Avfallshanteringen en del av att förebygga avfall

Avfallshanteringen en del av att förebygga avfall En delrapport i utvecklingsprojektet Från produktvalsprocessen till avfall En metod för att förebygga avfall April 2012 Åsa Lindskog och Britt-Marie Fagerström

1(38) Förord Delprojektet som presenteras i denna rapport är en del av utvecklingsprojektet Från produktvalsprocessen till avfall - En metod för att förebygga avfall, ett samarbetsprojekt mellan Tyréns AB och Region Skåne. Syftet med huvudprojektet var att ta fram arbetsmetoder och verktyg för att förebygga avfall från Region Skånes vårdverksamhet med fokus på Skånes universitet sjukhus, SUS. Projektet finansierades av Region Skåne och Sven Tyréns stiftelse. I projektgruppen för huvudprojektet har Åsa Lindskog (Tyréns AB), Maria Larsson (Tyréns AB), Stig Persson (Region Skåne) ingått. Experter på vård, inköp, logistik, lean och avfallshantering har deltagit i arbetet. Vid referensgruppsmöten deltog, utöver nämnda experter, även Naturvårdsverket, representanter från avfallsbranschen samt en beteendeexpert. Kristianstad, april 2012 Åsa Lindskog och Britt-Marie Fagerström, Tyréns AB, 010 452 2609, asa.lindskog@tyrens.se Uppdragsansvarig: Stig Persson, Region Skåne, 040 675 3392, stig.p.persson@skane.se Delprojektansvarig: Maria Larsson, Tyréns AB, 010 452 2563, maria.larsson@tyrens.se Kvalitetsgranskning: Britt-Marie Fagerström 010 452 3281, britt-marie.fagerstrom@tyrens.se

2(38) Sammanfattning Denna rapport presenterar resultatet från delprojektet Avfallshanteringen en del av att förebygga avfall. Delprojektet ingår i huvudprojektet Från produktvalsprocessen till avfall som har som mål att ta fram verktyg och arbetsmetoder för att förebygga avfall. I delrapporten görs en genomgång av avfallshanteringen, främst på SUS i Lund och Malmö men också andra sjukhus inom och utanför Region Skåne har bidragit med erfarenheter och goda exempel. Att förebygga avfall görs inte främst genom avfallshanteringen utan i de tidigare stegen, det vill säga då material och produkter framställs, köps in, transporteras, förvaras och används. Av denna anledning avvaktade vi medvetet med att diskutera hanteringen av det uppkomna avfallet för att inte fastna i dessa frågor. Det framgick dock med stor tydlighet tidigt i projektet att det fanns ett stort behov av att även diskutera avfallshanteringen. Det finns många brister och problem inom avfallshanteringen som skapar irritation, ger upphov till merarbete, medför onödiga kostnader och en ökad miljöpåverkan. Det är sannolikt att bristerna också försvårar ett engagemang kring förebyggande av avfall. Av denna anledning anser vi att avfallshanteringen är en viktig del av att förebygga avfall. Brist på kunskap, som kan leda till brist på engagemang, och brist på incitament är exempel på brister inom avfallshanteringen på SUS. Ett praktiskt problem är att avfallssystemet på SUS både är omodernt och underdimensionerat för dagens verksamhet. Detta gäller både Lund och Malmö men systemen skiljer sig åt på de båda sjukhusen. Systemen för sortering är generellt mer utbyggda på de mindre sjukhusen i regionen, där har också flera av avfallsmålen uppnåtts. Det finns ett stort och delvis akut behov av att utveckla, förnya och förbättra det befintliga avfallshanteringssystemet på SUS. I delrapporten presenteras ett flertal goda exempel som vi hoppas ska fungera som inspiration. Vi presenteras även flera förslag till lösningar och rekommendationer som framför allt är riktade till SUS i Lund och Malmö. Dessa måste självfallet sättas in i det totala arbete som genomförs för närvarande avseende avfallshanteringen så att lösningarna blir så optimala som möjligt. Den viktigaste rekommendationen är att samordna de olika projekt som för närvarande pågår kring avfallshanteringen.

3(38) Innehållsförteckning Förord...1 Sammanfattning...2 Inledning...4 1 Delprojektet Avfallshanteringen en del av att förebygga avfall...5 2 Rekommendationer...5 3 Syfte och mål...7 4 Bakgrund...7 5 Genomförande...9 6 Avfallshanteringen på Skånes universitetssjukhus, SUS...10 6.1 Översiktlig bild av sortering och hantering av avfall på SUS...10 6.2 Översiktlig beskrivning av problem och möjliga lösningar...13 6.3 Ekonomiska aspekter på befintlig sortering...18 6.4 Personalens inställning till och kunskap om att förebygga respektive sortera avfall...19 7 Avfallshantering på andra sjukhus...23 7.1 Kristianstad centralsjukhus, CSK...23 7.2 Lasarettet i Helsingborg...24 8 Exempel på genomfört förbättringsarbete och andra goda exempel...26 8.1 Förbättringsarbete i enlighet med avfallsminimeringsplanen...26 8.2 Pilotprojekt Implementering av avfallsminimeringsplanen i Region Skåne på Kvinnokliniken SUS Malmö...27 8.3 Pilotprojekt Implementering av avfallsminimeringsplan på Ängelholms sjukhus...29 8.4 Goda exempel från Helsingborgs lasarett...32 8.5 Goda exempel från CSK...33 8.6 Goda exempel från SUS...35 8.7 Hur har man arbetat med avfallsförebyggande åtgärder på andra sjukhus? 35 9 Avfallsstatistik...36 9.1 SUS i Malmö...36 9.2 Övriga sjukhus...37

4(38) Inledning Anledningen till att huvudprojektet genomfördes är att Region Skånes avfallsmängder från vårdverksamheten har ökat under en lång tid. Mängderna har ökat trots Region Skånes miljömål Hållbar resursanvändning och trots arbete enligt Avfallsminimeringsplanen under flera år. Utöver Region Skånes egna mål finns, sedan slutet av 2009, EU:s ramdirektiv om avfall (infördes i svensk lagstiftning 2011) som tydligt pekar på vikten av att arbeta med förebyggande av avfall. Arbetet i huvudprojektet delades upp i olika delar. Resultaten presenteras i en huvudrapport samt i ett antal nulägesrapporter samt delrapporter. Syftet med denna delrapport är att presentera de resultat som vi kommit fram till avseende avfallshanteringen. Målet är att resultaten ska vara till hjälp och inspirera i det långsiktiga arbetet med såväl avfallshangeringe som att förebygga avfall. en kan läsas fristående men sätts i sitt sammanhang i huvudrapporten. Ytterligare kompletteringar till denna delrapport finns i nulägesrapporten Kort om avfallsplanen, statistik och uppföljning som översiktligt bland annat beskriver Region Skånes avfallsminimeringsplan. Strax efter huvudprojektets slut kommer ett examensarbete att påbörjas. Examensarbetet kommer att försöka svara på frågeställningar om hur avfallssortering och avfallsutrymmen kan göras tillgängliga och trivsamma. Trevlig läsning!

