Visuella texter i alfabetiseringsundervisningen -ett kritiskt förhållningssätt

Visuella texter i alfabetiseringsundervisningen -ett kritiskt förhållningssätt Workshop på NC:s Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk. Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning. den 4-5 okt 2012 på Stockholms universitet. Qarin Franker, Institutet för svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet

Ekot i Sveriges Radio 2012-10-02: Många i sfi har ingen skolgång i hemlandet Allt fler av landets nyanlända invandrare är analfabeter och kan varken läsa eller skriva när de kommer till Sverige. Nu vill Sveriges kommuner och landsting, SKL, att regeringen lägger mer resurser på svenskundervisningen för invandrare. Eleverna har inte ens traditionen att läsa skyltar. Tittar inte på symboler, bildtolkning är jättesvårt, siffror och att lära sig klockan är jättekomplicerat, säger Johanna Karlman, SFI-lärare i Borlänge. Antalet elever i SFI, som har liten eller ingen skolgång alls från hemlandet har, som vi rapporterat i dag, fördubblats på fem år i Sverige. Drygt 19 000 av kursdeltagarna var det förra året som hade max tre års tidigare utbildning.

Ansvarig i regeringen: Nyamko Sabuni, jämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister: menar att det viktigaste för gruppen nyanlända analfabeter är praktik och arbetsintroduktion, framför papper och penna i skolbänken: De lär sig svenska bäst genom att praktisera det alltså genom arbetsintroduktion för att ge dem chansen att praktisera svenskan. För är man inte van att studera så räcker det inte att sitta i skolbänken några år med SFI. Man kan och ska lära sig svenska innan man knäckt "läskoden. Jag menar att de kvinnor som varit här i tio-femtontjugo år och inte kan svenska, de kvinnor har vi nog redan förlorat. Det bästa sättet är att kombinera svenskstudier med praktik säger Nyamko Sabuni.

Attityder till personer som saknar formell skolgång Ur Hilary Janks (2010). Literacy and Power.

Dagens program Alfabetiserings Undervisning Något om bilder och bildtolkning En undersökning om bildanvändning Mobiltelefoner och den visuella litteraciteten Kritiskt förhållningssätt Visuella/multimodala texter

Ett kritiskt förhållningssätt If learning to read and write is to constitute an act of knowing, the learners must assume from the beginning the role of creative subjects. It is not a matter of memorizing and repeating given syllables and phrases, but rather of reflecting critically on the process of reading and writing itself, and on the profound significance of language. Insofar as language is impossible without thought, and language and thought are impossible without the world to which they refer, the human word is more thn mere vocabulary it is word-and action. The cocnitive dimensions of the literacy process must include the relationship of men (sic!) with their world. (P Freire, 1972 in Culture action for freedom) )

Att ha språk så man klarar sig Ha vardags kontakt med barnomsorg/skola Hantera formella situationer- t.ex. delta i val Administrera resor Ta del av nyheter och media Hantera akuta situationer Förstå informella regler Qarin Franker

Basic Adult Literacy Education LIMITED EDUCATION INTERACTIVE EDUCATION the school domain a school literacy Literacy as a barrier Literacy practices in society in daily life working life parentship - consumer the school domain situated literacies in action Literacy as a common space for action Literacy practices in society in daily life in working life parentship - consumer

Litteracitetsmodell (efter Luke & Freebody, 1990; Freebody 1999) litteracitet kulturell Teknisk/ operationell kritisk Textanvändning (text use) ger pragmatisk kompetens Betydelseskapande (meaning making) ger semantisk Kompetens Kodknäckning (code-breaking) ger avkodningskompetens Textkritik (text critic) ger en kritisk ifrågasättande kompetens

Alfabetiseringsundervisningens målatt deltagarna ska bli litterata Ömsesidig respekt Meningsfullhet och användbarhet Delaktighet och ansvar

visuella texter text eller verbaltext = tryckt eller skriven text Symboler och loggor = 23 + % :- ) @ bilder = ikoniska bildelement (liknar alltid verkligheten eller något som kunde vara verkligt) Visuell text eller multimodal text = bildens, symbolernas och textens gemensamma budskap som även innefattar grafiska element och typografi Se vidare: Kress & van Leeuwen (2006),Jewitt (2008), Bezemer och Kress (2009), Björkvall (2003, 2009) och Franker (2011)

Grammar of visual design Kress & van Leeuwen 1996/2006 THREE FUNCTIONS IN A VISUAL TEXT Ideational - Interpersonal - Compositional The compositional meaning: 1. Information structure - left-right; updown; (center-margin) 2. Salience most important 3. Framing demarcations, borders 4. + mode colour, context, depth, abstraction

Det multimodala budskapet i mjölkdisken 1. Bilder 2. skrift 3. andra symboler 4. färger, former, ränder, streck och punkter 5. typografi Tillsammans förmedlar de budskapet om vad förpackningen innehåller

Willy, 31 år, Göteborg Nu vet jag vilken mjölk jag ska ta men först det var jättesvårt för mig att förstå vad jag skulle ta, vilken mjölk som var fet och så S vill ha lättmjölk, så jag läser inte utan tittar bara på färgen och ser att den är blå Ur: Rydén (2005) Litteracitet och sociala nätverk. ROSA, Göteborgs universitet

Symboler är mer eller mindre arbiträra (godtyckliga) Piktogram LIKNAR VERKLIGHETEN Ideogram Logogram Bokstäver» ÄR ARBITRÄRA

Vad bestämmer bildtolkningen? Kognition och perception Fysiska begränsningar Seendesocialisation Kulturbundna konventioner Symboler Tid och plats Personliga associationer är individrelaterade och unika. Kulturella associationer är gemensamma för en större grupp är nödvändiga för allmän kommunikation är förutsättning för reklam och politiska budskap

Bilder innehåller koder som ska knäckas - precis som verbaltexter

.

