda- och Upplands Väsbymagasinen med grundvattnets huvudsakliga strömningsriktning markerad och gränsen för den upprättade grundvattenmodellen. 3

Påverkan på grundvattenbildningens storlek och kvalitet I Figur 2 visas SGU:s karta över Norrsundamagasinets utbredning och gränserna för tillrinningsområdet till magasinet (gränsen för grundvattenmodellen), föreslaget skyddsområde för Norrvattens reservvattentäkt (sekundär zon) och gränserna för stadsdelarna 4, 5 och 6 samt framtida exploateringsområden öster där om. I Figur 3 visas motsvarande gränser men med SGU:s jordartkarta som bakgrund istället för grundvattenkartan. Stadsdel 6 Framtida expl omr Gräns åsens tillrinningsomr Stadsdel 5 Stadsdel 4 Framtida expl omr Gräns för sekundär skyddszon 500 m Figur 2. SGU:s karta över Norrsundamagasinets utbredning och gränserna för tillrinningsområdet (gränsen för grundvattenmodellen) till magasinet, föreslaget skyddsområde för Norrvattens reservvattentäkt och gränserna för stadsdelarna 4, 5 och 6 samt framtida exploateringsområden öster där om. 4

Figur 2 visar att stadsdelarna 4,5 och 6 till helt övervägande delen ligger väster om själva grundvattenmagasinet. Stadsdel 4 ligger dock helt inom Norrsundamagasinets tillrinningsområde, medan stadsdel 5 ligger till ca hälften inom tillrinningsområdet och stadsdel 6 i stort sett helt utanför. De angivna framtida exploateringsområdena ligger i huvudsak direkt på åsen och till helt dominerande del inom magasinets tillrinningsområde och också inom sekundär zon för det föreslagna vattenskyddsområdet för Norrvattens reservvattentäkt. Stadsdel 6 Framtida expl omr Stadsdel 5 Gräns åsens tillrinningsomr Stadsdel 4 Framtida expl omr Gräns för sekundär skyddszon 500 m Figur 3. Gränserna för tillrinningsområdet (gränsen för grundvattenmodellen) till magasinet, föreslaget skyddsområde för Norrvattens reservvattentäkt och gränserna för stadsdelarna 4, 5 och 6 samt framtida exploateringsområden öster där om med jordartskartan som bakgrund. Som angivits i den kortfattade hydrogeologiska beskrivningen ovan är grundvattenströmningen i Norrsundamagasinet riktad från norr mot söder förbi Norrvattens reservvattentäkt vid Ströms Gård och ut i Fysingen när inget uttag görs. Tillrinningsområdet till magasinet norr om reservvattentäkten är ca 9,1 km 2. Den årliga genomsnittliga grundvattenbildning som tillförs åsen och dräneras via den uppgår inom detta område till 5

