UNGDOMSRÖRELSEN I SIFFROR UNGDOMSRÖRELSENS ARBETE MED ASYLSÖKANDE OCH UNGA NYANLÄNDA

Vänsterställd placering Centrerad place UNGDOMSRÖRELSEN I SIFFROR UNGDOMSRÖRELSENS ARBETE MED ASYLSÖKANDE OCH UNGA NYANLÄNDA 2016

LSU - SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER E-post: info@lsu.se Tel: 08-672 66 70 Instagram och Twitter: LSU_se Facebook: LSU Sveriges ungdomsorganisationer Ansvarig utgivare: LSU Sveriges ungdomsorganisationer Skriven av: Mirjam Olsson (del 1), Nadine Dawod (del 2) Layout: Johline Z. Lindholm År: 2016 Högerställd placering

FÖRORD Inom modevärlden finns det en myt att kläderna blir galnare, roligare och mer kreativa i tider av lågkonjunktur. Det är en ganska vacker bild av hur oviktiga pengar kan tyckas vara för det konstnärliga sinnet. Men är det sant? När jag tittar på årets rapport Ungdomsrörelsen i siffror så är det just den där paradoxen som gnager i mig kreativiteten flödar, organiseringen bubblar av liv och unga människor tar för sig och ger till andra. Ungdomsrörelsen är unga människor som organiserar sig tillsammans på demokratiska premisser. Vi delar erfarenheter som vi och hela samhället kan dra nytta av så länge vi finns till. Ungdomsrörelsen är en motkraft till den antidemokratiska organiseringen. Insatserna och verksamheterna runt om i vårt land är med och möjliggör meningsfull väntan för unga i asylprocessen likväl som det är verksamhet för rätten till fritid och lek. Ungdomsrörelsen skapar tillsammans möjligheter för liv och utveckling både av och för unga och vi är bra på det! Det sägs att det just nu går bra för Sverige. Men i ett samhälle där 81% av barn- och ungdomsorganisationerna uppger att stressen ökar och påverkar deras rörelse är det inte bra. Ständiga omorganisationer för att kunna behålla personal och verksamhet sätter krokben på även det bästa arbetsmiljöarbete. Pressen att oavsett om vår organisation ökar i antal eller ej så går vi nerskärningar till mötes skapar ohållbara organisationer. Trots detta så fortsätter Ungdomsrörelsen att växla upp. Det är hög tid erkänna den nytta barn- och ungdomsorganiseringen bidrar med till samhället och dubbla stödet. Hannah Kroksson, vice ordförande LSU 3

Foto: Charles Ludvig Sjölander Ungdomsorganisationer förändrar och förbättrar unga människors vardag. Att gemensamt driva en ungdomsorganisation ger unga en möjlighet till makt och resurser för att påverka sin egen omgivning. Ungdomsorganisationerna är mötesplatser för över en halv miljon unga medlemmar i Sverige som genom sitt engagemang får unik kompetens och ett sammanhang för sina idéer. LSU samlar Sveriges ungdomsorganisationer för att vi gemensamt ska förbättra förutsättningarna för ungas organisering, i Sverige och världen.

DEL 1 UNGDOMSRÖRELSEN I SIFFROR 2016 DEL 2 UNGDOMSRÖRELSENS AR- BETE MED ASYLSÖKANDE OCH UNGA NYANLÄNDA 5

DEL 1 SIFFRORNA. 6

1. UNGDOMSRÖRELSEN 8 1.1 ANTAL ORGANISATIONER 9 1.2 ANTAL MEDLEMSKAP 11 2. UNGDOMSRÖRELSENS FÖRUTSÄTTNINGAR 14 2.1 UNGDOMSORGANISATIONERNAS FINANSIERING 14 2.1.1 KONSEKVENSER AV ETT LÄGRE STÖD 18 2.1.2 UNGDOMSORGANISATIONERNAS OMSÄTTNING 20 2.2 ÖKAD PSYKISK OHÄLSA 23 2.3 POLITISK PÅVERKAN 28 REFERENSER 30 7

1 UNGDOMSRÖRELSEN Ungdomsrörelsen växer! Här organiserar sig unga utifrån olika grunder, som partipolitik, intresse, funktionalitet, etnicitet och religion. I Ungdomsorganisationerna ökar unga makten över sina egna liv, och stärker samtidigt demokratin i hela landet. För vissa handlar engagemanget i en ungdomsorganisation om att ha en roligare fritid, för andra är det ens plattform för samhällsförändring. I ungdomsrörelsen finns organisationer som har en rik historia och starka traditioner, där finns stora organisationer och nyetablerade, mindre sådana. Trots denna stora bredd och alla dessa olikheter vet vi också att det finns element som samlar oss som rörelse. Det mest uppenbara är att vi bedriver verksamhet som är av unga, för unga och att vi är en rörelse som tror på demokratins idéer och utövar demokratins praktiker. Men utöver det möter unga och ungdomsorganisationer också många gemensamma utmaningar. Denna rapport är den andra i LSUs serie Ungdomsrörelsen i siffror. Syftet med denna rapportserie är att samla information och statistik som rör ungdomsrörelsen. Fler behöver kunskap om vår rörelse: för att ungdomsorganisationerna ska erkännas för allt det viktiga arbete som bedrivs, för att kunskapen som finns hos ungdomsorganisationerna ska tillvaratas bättre och för att politiken ska kunna skapa så goda förutsättningar som möjligt för ungas egen organisering. Det här är den första av två delar av Ungdomsrörelsen i siffror 2016. I höst släpper vi del två där vi fördjupar oss i ungdomsorganisationernas arbete med unga nyanlända och asylsökande. 8

1.1 ANTAL ORGANISATIONER Det finns ingen heltäckande sammanställning av det samlade antalet nationella ungdomsorganisationer som finns i Sverige. Den statistik som finns om ungdomsrörelsen bygger till stor del på de organisationer som varje år tilldelas statsbidrag av Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor (härefter MUCF). I diagrammet nedan presenteras antalet organisationer som beviljats statsbidrag från 2006 och fram till idag. Det vi kan se i diagrammet är en fortsatt stadig ökning av antalet organisationer som beviljas statsbidrag. 2006 var det 87 organisationer som beviljades något slags stöd 1, inför 2016 var det 111 stycken, en ökning med 28 procent. Antal organisationer som beviljats statsbidrag 120 100 80 60 40 Särskilt bidrag Grundbidrag 20 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2 Diagrammet visar antalet nationella barn- och ungdomsorganisationer som beviljats statsbidrag mellan åren 2006 och 2016. 1 läs mer om skillnaderna mellan särskilt bidrag och organisationsbidrag i Ungdomsrörelsen i siffror 2015 2 Årsredovisningar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 2006-2014. Pressmeddelande från MUCF 2015 och 2016 om vilka organisationer som beviljats statsbidrag 9

