Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige

Internmedicin 2012-2015 Dalarna och Sverige

Internmedicin Internmedicin är trygghet för patient, anhörig och vårdare. Varför det? Trygghet är vetskap om ohälsans orsak, och internmedicin söker orsaken till det onda och förhindrar skada under tiden vi letar efter orsaken till patientens ohälsa Internmedicinen måste alltid vara på vakt och aldrig ge upp Kunskapen används sedan som grunden för boten, lindringen och trösten som ges av våra egna och andra sjukvårdsdiscipliner

ENS KÄRNA Diagnostik och alternativa diagnoser. Stabilisering och akut behandling Patienten ska alltid mötas som det var första gången Diagnosen ska alltid betraktas som något föränderligt Verksamheten är alltid tillgänglig Kan ge definitiv behandling

ENS INDELNING ALLMÄN INTERNMEDICIN Diagnostik, differentialdiagnostik och akut behandling GRENSPECIALITETER Kardiologi, lungmedicin, gastroenterologi, hematologi, njurmedicin, endokrinologi, allergologi,. Definitiv diagnos och behandling NÄRLIGGANDE SPECIALITER Reumatologi, neurologi, infektion, geriatrik, hud mm Delar samma arbetssätt. MÅSTE SAMVERKA DAGLIGEN

kompetensförsörjning KOMPETENSEN AVGÖR FRAMTIDEN Formell utbildningsgång och certifiering är den enda formella styrningen som finns specialiteter och därmed våra val organisationer. Idag är utbildningsgången inte anpassad efter dagens verklighet eller framtidens krav. Alla yrkesgrupper är lika viktiga för internmedicinens framtida behov. Utbildningsgången måste fylla kompetensbehovet dygnet runt och olika organisationsformer. Läkarnas utbildningsgång är avgörande för framtidens organisation, de har nämligen den enda FORMELLA INTERNMEDICINUTBILDNINGEN

Utbildning i dag KARDIOLOGI HEMATOLOGI GERIATRIK INTERNMEDICIN

Utbildning i framtiden INTERN- MEDICIN BAKJOUR KARDIOLOGI SPECIALISTJOUR MOTTAGGNING SLUTENVÅRD HEMATOLOGI SPECIALISTJOUR MOTTAGNING GERIATRIK PRIMÄR- EL SPECILALIST JOUR AKUT- MEDICIN MEDICINSK BAS PRIMÄRJOUR

Framtidens kompetensförsörjning Vi måste acceptera den medicinska utvecklingen Jourkompetens måste finnas både för det vanliga och det ovanliga Olika lösningar måste kunna kombineras hos såväl individ som organisation Kontinuerlig anpassning av den formell kompetens måste vara möjlig Kontinuerlig fortbildning måste prioriteras, bedrivas systematiskt och löpande granskas

Övriga punkter Slutenvård/öppenvård Centralisering/decentralisering Samarbete/processer Patientens roll Yrkesroller Läkemedel/medicinsk teknik Förebyggande vård Primärvården och geriatriken och internmedicinen

Sluten- och öppenvård Slutenvård Fler vårdplatser för de med oklara akuta tillstånd. TRYGGHET för patient, anhörig och vårdare. Färre för behandling när vi känner till patientens fel. Istället dagvård eller patienthotell och bättre vårdkedjor med utsedda processansvariga personer Öppenvård Mer pga. nya säkrare behandlingar E-hälsa då rätt använd teknik alltid givit nya oanade möjligheter (och faror) Utbildade och medverkande patienter är en tillgång, Patienten och vården delar ansvaret för dokumentation Trimma vårdkedjorna. Lära av servicesektorns goda exempel (jämför Lufthansa och SJ!).

Centralisering Sällan förekommande sjukdomar Multidisciplinära tillstånd med komplexa sjukdomsbilder Utredning/behandling som är forskningsintensiv och under utveckling Teknik och investeringstunga områden Onkologi- och neurointerventionsområden förväntas gå i denna riktning

Decentralisering Enbart mottagning o/el dagvård kan bedrivas med begränsade stödresurser och utan egen kompetensförsörjning Nya läkemedelsbehandlingar, datajournaler och e-hälsa möjliggör avancerad vård även av komplexa sjukdomar vid stabilthälsotillstånd inom decentraliserad verksamhet Slutenvård med akutsjukvård, kräver närvaro av alla gren-, opererande- och servicespecialiteter. Varje gren minst 4 specialister och 2 st. läkare för att klara uppdraget dygnet runt året om och kunna sköta egen FoU verksamheten, utbildning och kompetensförsörjning

Samarbete/process Internmedicin bedrivs mot många olika verksamheter hos flera huvudmän inom multipla vårdprocesser. Stor kontaktyta! Verksamheter och huvudmän ökar. Tydlig linjeorganisation med stort operativtfokus behövs. Verksamhetsplanering och strategiskt beslutfattande måste förändras med högt tempo, pga snabb utveckling och omfattande varierat innehåll i internmedicinsk vård, måste ske oftare än idag, kanske kontinuerligt Inom linjeorganistionen behövs mer koordinatorer och vårdprocessansavriga

Patientensroll Innebär ökat egenansvar för patienten Ökad valfrihet och självbestämmande Patientutbildning måste öka och bli en kärnverksamhet. Innebär gemensamt ansvar för patient och sjukvård Anhöriga delaktiga enbart när patienten vill eller inte kan utrycka sin egen vilja. Sjukvården måste ha tydligare rutiner för denna gränsdragning

Yrkesroller Läkare, mer specialitets- och vårdprocessledning Sjuksköterskor, mer diagnostik och behandlingsbeslut Undersköterskor, mer systematiskt omvårdnadsanssvar