drygt 20 L/s enligt simuleringar gjorda med den upprättade och kalibrerade grundvattenmodellen. I Tabell 1 redovisas de arealer av stadsdelarna 4, 5 och 6 samt framtida exploateringsområden som ligger inom Norrsundamagasinets tillrinningsområde och därmed också inom tillrinningsområdet för Norrvattens reservvattentäkt. I Tabell 1 visas också beräknad grundvattenbildning som tillförs och dräneras via åsen mot reservvattentäkten enligt simuleringar med grundvattenmodellen. Den beräknade grundvattenbildningen är baserad på vilka jordarter det är i området och områdets läge i förhållande till grundvattenmagasinet. Justeringar har därefter gjorts vid kalibereringen av modellen. Det är mycket svårt att exakt beräkna grundvattenbildningen och dess areella fördelning. Värdena i Tabell 1 ska därför ses som bästa uppskattningar. Tabell 1. Arealer och beräknad grundvattenbildning för de delar av den planerade utbyggnaden av Arlandastad som ligger inom Norrsundamagasinets tillrinningsområde. Delområde Areal inom tillrinningsomr (km 2 ) Andel av total areal norr om vattentäkt (%) Grundvattenbildning (L/s) Andel av total grundvattenbildn norr om vattentäkt (%) Stadsdel 4 0,28 3 0,8 4 Stadsdel 5 0,26 3 0,4 2 Stadsdel 6 0,04 0,4 0,1 0,5 Framtida expl omr 0,68 7 3,5 17 Totalt 1,26 13,4 4,8 23,5 Av Tabell 1 framgår att totalt utgör stadsdelarna 4, 5 och 6 tillsammans med de angivna framtida exploateringsområdena ca 13 % av reservvattentäktens bedömda tillrinningsområde norr om denna, varav de framtida exploateringsområdena utgör ca hälften. Av den beräknade grundvattenbildningen till magasinet, och som dräneras via detta mot reservvattentäkten, utgör grundvattenbildningen inom de aktuella delarna av Arlandastad nästan 25 %, varav drygt 70 % inom de angivna framtida exploateringsområdena. Orsaken till att en väsentligt större andel av grundvattenbildningen till magasinet sker inom området för de planerade framtida exploateringsområdena än vad som motsvaras av dess areal är att det till allra största delen är beläget direkt ovanpå grundvattenmagasinet och att infiltrationsförhållandena i stora delar av området är mycket gynnsamma med grovkorniga jordarter (sand och grus) hela vägen från markytan och ner till grundvattenytan, se Figur 2 och 3. Sammanfattningsvis kan konstateras att den planerade utbyggnaden av Arlandastad berör områden där ungefär 25 % av grundvattenbildningen till Norrvattens reservvattentäkt 6

sker när den inte är i drift, dvs den helt dominerande tiden, och att utbyggnaden därför potentiellt också kan ha en betydande påverkan på vattenkvaliteteten i täkten. Andelen av den totala grundvattenbildningen till åsens grundvattenmagasin från stadsdelarna 4, 5 och 6 är liten, 6-7 % enligt gjorda modellsimuleringar. Den möjliga påverkan från exploateringen av dessa områden på vattenbalansen för Norrvattens vattentäkt blir därför marginell. Det finns från detta perspektiv därför inga skäl att eftersträva att lokalt infiltrera dagvatten även om risken för föroreningsspridning till åsens grundvatten från dessa områden bedöms som liten. (Det kan naturligtvis finnas andra skäl till ett lokalt omhändertagande av dagvattnet.) Den potentiella påverkan på Norrvattens reservvattentäkt är i huvudsak koncentrerad till vad som angivits som framtida exploateringsområden, öster om Arlandabanan. Här sker en betydande del av grundvattenbildningen (17 % enligt gjorda modellsimuleringarna) och därmed finns också risk för negativ påverkan på vattenkvaliteten i täkten. Bedömningen är att ytterligare exploatering ska undvikas på grundvattenmagasinet öster om Arlandabanan, se Figur 2 och 3. Dagvattenbortledning I rapporten Övergripande dagvattenutredning Arlandastad (Bjerking, 2015) redovisas hur stadsdelarna 4, 5 och 6 avvattnas idag och fem olika alternativ för den framtida bortledningen av dagvatten. I dag avvattnas hela området för den planerade stadsdelen 6 och ca halva området för stadsdelen 5 mot nordväst till Halmsjöbäcken. Resterande del av stadsdel 5, hela stadsdel 4 och huvuddelen av de framtida exploateringsområdena öster om Arlandabanan avvattnas via ett dike som rinner söderut och mynnar i Fysingen omedelbart norr om Norrvattens reservvattentäkt. Av de fem alternativen för dagvattenbortledningen från Arlandastad, som presenteras i Bjerkings rapport, bygger alternativen 1, 3 och 4 på pumpning av dagvatten från delar av området till Halmsjöbäcken och Rosersbergsbäcken medan alternativen 2 och 5 bygger på självfall, se Figur 4. I alternativ 2 omleds sista delen av det befintliga diket som mynnar i Fysingen norr om Norrvattens reservvattentäkt i en ny sträckning på västra sidan av den synliga delen av Stockholmsåsen. Diket kommer då att mynna direkt i Verkaån nedströms utflödet från Fysingen. I alternativ 5 bibehålls nuvarande sträckning av dikets sista del närmast Fysingen, men som tät ledning genom vattentäktens primära skyddszon och med mynning längre ut i Fysingen än idag. I Bjerkings rapport förespråkas självfallslösningarna 2 och 5 för vidare utredning. 7