5(38) 1 Delprojektet Avfallshanteringen en del av att förebygga avfall Utöver att arbeta med att förebygga avfall har vi också under arbetets gång blivit övertygade om vikten av att ha ett väl fungerande avfallshanteringssystem och det stora behovet av att förbättra avfallssorteringen på SUS. Det har framkommit med stor tydlighet, under arbetet med andra delprojektet att källsorteringen bör kännetecknas av lätt att göra rätt, för inte skapa irritation och ta energi. Då källsorteringen fungerar tror vi att möjligheten att kunna arbeta effektivt med förebyggande av avfall i alla delar av verksamhetskedjan blir större. Till att börja med var planen att inte fokusera på avfallshanteringen utan på stegen före där det huvudsakliga arbetet med att förebygga avfall sker. Men eftersom vikten av ett fungerande avfallshanteringssystem blev så påtagligt insåg vi också vikten av att beröra detta område så långt det var möjligt inom ramen för huvudprojektet. Någon heltäckande utredning kring avfallshanteringssystemet på SUS har förstås inte varit möjligt men vi hoppas att resultaten i rapporten ska vara till hjälp i utvecklingen av avfallshanteringssystemet på SUS i Lund och Malmö. 2 Rekommendationer Det finns ett stort och delvis akut behov av att utveckla, förnya och förbättra det befintliga avfallshanteringssystemet på SUS i Lund och Malmö. Nedan presenteras översiktliga rekommendationer som resultat av arbetet med detta delprojekt. Utöver dessa presenteras också rekommendationer alternativt förslag till lösningar löpande i rapporten. Rekommendationerna presenteras inte i någon prioritetsordning utan ska ses som förslag till lösningar för de problem som identifierats under arbetet med detta delprojekt. Den allra första rekommendationen är dock av största vikt. Samordna pågående avfallsprojekt Det pågår ett flertal olika avfallsprojekt med olika inriktningar. Det är viktigt att dessa samordnas för att få en helhetsbild av såväl problem som behov och därigenom kunna säkerställa att resurserna samordnas och används optimalt. Se helheten i utvecklingsbehoven det ska vara lätt att göra rätt Det finns ett stort och akut behov av utveckling (teknisk, praktisk och estetisk) för att få en fungerande och säker (ur drift-, miljö-, och arbetsmiljösynpunkt) avfallshantering både i Lund och i Malmö. Utvecklingsbehoven rör allt ifrån källsorteringen på avdelningarna/mottagningarna, i miljörummen, i källarutrymmen samt andra utrymmen där avfallet förvaras respektive hämtas. Utrymmena bör vara genomtänkta i skyltning och fysisk utformning, så att de signalerar kvalitet. Ledorden vid all utveckling bör vara att det ska vara lätt att göra rätt i alla skeden. Lär av varandra genom goda exempel Undersök möjligheterna att sprida de goda exemplen som bland annat kan leda till en ökad och kontinuerlig återanvändning och återvinning.

6(38) Utveckla organisationen för miljöarbetet och förtydliga avfallsminimeringsplanen och miljömålen Den befintliga organisationen för arbetet med avfallsfrågorna (och miljöfrågorna i stort) är inte helt tydligt. De olika rollerna bör tydliggöras och kommuniceras gällande både innehåll, ansvar och mandat. Rollerna på samtliga nivåer bör också få ett bättre stöd i miljöarbetet. De övergripande målen bör bli tydligare för all personal och brytas ner till de olika nivåerna i organisationen. Utveckla en tydlig avfallslogistik Klargör ansvarsfördelningen för insamlingskedjan av avfall, från avdelning till miljöstationer där avfallsentreprenören hämtar avfallet. Det bör inte vara vårdpersonalens uppgift att transportera avfall. Börja sortera ut matavfall Matavfall är ett avfallsslag som inte bara har stor miljöpåverkan utan som också väcker mycket känslor. För många människor är matavfall det tydligaste exemplet på onödigt avfall och som visar på vikten av att arbeta med förebyggande av avfall. De höga miljömål som Region Skåne har är ytterligare ett skäl till att utöka sorteringen av matavfall, för att behålla trovärdigheten. Vidareutbilda och öka personalens engagemang Kunskapsnivån kring avfallshanteringen behöver öka, både i konkret information om var respektive avfallsslag ska lämnas, men också med information om vad som händer i nästa steg av hanteringskedjan. Engagemanget hos en del av personalen behöver öka. Använd Lean Använd Lean-arbetet för att utveckla avfallsarbetet. I dagsläget finns inte avfallsfrågorna med i Lean-arbetet. Ta fram ett enkelt system för avvikelser, förslag och idéer För att avfallssystemet ska fungera och kunna utvecklas krävs ett bra avvikelsesystem som hjälpmedel för att rätta till fel och brister. Det krävs också att ett system för att ta emot förslag och idéer till förbättringar. Det borde vara högt prioriterat att utveckla ett enkelt och väl fungerande system för detta. Följ upp och berätta bättre statistik krävs En bättre statistik behövs på avfallsområdet. Målen bör brytas ner så långt som möjligt och följas upp och tydliggöras på samma nivå. Lyft vikten av en bra, rolig, pedagogisk visualisering av uppföljningsresultaten. Gemensamt avtal Undersök möjligheten att sluta gemensamt avtal med entreprenör för sjukhusen i Lund och Malmö för det avfall som inte är hushållsavfall. Detta skulle kunna underlätta ett enhetligt avfallshanteringssystem, inklusive uppföljning av såväl mängder som kostnader.

