Älvstaden Diskussionsunderlag utbyggnadspotential, fördelning bostäder/arbetsplatser 2012-09-27
Projektet Centrala Älvstaden Projektet Centrala Älvstaden har åren 2010-2012 genomförts på uppdrag av Kommunstyrelsen. I dialog med befolkningen, nationella och internationella experter, näringsliv, universitet och andra aktörer i staden har en samstämmig bild av Älvstaden öppen för världen vuxit fram. Den ska vara inkluderande, grön och dynamisk. Den ska utformas så att den helar staden, möter vattnet och stärker den regionala kärnan. För att lyckas med detta krävs ett tydligt politiskt ledarskap, att man kommunicerar med aktiv öppenhet och brett samarbete, och en medvetenhet om lärande processer. En utförlig redovisning av visionen, strategierna och processen finns i rapporten Älvstaden - Vision och Strategier. Detta diskussionsunderlag kan läsas som komplement till huvudrapporten och är en teoretisk räkneövning för att visa vilken potential för förtätning och komplettering som finns i området samt möjlig fördelning mellan arbetsplatser och boende. Brunnsbo Backaplan Ringön Kvillestan Frihamnen Gullbergsvass Centralenområdet Lindholmen Staden inom Vallgraven S Älvstranden Älvstaden ska enligt visionsarbetet växa utifrån knutpunkterna, stråken och ett levande älvrum. Genom att låta Älvstaden växa successivt utåt från redan pågående projekt, starta utbyggnaden i Frihamnen, Backaplan och Centralenområdet samt koppla ihop utbyggnadsområderna med stråk kan en sammanhållen stad skapas medan utbyggnaden pågår. 2
Älvstadens delområden Älvstaden delas i detta diskussionsunderlag in i åtta delområden: Backaplan, Lindholmen, Frihamnen, Ringön, Södra Älvstranden, Staden inom Vallgraven, Centralenområdet och Gullbergsvass. För varje delområde redovisas en liten kartbild som visar områdets beräkningsmässiga avgränsning. Staden inom Vallgraven Centralenområdet Gullbergsvass Södra Älvstranden Frihamnen Ringön Lindholmen Backaplan Hur mycket kan Älvstaden rymma? Beräkningarna visar att Göteborg med det tillskott som Älvstaden kan ge klarar GRs (Göteborgsregionens) tillväxtmål från 2006 om en ökning med 30 000 boende och 40 000 arbetsplatser i den så kallade kärnan fram till 2020. Våra studier visar även att ytterligare ett tillskott av 30 000 boende och 40 000 arbetsplatser ryms i kärnan efter 2020. Älvstadens andel av kärnans förtätning samt av Göteborgs totala utbyggnad kommer även att analyseras och diskuteras inom ramen för pågående utbyggnadsplanering. Den volym som ligger till grund för beräkningarna i detta diskussionsunderlag bygger på resultatet av de processer som drivits inom ramen för projektet Centrala Älvstaden, där hållbart stadsbyggande och öppenhet varit fokus. Efter att mark reserverats för parker och offentliga platser har en exploatering av Kvillebäckens täthet (e-tal 1,84 - ett av de tätast exploaterade områdena i Göteborg som inte bara är ett enskilt kvarter) prövats. Utbyggnadstakten är också antagen och kan, av olika orsaker, bli längre eller kortare. I bedömningen är inte eventuella tillkommande boende och arbetande i staden inom vallgraven medräknade. Vårt beräkningsexempel visar en ökning inom Älvstaden av antalet boende från dagens ca 5 500 till ca 35 500 medan antalet arbetsplatser antas öka från dagens ca 65 000 till 106 000. Redovisade siffror per tidsintervall avser färdigställande. Till grund för våra beräkningar ligger subjektiva antaganden om fördelning mellan friytor, allmänna platser och bebyggd mark. Beräkningarna bygger på 50 kvm BTA per boende och 50 kvm BTA per arbetsplats. Detta är ett uppskattat medelvärde för tätheten i 3