Mc Cormick s interaktionella modell över läsprocessen - läsare och text interagerar (1994)

Bildval i alfabetiseringsundervisning en fråga om synsätt. (Franker, 2007) ROSA, Göteborgs universitet laddas ner från gupea (GU) eller diva (SU) Syftet 1. Beskriva det bildmaterial som används i alfaundervisningen 2. Försöka förklara varför lärarna väljer vissa typer av bilder framför andra 3. Problematisera bildanvändningen i alfaundervisningen

Alfalärare använder mycket bilder 75% autentiskt material 50% bildkort 30% läroböcker 10% egna fotondigitalkamera Lärarna använder antingen informativa eller expressiva bilder Lärarna väljer bildernadeltagarna är inaktiva

1. Autentiskt vardags material

2. Förproducerat bildmaterial - för skolbruk

3. Privat bildmaterial eller bilder producerade av lärare eller deltagare

ett autentiskt vardagsmaterial för vuxna Vilken bild/ visuella text i dagen nummer av metro/lokaltidningen skulle du välja att arbeta med i undervisningen? Varför? Vilken typ av bild är det? Hur skulle ni jobba med materialet? Varför? Vilka kompetenser hos deltagarna skulle förbättras/ gynnas av arbetet? Diskutera i smågrupper Qarin Franker Göteborgs universitet 2012-10-05

Fyra läraruppfattningar om bilder i undervisningen framträder 1) en fotografisk bild är lättare att uppfatta än en tecknad, 2) bilder med kända motiv är lättare än okända, 3) bilder med enstaka objekt är lättare att uppfatta än detaljrika bilder, 4) entydighet hos bildmaterialet är att föredra framför mångtydighet. Dessa uppfattningar problematiseras i undersökningen

Det finns en risk att läraren genom sitt val av bilder mer eller mindre medvetet bidrar till en diskursiv konstruktion av en bristidentitet hos inlärarna ett förbarnsligande en infantilisering ett förfrämligande en andrafiering

Informativa entydiga bilder har sin plats i alfabetiseringsundervisningen Förmodligen behövs de entydiga och informativa bilderna som är styrda av avsändaren. De underlättar vid ord- och begreppsinlärning. Viktigt är dock att inse att den förutbestämda tolkningen INTE är den enda möjliga!

Mångtydiga, expressiva bilder behövs i alfabetiseringsundervisningen för att generera samtal, öka muntlig färdighet och stimulera till diskussion och skrivande kan det vara lämpligare att använda mer expressiva, mångtydiga bilder vars tolkning mer bestäms av mottagaren.

Ett framtidsscenario Lärarkompetens för arbete med visuella texter Läraren har ökad kunskap och medvetenhet om visuella texter och om bilder, bildtolkning och bildkommunikation i ett kritiskt och mångkulturellt perspektiv 1. har bildanalys som en naturlig del av läs- och skrivarbetet och arbetar med hela språkliga budskap 2. lyfter fram och arbetar med visuella praktiker i dagens multimodala samhälle 3. utmanar deltagarnas intellektuella nivå. 4. låter deltagarna välja texter och bilder och visuella texter 5. diskuterar med deltagarna hur behärskandet av visuella texter kan vara ett verktyg för förändring och makt över det egna livet.

Läs mer om bilder i alfabetiseringsundervisningen i kapitlet: Bildvalet har betydelse (Franker)

Villkoren för litteracitet förändras ständigt mobiltelefonkompetens Hur många av dina deltagare har mobiltelefon? Är de viktiga för dem? Vet du varför? Qarin Franker Göteborgs universitet 2012-10-05

Visuell litteracitet och mobiltelefonkompetens Hur många använder SMS? Tar emot - svarar? skickar eller tar emot visuella meddelanden? använder e-post funktionen? använder internet? spelar spel? fotograferar eller videofilmar med dem? Vilken musik har de i sina telefoner? Vilket språk tillhandahåller mobilerna? Vilka ljud använder mobiler för att överföra olika meddelanden? Qarin Franker Göteborgs universitet 2012-10-05

Visuell litteracitet och mobiltelefonkompetens Vilka språk och vilka olika litteraciteter behöver deltagarna för att använda sina mobiler? Vilka språk använder de? Vilken kommunikativ kompetens behövs för att tala i en mobil? Vad behöver en mobiltelefonanvändare kunna läsa? Vilken skrivkompetens behöver de? Vilken datakompetens behöver de? Vilken skärmkompetens behöver de? Vilken visuell litteracitet behöver de för att behärska olika delfunktioner? Qarin Franker Göteborgs universitet 2012-10-05

Övning 2 Hur använder vi mobiltelefoner i alfaundervisningen? Vad vet ni om deltagarnas mobilinnehav och deras mobilvanor? Är det viktigt att veta? Vad och varför i så fall? Välj någon/några av frågeställningarna! Jämför era erfarenheter Diskutera er fram till några fördelar eller risker med att använd mobiltelefoner i undervisningen? Ge gärna exempel på vad ni gör eller skulle kunna göra. Qarin Franker

LÄS MER OM VISUELLA TEXTER OCH SFI-DELTAGARE I Franker (2011) Val, vägar, variation. Laddas ner från diva-portalen på Stockholm universitet