PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN ÅRSBERÄTTELSE

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN ÅRSBERÄTTELSE 1

2 Fotografi er: PRS:s bildarkiv, Finska Uppfi nnarnas Centralförbund rf, WIPO:s bildarkiv Grafi sk design: Kedm Oy Tryck: Painorauma Oy

INNEHÅLL Verksamhetsidé PRS:s vision Generaldirektörens översikt Patent- och registerstyrelsen Hänt under jubileumsår 2002 Organisation Personalen PatRek-kundservice Biblioteks- och informationstjänster Företags- och sammanslutningslinjen Patent- och innovationslinjen Varumärkes- och mönsterlinjen Enheten för föreningsärenden Marknadsförings- och affärsverksamhetsenheten Besvärsnämnden Regionsamarbetet Kommunikation och samhällsärenden INNOFINLAND 2002 Internationellt samarbete Intäkts- och kostnadskalkyl Balansräkning Kommentarer till bokslutet Resultatöversikt 2002 Servicenivån 2002 4 4 5 6 8 10 11 12 12 14 16 18 20 22 23 25 26 27 28 30 31 32 33 34 JUBILEUMSÅR 2002 3

VERKSAMHETSIDÉ Patent- och registerstyrelsen (PRS) är sakkunnigorganisation när det gäller industriell äganderätt och företags- och samfundsverksamhet. PRS främjar och utvecklar företagsamheten, innovationsförmågan och samfundsverksamheten både i Finland och internationellt. PRS värnar om det intellektuella kapitalet och stöder den tekniska och ekonomiska utvecklingen genom att säkerställa att företag, föreningar och stiftelser har rättsliga förutsättningar att bedriva sin verksamhet i vårt land uppfinnare, forskare, produktutvecklare, tillverkare och marknadsförare kan erhålla patent, varumärke, mönsterrätt eller annat industriellt rättsskydd finländarnas intressen skyddas internationellt, PRS-informationen och rådgivningen är tillförlitlig och snabbt tillgänglig. VISION 2007 Kreativitet, kunnande, företagsamhet och samarbete är nycklar till framgång för våra kunder och dessa utgör grunden för den tekniska, ekonomiska och andliga utvecklingen samt välståndet i vårt land. Våra kunder litar på att vår service är rättssäker, opartisk och internationellt sett konkurrenskraftig samtidigt som de via PRS fullödigt kan delta även i det internationella innovationssystemet och den internationella företagsverksamheten. Vår service är snabb, flexibel och lätt tillgänglig i PRS-Innohuset och på de regionala serviceställena och i datanäten. Vi har den kunnigaste och vänligaste personalen i hela Finland. Vi respekterar varandra, vi är öppna och vi följer med vår tid. 4

GENERALDIREKTÖRENS ÖVERSIKT År 2002 var framgångsrikt för Patent- och registerstyrelsen (PRS). Arbetsproduktiviteten vid PRS växte i genomsnitt med 4,4 %. Eftersom arbetsproduktiviteten under de senaste tio åren har ökat med ca 90 %, ställdes tillväxtmålet för berättelseåret endast på 1 %. Det överskreds nu fyrdubbelt. Enhetskostnaderna skulle enligt budgeten ha fått stiga med 3 %. Ekonomiskt sett lyckades vi bra eftersom enhetskostnaderna reellt sjönk med 4,4 % i stället för att stiga. Under berättelseåret genomfördes en kundtjänstundersökning och den gav en positiv bild av PRS:s tjänster. På grund av årets goda resultat erhöll personalen ett avtalsenligt bonustillägg. De regionala tjänsterna utvecklades ytterligare i samarbete med TE-centralerna och handels- och industriministeriet. Målet är att effektivt erbjuda PRS:s tjänster enligt samserviceprincipen i de 15 TEcentralerna. Vidare beslöt PRS att utveckla utbildningssamarbetet med magistraterna för att uppfylla kundtjänstens nya krav. Även information och tjänster genom Internet ökades betydligt. I utvecklingen av elektronisk kommunikation har PRS varit en av de främsta bland de europeiska patentverken. Republikens president Tarja Halonen delade ut INNOFINLAND-prisen i Innohuset i november till fem pristagare i den nationella tävlingen. Samtidigt utdelades priserna i INNOINT-uppfinningstävlingen för beväringar och INNOSKOLA-idéjakten för skolbarn. Pågående år är INNO- FINLANDs tionde verksamhetsår och dess tema är Hållbar utveckling genom innovationer. Berättelseåret var det 160:e jubileumsåret för det finska patentet. Vi firade också det att Patent- och registerstyrelsen blev ett självständigt centralt ämbetsverk för 60 år sedan. Det internationella samarbetet med WIPO blev starkare och utvecklade sig alltjämt i positiv riktning. Också det europeiska samarbetet ökar och söker kontinuerligt sina former. En positiv utmaning för oss är de ändringar som de nya EU-medlemsländerna för med sig. Det samma gäller för ökningen av medlemsantalet i Europeiska patentorganisationen. Vi strävar efter att för vår egen del på bästa möjliga sätt öka samarbetet med de nya medlemsländerna. Samtidigt välkomnar vi självfallet alla de nya länderna. Av PRS:s betydande internationella projekt bör nämnas vår ansökan om behörigheten att verka som internationell PCTgranskningsmyndighet. Finland har enligt internationella avtal full möjlighet och rätt till detta. PCT-unionens tekniska kommitté som höll sitt möte i samband med WIPO:s generalförsamling konstaterade att Finland har denna rätt, och att PRS har tillräcklig kompetens och kapacitet för denna uppgift. Beslutet om ärendet kommer att fattas i år. Jag vill varmt tacka PRS:s personal för utomordentligt väl utfört arbete, våra kunder för positiv feedback samt våra finländska och internationella samarbetspartners för ett gott samarbete. Martti Enäjärvi 5