Göteborg. Kontorsarbetsplatser har normalt en betydligt högre täthet medan exempelvis byggnader för handel och industri har en lägre. Hur tät stad som ska byggas är en fråga som bör analyseras och diskuteras vidare i kommande processer. Beräkningarna bygger på en 50/50-fördelning mellan bostäder och arbetsplatser i den tillkommande bebyggelsen. Detta gäller hela Älvstaden förutom Centralenområdet och Lindholmen där fördelningen mellan bostäder/arbetsplatser i tillkommande bebyggelse har satts till 20/80 respektive 60/40. På grund av att det i dag bor så få personer i Älvstaden leder detta till ett relativt stort överskott på arbetsplatser även efter Älvstadens genomförande (dock blir fördelningen jämnare om Sannegården, Kvillestan, Linné, Masthugget, m fl områden som gränsar till Älvstaden, och som idag har ett bostadsöverskott, räknas med). Denna fördelning kan vara motiverad med tanke på Älvstadens roll i staden och regionen, men bör analyseras och diskuteras inom ramen för pågående utbyggnadsplanering. Övergripande investeringar för staden Utbyggnadsordning och tider utgår från att ett antal för staden nödvändiga investeringar kan finansieras vilka enligt gängse finansieringsmodell inte kan bäras av exploateringen. Detta är en central fråga för det fortsatta arbetet. För att möjliggöra det tillskott av bostäder och arbetsplatser som här skisserats behöver följande övergripande investeringar göras: Övergripande gatunät Backaplan Gatunät och bytespunkt Skeppsbron* Kollektivtrafiksatsningar Backaplan Allmän plats (kaj, bad, park mm) Skeppsbron Förlängning av Lindholmsallén till nya Göta Övergripande gatunät Norra Masthugget älvbron Barriärhantering E45 öster resp väster om Barriärhantering Lundbyleden och Götatunneln** Hamnbanan** Bangårdsförbindelsen* Kollektivtrafikkoppling mellan Lindholmen och Övergripande gatunät Centralenområdet och Södra Älvstranden Gullbergsvass Jubileumspark i Frihamnen Ny förbindelse mellan Gullbergsvass och Ringön Övergripande gatunät i Frihamnen som del av Stadsdelspark på Gullbergsvass stråk mellan Centralenområdet och Backaplan Koppling till Evenemangsstråket (bl a ny Ny Göta älvbro* spårvägskoppling Gullbergsvass-Skånegatan) Ny gång och cykelförbindelse mellan Lilla Bommen och Frihamnen * Finansieras delvis av Västsvenska Spårvagnsdepå med koppling till övergripande Infrastrukturspaketet och GÖKEN (Skeppsbron) gatunät i Frihamnen ** Berör även Trafikverket 4
Södra Älvstranden består, med ovanstående avgränsning av ungefär 0,5 km² landareal. Vår beräkning baseras på en tillkommande exploatering på ca 340 000 m² BTA inom området. Dagens ytterst marginella parkytor ska ersättas av rejält tilltagna ytor där framförallt det 3 km långa kajstråket spelar en viktig roll för att möta vattnet och göra dessa ytor till attraktiva platser för göteborgarna. Området har idag över 6 000 arbetsplatser men i praktiken inga boende. Andelen boende är relativt hög i angränsande områden som Linné och Masthugget. Skeppsbron byggs ut först, med ca 1 500 boende och lika många arbetande. Före 2015 är det i första hand gatunätet och spårvägsdragningen som kan färdigställas varefter bebyggelsen kan komma till under nästkommande 5-årsperiod. Hit hör bl a ny terminal för skärgårdsbåtarna vid Stenpiren och ett nytt bad framför Rosenlundsverket. Nästa fas blir att utveckla området mellan Järntorget och älven och området Norra Masthugget där en stor del bör kunna vara färdigställt till ca 2025. Ett totalt tillskott på 3400 boende och lika många arbetsplatser är möjligt på Södra Älvstranden. 5
Lindholmen består, med ovanstående avgränsning av ungefär 0,9 km² landareal. Vår bedömning är att en tillkommande exploatering på ca 200 000 m² BTA kan vara motiverad. När det gäller grönytor bör framförallt kajstråket och stråket Lindholmsallén förstärkas samt ett antal mindre parker skapas i bebyggelsen. Området har idag ca 1 500 boende. Vid knutpunkten Lindholmen planeras och byggs för närvarande bostäder. Fram till 2015 bedöms ett tillskott på ca 700 boende vara möjligt och ytterligare 1 200 boende fram till 2020. Totalt bör området kunna kompletteras med ca 2 500 boende under en 30-årsperiod vilket svarar mot en genomsnittlig årlig produktion av ca 50 lägenheter i området. Området har redan idag mellan 10 000 och 15 000 arbetsplatser och ungefär lika många studenter. Genom den utvecklingskraft som finns i befintliga verksamheter bör ytterligare ca 1500 arbetsplatser kunna tillkomma utan att rubba inriktningen om att i första hand komplettera området med bostäder. 6