7(38) Inför samma rutiner Inför så långt möjligt samma rutiner för avfallssorteringen i Lund och Malmö. Utrusta samtliga lokaler med enhetliga kärl och gemensam skyltning. Skaffa en bättre ekonomisk överblick Inför kommande investeringar i hela avfallssystemet och alla de beslut som hör till borde en översiktlig bedömning av totalkostnaden för avfallshanteringen göras för dagens system som en referens. Bland annat skulle följande kostnader vara intressant att uppskatta och tydliggöra: - missade intäkter på grund av bristfällig sortering (till exempel blandning av papper och wellpapp) - höga kostnader för kvittblivning av onödigt stora mängder smittförande avfall på grund av okunskap/bristande engagemang vid sortering - tidstjuvar i form av väntetid på hissar - personalkostnad för interna transporter - missad vårdtid när vårdpersonal transporterar avfall till miljörum i källaren - kostnader för avfallsentreprenörernas omhändertagande uppdelat så långt som möjligt Ändra kodplanen för att öka kunskapen om vilka kostnadslag som är mest kostnadsintensiva inom hantering av avfall. 3 Syfte och mål Syftet med detta delprojekt var att underlätta arbetet att förbättra avfallssorteringen på SUS i Lund och Malmö. En bättre sortering möjliggör såväl ökad återvinning som minskade mängder farligt avfall och riskavfall. En väl fungerande sortering ger också signaler om att miljöfrågorna är prioriterade vilket sannolikt ökar personalens engagemang och medverkar till bättre förutsättningar att arbeta med förebyggande av avfall. Målet med delprojektet är att, genom denna rapport, ge en översiktlig bild av avfallshanteringssystemen på SUS samt att försöka identifiera förbättringsförslag för avfallssorteringen. Målet är också att presentera goda exempel samt att ge en översiktlig bild av personalens inställning till och kunskap om avfallssortering på SUS. 4 Bakgrund I Region Skånes avfallsminimeringsplan finns mål för att såväl minska de olika avfallsmängderna som att öka källsorteringen av material till återanvändning och återvinning. Flera av målen har inte uppnåtts på SUS men flera av de mindre sjukhusen har lyckats med flera av målen, inklusive att minska mängderna avfall, räknat per vårdtillfälle. I avfallsminimeringsplanen fastslås att de olika verksamheterna har stora möjligheter att påverka avfallssituationen genom:

8(38) - att efterfråga miljöanpassade produkter vid beställningar - effektivitet i utnyttjandet av produkter - val av källsorteringssystem - utbildning och information I nulägesrapporten Kort om avfallsplanen, statistik och uppföljning påpekas, liksom i denna delrapport, att statistiken på vissa av sjukhusen är bristfällig gällande avfall. Ett nyckeltal avseende uppföljning av avfallsmängderna är kg/vårdtillfälle. I diagrammen nedan presenteras uppgifter från den senast genomförda uppföljningen. Vid jämförelser mellan sjukhusen är det dock viktigt att ha i åtanke att sjukhusen har olika specialisering vilket också påverkar avfallsmängderna. Om ett sjukhus är akutsjukhus eller inte påverkar också mängden avfall som uppkommer. Diagram 4.1. Diagrammet visar hushållsavfall i kg/vårdtillfälle vid fyra av Region Skånes sjukhus 2002, 2005-2009. Region Skåne avser ett genomsnitt för sjukhusen. Ändrade mätmetoder för hushållsavfallet vid SUS i Malmö 2009 innebär att det inte är jämförbart med tidigare år.

9(38) Diagram 4.2. Riskavfall/smittförande avfall i kg/vårdtillfälle vid fyra av Region Skånes sjukhus, 2002, 2005-2009. 5 Genomförande I delprojektet rymdes inte någon omfattande studie av avfallssystemen inom SUS. Det var dock viktigt att få en översiktlig bild av systemen för att kunna identifiera förbättringsåtgärder som kan fungera såväl i Lund som i Malmö och eventuellt även på andra ställen. Den översiktliga bilden togs fram genom besök och intervjuer. Som komplement till den översiktliga bilden av avfallshanteringen på SUS gjordes intervjuer/besök på några andra sjukhus för att ta del av deras erfarenheter, kunskap samt goda exempel. För ett antal år sedan infördes avfallsminimeringsplanen på Kvinnokliniken i Malmö. Kliniken besöktes för att följa upp införandet. För att undersöka möjligheterna till förbättring kontaktades också Lunds renhållning samt VA Syd, som ansvarar för avfallstjänsterna i Lund respektive Malmö. Ett utbyte av information har också skett mellan flera av de övriga delprojekten genom intervjuer, besök, workshops, etcetera. En översiktlig kunskapsundersökning har genomförts bland vårdpersonalen. Delprojektet har också följt forskningsprogrammet Hållbar avfallshantering. En översiktlig genomgång har gjorts av avfallsminimeringsplanen samt uppföljning av denna och de åtgärder som föreslås i planen. Anpassade frågelistor har använt vid intervjuerna. Fokus på efterfrågad information var: - Befintlig sortering samt möjligheter till utveckling - Statistik och uppföljning

10(38) - Kostnader - Engagemang och kunskap - Genomförda åtgärder och goda exempel 6 Avfallshanteringen på Skånes universitetssjukhus, SUS Avfallssystemen på SUS är omoderna och underdimensionerade för dagens verksamhet och delvis helt utslitna, både i Lund och i Malmö. Situationen är mer eller mindre akut på en del håll och det finns en risk för negativ påverkan på vårdverksamheten, inte minst avseende smittspridning. I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av sortering och hantering av avfall på SUS samt vilka problemen är och förslag på lösningar. Utöver det arbete som presenteras i denna rapport pågår annat arbete inom SUS med syfte att förbättra avfallshanteringen, inklusive uppföljning. Det är givetvis mycket viktigt att se till att dessa olika arbeten samordnas för att optimera resurser och utveckling på allra bästa sätt. De arbeten som kommit till vår kännedom är: - En översyn av avfallshanteringen på SUS med syfte att ta fram underlag inför ombyggnation av ett försörjningshus i Malmö. Byggstart planerad till 2014. I detta arbete ingår att planera för införandet av insamling av matavfall. Översynen innefattar bland annat tekniska lösningar, driftsäkerhet, miljö, arbetsmiljö, spårbarhet och logistik. Översynen ska vara klar i maj 2012. - En avfallsgrupp inom SUS ska ta fram en beskrivning av nuläget för avfallshanteringen samt ett börläge, det vill säga, hur avfallshanteringen borde vara. Beskrivningen ska vara klar 31 mars 2012. - En översiktlig lean-kartläggning av avfallet har nyligen avslutats på infektionskliniken i Lund. Där framkom till exempel behovet av vissa ställningstaganden från ledningen, såsom vem som ska hantera avfallet i olika led. Detta har praktiskt lösts på många olika sätt och handlar till viss del om personliga överenskommelser. - En arbetsgrupp arbetar med att se över statistiken kring avfallet. - En översyn av avtalen kring avfallshanteringen pågår och ska vara klar under mars. 6.1 Översiktlig bild av sortering och hantering av avfall på SUS Information om och ansvar för avfallet På SUS intranät, under miljö, finns gemensam information avseende sortering av avfall. Där finns enhetliga skyltar, som nyligen uppdaterats samt en sorteringshandbok. Ansvaret för att denna information används ligger på avdelningscheferna, via miljöombuden. Ansvaret för sortering av avfallet ligger på respektive avdelning och ansvaret för vidare hantering på Transportservice, via vaktmästarna. Omfattningen av ansvaret för hanteringen skiljer sig dock åt mellan

