Verksamhetsplan 1(5) Vision STR-T är ett riksförbund för alla tornedalingar, lantalaiset m.fl. Värdegrund STR-T hävdar alla människors lika värde och rättigheter. Vi är öppna för utveckling av språk, kultur och det samhälle vi lever i. STR-Ts målsättning enligt stadgar Förbundet är ett religiöst och partipolitiskt obundet riksförbund, bildat 1981. Vi är en intresseorganisation för Tornedalen och tornedalingar i språkliga, kulturella och samhälleliga frågor samt regeringens remissinstans i dessa frågor. Vi är ett språkrör för en ursprunglig inhemsk, språklig och kulturell minoritet som sedan april 2000 har nationell minoritetsstatus. Vår målsättning är att främja och stärka den tornedalska minoritetens identitet, språkliga och kulturella förankring. STR-Ts målsättning -2013 1. Attrahera fler medlemmar Tendensen i samhället är att färre och färre människor engagerar sig ideellt i det civila samhällets organisationer. De flesta organisationer brottas även med en åldrande medlemsstruktur där utmaningen är att få unga att engagera sig. Denna utmaning har även STR-T. Att genomföra en generationsväxling och att kommunicera riksförbundets verksamhet är av vikt för att attrahera fler tornedalingar att bli medlem. Målsättning -Att genomföra informationsträffar -Att medverka vid festivaler och marknader med kulturinslag och information -Att initiera projekt där unga tornedalingar lyfts fram -Engagera personer aktiva på respektive ort 2. Utveckla och stärka METAvisi Sedan år 2009 har METavisi distribuerats med Haparandabladet. Med denna åtgärd har STR-T ökat antalet utgivningar och upplaga. METavisi är numera även tillgänglig till försäljning och tidningen finns även i en webb-upplaga. METavisi har också en kostnadseffektiv produktion och distribution. Det redaktionella innehållet har utvecklats och förbättrats via kompetensförstärkning. -Att ytterligare stärka och kvalitetsutveckla innehållet i METavisi istället för att utöka antalet utgivningar och sidor
Verksamhetsplan 2(5) 3. Fler lokalavdelningar och stärka relationen med befintliga För att stärka tornedalingars inflytande i samhälleliga frågor är det av vikt att känna till lagen och hur den tillämpas. Att fortsättningsvis arbeta för att bilda lokalavdelningar är av vikt. Syftet med lokalavdelningar är att påverka i frågor som rör samhällsutveckling och minoritetsfrågor på lokal nivå. Detta skapar möjlighet för förbundet att effektivare verka på den nationella arenan. Idag finns ingen formell organisering för unga tornedalingar. De andra nationella minoriteterna har organiserade ungdomsorganisationer, men för den tornedalska minoriteten saknas alltså detta. Det finns ett behov av ett forum för dialog om vilka frågor som är relevanta för målgruppen, hur dessa frågor kan drivas och i vilken organiseringsform. Idag är kunskapen bristfällig om hur målgruppen ser på den tornedalska identiteten, språket meänkieli, vilken syn som finns på Tornedalen idag, hur målgruppen ser på möjligheter och viktiga faktorer för att kunna stanna kvar/flytta tillbaks till Tornedalen, vilka framtidsdrömmar som finns för området och vilka farhågor unga människor upplever inför framtiden. För att målgruppen ska kunna organisera sig själva finns ett behov av ett forum för att diskutera dessa frågor. -Att initiera utbildning i lagen om nationella minoriteter för lokalavdelningar -Att stärka kontakten med lokalavdelningar -Bilda två nya lokalavdelningar -Engagera personer aktiva på respektive ort -Kartlägga ungas behov av organisering via projektet Tornedaling 4.0 -Att synas vid ungdomsevenemang -Att leverera nyhetsbrev till lokalavdelningar om aktuella frågor 4. Prioritera arbete med inflytande (samhälleliga frågor) De frågor som drivs via STR-T på nationell nivå är: att en myndighet utses som får ett övergripande ansvar för produktion av läromedel för minoritetsspråket meänkieli är en ytterst nödvändigt i nuläget. Produktion av läromedel behöver komma igång omgående för att snarast möjligt kompletteras med en lärarutbildning i meänkieli. att en stark och tydlig lärarutbildning samt lärarfortbildning skapas. Att ett universitet har ansvar både för en stark grundutbildning, en bra lärarutbildning och en kontinuerlig lärarfortbildning är tillsammans med produktion av läromedel och språkvård nyckeln till att meänkieli även i framtiden kan vara ett levande språk i Sverige. att en ändring i lagen om god ortnamnssed sker, dvs att ändra lagstiftningen så att meänkieli nämns i hänsynsparagrafens 1:a kapitel i kulturminneslagen.