Samtliga organisationer som beviljades bidrag 2015 fick även bidrag inför 2016, och utöver dessa tillkom 5 nya organisationer i bidragssystemet. Att inte en enda organisation förlorat sitt stöd visar på en otrolig kontinuitet inom ungdomsrörelsen, en kontinuitet som präglat rörelsen under många år. Under 5 NYA UNGDOMS- ORGANISATIONER perioden 1994-2016 har 135 ungdomsorganisationer någon gång beviljats stöd 3, varav 111 stycken fanns kvar i systemet 2016. Över 22 års tid är det alltså bara 24 ungdomsorganisationer som har fallit ur statsbidragssystemet. Av dessa är det ett antal organisationer som har upphört efter att de gått samman med andra organisationer. Ytterligare ett par organisationer har fallit bort för att de inte kunnat leva upp till, eller velat anpassa sig efter, kraven som MUCF ställt upp för att en organisation ska beviljas stöd. 4 3 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Fokus 14 ungas fritid och organisering, 2014, s. 140 och information från MUCF om vilka organisationer som beviljats stöd 2015 och 2016 4 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Fokus 14 ungas fritid och organisering, 2014, s. 140 10

1.2 ANTAL MEDLEMSKAP Antalet unga medlemmar som de statsbidragsberättigade organisationerna tillsammans samlar har varierat mycket under den senaste tioårsperioden, vilket illustreras i diagrammet nedan. Till viss del kan dessa variationer bero på förändrade regler kring medlemskap och medlemsföreningar i bidragsförordningen som reglerar statsbidraget; vi kan exempelvis se att den uppåtgående trenden av ökande medlemskap från 2008 till 2012 bryts 2013 då den nya och nuvarande bidragsfördelningen för första gången tillämpas. En annan möjlig förklaring till variationen är att storleken på statsbidraget som fördelas till barn- och ungdomsorganisationerna skiftade ganska mycket under den andra halvan av 00-talet. Det finns en viss korrelation mellan storleken på stödet som delas ut och medlemstillväxten mer pengar till organisationerna verkar kunna generera ett ökat medlemsantal. Antal medlemskap 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 5 Diagrammet visar antalet unga medlemskap som ungdomsorganisationerna beviljats statsbidrag för under perioden 2006 till 2016 5 Årsredovisningar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 2006-2015. Information från MUCF om fördelningen av statsbidraget 2016. 11

Inför 2016 års fördelning av statsbidraget rapporterade ungdomsorganisationerna in 676 000 unga medlemmar 6, vilket innebar en ökning från föregående år med lite drygt 83 000 medlemskap. Denna ökning tog sig även uttryck i ungefär 370 nya medlemsföreningar. 7 Det är svårt att helt säkert säga vad denna ökning beror på. Till viss del skulle det kunna handla om att organisationer hunnit anpassa sig till bestämmelserna i den nya bidragsförordningen, som nu har tillämpats i tre års tid. En annan förklaring är helt enkelt att organiseringen lockar fler, kanske till följd av allt större självständighetsutmaningar för dagens unga generation, och som 83 000 NYA MEDLEMSSKAP 370 NYA MEDLEMS- FÖRENINGAR en konsekvens av växande rörelser som ifrågasätter demokratins grundläggande idéer och praktiker. Av de 106 organisationer som beviljades stöd 2015 var det 60 stycken som inför 2016 redovisade ett ökat medlemsantal, varav 18 stycken med mer än 1000 medlemmar (vilket kan ställas i relation till att medianstorleken på en ungdomsorganisation 2015 var lite drygt 2400 medlemskap). Vi kan alltså konstatera att ökningen av medlemskap har skett på bred front i ungdomsrörelsen och att den växer i såväl antal organisationer som medlemskap och medlemsföreningar. 6 Detta baseras på organisationernas medlemsantal vid slutet av 2014. En ung medlem är mellan 6 och 25 år 7 Uppgifter från MUCF om fördelningen av statsbidraget 2016 12

Foto: Charles Ludvig Sjölander 13

2 UNGDOMSRÖRELSENS FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 UNGDOMSORGANISATIONERNAS FINANSIERING MUCFs statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer är ungdomsorganisationernas i särklass viktigaste finansieringskälla. I LSUs medlemsundersökning LSU koll ombads organisationerna uppge sina tre viktigaste finansieringskällor, rangordnat med den viktigaste först. 70 procent av organisationerna placerade statsbidraget på första plats. Ytterligare drygt 20 procent angav statsbidraget som den näst-viktigaste källan till finansiering. Vid sidan om statsbidraget kan vi se att projektfinansiering är en central inkomst för många ungdomsorganisationer; 40 procent uppgav det som den näst-viktigaste finansieringskällan, och ytterligare drygt en tredjedel placerade projektbidragen på tredje plats. Med anledning av hur oerhört viktigt statsbidraget är för ungdomsorganisationernas möjlighet att verka, växa och utvecklas, vill vi fortsätta att följa upp hur stödet fördelas till ungdomsorganisationerna och synliggöra de konsekvenser som följer av att ungdomsrörelsen växer och statsbidraget står still. 14

45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Viktigaste finansieringskällor 3:e 2:a 1:a Statsbidragets utveckling 8 Diagrammet visar hur ungdomsorganisationerna har svarat på frågan: Vilka är era tre viktigaste finansieringskällor? Rangordna med viktigast först. Statsbidraget är till sin karaktär ett organisationsbidrag vilket innebär att det präglas av en högre grad av frihet, jämfört med exempelvis ett projektbidrag. Organisationsbidragen är själva grundförutsättningen för ett civilsamhälle som ska kunna forma och utveckla verksamhet helt utifrån sina egna idéer. Ett starkt organisationsbidrag är också för många organisationer en förutsättning för att en ska kunna söka projektbidrag. I synnerhet gäller detta för den typ av större projekt som exempelvis Allmänna Arvsfonden finansierar. 8 Från LSUs medlemsundersökning 2016. Frågan har besvarats av 43 organisationer 15

Miljontal 300 Statsbidragets utveckling 250 200 Anslag till lokal verksamhet 150 100 Anslaget att disponera fritt 50 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Diagrammet visar storleken på statsbidraget under åren 2006-2016. Uppgifterna kommer från Regleringsbrev för budgetår 2006-2016 avseende MUCF. Som vi ser i diagrammet ovan har det knappt skett några förändringar i storleken på statsbidraget under de senaste elva åren. Anslaget som organisationerna kan disponera helt fritt har legat still på 72 miljoner kronor under lång tid, och i slutet av 90-talet var beloppet faktiskt högre än det är idag. 9 Anslaget som är öronmärkt till organisationernas lokala verksamhet nådde sin topp 2009 och har nu under sex års tid legat oförändrat på 140 miljoner kronor. Fram till och med 2010 bestämdes storleken på det lokala stödet som en procentandel av svenska spels vinst. Att det totala statsbidraget år 2009 uppgick till 250 miljoner kronor berodde således inte på att regeringen medvetet skrev upp stödet till ungas organisering, utan var en konsekvens av att svenska spel det året gick med stor vinst. För den enskilda organisationen har emellertid inte statsbidraget legat på en konstant oförändrad nivå. Av de 106 organisationer som 9 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, årsredovisning 1999 16