Figur 4. De utredda fem alternativen för omledning av dagvatten (karta från Bjerking, 2015. Övergripande dagvattenutredning Arlandastad). Den specifika avrinningen för hela Fysingens avrinningsområde är ca 6 L/s/km 2 i genomsnitt under året och uppgår till drygt 670 L/s vid utloppet till Verkaån (baserat på uppgifter från Sjöar och vattendrag i Oxsundaåns avrinningsområde 2014, Naturvatten, 2015 och Sjön Fysingens vattenkvalitet 1996-2014, Lst i Sthlm, Fakta 2015:18). Avrinningsområdet för diket som idag mynnar i Fysingen direkt norr om Norrvattens reservvattentäkt anges i Bjerkings rapport till 6,4 km 2. Om den specifika avrinningen för diket skulle vara den samma som för hela Fysingens avrinningsområde skulle flödet i mynningen vara ca 38 L/s. Grundvattenbildningen till och dräneringen via Stockholmsåsen, som sträcker sig längs östra gränsen av dikets avrinningsområde, medför dock att medelvattenföringen i diket torde vara väsentligt lägre. Simuleringar med den upprättade grundvattenmodellen indikerar att knappt 13 L/s från dikets avrinningsområde dräneras via åsen. Medelvattenföringen i diket vid mynningen skulle då vara ca 25 L/s vilket motsvarar knappt 4 % av den totala tillrinningen till Fysingen. 8

För möjligheterna att utnyttja Norrvattens reservvattentäkt är det i princip en nackdel om tillrinningen till Fysingen minskar, som i alternativ 2. Detta eftersom stora uttag under längre tid bygger på inducerad infiltration från sjön och/eller sprinklerinfiltration. Om avrinningen efter exploatering i stort skulle bli oförändrad, vilket anges som en målsättning, visar beräkningarna ovan att minskningen av tillrinningen till Fysingen skulle bli marginell (< 5 %) med en lösning enligt alternativ 2. En fördel med alternativ 2 från reservvattenförsörjningssynpunkt är att inga föroreningar i dagvattnet riskerar att tillföras Fysingen, vilka skulle kunna försämra kvaliteten på det vatten som infiltrerar i åsen vid stora uttag genom inducerad infiltration och/eller sprinklerinfiltration. Omledningen på västra sidan av åsen enligt alternativ 2, som sker inom vattentäktens föreslagna primära skyddszon, förutsätts ske i tät ledning. I alternativ 5 påverkas inte tillrinningen till Fysingen av omledning till något annat delavrinningsområde. Nackdelen jämfört med alternativ 2 är de potentiella föroreningsrisker som tillförseln av dagvattnet till Fysingen medför och som negativt skulle kunna påverka möjligheterna till stora uttag i vattentäkten baserade på inducerad infiltration och/eller sprinklerinfiltration. En väsentlig fördel jämfört med dagens förhållanden är att diket enligt alternativ 5 leds i en tät ledning inom primär skyddszon vid korsningen av åsen. Från en strikt reservvattenförsörjningssynpunkt bedöms i nuläget fördelarna med alternativ 2 överväga vid en jämförelse med alternativ 5. En närmare utredning bör dock göras av riskerna för en förorening av Fysingen från dagvattentillförseln som negativt skulle påverka möjligheterna till stora grundvattenuttag baserade på inducerad infiltration och/eller sprinklerinfiltration, liksom av möjliga åtgärder för att minimera riskerna. Täby 2016-02-23 Per-Olof Johansson Artesia Grundvattenkonsult AB Propellervägen 4B 183 62 Täby Tel 08-630 92 70 9