11(38) olika delar av verksamheten. Regionservice (tidigare Transportservice) ansvarar för att tvätta kärlen och städa i miljörummen. I Malmö fungerar såväl skyltning som ansvarsfördelningen. I Lund används inte de gemensamma skyltarna fullt ut och ansvaret är bristfälligt kommunicerat. SUS i Lund Det är svårt att ge en enhetlig bild av avfallssorteringen och hanteringen på SUS Lund, eftersom förutsättningarna varierar mellan avdelningar, mellan byggnader och även beror av olika krav från verksamheten, till exempel olika hygienkrav. I regel sorteras avfallsfraktionerna med hjälp av mindre behållare som därefter töms i större kärl. Den vidare hanteringen varierar. På SUS i Lund är avfallshanteringen överlag tung och besvärlig på grund av den befintliga logistiken, som innebär att avfallet i huvudsak hanteras i källarutrymmen, vilka ofta är för små. Trängsel i hissarna, med väntetider som följd, är en faktor som också försvårar en bra avfallshantering. I Blocket, sjukhuset huvudbyggnad, finns i regel endast ett miljörum på varje våningsplan. På varje våningsplan finns oftast fyra avdelningar/mottagningar. Detta medför ofta trängsel i miljörummet som ibland leder till att avfallet inte sorteras i det antal fraktioner som det ska. Platsbristen är också en anledning till att avfallssorteringen på själva avdelningarna och mottagningarna varierar mycket. Enhetliga sorteringssystem finns endast till viss del. Personalens engagemang medför dock att sorteringen fungerar förhållandevis bra ändå. Ett exempel på detta är att gamla städvagnar används för sortering av det avfall som sorteras ut samt riskavfall. Vagnarna körs efter sorteringen ner i källaren. Ett annat exempel är att vissa avdelningar använder en papperspåse för allt avfall som uppstår i patientrummet. Avfallet sorteras efteråt i olika fraktioner i ett miljörum. SUS i Malmö På SUS i Malmö fungerar sortering och hantering av avfall bättre men även där är det platsbrist och svårt att få en väl fungerande logistik. Personalen är överlag drivande gällande avfallssortering. På samma sätt som för SUS i Lund är det svårt att ge en enhetlig bild av avfallssorteringen och hanteringen på SUS Malmö, eftersom förutsättningarna även här varierar mellan avdelningar, mellan byggnader och även beror av krav från verksamheten, till exempel olika hygienkrav. Överlag fungerar sorteringen och sker genom att de flesta fraktioner sorteras i mindre boxar/behållare som därefter töms i större kärl. På samma sätt som i Lund varierar den vidare hanteringen.

12(38) Bild 6.1. Exempel på återvinningsvagn i ett operationsrum på SUS i Malmö. Översiktligt kan sorteringen beskrivas enligt följande. Enhetliga sorteringskärl och - säckar med tydliga instruktioner finns i rum där vårdverksamhet bedrivs (dock inte alla). Vårdpersonalen sorterar och tömmer kärlen/säckarna i större kärl/säckar i ett mindre miljörum på avdelningen. När de större kärlen i miljörummet är fulla ställs de tillfälligt i ett utrymme alternativt låst soprum utanför avdelningen. Härifrån hämtar vaktmästaren kärlen och transporter dem, via kulvertsystemet. Denna hantering görs av hygieniska skäl och innebär att vaktmästaren inte behöver gå in på avdelningen och vårdpersonalen inte behöver gå ner i källaren. På vissa avdelningar är det dock vårdpersonalen som transporterar kärlen till miljörummen i källaren. I en del soprum finns nedkast för brännbart avfall och tvätt. Bild 6.2. Exempel på ett låst soprum på SUS i Malmö.

13(38) Vaktmästaren transporterar wellpapp, papper, hård- respektive mjukplast, metall och glas till en återvinningsstation, i utkanten av sjukhusområdet. Transporten sker med truckar i kulvertsystemet. Farligt avfall lämnas enligt speciell rutin till insamling av farligt avfall varannan månad, eller vid behov. Då finns miljöavdelningen och kemist från SYSAV på plats och tar emot avfallet. Tabellen nedan visar en översikt över vilka fraktioner som sorteras och hur dessa hanteras. Utöver dessa sorteras ett antal mindre fraktioner. Avfallsslag Sortering/hantering på avd Hantering efter avd Papper Ja Strimlas, läggs i plastsäckar som komprimeras. Wellpapp Ja Komprimering Hårdplast Mjukplast Ja Ja delvis för vissa utvalda avdelningar t ex operation / separata säckar för mjukplast, fungerar bra Balning på godsmottagningen Metall Ja Glas Ja Biologiskt Ja Förvaras i kylrum på godsmottagningen Läkemedelsavfall Ja Förvaras i kylrum på godsmottagningen Smittförande, skärande/stickande o smittförande Ja/ boxar Förvaras i kylrum på godsmottagningen Brännbart (inklusive matavfall) och förpackningar som varit i kontakt med patient Ja/sopsäckar 10 hämtställen på sjukhusområdet Farligt avfall Ja Till insamlingen av farligt avfall Tabell 6.1. Sortering och hantering av avfall på SUS i Malmö 6.2 Översiktlig beskrivning av problem och möjliga lösningar Som nämnts ovan är problemen många för avfallssystemen på SUS och situationen är och har varit besvärlig under flera år. Många olika lösningar för att förbättra avfallssystemen har diskuterats under årens lopp. I Lund har ett sopsugssystem med ett flertal fraktioner varit ett förslag. Denna lösning diskuteras inte närmare i detta projekt. I texten nedan presenteras problem och lösningar som personalen uppgett. Lösningarna varierar och innebär såväl större dyra investeringar som mindre lösningar med små investeringar.

14(38) SUS-gemensamma problem och möjliga lösningar I ett av de övriga delprojekten gjordes en lean-inspirerad kartläggning, som en del av nulägesbeskrivningen. Flödet gjordes efter frågeställningen, Vad händer när handskarna tar slut? Relativt stort fokus hamnade på avfallshanteringen. Av denna anledning presenteras resultatet även i denna delrapport, som ett komplement till den övriga informationen. Endast den del av flödet som avser avfallshanteringen visas i bilden. De problem som identifierades visas i de rosa boxarna och förslag till lösningar visas i de gröna boxarna. Punkterna som finns på en del av boxarna visar vilken prioritering ett visst problem fått av deltagarna på workshopen. En röd punkt visar att problemet stjäl tid, en grön punkt indikerar onödig resursförbrukning och en blå punkt anger att problemet försvårar en bra avfallshantering. Den lean-inspirerade kartläggningen visade sig vara effektiv för att få en gemensam bild av såväl avfallshanteringen som problemen med densamma inklusive förslag till lösningar.