17

EN GENOMSNITTLIG ORGANISATION HAR FÖRLORAT 26% AV SITT STATLIGA STÖD FRÅN 2006-2016 beviljades statsbidrag 2015 var det 81 organisationer som inför 2016 års fördelning fick ett lägre stöd, och detta var bara en i raden av sänkningar. Det genomsnittliga stödet till en organisation som beviljats statsbidrag minskar succesivt i och med att fler organisationer tillkommer i systemet och ska dela på samma pott pengar. 2006 fick en organisation i genomsnitt 2,34 miljoner kronor, inför 2016 låg genomsnittet, justerat för inflationen, på 1,73 miljoner kronor (om en bortser från inflationen 1,91 miljoner kronor). Detta innebär att en genomsnittlig organisation från 2006 till 2016 har förlorat 26 procent av sitt statliga stöd. Den kontinuerliga tillkomsten av nya organisationer i statsbidragssystemet innebär också att fördelningsnyckeln, den princip enligt vilken som medel fördelas till de olika organisationerna, ger ett annat utslag. En kan i korthet säga att det genererar allt mindre pengar till ens organisation att samla många medlemmar eller att ha ett stort antal medlemsföreningar. Detta gör naturligtvis att en kan ifrågasätta vilka incitament det egentligen finns att växa som organisation, om det inte innebär ett ökat stöd. 2.1.1 KONSEKVENSER AV ETT LÄGRE STÖD Det faktum att många organisationer får ett allt lägre stöd, får konsekvenser för den enskilda organisationen, men också för ungdomsrörelsen i sin helhet. I LSUs medlemsundersökning pratade vi med 36 organisationer som alla hade beviljats ett lägre statligt stöd i år jämfört med förra året. I diagrammet nedan kan vi se vilka konsekvenser de organisationerna ser att det sänkta statsbidraget fått. 18

Konsekvenser av ett lägre stöd 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 50% Verksamheten påverkas 42% 39% Alternativ finansiering Arbetsmiljön påverkas 25% Annan påverkan 17% Ingen påverkan 10 Diagrammet visar konsekvenserna av att ens organisation beviljas lägre statsbidrag. Det var möjligt att uppge flera olika alternativ, varför staplarna tillsammans utgör mer än hundra procent. 50 procent av de tillfrågade organisationerna uppger att verksamheten påverkas av ett lägre stöd, antingen genom att organisationen erbjuder mindre verksamhet eller genom att verksamheten blir mindre tillgänglig då exempelvis medlemsavgifter höjs och resesubventioner plockas bort. Lite drygt 40 procent av de tillfrågade uppger att det leder till att de i större utsträckning söker sig till alternativ finansiering. Det handlar dels om att organisationerna söker pengar i projektfonder och stiftelser men också att vissa närmar sig näringslivet, bedriver egen försäljning eller liknande. Knappt 40 procent av de tillfrågade uppger att storleken på stödet har direkta konsekvenser för arbetsmiljön och engagemangsmiljön. Organisationens ekonomi leder till stress direkt eftersom den är en förutsättning för organisationens kortsiktiga och långsiktiga överlevnad, men 10 Verksamheten påverkas är en sammanslagning av de som i undersökningen uppgett att Det blir mindre verksamhet eller att verksamheten blir mindre tillgänglig Alternativ finansiering är en sammanslagning av de som i undersökningen uppgett vi söker oss till helt andra finansieringskällor eller vi söker projektbidrag i större utsträckning. Arbetsmiljön påverkas är de som har uppgett att stress ökar bland personal och anställda. 19

också indirekt då den begränsade ekonomin gör att organisationen inte har möjlighet att anställa personal i den utsträckning som organisationens storlek och verksamhet kräver. En fjärdedel av de tillfrågade uppger att ett sänkt statsbidrag leder till andra konsekvenser än de alternativ som fanns i vår enkät. Lite drygt 15 procent ser inte att det sänkta statsbidraget haft någon direkt påverkan på organisationen. 2.1.2 UNGDOMSORGANISATIONERNAS OMSÄTTNING Inom ungdomsrörelsen finns som sagt en stor bredd av organisationer, med olika inriktning och olika storlek. Detta blir tydligt när en tittar på hur mycket pengar som ungdomsorganisationer omsätter under ett års tid. Omsättningen, det vill säga summan, av en organisations intäkter under ett år sträcker sig i vårt material från knappa 0,6 miljoner hos en organisation till drygt 85 miljoner hos en annan. I diagrammet nedan ser vi en sammanställning av 62 ungdomsorganisationers omsättning 2014. Organisationers totala omsättning 19% < 3 miljoner 3-5 miljoner 3% 8% 52% 5-7 miljoner 7-9 miljoner 18% > 9 miljoner 11 Diagrammet visar storleken på 2014 års omsättning hos 62 ungdomsorganisationer. 70 % av organisationerna hade en omsättning under 5 miljoner kronor. 11 Information från 62 av LSUs medlemsorganisationer 20

Lite drygt hälften av de kartlagda organisationerna har en omsättning på mindre än 3 miljoner kronor, och en knapp femtedel omsätter mer än 9 miljoner kronor. Om en jämför detta med 2013 års omsättning, sammanställt över 53 organisationer, så ser vi en skillnad. Det är ungefär samma andel organisationer som har en omsättning på 0-7 miljoner kronor. Bland de organisationer som har en omsättning upp till 7 miljoner kronor har det emellertid skett en förskjutning: andelen organisationer med en lägre omsättning ökar. 2013 omsatte 40 procent av organisationerna upp till 3 miljoner kronor, 2014 var det 52 procent. Från 57 organisationer har vi uppgifter om både organisationens totala omsättning under 2014 och om storleken på statsbidraget under samma år. Utifrån de uppgifterna kan vi se hur stor del av organisationernas omsättning som utgörs av statsbidrag i form av organisationsbidrag. Detta presenteras i låddiagrammet nedan. Statsbidragets andel av den totala omsättningen 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Diagrammet visar hur stor andel av 2014 års omsättning som utgjordes av 2014 års statsbidrag hos 57 ungdomsorganisationer. Uppgifterna kommer från 57 ungdomsorganisationer och MUCF:s årsreovisning 2014. 21