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Den nuvarande Patent- och registerstyrelsen (PRS) inrättades år 1942. Tidigare sköttes dess uppgifter bl.a. av ekonomidepartementet vid Kejserliga Senaten för Finland, manufakturdirektionen, industristyrelsen och handels- och industriministeriet. Nu hör den till handels- och industriministeriets förvaltningsområde och är ett resultatstyrt och resultatbudgeterat ämbetsverk. Patent- och registerstyrelsens intäkter som motsvarar kostnaderna för verksamheten samlas in som serviceavgifter av dess kunder. Direktionen år 2002 Statsrådet har tillsatt följande direktion för tiden 17.9.2001-16.9.2004: Rektor Paavo Uronen, ordförande, Tekniska högskolan Överdirektör Risto Paaermaa, vice ordförande, handels- och industriministeriet Generaldirektör Martti Enäjärvi, Patent- och registerstyrelsen Avdelningschef Antti Maijala, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund TT Juridiska ombudet Tytti Peltonen, Företagarna i Finland rf Patentombudet Eva Grew, Finska Patentombudsföreningen rf Kassör Eija Peltonen, PRS, representant för PRS:s personal Ledningsgruppen år 2002 För Patent- och registerstyrelsens resultat ansvarar generaldirektören som biträds av följande ledningsgrupp: Generaldirektör Martti Enäjärvi, ordförande Överdirektör Olli Koikkalainen Linjedirektör Sirkka-Liisa Lahtinen Linjedirektör Pekka Launis Föreningsregisterdirektör Kalevi Sadeluoto Kommunikationsdirektör Leo Lehdistö Planeringsdirektör Kari Summanen, vilka samtidigt bildar ledningensgruppens arbetsutskott, samt Ekonomidirektör Raija Järviö Direktör för internationella och juridiska ärenden Eija Nuorlahti-Solarmo Marknadsföringschef Mika Waris Personalchef Esko Inkinen Planerare Anna-Liisa Viinikka, representant för personalen Samarbetskommittén år 2002 Arbetsgivarens representanter: Generaldirektör Martti Enäjärvi, ordförande Överdirektör Olli Koikkalainen, vice ordförande Linjedirektör Pekka Launis Linjedirektör Sirkka-Liisa Lahtinen Personalchef Esko Inkinen, sekreterare Arbetstagarnas representanter, förtroendemän: Jurist Timo Immonen, Akava-OS rf Äldre prövningsingenjör Matti Santero, Patenttihallinnon Diplomi-insinöörit ry / Löntagarorganisationen Pardia rf Bitr.inspektör Sari Laajaranta, Patentti- ja rekisterihallituksen henkilökuntayhdistys ry / Löntagarorganisationen Pardia rf Bitr.inspektör Marjut Helminen, HIM:s fackavdelning VAL rf 6 Ovan: Patent- och registerstyrelsens kollegiums möte 1952 Nedan: Direktionen för Patent- och registerstyrelsen 2002