Bild 6.1. Flödet över avfallshanteringen inklusive problem samt förslag till lösningar.

16(37) Huvudorsaken till flera av avfallsproblemen är, enligt vårdpersonalen, ickeändamålsenliga lokaler och olika brister i källsorteringssystemet. Ett annat problem är det saknas en insikt om hur viktigt en fungerande avfallshantering är för sjukhusets hela verksamhet. Ytterligare en anledning till att avfallshanteringen inte är optimal på SUS är att olika regler gäller mellan de två orterna, vilket i sin tur delvis beror av olika avfallsentreprenörer. Till exempel sorteras mjuk- och hårdplast var för sig i Malmö medan det ska sorteras tillsammans i Lund. Ett annat gemensamt problem är brist på engagemang hos en del av personalen, på individnivå. I tabellerna nedan presenteras ett antal problem som framkommit vid besök, intervjuer, workshops etc. Förslag till lösningar presenteras för flertalet av problemen. Såväl problemen som lösningarna är enbart översiktligt presenterade i tabellerna för att ge en snabb bild av det som framkommit under projektets gång, avseende gemensamma problem och lösningar samt situationen i Lund respektive Malmö. Avfallsslag Problem med hantering Förslag till lösningar Papper, well, plast, metall, glas Trångt i kulvertsystemet. Väntetid i hissar. Kulvertar för avfallshantering som mynnar i markplan. Glas m.fl. Fulla kärl ersätts inte direkt med Ett utbytessystem så att ett tomma i miljörummen på tomt kärl ersätter ett fullt. avdelningarna. Riskavfall, skärande/stickande och smittförande Samtliga fraktioner Samtliga fraktioner Samtliga fraktioner Samtliga fraktioner Okunskap/osäkerhet leder till onödigt stora mängder. Okunskap om sortering leder till felsortering, både på avdelning och i miljörum på avdelning samt i källaren. Delvis bristande engagemang. (Gäller vårdpersonal) Trånga och till viss del stökiga utrymmen för sortering på avdelningar/mottagningar: - patientrum - miljörum Trånga utrymmen i källaren: - miljörum Golvet i sköljrummet blir fullt av sopsäckar p.g.a. hämtning endast 1 gång/dag. Vårdpersonal transporterar avfallet till källaren, tar tid. Utbildning av all personal. Ledstjärna: Det ska vara lätt att göra rätt Utbildning av all personal. Åtgärda skyltning vid behov. En person sköter tömning av kärl från patientrum till miljörum. Ledstjärna: Det ska vara lätt att göra rätt Omdisponering av lokalyta. Ändamålsenliga och enhetliga källsorteringssystem. Mindre boxar för källsortering bör finnas i alla vårdrum. Uppfräschning miljörummen. Ledstjärna: Det ska vara lätt att göra rätt Tätare hämtning. Organisera transport av avfallet, till exempel med hjälp av städ eller vaktmästare. 1) 1) 1) 2)

17(37) Samtliga fraktioner System för rapportering av avvikelser samt förslag och idéer saknas. Utveckla ett enkelt rapporteringssystem. Ledstjärna: Det ska vara lätt att göra rätt Samtliga fraktioner Otydlig ansvarsfördelning. Dialogforum: Definiera och kommunicera ansvarsfördelningen genom dialog mellan Transportservice och avdelningschefer samt miljöombud. Ledstjärna: Det ska vara lätt att göra rätt Tekniska systemet kring avfallshanteringen Dålig insikt om vikten av en fungerande avfallshantering för hela vårdverksamheten. Till exempel åtgärdas elfel inte direkt. (Gäller servicepersonal) Tabell 6.2. Problem med avfallshanteringen och förslag till lösningar. Utbildning 1) För att få en engagerad personal krävs såväl kunskap som motivation. Hösten 2011 startade en ny miljöutbildning för miljöombuden. Utbildningen är 4 timmar och innehåller kort information om avfallshanteringen. Det är viktigt att utbildning sker kontinuerligt för all personal. 2) Transport av avfallet från avdelningarna till källarens miljörum borde inte skötas av vårdpersonal av främst två skäl. Dels är det tidskrävande och dels finns hygieniska aspekter. Transporten borde istället skötas av städpersonal eller vaktmästare. De senare har i dagsläget inga befintliga resurser för att utöka sina uppgifter utan behöver i så fall förstärkas. Vaktmästarna är heller inte ett bra alternativ ur ett hygienperspektiv. Ett förslag som nyligen tagits fram är att lägga uppgiften att tömma avfallet på städorganisationen. Det skulle innebära ett tydligare ansvar samt en enhetlig grupp gällande utbildning. Flera praktiska frågor återstår dock att lösa. Avfallsslag Problem med hantering Förslag till lösningar Samtliga fraktioner Bristande skyltning Åtgärda skyltningen Utbildning Well och papper Läggs tillsammans Sortera i två fraktioner. Plast Mjuk- och hårdplast sorteras ihop Diskutera separat sortering med entreprenör. Tabell 6.3. Problem och lösningar specifikt för SUS i Lund.