I lådans skarv finns underlagets medianvärde, som ligger på 58 procent. Lådans vänstra kant markerar den första kvartilen, det vill säga den bortre gränsen för underlagets lägsta 25 procent. Lådans högra kant markerar den tredje kvartilen vilket på motsvarande sätt markerar den hitre gränsen för underlagets högsta 25 procent. Själva lådan ringar alltså in 50 procent av underlaget. Hos 50 procent av de kartlagda organisationerna utgör alltså statsbidraget mellan 31,5 procent och 80 procent av omsättningen. Hos var fjärde organisation är statsbidragets andel av omsättningen lägre än 31,5 procent. Hos den resterande fjärdedelen är statsbidragets andel av omsättningen högre än 80 procent. Utifrån detta underlag utgör 51% statsbidraget i genomsnitt 51 procent av organisationernas totala omsättning (medelvärdet, inte medianvärdet). Detta går att jämföra med den sammanställning som gjordes av 45 ungdomsorganisationer och utifrån siffrorna från 2013, där genomsnittet låg på 52 procent. 12 Statsbidraget fortsätter alltså att vara ungdomsorganisationernas enskilt största finansiär. AV UNGDOMSOR- GANISATIONERNAS PENGAR KOMMER, I GENOMSNITT, FRÅN STATSBIDRAGET 12 Ungdomsrörelsen i siffror, 2015, s 22 22

2.2 ÖKAD PSYKISK OHÄLSA Ungdomsrörelsen är på många sätt heterogen. Samtidigt möter den flera gemensamma utmaningar. En sådan utmaning är negativ stress, utbrändhet och sjukskrivningar inom organisationerna. Vi sätter ljus på detta område i den här rapporten för att synliggöra hur utbredd problematiken faktiskt är. Under 2014-2016 har vi på LSU gjort undersökningar bland våra medlemsorganisationer där vi har ställt frågor kring negativ stress och utbrändhet. Det vi ser är en omfattande problematik som återfinns hos organisationer som i sin verksamhet, omfattning och historia är mycket olika varandra. Genom att jämföra svaren från undersökningarna som vi gjort under dessa tre år har vi också kunnat se en tydlig negativ utveckling. 81 procent av de tillfrågade organisationerna i 2016 års medlemsundersökning uppgav att de har problem med utbrändhet och negativ stress, vilket illustreras i diagrammet nedan. Detta är en ökning med 16 81% procentenheter från föregående år; en betydande ökning från en redan hög nivå. I 2014 års medlemsundersökning beskrev ungefär hälften av de tillfrågade organisationerna en problematik med negativ stress och utbrändhet inom organisationen. HAR PROBLEM MED NEGATIV STRESS OCH UTBRÄNDHET 23

Problematik med negativ stress/utbrändhet 17% 81% Ja Nej Vet ej Diagrammet visar hur 47 av LSUs medlemsorganisationer besvarat frågan anser du att ni har en problematik med utbrändhet och negativ stress inom er organisation?, i 2016 års medlemsundersökning. När vi vidare ställde frågor om i vilken grad de upplever att de har denna problematik svarade organisationerna enligt diagrammet nedan. På en skala mellan 1 och 6 (där 1 motsvarar i låg grad och 6 i mycket hög grad ) ligger de organisationer som anger att de har problem med negativ stress och utbrändhet i genomsnitt på 4. Detta kan jämföras med ett genomsnitt på 3,7 när vi ställde samma fråga i 2015 års medlemsundersökning. Drygt 60 procent av samtliga tillfrågade organisationer uppger att de har denna problematik i hög grad (har svarat 4, 5 eller 6). 24

Om ja, i vilken grad har ni denna problematik? 12 10 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 1: i låg grad 6: i mycket hög grad Diagrammet visar organisationernas egen uppskattning av i vilken grad de har en problematik med utbrändhet och negativ stress. Frågan besvarades av de organisationer som hade uppgett att de har problem med utbrändhet och negativ stress. Problem med utbrändhet och negativ stress finns i alla delar av organisationerna, men berör i störst utsträckning styrelsen och personalen. 13 Hos många organisationer saknas kunskap, resurser och strukturer för att vända utvecklingen. Endast 10 procent av organisationerna uppger att de har en handlingsplan för att hantera problematik kring negativ stress och utbrändhet. 14 Tre av fyra organisationer uppger att de är i stort behov av ökad kunskap om stress kopplat till ledarskap. 15 13 Från LSUs medlemsundersökning 2015, med 53 svarande organisationer 14 Från LSUs medlemsundersökning 2014, med 60 svarande organisationer 15 Från LSUs medlemsundersökning 2014, med 60 svarande organisationer 25

26 Sammanfattningsvis ser vi en situation i det unga civilsamhället där negativ stress och utbrändhet i stor omfattning är närvarande och där problemen många gånger är ganska långtgående. Det är tydligt att detta är en problematik som rör sig över organisationsgränser. Det vill säga, inom varje organisationskategori (exempelvis partipolitiskt ungdomsförbund, organisation för unga med funktionsnedsättning, etc.) återfinns denna problematik. Det är alltså någon som i hög grad är gemensamt för ungdomsrörelsen, oavsett den enskilda organisationens karaktär eller nisch.

27

2.3 POLITISK PÅVERKAN I ungdomsrörelsen finns ett antal partipolitiska ungdomsförbund med syfte att utveckla politiska förslag och vara en stark, ung röst gentemot de politiska partierna. Det politiska påverkansarbetet är emellertid inte förbehållet de partipolitiska ungdomsförbunden, utan är levande i rörelsens alla olika delar. I LSUs medlemsundersökning uppgav 85 procent av organisationerna att de bedriver politiskt påverkansarbete. Bedriver ni politisk påverkan? 15% Vet ej Nej 85% Ja 16 Diagrammet visar hur 51 av LSUs medlemsorganisationer har besvarat frågan Bedriver ni politisk påverkan? De frågor som engagerar ungdomsorganisationerna är många, vilket blir tydligt i stapeldiagrammet nedan. Organisationerna har själva fått uppge vilken politisk fråga som är viktigast för dem just nu. Skolan är den fråga som samlar flest organisationer, varefter anti-diskriminering och mänskliga rättigheter följer. Även om denna kategorisering delvis är bristfällig det finns exempelvis ett par organisationer som har uppgett att skolan är det viktigaste området 16 Från LSUs medlemsundersökning 2016, med 51 svarande organisationer 28

för ens påverkan, men att det organisationen vill påverka i skolan är tillgängligheten så synliggör den både ungdomsrörelsens fokus och bredd. Det finns ungdomsorganisationer inom nästan alla tänkbara områden, och det finns en expertkompetens och unga perspektiv som idag inte tillvaratas i det politiska beslutsfattandet i den mån det vore möjligt. 14 12 10 8 6 4 2 0 Viktigaste påverkansfråga 17 Diagrammet visar vilka frågor som 40 ungdomsorganisationer uppger som viktigast i deras politiska påverkansarbete. Ett fåtal organisationer har uppgett mer än ett område. Frågan har besvarats av de organisationer som uppgav att de bedriver politisk påverkan. 17 Från LSUs medlemsundersökinng 2016, med 51 svarande organisationer. ANT står för Alkohol, narkotika och tobak 29