7

HÄNT UNDER 22.1. Wubbo de Boer, ny generaldirektör för OHIM, Byrån för harmonisering inom den inre marknaden, besöker Innohuset. 13.-14.2. PRS deltog i specialevenemanget Teknisk Design för teknisk planering och produktutveckling i Wanha Satama, Helsingfors 12.3. Statsrådet Harri Holkeri berättade om företagsverksamhet och globalisering på PRS:s jubileumsårs seminarium. 25.-26.4. Styrelsen för Europeiska handelsregistertjänsten (EBR) sammanträdde i Innohuset. 26.4. WIPO:s Internationella dag för intellektuell äganderätt firades redan för andra gången. 16.5. Utställningen Allt under kontroll! som presenterar PRS:s verksamhet öppnades i Innogalleriet. 16.5. PRS:s årsdag, Manufakturdagen firades i krigstida stämning 30.5. Patent- och innovationslinjen arrangerade i Innohuset ett seminarium om elektronisk kommunikation. 29.6. PRS hedrade det finska patentets 160:e jubileumsår och belönade tre meriterade finländska uppfinnare. 8

JUBILEUMSÅR 2002 29.6. Det första finska patentet beviljades för 160 år sedan 29.6.1842. 2.9. PRS:s reviderade webbplats öppnades. 7.-8.10. Direktörerna för de nordiska handelsregistren samlades i Innohuset 4.11. Japan Institute of Invention & Innovation från Japan besökte PRS under president Fumitake Yoshidas ledning. 19.11. Den nationella Innodagen firades. Republikens president Tarja Halonen delade ut INNOFINLAND-prisen. Kommendören för försvarsmakten, amiral Juhani Kaskeala delade ut prisen i INNOINT-innovationstävlingen tillsammans med generaldirektör Martti Enäjärvi. 19.11. Utställningen Den Innovative Aalto som presenterar Aaltos patent öppnades i Innogalleriet. 25.11. Finska Uppfinnarnas Centralförbund rf tilldelade förtjänsttecken till PRS:are. 26.11. PRS förevisade sina register på Registren öppnas! -evenemanget i Glaspalatset i Helsingfors. 29.11. Jubileumsårets höjdpunkt var personalfesten. 9

ORGANISATION Direktionen Administrationen Planeringsdirektör Kari Summanen Ekonomidirektör Raija Järviö Direktör för internationella och juridiska ärenden Eija Nuorlahti-Solarmo Personalchef Esko Inkinen Företags- och sammanslutningslinjen Överdirektör Olli Koikkalainen Generaldirektör Martti Enäjärvi Handelsregistret Företagsinteckningar Balanser och bokslut Stiftelser Ledningsgruppen Patent- och innovationslinjen Linjedirektör Pekka Launis Patent Integrerade kretsar Nyttighetsmodeller Kommunikations- och samhällsärendena Kommunikationsdirektör Leo Lehdistö Varumärkes- och mönsterlinjen Linjedirektör Sirkka-Liisa Lahtinen Varumärken Mönsterrätt Generaldirektörens sekretariat Generaldirektörens sekreterare Tuula Hirvonen Enheten för föreningsärenden Direktör Kalevi Sadeluoto Enheten för intern granskning Biblioteks- och informationstjänsterna Chef för biblioteks- och informationstjänsterna Ritva Sundquist Samarbetskommittén Marknadsföringen och affärsverksamheten Marknadsföringschef Mika Waris Besvärsnämnden PatRek-kundservicen Chef för kundservicen Marja Sinkkonen TE-Centralerna alla PRS-tjänster uppfinningsombud Nyföretagarcentralerna rådgivning Regionala tjänster Magistraterna företags- och sammanslutningsärenden Handelskamrarna rådgivning 10