18(37) Avfallsslag Problem med hantering Förslag till lösningar Papper, well, plast, Lång transportsträcka mellan Om möjligt, flytta metall, glas miljörum i källaren och återvinningsstationen närmare Brännbart (inkl förpackningar som varit i kontakt med patient) återvinningsstationen (5-7 min). Buller Trafikproblem och risker p.g.a. trängsel Nedskräpning Skadedjur Tabell 6.4. Problem och lösningar specifikt för SUS i Malmö vårdverksamheten. Önskemål: Ett upptag från kulvert, avskilt från verksamheterna, alternativt en komprimator i framtida central avfallsstation. 6.3 Ekonomiska aspekter på befintlig sortering En väl fungerande avfallhantering leder till en mindre kostnad jämfört med en icke välfungerande. Ordning och reda sparar pengar. En förutsättning för att få ordning och reda på avfallshanteringen är att de ekonomiska transaktionerna för avfallshanteringen lätt kan kopplas till de köpta tjänsterna för avfallshantering. Detta skapar ett tydligt incitament att med en bra hantering och uppföljning både avfallsmängder och kostnader för hanteringen påverkas i en positiv riktning. Förslag på ökad kunskap kring kostnaderna för avfallshanteringen Idag redovisas samtliga kostnader för hämtning och hantering av avfallet på ett enda konto, 60630 Köp av Sophämtning/Avfallshantering. Det gör det omöjligt att skapa ett tydligt incitament för att minska mängder och kostnader. Enskilda verksamheter har möjlighet att lägga upp egna uppföljningar, men eftersom det inte finns någon regionövergripande struktur går det inte att få samlad bild. För att öka kunskapen om vilka kostnadslag som är kostnadsintensiva borde kodplanen förändras. Följande förändring skulle kunna ge en ökad kunskap kring kostnaderna för avfallshanteringen. (Förslaget har inte diskuterats inom Region Skåne och bör därför ses som ett diskussionsunderlag). - Konto 60630 blir endast ett aggregerat konto och görs icke-konteringsbart. - Nya konton avseende (aggregerade till det gamla kontot): 60631 -Hämtning/Destruktion, Medicinskt riskavfall 60632 -Hämtning/Destruktion, Övrigt Farligt avfall 60633 -Hämtning avfall av som omfattas av Producentansvar 60634 -Hämtning/omhändertagande Komposterbart/organiskt avfall 60635 -Hämtning/omhändertagande Restavfall I de fall dessa tjänster handlas upp är det viktigt att ställa krav på tydliga redovisningar av mängder och volymer på de utförda tjänsterna. I det fall tjänsterna ingår i det kommunala renhållningsmonopolet är det viktigt att en dialog startas mellan Region Skåne och de kommunala huvudmännen för att få fram motsvarande redovisning. I dagsläget är det är svårt att påverka avtalen för hämtning av hushållsavfall eftersom det är kommunen som i sin tur upphandlat dessa tjänster.

19(37) Exempel på kostnader och ersättning Ett exempel på kostnaderna inom avfallshanteringen är kostnaden för riskavfall. Det kostar 2 700 kr/ton att ta hand om riskavfallet eftersom det krävs speciella förpackningar, kyla och separata transporter med specialutbildade chaufförer. Den bristfälliga sorteringen innebär en betydligt sämre ersättning för avfallet. Ersättningen är marknadsberoende men till exempel kan nämnas att ersättningen för en blandpappersfraktion är cirka 70 kr/ton medan en ren wellpappfraktion är cirka 700 kr/ton. I Lund har man, via plockanalyser, visat att hälften av det avfall som i dagsläget hamnar i restavfallet (som bränns) skulle kunna sorteras ut, om det var praktiskt möjligt. Potentialen för en ökad sortering är därför stor, vilket i sin tur skulle minska kostnaderna för avfallshanteringen. Varje avdelning på SUS betalar för vaktmästartjänsterna. Denna kostnad är synlig men den kostnad som uppstår då vårdpersonalen transporterar avfall till källaren är inte synlig. För att få en helhetsbild av kostnaderna kan det vara av värde att göra en uppskattning av den tid, och därmed kostnad, som vårdpersonalen använder för avfallshanteringen. Den sortering som görs i samband med och strax efter olika vårdtillfällen är dock en del av vårdpersonalens arbete och bör inte omfattas i själva hanteringskostnaden. Det är förstås av intresse att känna till omfattningen av denna del av arbetet också för att kunna få en total kostnadsbild av sortering och hantering av allt avfall. 6.4 Personalens inställning till och kunskap om att förebygga respektive sortera avfall Tidigt i projektet framkom vikten av incitament för att arbeta med förebyggande av avfall. Ett delprojekt har därför ägnats åt detta och presenteras i en separat delrapport, som inkluderar en litteraturundersökning. Även medvetenhet och kunskap om miljöfrågor och deras betydelse för hållbar utveckling har under projektet lyfts fram som viktigt för att skapa ett engagemang kring avfallsfrågor. Personalen har i flera olika sammanhang under projektet uttryck att de överlag har en positiv inställning till att sortera avfall. Detta är förstås en bra grundförutsättning. En enkätundersökning gjordes för att testa kunskap och attityder hos framför allt vårdpersonal på SUS. Totalt svarade 56 personer (38 % sjuksköterskor, 27 % undersköterskor, 20 % läkar/medicinsekreterare, 15 % övriga). Resultaten presenteras i diagrammen nedan. De flesta trodde att det behövs mer kunskap för att man ska kunna minska avfallsmängderna. Mindre än en femtedel kunde prioritera rätt enligt avfallshierarkin och nästan lika många hade inga rätt i prioriteringen. Det är dock positivt att i stort sett alla angett alternativet jag själv på frågan om vems ansvar det är att Region Skånes miljöpåverkan minskas (flera alternativ kunde väljas och flertalet har valt flera alternativ). Nästan hälften av de tillfrågade ansåg att de skulle ta ett större ansvar för att sortera sitt avfall om de visste hur man ska göra. En fråga i enkäten handlade om en fiktiv sortering av 7 avfallsslag. Resultatet visar att nästan en fjärdedel hade tre rätt eller mindre. Endast 7 procent hade alla rätt.

20(37) Påstående Jag skulle kunna ta större ansvar för sopsorteringen om undersöktes på flera sätt. Nästan hälften svarade att de skulle påverkas av om alla andra gjorde det och drygt 20 % tyckte inte det spelade någon roll i fall andra tog större ansvar. 15 % tyckte heller inte att det spelade någon roll om cheferna var goda föredömen medan en tydlig majoritet svarade att de påverkades av cheferna. Nästan 60 % ansåg att de skulle ta större ansvar om det var enklare att göra det samtidigt som knappt 30 % tyckte att det redan är enkelt. 65 % menade att de skulle ta större ansvar för sorteringen om de fick mer feed-back på hur bra eller dålig deras sortering är medan 9 % tyckte att de redan fick feed-back. Drygt 60 % ansåg att snyggt och prydligt kring sorteringen skulle påverka deras ansvarstagande samtidigt som en femtedel ansåg att det redan är snyggt och prydligt. Drygt hälften menade att det egna ansvaret skulle öka om jag visste hur man gör och drygt en tredjedel svarade att de redan vet. Slutligen efterfrågades om det har någon betydelse om avdelningen fick ekonomisk vinning av sorteringen. Drygt 60 % svarade ja, varav över en tredjedel svarade absolut. Det är intressant att notera att resultaten visade att det inte är säkert att mer kunskaper automatiskt gör att man har en ökad medvetenhet, vilket visas i diagram 6.5. Diagram 6.1. Antal rätt på frågan: Inom avfallsbranschen pratar man om något som man kallar Avfallstrappan. Den visar hur olika sätt att lösa avfallsproblematiken ska prioriteras. Hur tror du att man prioriterar? Sätt 1 på det som du tror att man i första hand ska jobba med, 2 på det som är näst bäst o.s.v. (Det bör observeras att denna fråga kan uppfattas ganska svår och felaktiga svar betyder inte att man gör en dålig insats.)