REFERENSER LSU, Ungdomsrörelsen i siffror, 2015 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Fokus 14 ungas fritid och organisering, Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2014 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Årsredovisning 1999 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Årsredovisningar 2006-2015 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 223 organisationer får organisationsbidrag 2015, 2015-01-15 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, uppgifter från tjänsteperson om vilka organisationer som beviljats statsbidrag 2016 Regleringsbrev för budgetåren 2006-2016 avseende Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 30

31

DEL 2 VERKSAMHETEN. 32

3. UNGDOMSRÖRELSENS ARBETE MED ASYLSÖKANDE OCH UNGA NYANLÄNDA 34 3.1 MÖTESPLATSER OCH TRÄFFAR 37 3.2 BESÖKSVERKSAMHET 42 3.3 SPRÅKINLÄRNING OCH LÄXHJÄLP 43 3.4 POLITIKST 44 3.5 LOKALER OCH ASYLBOENDE 47 3.6 ANNAT 48 3.7 PÅ GÅNG 49 3.8 NYANLÄNDAS EGEN ORGANISERING 49 KONTAKTLISTA 50 33

3 UNGDOMSRÖRELSENS AR- BETE MED ASYLSÖKANDE OCH UNGA NYANLÄNDA Den stora ökningen av antalet personer som kom till Sverige hösten 2015 fick civilsamhället att mobiliseras. Runt om i landet startade flera initiativ som svarade på behovet av ett humant flyktingmottagande. I ungdomsrörelsen har engagemanget för migrationsfrågor samt verksamheter av och med asylsökande och nyanlända funnits länge inom flera olika organisationer. Men under den akuta perioden hösten 2015 då Migrationsverkets boendeplatser inte räckte till och Sverige såg en ökad mängd transitflyktingar som inte ville registrera sig hos myndigheterna mobiliserades många nya engagerade. Personer som tidigare varit engagerade fick nya roller som svarade mot de behov som fanns. Verksamhet som först drevs i krishanteringsläge har allt mer stabiliserats och nu finns det ett bredare fokus som går utöver det första dygnets mest basala behov. Under 2016 har och kommer flera projekt att starta upp, inom vilka vi ser en rad olika verksamheter och initiativ. I januari 2016 satte LSUs Samordningsprojekt igång. Projektet har som syfte att synliggöra, samordna och stärka ungdomsorganisationer som arbetar med asylsökande och unga nyanlända samt deras egen organisering. Inom projektet har bland annat asyl- och migrationsnätverk startats i Stockholm, Malmö, Göteborg och Umeå. Under våren 2016 utförde LSU sin årliga undersökning LSU Koll bland sina medlemsorganisationer. LSU Koll består av ett antal frågor som främst används för internt arbete och utvärdering inom LSU. Av de totalt 51 organisationer som svarade på undersökning uppgav 28 stycken att de arbetar politiskt och/eller praktiskt med unga nyanlända och asylsökande och 23 att de inte utförde ett sådant arbete. Underlaget från LSU Koll har legat till grund för nedanstående sammanställning. Men eftersom 32 medlemsorganisationer inte deltog i LSU Koll har materialet kompletterats med bland annat information från nätverksträffar och organisationernas hemsidor. 34

Observera att informationen nedan inte alls är uttömmande. Många fler initiativ finns som vi inte haft möjlighet att kartlägga. Dessutom har flera initiativ startat efter skrivandet av denna rapport. Det är också viktigt att påpeka är att många organisationer också aktivt bjuder in nyanlända och asylsökande till sina ordinarie aktiviteter och verksamheter. I sammanställningen nedan beskriver vi olika verksamheter som ungdomsorganisationer bedriver utifrån ett par olika kategorier. Kategorierna är skapade utifrån verksamheternas olika karaktär; mötesplatser och träffar, besöksverksamhet, språkinlärning och läxhjälp, politiskt, lokaler och asylboende, på gång, nyanländas egen organisering och annat. 35 Foto: Syrisk-Ortodoxa Kyrkans Ungdomsförbund

36 Foto: Unga Örnar, Stockholm

3.1 MÖTESPLATSER OCH TRÄFFAR I Göteborg bedriver CISV Sverige sin mötesplats Mötesplats Göteborg. Projektet drivs i samarbete med en gymnasieskola och syftar till att skapa en plattform för språk- och kulturutbyte. Runt 20 språkelever deltar vid varje träff då de gör samarbetslekar, diskussionsövningar, fikar, spelar spel, etcetera. Ensamkommandes förbund har en permanent mötesplats i Malmö, Mötesplatsen Otto. Mötesplatsen har öppet måndag till fredag och flera aktiviteter bedrivs där, såsom språkcafé, svenskundervisning, tjejträffar och läxhjälp. Även andra organisationer kan stå för aktiviteter på mötesplatsen, som till exempel Röda Korsets Ungdomsförbund Malmö förening som har läxhjälp en gång i veckan. Dessutom ordnar Ensamkommandes förbund andra aktiviteter, som till exempel simning och innebandy, på andra platser. Syrisk-Ortodoxa Kyrkans Ungdomsförbund erbjuder verksamheter till de unga nyanlända som kommer till kyrkan. Tamam s lokalavdelning i Lund ordnar varje vecka Tisdagsklubben för ungdomar över 15 år. Målgruppen är inte specifikt nyanlända eller asylsökande utan träffarna är öppna för alla. Däremot är det många nyanlända som kommer på träffarna och nyanlända som hunnit etablera sig i Sverige brukar hålla i träffarna. I Lund erbjuder även Tamam en simskola som är riktad till nyanlända i samarbete med HVB-hem. I Göteborg ordnas ett språkcafé varje vecka då alla är välkomna att komma och hänga, ta en fika och spela spel. Sverok s föreningar runt om i landet ordnar spelträffar som är välbesökta av både helt nyanlända till mer etablerade nyanlända. 37