PERSONALEN I slutet av år 2002 var 490 personer anställda vid Patent- och registerstyrelsen. Antalet anställda har vuxit över 2 % från det föregående året. Patent- och registerstyrelsen har år 2002 satsat på personalpolitiken och ledningen av personalresurserna. Personalpolitisk värdegrund har särskilt betonats. Dessutom har personalavdelningen lagt vikt på utbildning och utveckling, arbetskollektivets välmående och positiv arbetsgivarbild, som har stor betydelse när konkurrensen om arbetskraften i framtiden ökar. Under berättelseåret har man också satsat på jämställdhetsarbete och på reformen av avlöningssystemet. Patent- och registerstyrelsens samarbetskommitté och ledningsgrupp, som regelbundet har sammanträtt, stöder förvaltningen och utvecklandet av personalärenden genom att fungera som direkta förbindelselänkar mellan ledningen och personalen. År 2002 tog Patent- och registerstyrelsen för första gången personalbokslutet i bruk i omfattande utsträckning. Antalet samlade nyckeltal är ca 2/3 av maximiantalet 100. Vid jämförelse av personalbokslutets nyckeltal med tal från PRS:s tidigare år och med tal från hela statsförvaltningen, erhålls varje år grundinformation om utvecklingen och de viktigaste trenderna. Denna information analyseras och inriktas på ämbetsverkets olika utvecklingsbehov. ADB-tillämpningen för planering, uppföljning och rapportering av utbildning har på basis av användningserfarenheten utvecklats så att den i fortsättningen också lagrar var och ens personliga utbildningsinformation, varigenom de står lätt till förfogande. Tyngdpunkten på kurserna år 2002 lades på fördjupningen av det egna specialkunnandet på expertnivå och på ADB- och språkutbildningen. Verksamheten för hälsofrämjande fortsatte sina strävanden för personalens välbefinnande, vilket bl.a. kompletterades av rekreationskommittén som aktivt ordnade varierande verksamhet, såsom gemensamma motions- och rekreationsevenemang. Patent- och registerstyrelsen fortsatte att utveckla avlöningssystemet. I början av berättelseåret visade det sig finnas ett behov i avlöningsprojektet att medla mellan de olika åsikterna hos arbetsgivarsidan om hur krävande arbetet är. Samtidigt preciserades projektets sammansättningar och tidtabell. Som resultat ändrades handboken för estimering av hur krävande de olika arbetsuppgifterna är, för yrkeskunnandets och växelverkans del. Under hösten kunde arbetet med personalens representanter också fortsätta. Då testades den reviderade handboken och estimeringen av PRS:s vanligaste arbetsuppgifter, de s.k. påltjänsterna slutfördes. Under jubileumsåret arrangerades festveckor för personalen med anknytning till hälsofrämjande verksamhet. Föreläsningarna under festveckorna för välbefi nnande på jobbet: 1.3. Glädjen och utmaningarna i levnadsloppet (Den fungerande människan), ledande psykolog Aku Kopakkala, Mehiläinen Abp 25.3. Hjärngympa, Eila Packalén-Peussa / Kunnon Keho 16.4. Starkt skelett, röntgenskötare Leena Apell-Rantonen 18.9. Rör på dig och må bra! arbetsfysioterapeut Raili Vartiainen 16.10. Du är vad du äter, företagshälsovårdare Tarja Kostiainen 5.12. Mina värderingar stöder mitt välmående, ledande psykolog Aku Kopakkala, Mehiläinen Abp Hel- och deltidsanställda enligt kön 31.12.2002 Antalet anställlda i årsverken år 2002 Henkilöstö Personalen enligt koulutusasteen utbildningsnivå mukaan Personalens åldersstruktur 31.12.2002 Heltidsanställda kvinnor 286 Heltidsanställda män 151 Deltidsanställda kvinnor 44 Deltidsanställda män 9 Sammanlagt 490 Stödenheten för ledningen Marknadsförings- och affärsverksamhetsenheten Patent- och innovationslinjen Biblioteks- och informationstjänster Varumärkes- och mönsterlinjen Företags- och sammanslutningslinjen Föreningsregistret Tutkijakoulutusaste Forskarutbildningsnivå 8 8 Ylempi Högre och ja alempi lägre högskoleexamen korkeakoulututkinto 256 256 Keskiaste Mellannivå 133 133 Perusaste Grundskolenivå 93 93 Yhteensä Sammanlagt 490-24 25-34 35-44 45-54 55-11