Läkemedel/medicinsk teknik Immunologi, genteknik fortsätter ge ny droger Dyra, effektiva och snälla mot patienten Individuellt anpassade/designade droger pga individuella diagnoser som följd av individuella genetiska kartläggning. Patienten kommer ha en unik diagnos (inte bara unik som människa) Inom onkologi och inflammatoriska sjukdomar = folksjukdomar = många användare Vem ska betala? Har vi råd? Rätt använt ändå snabb återbetalning. Se upp för indikationsglidning och behandlingstider. Vi måste bevaka att det finns studier på nya användningsområden och utsättningar av läkemedel samt se upp för biverkningar. Viktigt med egen FoU och nationella kvalitetsregister

Förebyggande åtgärder Allmän internmedicin har pga sin akuta karaktär lite förebyggande inslag i sin verksamhet och så kommer det att förbli Grenspecialiteterna arbetar i första hand med sekundärprevention, det är ett viktigt verktyg och kommer så att förbli för att förhindra ytterliggare skada. Inga stora åtgärder är aktuella Primärprevention är ytterst viktigt för att minska de metabolasjukdomarna och dess följder. Internmedicinen kan i första hand bidra med kunskapsunderlag för patientutbildning, samhällsåtgärder och politiska beslut.

Internmedicin allmänmedicin, geriatrik och akutmedicn Internmedicin ska alltid börja om med patienten oavsett hur många gånger vi sett patienten Allmänmedicin ska sträva efter att följa patienten länge i sin närmiljö och alltid ta hänsyn till tidigare information Allmänmedicin kan därför inte ha jour i samma omfattning som internmedicinen, därför behövs en akutspecialitet som i 1:a hand tar hand om den stora mängden akutsökande som inte förväntas ha en hotande organskada med funktionsbortfall eller död som följd Geriatrik måste formalisera utbildningsgången i sina 3 huvuddelar allmän (akut?) geriatrik, palliativmedicin och rehabilitering, så de kan tillgodose olika individuella behov, skiftande organisationer och medicinsk utveckling (jämför internmedicin)

GRENARNA Var för sig område för egen presentation och utredning Snabb utveckling inom diagnostik och behandling Ökad specialiseringsgrad hos alla yrkesgrupper. Nära relation till regionvården Starka internationella influenser inom den medicintekniska utvecklingen Nya specialiteter tex angiologi Ny samverkan i regional cancersjukvård, kommer troligen följas inom fler områden Nya behandling tex stroke som hjärtsjukvården för 20 år sedan. Ändrad epidemiologi Ökad ålder mer cancer Ökad vikt mer kärlsjukdom

Att tänka på inför framtiden Vården måste vara jämlik oavsett bostadsort, utbildning, kön, etniskgruppering mm. Extra viktigt för internmedicin pga det omfattande verksamhetsområdet. Jämlikheten får inte kompromissa med kvaliteten, hög kvalitet för så många som möjligt måste prioriteras framför andra perspektiv. Allt eller inget måste gälla i alla lägen utom vid forskning och utveckling

TRYGGHET Internmedicin som drivs och organiseras för att optimera trygghet ger Jämlik effektiv vård av hög kvalitet Viktigast är dock att TRYGGA medborgare vågar utveckla samhället, ta chanser och gå vidare med sina liv

SAMMANFATTNING Diagnostik och behandling som inte kräver operativa ingrepp är vårt område. Vi arbetar med organen hjärta, lunga, njurar, blod, nervsystem, endokrina körtlar, mage och tarmar. Internmedicinen ska alltid kunna finna ut orsaken till och observera förändringar av ohälsa utan att patienten drabbas av en onödig skada eller död.. Vi ska erbjuda långsiktig behandling och uppföljning av konstaterad sjukdom inom specialitetens organområden eller tillsammans med andra discipliner Samarbete med alla av sjukvårdens olika disciplinär är kännetecknade för specialiteten Att alltid finnas tillhands oavsett tid på dygnet är ett annat kännetecken. Vi ska alltid bedöma patienten som om det var första gången den kommer till sjukvården, dvs ge patienten en ny chans varje tillfälle och fånga upp förändringar Behandlingen måste vara effektiv och av hög kvalitet, därför ska vården ges nära utvecklingsfronten. Forskning är därför viktig. All ny vård ska först ges inom studier i övrigt som evidensbaserad vård med ett kontrollerat införande och noggrann uppföljning av resultat och biverkningar. Kvalitetsregister inom internmedicinen är därför många och kommer att bli fler Utbildningen av personal inom internmedicinen måste anpassas mer efter den medicin tekniska utvecklingen och behovet av dygnet runt verksamhet, för detta krävs en tydlig och avgränsad utbildningsbas för diagnostik och akutbehandling och möjlighet till flera specialiteter som kan kombineras med varandra. Detta gäller i 1:a hand läkare.då deras formella utbildning är den enda som regleras inom det specifika området internmedicin Alla yrkesgrupper måste höja sin kompetens och ansvarsområde. Läkare mer leda vården av grupper. Sjuksköterskor mer individuellt diagnos och behandlingsansvar samt undersköterskor med ökat ansvar för det systematiska omvårdnadsarbetet. Vårdplatstillgången för de med oklara akuta tillstånd måste bli fler. Patienter med fastställt omvårdnads- och behandlingsbehov kan dock oftare än idag vårdas inom dagsjukvård, på patienthotell och hos äldreomsorgen Leanarbete med att reducera icke värdeskapande tid och patientsäkerhetsåtgärder bör prioriteras till områdena mellan olika huvudmän. Valfrihet och patientinflytande måste kombineras med patientutbildning och ökat egenansvar