IOGT-NTO s Juniorförbund, Junis har flera föreningar som anordnar mötesplatser för asylsökande, nyanlända och andra ungdomar i Sverige att träffas på. Föreningen i Glava ordnar till exempel discon där alla bjuds in samt regelbundna familjeaktiviteter. Föreningen i Sandviken ordnar aktiviteter såsom bakning, idrott, teater eller klättring en gång i veckan. I Kopparberg erbjuds aktiviteter tre gånger i veckan på tre olika mötesplatser. Aktiviteter som görs under träffarna är till exempel tv-spel, pyssel, dans eller pingis. Unga Örnars Riksförbund ordnar familjedagar då barnfamiljer på ett boende som de samarbetar med bjuds in till Unga Örnars lägergård för att träffa andra barnfamiljer som är medlemmar i organisationen. Förbundet Vi Unga Stockholms distrikt har startat upp projektet Ny i Sverige #föreningslivåtalla som riktar sig till nyanlända och asylsökande ungdomar. Inom projektet kommer flera aktiviteter ordnas som till exempel utbildningar, workshops, läger och dansprojekt. Målet är att asylsökande och nyanlända ungdomar som behöver stöd, nya bekantskaper och tillträde till samhället ska kunna inspireras och engageras genom projektet samt att skapa öppenhet inom Vi Unga. KFUM Göteborg driver bland annat projektet Aktivitet för alla då en aktivitetsgrupp ses en gång i veckan och hittar på olika saker som till exempel ser teater, testar en idrott, går på bio eller besöker ett museum. Syftet med verksamheten är att nyanlända ungdomar i Göteborgs kommun ska få kunskap och verktyg för att kunna delta i föreningsliv och fritidsaktiviteter. Dessutom strävar verksamheten efter att stärka nyanländas organisering så att de kan känna en delaktighet i civilsamhället samt kunna representera sig själva i frågor som berör dem. Flera KFUM föreningar, som de i Örebro, Umeå och Huddinge, deltar i Svenska Basketbollförbundets projekt Välkommen hit. Projektet vänder sig till ensamkommande flyktingbarn i åldrarna 14-17 år. Verksamheten står på två ben, dels att introducera basket och föreningsliv för ungdomarna samt att hjälpa till med integrationsprocessen genom aktiviteter som deltagande föreningar ansvarar för, 38

Dessutom strävar verksamheten efter att stärka nyanländas organisering så att de kan känna en delaktighet i civilsamhället samt kunna representera sig själva i frågor som berör dem. - KFUM Göteborg Foto: Syrisk-Ortodoxa Kyrkans Ungdomsförbund 39

dels är att öka förståelsen och toleransen gentemot flyktingar samt att öka respekten för flyktingar och motverka främlingsfientlighet. Riksförbundet Unga Musikanter (RUM) bjuder in unga asylsökande och nyanlända till musikskolor där de har möjlighet att prova på olika instrument. Under våren 2016 har Fältbiologerna samarbetat med Studiefrämjande för att utbilda om klimatflyktingar runt om i Sverige. Utbildningarna riktar sig mot unga under 25 och syftet med utbildningarna är att engagera fler unga för klimatflyktingar. Fältbiologerna arrangerade också en aktionsvandring mellan Stockholm till Linköping för att samla in pengar till Musikhjälpens insamling för klimatflyktingar. Tillsammans med Naturskyddsföreningen driver Fältbiologerna också projektet Schysst sommar och vinter som syftar till att få ut ungdomar i naturen, inklusive nyanlända ungdomar. Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa ordnade i Stockholmsområdet en Eidkonsert i samarbete med Sensus Studieförbund och Kista Folkhögskola då bandet Common Souls från England spelade. Foto: Unga Örnar, Stockholm 40

I Scouterna har kårer tagit olika initiativ runt om i landet. I St Olof görs olika aktiviteter tillsammans med nyanlända från Syrien som fått lära sig att göra söljor, knopar och ta kniv- och yxbevis. I Forshem ordnade kåren pepparkaksbak och insamling av kläder för de personer som kommit till samhället. I Malung-Sälens scoutkår har ensamkommande barn och ungdomar som fått uppehållstillstånd blivit inbjudna till öppet hus där de fick prova-på scouting. Dessutom har Scouterna tagit fram ett aktivitetspaket till kårerna med handledning och förslag på aktiviteter att hitta på med människor på flykt. Sveriges 4H är delaktiga i Ny livskraft genom hästar, ett program för nyanlända då barn får gå en hästiskurs vilket omfattar förberedande kunskaper i hästskötsel. Målet är att den ökade kunskapen om hästar ska starta läkning av själen, öka barnets självkänsla och självförtroende. Pilotprojektet utfördes i början på 2016 på Hågelby 4H-gård. Flera träffar planeras på gårdar runt om i landet framöver. Målet är att den ökade kunskapen om hästar ska starta läkning av själen, öka barnets självkänsla och självförtroende. - Sveriges 4H Inom equmenia har många lokala initiativ skett. Bland annat så hjälper Dals Eds missionförsamlings syriska medlemmar nyanlända barn att skriva arabiska, vilket de inte lärt sig i hemlandet. I Equmeniakyrkan Mölnlycke drivs ett musikcafé vars intjänade pengar skänks till Equmeniakyrkans flyktingarbete. Båda församlingarna har också ordnat klädinsamlingar. I Hestra har ungdomar från flyktingförläggningen bjudits in i ett innebandylag. I Smålandsstenar Missionsförsamling har en Pulsgrupp som spelar fotboll startat med ungdomar från lokala flyktingboenden. 41

3.2 BESÖKSVERKSAMHET Sveroks olika föreningar besöker lokala asylboenden och spelar spel. I ett distrikt har medel från landstinget beviljats för att göra besöken kontinuerliga. Dessutom arbetar olika föreningar mer sporadiskt med verksamheter på asylboende. Sverok har tagit fram en lista på språkneutrala spel som kan vara till hjälp, föreningarna samt andra organisationer kan ta del av listan på Sveroks hemsida. Unga Örnars Riksförbund har en lekvolontärverksamhet då utbildade lekvolontärer två gånger i veckan besöker ett asylboende. Verksamheten riktar sig till barn i åldrarna 0-12 år som lekvolontärerna håller lek- och pysselstund för. Framöver kommer verksamheten utvecklas så att även ungdomarna på boenden kan aktiveras, till exempel genom utflykter. Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF) satsar genom verksamheten Kompisgrupper på att ensamkommande barn och ungdomar ska få en meningsfull fritid och på så sätt stärka deras självbestämmande. Under 2015 nådde organisationen 570 ungdomar på boenden i 16 olika orter. Kompisgrupperna hittar på saker tillsammans som till exempel fikar, snackar, testar skidåkning, spelar fotboll och gör utflykter. Syftet är att ha kul på fritiden och träffas, vilket också ger en uppskattad paus från att tänka på asylprocessen som pågår. Syftet är att ha kul på fritiden och träffas, vilket också ger en uppskattad paus från att tänka på asylprocessen som pågår. - Röda Korsets Ungdomsförbund 42 Foto: Röda Korsets Ungdomsförbund