Information registreras och förmedlas inte på samma sätt eller med samma redskap i PRS som för sex årtionden sedan. PATREK-KUNDSERVICE Patent- och registerstyrelsens registratur och bastjänster är tillgängliga i PatRekkundservice i Innohusets gatuplan. PatRek betjänade ca 80 000 kunder år 2002. Antalet kunder som själva undersökte offentliga handlingar och databaser var också stort - hundra kunder dagligen. Ungefär 45 000 olika registerutdrag, intyg och avskrifter av handlingar gavs ut. År 2002 mättes tillfredsställelsen hos PRS:s kunder. Resultaten visade att PatRek har lyckats i sin kundservice. Trots att de elektroniska tjänsterna har blivit allt mångsidigare är behovet av personlig service fortfarande stort. Kunderna vill ha allt snabbare, smidigare och kunnigare service. PatRek-kundservice: patrek@prh.fi Specialbiblioteket: library@prh.fi Patentpublikationskopior: copyserv.patent@prh.fi Informationstjänstbeställningar: infoserv.patent@prh.fi BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSTJÄNSTER Patent- och registerstyrelsens biblioteksoch informationstjänstenhet är ett omfattande industrirättsligt och tekniskt specialbibliotek som upprätthåller en i Finland unik samling inhemska och utländska patentskrifter och ett vetenskapligt bibliotek. Biblioteks- och informationstjänstenheten betjänar Patent- och registerstyrelsen och allmänheten genom att anskaffa och förmedla information och litteratur i anslutning till det industriella rättsskyddet och bolagsrätten. Samlingarna och databaserna är en central informationskälla för industrin, produktutvecklingen, forskningen och för det övriga näringslivet. Bibliotekets samlingar omfattade i slutet av år 2002 över 30 miljoner patentskrifter från över 40 olika länder. Samlingarna utökades under det gångna året med över en miljon nya publikationer. En del av samlingen är lagrad på cd-romskivor. I slutet av året fanns det över 11 500 cdromskivor, vilka innehöll nästan 12 miljoner publikationer. Under året kontaktade ca 20 000 kunder biblioteks- och informationstjänstenheten. Den elektroniska förmedlingen av publikationer som påbörjades år 2001 ökade under berättelseåret. År 2002 förmedlades över hälften av alla beställningar på patentpublikationskopior elektroniskt till kundens egen dator, eller på cd-romskivor om det var fråga om större beställningar. År 2002 öppnades GID-patentpublikationsdatabasen för kunderna. Den innehåller ca 10 miljoner patentpublikationer, som man kan undersöka och bläddra i i bibliotekets läsesal. De avgiftsbelagda informationstjänsterna utvecklades ytterligare. Tyngdpunkten i informationssökningar för kunder låg fortfarande vid krävande statistiska analyser och uppföljningar. Antalet avgiftsfria informationssökningar var nästan 3 000. Förutom utbildningsverksamheten gjorde biblioteks- och informationstjänstenheten sin verksamhet känd genom att delta i utställningar och mässor tillsammans med PRS:s andra enheter. 12