21(37) Diagram 6.2. Svar på frågan: Vems ansvar är det att Region Skånes miljöpåverkan minskas? Ringa in dem som du tycker är berörda. (Flera alternativ kunde ringas in). Diagram 6.3. Svar på frågan: Tycker du att ni på din avdelning skulle behöva mer kunskap för att kunna bidra till att avdelningen minskar sina avfallsmängder och farligheten i avfallet?

22(37) Diagram 6.4. Svar på frågan: Hur tror du att följande avfall ska sorteras? Dra linjer från avfallet till rätt avfallsslag! (Sju bilder: tub, chipspåse, strumpor, målarfärg, mjölkkartong, plasthink, kuvert. Sju fraktioner: farligt avfall, metallförpackningar, papper och tidningar, brännbart, pappersförpackningar). Diagram 6.5. Svaren för sin egen uppskattade miljövetenhet kopplat till antal rätt i frågan om sortering.

23(37) Diagram 6.6. Svar på frågan: Jag skulle kunna ta större ansvar för sopsorteringen om Eftersom antalet deltagare är litet bör inte alltför långtgående slutsatser dras av resultaten. Men undersökningen visar att det finns ett behov av ökad kunskap på SUS. Den visar också på en god vilja men att till exempel goda föredömen (chefer) samt en enkelhet skulle medföra ett ökat ansvar för sorteringen. 7 Avfallshantering på andra sjukhus 7.1 Kristianstad centralsjukhus, CSK På CSK fungerar sortering och hantering av avfall i stort sett bra, trots att även detta sjukhus är byggt på 1970-talet med de begränsningar som det innebär i form av till exempel platsbrist. Ett annat problem är logistik då allt fler fraktioner, genom källsorteringen, hämtas på plats istället för att som tidigare störtats (kastats i nedkast). Personalen är överlag engagerad men under de senaste åren har återvinningen minskat något på grund av ett sjunkande engagemang. Sortering av avfall infördes redan 1996. Då ersattes en svart sopsäck med sex avfallsfraktioner. Vid införandet av sortering arbetade man med incitament kring kostnader och resurser och även information kring den då nya lagen om producentansvar. Idag sorteras följande fraktioner för återvinning: papper och tidningar, kartong och pappersförpackning, wellpapp, färgat och ofärgat glas, mjuka och hårda plaster, metall och komposterbart avfall. Totalt finns det drygt 40 avfallsfraktioner på CSK som årligen följs upp med mängd och kostnad per avfallsslag. Den detaljerade statistiken möjliggör en bra uppföljning för hela sjukhuset, dock inte per avdelning. På CSK

24(37) finns en digital avfallshandbok som bland annat beskriver hantering av samtliga avfallsslag, hur avfallet ska sorteras och vad slutprodukten blir. Det finns ett system för att såväl delge som att få idéer men i praktiken upplever personalen det svårt att hinna med eftersom tiden är fulltecknad. En förbättring av systemet uppges dock vara önskvärd eftersom personalen överlag är engagerade i avfallsfrågorna och är intresserade av att hitta förbättringar. Grunden för dagens avfallsarbete på CSK är avfallsminimeringsplanen. En paradox för CSK, och eventuellt även för andra sjukhus inom Region Skåne, är att de procentuella målen i avfallsminimeringsplanen (i förhållande till ett referensår) kan bli svåra att nå eftersom de redan kommit förhållandevis långt i arbetet vid tiden för referensåret. Det innebär att ytterligare förbättringar blir svårare och svårare. Mängden avfall till deponi har minskat betydligt sedan flera år tillbaka. Detta gjordes genom att fraktionen som gick till deponi analyserades och man konstaterade att stora mängder, uppåt 75 %, var brännbart och inte skulle deponeras. Utöver avfallsminimeringsplanen arbetar CSK också enligt Region Skånes miljöpolicy. Målen i denna är anpassade till CSK och målet avseende avfall lyder: Hållbar resursanvändning: Produkter/material, avfallshantering. Hur arbetar man med att minska avfallsmängderna? CSK har nått de flesta målen i avfallsminimeringsplanen förutom att det totala avfallet ökat något från 2008. Om den totala mängden avfall relateras till vårdproduktionen så har dock den totala avfallsmängden minskat. Inriktningen på det fortsatta arbetet att minska mängden avfall är att klättra uppåt i avfallshierarkin. Nedan, under rubriken Exempel på genomfört förbättringsarbete och andra goda exempel, beskrivs ett pilotprojekt där målet var att minska mängden brännbart avfall och öka återvinningen. Framöver kommer CSK också att, tillsammans med inköp, försöka få bättre produkter genom att bland annat ställa högre krav i samband med inköp. I dagsläget deltar inte personalen på CSK i de expertgrupper som arbetar med inköp men man anser att en förbättrad dialog med inköp är en viktig del av arbetet att förebygga avfall. Hinder för utveckling av avfallshanteringen på CSK Ett hinder för utveckling av avfallshanteringen samt för att förebygga avfall är problemet att det varken finns centrala pengar eller pengar per avdelning. Därför blir det svårt att till exempel bekosta nya kärl, etcetera. Ett annat hinder kan vara de hygienkrav som ställs samt att användningen av engångsmaterial stadigt ökar på såväl CSK som på övriga sjukhus inom regionen. Hygienkrav samt engångsmaterial diskuteras vidare i projektets huvudrapport. 7.2 Lasarettet i Helsingborg Avfallshanteringen fungerar bra på Helsingborgs lasarett. En av anledningarna är samarbetet med en totalentreprenör, i detta fall kommunens avfallsbolag, NSR. Sorteringen av avfallet görs i mång fraktioner: pappersförpackningar, wellpapp, tidningar/kontorspapper, sekretess, hårdplast, mjukplast, metall, ofärgat och färgat