Riksförbundet Unga Musikanter (RUM) har kulturskolor som åker ut och besöker asylboenden och spelar musik tillsammans med de ungdomar som bor där. Tamam s aktivitetsgrupp utgår också från HVB-hem där olika typer av aktiviteter ordnas varje vecka. Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa arrangerade firanden runt om i landet under Eid al Adha för unga och ensamkommande unga. I till exempel Göteborgsområdet anordnades ett firande med fika, hennamålningar, Eidpyssel, mingel och spel på ett boende för ensamkommande unga. 3.3 SPRÅKINLÄRNING OCH LÄXHJÄLP IOGT-NTOs Juniorförbund, Junis erbjuder läxhjälp och språkträning i bland annat Ronneby och Hässleholm. Tamam erbjuder läxhjälp och språkcafé på HVB-hem, skolor och fritidsgårdar genom sina lokalföreningar Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF) erbjuder läxhjälp på HVBhem, skolor och bibliotek runt om i landet. Tanken bakom är att alla barn ska ha lika chanser att lyckas i skolan. Syftet är inte att betyg ska läsas upp utan snarare att ungdomens självkänsla ska stärkas, att hen ska bli sedd och känna sig viktig. Syftet är inte att betyg ska läsas upp utan snarare att ungdomens självkänsla ska stärkas, att hen ska bli sedd och känna sig viktig. - Röda Korsets Ungdomsförbund 43

3.4 POLITISKT Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF) anser i sin migrationoch integrationspolitik att Sverige bör arbeta för friare rörlighet. Människor som flyttar till Sverige, oavsett anledning, ska välkomnas och ges möjlighet att bygga upp ett nytt liv. CUF framhäver att flyktingar ofta presenteras som en grupp, vilket är ett kollektivistisk synsätt som kommer leda till att grupper ställs mot varandra. Istället för kollektiva rättigheter för gruppen vill CUF se mänskliga rättigheter för varje individ inom gruppen. Grön Ungdom s migrationspolitik strävar efter att bredda och humanisera regelverket, att ge papperslösa uppehållstillstånd och göra det möjligt att söka visum för att söka asyl. Även Grön Ungdom står upp för rätten till fri rörlighet. Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund (S-studenter) anser att säkra och lagliga vägar till Europa behöver upprättas genast, att transportöransvaret slopas och Dublinförordningen slutar tillämpas av Sverige. S-studenter strävar efter en human migrationspolitik vilket inkluderar att Sveriges regering bör sätta igång arbetet med humanitära visum. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU) vill se en värld utan gränser där människor kan röra sig fritt. SSU anser att människor som riskerar förföljelse och förtryck av olika anledning ska få en fristad så länge som de behöver. Människor som har rotat sig i Sverige ska få stanna och de som fått arbetstillstånd och en tillsvidareanställning ska få permanent uppehållstillstånd. Även Unga Feminister vill se en värld utan gränser. Mänskliga rättigheter ska gå före en människas medborgarskap eller statslöshet. Unga Feminister anser därför att Sverige och Europa bör öppna sina gränser och att lagliga vägar till Europa införs, som till exempel möjligheten att söka asyl på en ambassad. Dessutom anser Unga Feminister att barnrättsperspektivet bör stärkas i asylprocessen, att handläggningstiden för asylsökande ska förkortas och att HBT- Q+-flyktingars rättigheter tillgodoses. 44

Foto: Sverok Västerbotten, Johan Berggren 45

Ung Pirat vill få till stånd en utredning om möjligheten att införa öppna gränser och att Sverige bör driva på för en human, rättssäker och människorespekterande migrationspolitik inom EU. Ung Pirat anser bland annat att asylreglerna bör liberaliseras kraftigt, att vårdinrättningar ska vara fristäder där polis inte får söka efter papperslösa flyktingar och att asyl ska kunna sökas på ambassader i utlandet. Ung Vänster anser att alla människor har rätt att söka asyl i Sverige och att alla som faller in i FN:s flyktingkonventions bestämmelser ska få stanna. Dessutom måste myndigheterna bli mer effektiva, Ung Vänster anser att handläggningstiden för ett ärende inte får överskrida två månader. Organisationen vill också förbättra papperslösa flyktingars villkor, bland annat genom att förbjuda husrannsakan i utvisningssyfte. Rädda Barnens Ungdomförbund (RBUF) driver också asylfrågan politiskt. I det politiska program för 2014-2016 går det att läsa vad organisationens ideologi i frågan är. Bland annat anser RBUF att en större hänsyn till barns egna asylskäl och barnets bästa ska tas i asylprocesser och att inget barn ska utvisas. RFSL Ungdom driver politisk påverkan kring hbtq-personer på flykt. I kongressutlåtandet om situationen för hbtq-personer på flykt som skrevs under kongressen 2016 pekar de bland annat på bristen på hbtq-kompetens på Migrationsverket och på asylboenden. I reaktion på Riksdagens beslut sommaren 2016 om att begränsa möjligheten till uppehållstillstånd i Sverige beslutade Sveriges Ungdomsråd att spela in en protestvideo. Tillsammans med representanter från flera organisationer vill de visa missnöje mot beslutet, kritisera makthavare och visa solidaritet med de som drabbas. Under hösten 2015 då mängden människor som kom till Sverige ökade upptäcktes en stor brist i mottagandet av döva flyktingar och flyktingar med nedsatt hörsel. Till exempel så placerades döva ensamkommande barn och ensamkommande barn med hörselnedsättning i kommuner utan att någon hänsyn togs till deras behov. Detta ledde till att Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDUF), Sveriges 46

Dövas Riksförbund och Västanviks folkhögskola utsåg en samordnare för flyktingfrågor med uppdraget att arbeta för att stödja döva flyktingar och flyktingar med hörselnedsättning som kommer till Sverige. Saco Studentråd jobbar med frågan om nyanländas tillträde till utbildning. Saco skriver debattartiklar då de bland annat kritiserar regeringen för brist på information till nyanlända om de kompletterande utbildningarna Sveriges Dövas Riksförbund och Västanviks folkhögskola utsåg en samordnare för flyktingfrågor med uppdraget att arbeta för att stödja döva flyktingar och flyktingar med hörselnedsättning som kommer till Sverige. för personer med utländsk examen, vilka ökar förutsättningarna för etablering av nyanlända. Ungdom mot Rasism vill verka för att Sveriges såväl som globala gränser ska öppnas. Tills det sker så vill organisationen bland annat att full flyktingamnesti ska utropas, att papperslösa personer ska få tillgång till sina mänskliga rättigheter och att bevisbördan flyttas från den asylsökande till Migrationsverket. 3.5 LOKALER OCH ASYLBOENDE KFUM Brevik öppnade ett asylboende för fjorton ungdomar från Afghanistan på KFUM Breviks Lägergård hösten 2015 då flyktingsituationen var som mest akut. Till dess att ungdomarna fick börja skolan ordnades undervisning på Brevik. Dessutom bjöds det på en hel del andra aktiviteter, såsom fotboll, scouting och kulturengagemang. Boendet är fortfarande öppet. Ideellt aktiva besöker boendet för att bland annat umgås med ungdomarna, öva på svenska och spela spel. Under sommaren 2016 ordnar KFUM Brevik även läger för ensamkommande ungdomar i Norrköpings kommun. 47