13

Europeisk handelsregisterstjänst FÖRETAGS- OCH SAMMANSLUTNINGSLINJEN Företags- och sammanslutningslinjens centrala uppgifter är att upprätthålla handelsregistret, stiftelseregistret och företagsinteckningsregistret och offentliggöra bokslutshandlingar samt att granska anmälningar i anslutning till dessa ärenden, av vilka många dessutom har en rättsskapande verkan. Utöver detta övervakar linjen stiftelsernas förvaltning och beslutens lagenlighet i samband med grundande av företag och stiftelser samt vid ändringar av dessa. Informationstjänsterna på basis av de egna registren har också en betydande roll. Handelsregistret omfattar 506 342 företag, stiftelseregistret 2 647 stiftelser, och i företagsinteckningsregistret finns 99 984 gällande företagsinteckningar. År 2002 behandlade handelsregistret 21 997 nya anmälningar om registrering av firma och 75 120 ändringsanmälningar samt 9 000 andra ändringar, närmast ändringar av postadressen. Antalet granskade bokslutshandlingar var 73 347. År 2002 granskades 5 816 företagsinteckningsansökningar. Under berättelseåret beviljades 53 tillstånd att grunda stiftelse och antalet ändringar i stiftelseregistrets uppgifter var 869 stycken, sammanlagt 2 327 årsredovisningar granskades. Antalet anställda på Företags- och sammanslutningslinjen är 144, av vilka 28 % är jurister. Underhålls- och utvecklingsenheten samt handelsregisterenheten har övergått till teamorganisation. Syftet med reformen är att utgående från kundernas behov förbättra arbetsmetoder och försnabba behandlingen samt att göra det möjligt för personalen att delta i utvecklandet av de egna arbetsuppgifterna. Teamwork kommer snart att börja tillämpas med de övriga enheterna på linjen. FODS utvidgas Patent- och registerstyrelsen och skattestyrelsen tog på våren 2001 i bruk ett nytt företags- och organisationsdatasystem, FODS. Användningen av FODS växte explosionsartat under berättelseåret: i slutet av året gjordes det dagligen närmare 100 000 förfrågningar i datasystemet. FODS upprätthålls gemensamt av PRS och Skattestyrelsen, och företagen kan i en och samma anmälan inlämna sina uppgifter till bägge myndigheterna. I FODS har näringsidkarna och sammanslutningarna ett enda nummer som sitt kännetecken, vilket är sällsynt i hela Europeiska unionen. PRS och skatteverket har under berättelseåret arbetat med utvidgningen av FODS. TE-centralerna och magistraterna börjar också fr.o.m. 2003 att göra FODSregistreringar. Med servicen förstärks den s.k. samserviceprincipen som gör det möjligt att få Patent- och registerstyrelsens centrala tjänster också i magistrater och TE-centraler. Informationstjänsterna är efterfrågade Under berättelseåret ökade antalet användare i KATKA till över 9 000. Antalet förfrågningar i KATKA var 1 164 210. Mest användes KATKA av skattemyndigheter, polisen, justitieförvaltningen och försäkringsinrättningar. CD-KATKA såldes i 266 exemplar. Handelsregisteruppgifterna är tillgängliga även via Internet genom speciella programtillämpningar; förfrågningar via Internet inbringade år 2002 en inkomst på 280 658 euro. Också företagens bokslutshandlingar var efterfrågade via en avgiftsbelagd Internettjänst. Handelsregistret är med i European Business Register (EBR) som är en gemensam datatjänst för handelsregistren i 12 europeiska länder. Den erbjuder officiell och tillförlitlig registerinformation om företagen i vart och ett av dessa länder. EBR-tjänsten gör det möjligt för var och en att till ett rimligt pris och på ens eget språk få officiell information om företagen 14

Snurrorna i handelsregistret är numera elektroniska. i andra länder. Tjänsten har varit i bruk från och med år 2001. Medlemmarna i delegationen för företagsärenden år 2002 var: Generaldirektör Martti Enäjärvi Överdirektör Olli Koikkalainen Linjedirektör Sirkka-Liisa Lahtinen Biträdande direktör Ulla-Maija Sarkkinen Biträdande direktör Sakari Kauppinen Kommunikationsdirektör Leo Lehdistö Advokat Pekka Sirviö, Finlands Advokatförbund Direktör Rauno Vanhanen, Företagarna i Finland Förvaltningsrådets ordförande Markus Aaltonen, Veterator Oy Avdelningschef Leena Linnainmaa, Centralhandelskammaren Avdelningschef Antti Maijala, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund Direktör Ursula Ranin, Nokiakoncernen Vicehäradshövding Olavi Leppänen, Pellervo-Samfundet Vice verkställande direktör Stig Henriksson, Handelns Centralförbund Verkställande direktör Ulla Partanen, Operaria Ulla Oy Vice verkställande direktör Erkki Kontkanen, Bankföreningen i Finland PD Juhana Vartiainen, Löntagarnas forskningsinstitut st. 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Behandlade handelsregisteranmälningar och medelbehandlingstiden 1989-2002 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 mån. 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Behandlade Käsitellyt kaupparekisteri-ilmoitukset handelsregisteranmälningar (kpl) (st.) Medelbehandlingstiden Keskimääräinen käsittelyaika (mån.)(kk) 15