25(37) glas, hushållsavfall, organiskt/biologiskt avfall, skrot, byggavfall, trä, trädgårdsavfall, slam från fettavskiljare, elektronikskrot, toners, glödlampor/energilampor/lysrör, batterier, kemiskt avfall, xylen, smittförande/stickande, radioaktivt, kylmöbler och vitvaror. De sorterade fraktionerna är rena. Det pågår en kontinuerlig kommunikation av avfallsfrågan på alla nivåer; i förvaltningen, i ledningsgruppen, i chefsgrupper, i miljöledningsgruppen, i miljöombudsgruppen, på arbetsplatsträffar, till nyanställda, via årlig miljörond, genom studiebesök på NSR, på uppföljningsmötena med NSR. Vid miljöombudsträffarna finns avfall med på agendan årligen. Det finns en stolthet bland miljöombuden över avfallshanteringen på Helsingborgs lasarett. Genom samarbetet med NSR får lasarettet en bra avfallsstatistik via en kundwebbsida. Separata uppgifter lämnas för varje fraktion, inklusive kostnad per fraktion. Uppföljningen består av en årlig miljöredovisning. Den används då uppföljning av miljömålen kommuniceras samt inför årliga ställningstaganden om förändring av målen. Uppgifterna används också i utbildnings- och informationssyfte i olika grupper inom förvaltningen samt till den regionala uppföljningen och miljöförvaltningen. Under 2010 och 2011 gjordes plockanalyser på hushållsavfallet, vilket har ökat kunskapen om avfallet. För närvarande pågår införandet av kontinuerlig logistik just in time på enheterna på lasarettet. Det är samma system som införts i Lund och på delar av flera andra sjukhus. Systemet beskrivs i nulägesrapporten Dokumentation av Logistik. Dessutom pågår ombyggnation av miljörummen och anskaffning av bättre sorteringskärl. De aktuella avfallsmålen för Helsingborgs lasarett är: - Minska den totala mängden restavfall/hushållsavfall med 10 % till 2016, jämfört med 2008. Mätetal: kg per vårdtillfälle. - Hålla mängden smittförande avfall på samma nivå som 2010. Mätetal: kg/vårdtillfälle.* - Antalet plastmuggar som beställs från förrådet ska minska med 20 % jämfört med 2009. Mätetal: antal inköpta plastmuggar. * Utvecklingen inom sjukvården har bland annat inneburit att fler smittor tydliggjorts samt att arbetet sker på ett annat sätt. Detta påverkar mängden smittförande avfall. Hur arbetar man med att minska avfallsmängderna och förbättra sorteringen? Avfallsminimering är en punkt på agendan på Helsingborgs lasarett. Arbetet består bland annat av att utveckla avfallsfraktionerna i samarbete med NSR samt kontinuerlig kommunikation av avfallsrutinerna och avfallsmålen för medarbetarna. Synpunkterna från personalen är övervägande positiva.

26(37) Avfallsmängderna används som ett incitament för att belysa och kommunicera till medarbetarna med syftet att bli bättre på att sortera avfallet. För att öka kunskapen hos personalen har den stora kostnadsskillnaden mellan hushållsavfall/restavfall respektive smittförande avfall påtalats. Detta borde minska risken att onödigt avfall slängs som smittförande. Det finns också planer på att tydliggöra kostnaderna för hela avfallshanteringen i miljöredovisningen. Därefter kan miljöombuden ansvara för att detta tas upp för diskussion på arbetsplatsträffarna samt sprida informationen till övriga grupper på hela lasarettet. Detta skulle öka medvetenheten kring kopplingen mellan avfallsmängder och kostnaderna. Hinder för utveckling av avfallshanteringen på Helsingborgs lasarett Problemet med sorteringen och utvecklingen av den är främst att miljörummen är för små på flera ställen. De huvudsakliga hindren för utveckling av avfallshanteringssystemet är annars framförallt ekonomi och prioriteringar. Men verksamheten ser ändå till att ständiga förbättringar sker, vilket är möjligt bland annat tack vare ett gott engagemang hos personalen. 8 Exempel på genomfört förbättringsarbete och andra goda exempel 8.1 Förbättringsarbete i enlighet med avfallsminimeringsplanen Region Skånes avfallsminimeringsplan har gällt sedan 2004 och vid den senaste uppföljningen, 2010, presenterades ett antal förbättringsåtgärder som genomförts inom avfallsområdet (inklusive några ambitioner). Det framgår inte vid vilka sjukhus respektive åtgärd är genomförd. Åtgärderna kan delas in i fyra områden enligt nedan. Praktisk avfallssortering - I stort sett samtliga verksamheter har tillgång till eget miljörum där de har möjlighet att sortera de återvinningsfraktioner som ska sorteras. - Investering i två stycken spolo med teknik för tömning av sugflaskor, vilket minskat riskavfallet med ca 15 ton/år vid ett av de större sjukhusen. - Sortering i fler fraktioner som metall och organiskt. - Uppfräschning av miljörum med nya kärl och bättre märkning. - Brännbara avfallet ska minska genom att öka återvinningen. Avfallsminimering - Aktiviteter för att minimera produktanvändningen på ett par produkter. - Prioritering av produkter och material som ingår i kretsloppet samt minskad användning av engångsmaterial. - Mål att minska förpackningsstorlekar och ett minskat sortiment för att få mindre kassation.

27(37) Information och utbildning - Gemensam skyltning på enheter och miljöstation underlättar att avfallet sorteras rätt där avfallet uppstår. - Lathundar för sortering finns på alla enheter och intranätet. - Kontinuerlig information och utbildning om hur avfall ska klassificeras. - Studiebesök på avfallsanläggning. - Revidering av sorteringshandbok. - Alla medarbetare ska känna till avfallsrutinerna. Årligt kunskapsprov görs via lokala miljöombud. Utvärdering och uppföljning - Direkt uppföljning av avvikelser (de flesta rör avfall) vilket medfört att antalet minskade vid årets slut. 8.2 Pilotprojekt Implementering av avfallsminimeringsplanen i Region Skåne på Kvinnokliniken SUS Malmö Modell för införandet av avfallsminimeringsplanen I slutet av 2004 påbörjades ett pilotprojekt vid Kvinnokliniken SUS Malmö för att dels implementera avfallsminimeringsplanen på Kvinnokliniken (KK) och dels ta fram en modell för implementering på andra kliniker och sjukhus inom Region Skåne. Modellen kan sammanfattas i följande steg, med Kvinnoklinikens arbete som förtydligande under varje steg: 1. Engagera ledningen Kvinnoklinikens ledning stödde projektet från början. 2. Planera upplägg Hur kan projektet kopplas ihop med annan gängse verksamhet, till exempel kvalitets- och miljöledningssystem? 3. Inventera nuläget På Kvinnokliniken innebar detta steg att en nulägesanalys gjordes där man mätte avfallsvolymer, inventerade rutiner för materialval och avfallshantering samt inventerade lokaler och utrustning för avfallshantering. En medarbetarenkät genomfördes för att mäta medarbetarnas kunskap, förhållningssätt och attityder till avfall och avfallshantering. 4. Förankra hos medarbetarna Kvinnokliniken höll en utbildningsdag för miljöombud och chefer. 5. Uppföljning En plan för uppföljning togs fram på Kvinnokliniken, där man bland annat beslutade att avfallsminimeringsplanen skulle vara en stående punkt vid ledning- och avdelningsmöten samt att man skulle mäta och rapportera avfallsvolymer.