UNF Kronoberg har en kursgård i Kronobergshed, vilken har erbjudits som boende för nyanlända och asylsökande när kommunen har haft behov av det. Under hösten 2015 öppnade UNF Stockholm, tillsammans med fler aktörer från nykterhetsrörelsen, sina lokaler i Skarpnäck och Häggvik med runt 20 platser vardera för transitflyktingar. I lokalerna hade personer möjlighet att sova och pusta ut, duscha, äta och ladda mobilen. 3.6 ANNAT RFSL Ungdom startar projektet Newcomers Youth under 2016. Newcomers Youth är ett rättighetsprojekt för och med unga nyanlända, asylsökande eller papperslösa hbtq-personer. Inom projektet ryms konstnärlig verksamhet, försäljningsverksamhet, juridiskt stöd och politisk påverkan. I Sveriges Ungdomsråd har olika lokala initiativ uppkommit, som t ex i Skövdes Ungdomsråd där projektet Rädda liv startade när flyktingkrisen var som värst. Genom projektet uppmanade Skövdes Ungdomsråd ungdomar och andra medborgare att ta ansvar. De uppmuntrade lokala företag att skänka kläder eller pengar till UNHCR och startade klädinsamlingar på flera skolor i Skövde. Foto: Unga Örnar, Stockholm 48

3.7 PÅ GÅNG PeaceWorks är i uppstartsfasen av ett nytt projekt i Malmö och Storstockholm som involverar ensamkommande ungdomar såväl som andra ungdomar. Projektets första år kommer fokusera på utbildning om rättigheter, våld, krig, fred och maktordningar. Därefter får ungdomarna verktyg för att formulera projekt med syfte att minska förtryck i staden. Under det andra året kommer ungdomarna gå samman och implementera sina projekt, vilket också blir deras sommarjobb. Ung Media är startgroparna för ett projekt som syftar till mediaproduktion för nyanlända. Projektet kommer att samarbeta med ett asylboende och ta fram material för hur nyanländas berättelser kan förmedlas genom media. 3.8 NYANLÄNDAS EGEN ORGANISERING LSU:s samordningsprojekt lägger stor vikt på att stödja, stärka och synliggöra unga nyanlända och asylsökandes egen organisering. Genom konceptet Green house arbetar LSU med att stärka Ensamkommandes förbunds organisatoriska och ekonomiska stabilitet. Det görs genom varierande insatser som organisationen uttryckt ett behov av. Ensamkommandes förbund är unika i sin sak då de skapar en plattform på vilken ensamkommande ungdomar kan stå för att göra sina röster hörda, specifikt i frågor som rör dem. Målet är att ensamkommande ska representera sig själva i alla delar av samhällslivet. Förbundet kämpar för ensamkommandes rättigheter, såväl för de som har uppehållstillstånd som de som är papperslösa. 49

KONTAKTLISTA Kontaktlista till organisationerna som nämns ovan. Eftersom ungdomsrörelsen är i konstant rörelse kan kontaktuppgifterna ha ändrats sen listan skrevs. Foto: Ung Media, Emma Uddesson 50

Centerpartiets Ungdomsförbund Mejl cuf@centerpartiet.se Telefon 08-617 38 00 Hemsida http://cuf.se CISV Sverige Mejl secretary@se.cisv.org Telefon 08-751 55 44 Hemsida http://cisv.se Ensamkommandes förbund Mejl info@ensamkommandesforbund.se Telefon 040-183020 Hemsida http://ensamkommandesforbund.se/ equmenia Mejl info@equmenia.se Telefon 08-580 032 00 Hemsida http://equmenia.se Fältbiologerna Mejl info@faltbiologerna.se Telefon 08-315634 Hemsida https://faltbiologerna.se Förbundet Vi Unga Mejl info@viunga.se Telefon 0708 55 30 68 Hemsida http://viunga.se 51

Grön Ungdom Mejl gu@mp.se Telefon 072-9810291 Hemsida http://gronungdom.se Junis (IOGT-NTOs Juniorförbund) Mejl info@junis.org Telefon 08-672 60 70 Hemsida http://junis.org/ KFUM Sverige Mejl info@kfum.se Telefon 08-677 30 00 Hemsida http://kfum.se PeaceWorks Mejl info@peaceworks.se Telefon 08-615 05 58 Hemsida http://peaceworks.se RFSL Ungdom Mejl info@rfslungdom.se Telefon 08-501 629 40 Hemsida http://rfslungdom.se Riksförbundet Unga Musikanter Mejl kansliet@rum.se Telefon 077-1919140 Hemsida http://rum.se 52

Riksförbundet Unga Örnar Mejl info@ungaornar.se Telefon 070-623 17 60 Hemsida http://ungaornar.se Rädda Barnens Ungdomsförbund Mejl rbuf@rbuf.se Telefon 070-729 44 75 Hemsida http://rbuf.se Röda Korsets Ungdomsförbund Mejl rkuf@redcross.se Telefon 08-452 49 43 Hemsida http://rkuf.se/ S-studenter Mejl info@s-studenter.se Telefon 08-700 26 00 Hemsida http://s-studenter.se Saco Studentråd Mejl kansli@saco.se Telefon 08-613 48 00 Hemsida http://saco.se Scouterna Mejl alice.bergholtz@scouterna.se Telefon 073-277 22 70 Hemsida http://scout.se 53

Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa Mejl info@muslimerforfred.org Hemsida http://muslimerforfred.org/ Sveriges 4H Mejl info@4h.se Telefon 0150-503 80 Hemsida https://4h.se Sveriges Dövas Ungdomsförbund Mejl kansli@sduf.se Hemsida http://sduf.se/ Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU) Mejl info@ssu.se Telefon 08-714 48 00 Hemsida http://ssu.se Sveriges Ungdomsråd Mejl info@sverigesungdomsrad.se Telefon 073-534 97 83 Hemsida http://sverigesungdomsrad.se Sverok Mejl info@sverok.se Telefon 013-14 22 99 Hemsida http://sverok.se Syrisk-Ortodoxa Kyrkans Ungdomsförbund Mejl kansliet@soku.org Hemsida http://soku.org 54

Tamam Mejl Hemsida info@tamam.se http://tamam.se/ Unga Feminister Mejl info@ungafeminister.se Hemsida http://ungafeminister.se Ung Media Mejl Hemsida info@ungmedia.se http://ungmedia.se Ung Pirat Mejl Hemsida info@ungpirat.se http://ungpirat.se Ung Vänster Mejl info@ungvanster.se Telefon 08-654 31 00 Hemsida http://ungvanster.se Ungdom Mot Rasism Mejl info@umr.se Telefon 08-642 69 90 Hemsida http://umr.se Ungdomens Nykterhetsförbund Mejl info@unf.se Telefon 08-672 60 60 Hemsida http://unf.se 55

Vänsterställd placering Gammelgårdsvägen 39 / SE-112 64 Stockholm Tel: +46 (0)8 672 66 70 / Twitter: LSU_se Facebook: LSU - Sveriges Ungdomsorganisationer www.lsu.se