Verksamhetsplan 3(5) att man i Sverige gör en kartläggning av kunskapen hos både grundskoleelever och gymnasieelever då det gäller de nationella minoriteterna, enligt de krav som finns i både läroplaner och kursplaner. STR-T påpekar också vikten av att en kontinuerlig uppföljningsmekanism finns, för att säkerställa kunskapen hos barn och unga om de nationella minoriteterna i Sverige. att en kartläggning av kunskapsnivån hos lärarstuderande utreds i hela Sverige och visar det sig, vilket STR- T misstänker, att kunskapen om t.ex. minoriteten meänkielitalande är låg, behöver lärosätena tvingas till att införa obligatorisk information om de nationella minoriteterna, oavsett nivå och inriktning och oavsett var i landet man går en utbildning. att resurser tillsätts så att Tornedalens Folkhögskola kan påbörja etableringen av ett nationellt center för grundläggande utbildning i meänkieli för vuxna. att Institutet för Språk och folkminnen tilldelas resurser till både ytterligare två tjänster och samtidigt en betydande ökning av språkvårdande medel för att professionellt kunna ägna sig åt utåtriktad verksamhet såsom inspelningar och dokumentation främst i förvaltningsområdet. att Tornedalsteatern tillförs resurser att produktionen av program på meänkieli ökas i både SVT, SR och UR. att utreda och genomföra en förändring av Sveriges Radios organisation, så att meänkieli kan få en egen ställning i SR och inte underställd Sisuradio. att tillföra Kulturrådet betydligt mer resurser så att goda minoritetsfrämjande projekt inte får avslag i lika stor utbredning som idag pga. att de medel som Kulturrådet har att fördela inte räcker till idag. att ändra lagstiftningens utformning då det gäller utbildning i förvaltningsområdet så att även grundskolan inkluderas på samma sätt som barnomsorgen idag, så att hela eller delar av verksamheten i grundskolan bedrivs på meänkieli. att tolk- och översättarutbildning skräddarsys för att passa meänkieli och att den utbildningen genomförs på det universitet som har både grund- och lärarutbildningsansvar. att det förbereds en översyn och utredning för att i samråd med tornedalska organisationer förbereda uppbyggnaden av en institutionell hemvist för den tornedalska kulturen. att även sjukvården inbegrips i den nationella minoritetslagstiftningen på sikt. -Att bearbeta Utbildningsdepartementet för att få till stånd förändring inom utbildning -Att aktivt bearbeta myndigheter med särskilt ansvar för utbildningsfrågor såsom Skolverket, Skolinspektionen m.fl.
Verksamhetsplan 4(5) 5. Förbättrad egen finansiering Att fortsättningsvis arbeta med inflytande ser STR-T som särdeles prioriterat med hänvisning till LoNM (Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk; SFS 2009:724). STR-T är regeringens remissinstans i minoritetsfrågor, vilket kräver en insatt och välfungerande kansliorganisation. Detta är en förutsättning för att man på ett stadigvarande och seriöst sätt skall kunna informera, bevaka och stötta kommuner samt andra myndigheter ifråga om minoritetsfolkets behov särskilt i förvaltningsområdena men också nationellt där meänkielitalande människor finns och då grundskyddet 3-5 i Lagen om nationella minoriteter gäller i hela landet. -verka för att få till stånd ett ökat anslag till STR-Ts kansliverksamhet. 6. Strategiska samverkanspartners Sedan 2009 har STR-T drivit utvecklingsprojekt med andra organisationer inom området jämställdhet och språkrevitalisering. STR-T ska även fortsättningsvis samverka med organisationer, kommuner och myndigheter i projekt och aktiviteter såsom jämställdhet, generationsväxling, språkrevitalisering och samhällsfrågor. -Prioritera arbete med att kartlägga hur samverkan kan ske med samverkanspartners såsom Tornedalsteatern, Meän Akateemi, Tornedalsgillet; Norske Kveners Forbund-Ruijan Kveeniliitto m.fl. organisationer och kulturyttringar. -Prioritera gemensamma aktiviteter med övriga nationella minoriteter och andra organ inom området utbildning
Verksamhetsplan 5(5) Aktiviteter Jan-Mars Genomförande av projekten Nuoret och Tornedaling 4.0 där målgruppen är unga tornedalingar. Vidareutveckla projekt med fokus på utveckling av webb, sociala medier, unga tornedalingar och jämställdhet. April-Juni Genomförande av projekten Nuoret och Tornedaling 4.0 där målgruppen är unga tornedalingar. Genomförande av projektet Uusi muoto, förutsatt att finansiering beviljas. Genomförande av projektet Kaamos -2013, förutsatt att finansiering beviljas. Genomförande av årskongress Juli-September Avslut av projektet Nuoret. Genomförande av projektet Tornedaling 4.0 där målgruppen är unga tornedalingar. Genomförande av projektet Uusi muoto, förutsatt att finansiering beviljas. Genomförande av projektet Kaamos -2013, förutsatt att finansiering beviljas. Genomförande av projektet Designa meänkieli, förutsatt att finansiering beviljas. Genomförande av projektet Chikks of Laakso, förutsatt att finansering beviljas. Medverkan vid festivaler och marknader Deltagan vid Nationella minoriteter i Almedalen 3-4 juli. Tema: utbildning och unga Oktober-December Genomförande av projektet Tornedaling 4.0 där målgruppen är unga tornedalingar. Genomförande av projektet Uusi muoto toinen osa, förutsatt att finansiering beviljas. Genomförande av projektet Kaamos -2013, förutsatt att finansiering beviljas. Genomförande av projektet Designa meänkieli, förutsatt att finansiering beviljas. Genomförande av projektet Chikks of Laakso, förutsatt att finansering beviljas. Medverkan Tornedalsfesten och MR-dagarna i Göteborg.