Backaplan består, med ovanstående avgränsning av ungefär 0,9 km² landareal. Vår bedömning är att en tillkommande exploatering på ca 800 000 m² BTA kan vara motiverad. När det gäller grönytor bör framförallt grönstråket i Kvillebäcken förstärkas samt ett antal mindre parker skapas i bebyggelsen. Området har idag drygt 2 000 arbetande och i princip inga bostäder. Redan idag byggs området Kvillebäcken väster om knutpunkten, med ett tillskott på ca 3 400 boende och ca 2 000 arbetsplatser. Nästa steg blir nu att påbörja planeringen av området runt knutpunkt Hjalmar. Fram till 2015 bedöms i området som helhet ett tillskott på ca 2 000 boende vara möjligt och ytterligare 2 500 boende fram till 2020. Totalt bör området kunna kompletteras med 8 000 boende under en 30-årsperiod vilket svarar mot en genomsnittlig årlig produktion av ca 150 lägenheter i området. Genomförda handelsutredningar visar att det finns underlag för en dubblering av handelsytorna i området. Totalt föreslås ett tillskott av 8 000 arbetsplatser i området. 7
Frihamnen består, med ovanstående avgränsning i dagsläget av drygt 1 km² varav närmare en tredjedel är vatten. I detta område har även området närmast öster om Göta älvbron inräknats. Vår bedömning är att delar av dessa vattenytor kan fyllas igen varvid en större landareal kan skapas av vilka även den nya jubileumsparken tar en stor del. Vi har bedömt att en tillkommande exploatering på ca 900 000 m² BTA är möjlig. Frihamnen har idag ca 1 200 arbetande och bör i framtiden kunna bebyggas med en lika del boende och arbetsplatser. Totalt bedömer vi att ett tillskott på 9 000 boende och lika många arbetsplatser är möjligt, av vilket ca 1 000 boende och 1 000 arbetsplatser bör kunna stå klara till 400-årsjubileet 2021. 8
Centralenområdet består, med ovanstående avgränsning i dagsläget av ca 0,4 km². Vi har bedömt att en tillkommande exploatering på ca 300 000 m² BTA kan vara motiverad. Området har redan idag ca 7 000 arbetande bör med tanke på läget ändå få ett stort inslag av handel och arbetsplatser men även viss andel bostäder av den typ som passar i utpräglade innerstadslägen. På lite längre sikt ska området utvecklas österut över Gullbergsvass med förbindelse mot Gamlestaden och Stampen. Det är viktigt att knyta samman det inre området med vattnet och minska omgivande trafikbarriärer. Totalt bedömer vi att ett tillskott på 1 200 boende och 8 000 arbetsplatser är möjligt i området. 9
Gullbergsvassområdet består, med ovanstående avgränsning av ca 0,9 km². Vi har bedömt att en tillkommande exploatering på totalt ca 800 000 m² BTA kan vara motiverad. Området har idag ca 4 500 arbetande och ett trettiotal boende. Totalt bedömer vi att ett tillskott på 8 000 boende och lika många arbetsplatser kan vara rimligt. En stor del av denna bebyggelse bör kunna komma till efter 2020 och koordineras med genomförandet av Västlänken. Området längs älven kan eventuellt bebyggas något tidigare genom komplettering.. 10
Ringön består, med ovanstående avgränsning, av ca 0,5 km². Hela området mellan Göta älvbron och Tingstadstunneln har idag ca 3 000 arbetande och ett femtiotal boende. Den del av Ringön som ligger närmast öster om Götaälvbron har i visionsarbetet för Centrala Älvstaden definierats som en del av Frihamnen. Stadsbyggnadskontoret har tidigare bedömt att en tillkommande exploatering med ca 3 200 arbetsplatser på Ringön är möjlig. Ett rimligt antagande är att ca en tredjedel av dessa kan komma att lokaliseras till det som definieras som Ringön i detta diskussionsunderlag. Hur stor tillkommande byggnadsyta som kan vara motiverad får hanteras i den fortsatta processen kring området. Möjligheten att få in bostäder bör studeras. Projektet Centrala Älvstaden genom Anders Svensson Stadsbyggnadskontoret Lisa Häggdahl Fastighetskontoret Bo Aronsson Projektledare, Centrala Älvstaden 11
12