Patentansökningar 2001 2002 Patentansökningar 2 660 2 369 inhemska 2 390 2 162 utländska 270 207 Beviljade patent 2 047 2 056 Europapatent som validerats i Finland 1 833 4 259 Patent i kraft vid årets slut 19 043 19 110 Nyttighetsmodellansökningar 2001 2002 Nyttighetsmodellansökningar 494 512 inhemska 478 496 utländska 16 16 Registrerade nyttighetsmodeller 402 474 Nyttighetsmodeller i registret 3 052 3 152 Inhemska företag som år 2002 ingivit det största antalet patentansökningar Nokia Corporation 183 Metso Corporation 176 Statens tekniska forskningscentral VTT 40 Outokumpu Oyj 37 Kone Corporation 33 Sonera Oyj + Sonera Smarttrust 30 Kemira Group 18 Marioff Corporation 16 ABB Oy 14 Wärtsilä Technology Oy Ab 12 Andritz Oy 11 UPM-Kymmene Corporation 11 Filtronic LK Oy 10 Vaahto Oy 9 Sandvik Tamrock 8 Oy Langh Ship Ab 8 PATENT- OCH INNOVATIONSLINJEN Patent- och innovationslinjens huvuduppgift är att granska de i patentansökningarna beskrivna uppfinningarnas nyhet och patenterbarhet samt registrera nyttighetsmodeller och kretsmönster för integrerade kretsar. I egenskap av mottagande myndighet kontrollerar enheten att de inlämnade internationella ansökningarna är formellt riktigt uppställda. Linjen svarar också för registreringen och publiceringen av de europapatent som skall valideras i Finland. Vid slutet av berättelseåret har 109 724 patent beviljats i Finland. Antalet registrerade nyttighetsmodeller är 5 670. Patent kan beviljas först när det har granskats att uppfinningen är ny och uppvisar uppfinningshöjd och inte gör intrång i någon av de tidigare patenterade uppfinningarna. I första skedet av granskningen utreder man ur global synvinkel vilken den gällande teknikens ståndpunkt är på det område som uppfinningen hänför sig till. Efter detta överväger man om uppfinningen är ny i jämförelse med de tidigare kända lösningarna enligt teknikens ståndpunkt och huruvida den väsentligen skiljer sig från dem. Om så är fallet, kan patent beviljas. I Patent- och registerstyrelsen behandlas patentansökningar av drygt 80 prövningsingenjörer. Sökande som har lämnat in sin första ansökan i Finland får granskningsresultatet inom 6-10 månader räknat från ansökningsdagen. Resultatet gör det lättare för sökanden att besluta om han eller hon vill inlämna ansökan om patent även utomlands inom det s.k. prioritetsåret. Ansökan om nyttighetsmodell granskas endast till den del att ansökningen är formellt rätt uppställd. Patent- och registerstyrelsen förutsätts inte granska uppfinningens nyhet eller uppfinningshöjd i samband med registreringen. Patentansökningarna återspeglar väntan på ett nytt ekonomiskt uppsving Det inlämnades litet färre inhemska patentansökningar 2002 än under föregående år. Till stor del torde minskningen bero på den ekonomiska recession som råder i världsekonomin, eller att man väntar på ett nytt uppsving. Företagen har minskat sina satsningar på produktutveckling och tröskeln att patentera har höjts i motsvarande grad. Minskningen synes vara störst inom elektronik och fysik, men också de traditionella tekniska områdena, såsom arbetsmetoder, transporter och maskinbyggnad visar sjunkande siffror. Till skillnad från detta ökade antalet ansökningar något inom byggnadsteknik och pappersindustri. Finländska patentsökanden föredrog det internationella patenteringssystemet, eller PCT-systemet. Största delen av finska patentsökanden synes välja PCT-vägen för sin ansökningsprocedur i utlandet. Patentoch registerstyrelsen är mottagande myndighet i systemet. Under berättelseåret inlämnades sammanlagt 1061 PCT-ansökningar via PRS. Siffran är något lägre än året innan och reflekterar faktumet att antalet inhemska ansökningar går tillbaka. Patent- och innovationslinjen fördjupar sitt kunnande Under berättelseåret började linjens personal förbereda sig för PCT-myndighetens uppgifter. Ett program för ökad yrkeskompetens för granskningsingenjörerna blev färdigt och det kommer att genomföras under kommande år. Som en del av ett kvalitetsförbättringsprogram har en arbetsgrupp för kvalitetskontroll inlett sitt arbete. Gruppen uppföljer handläggningsprocessen av ansökningarna och säkerställer för sin del en smidig och kvalitativt bra handläggning av ansökningar. Vid en kundundersökning som PRS genomförde kom det tydligt fram att kunderna för det mesta är nöjda med nivån på linjens tjänster och förhållandet mellan pris och kvalitet. Många kunder angav att framsteg har gjorts i jämförelse med de gångna åren, även om det alltid finns någonting som kunde göras bättre. I programmet för ökad yrkeskompetens för granskningsingenjörerna tas den konstruktiva feedback som kunderna har gett i beaktande. 16

Fördelningen av nyttighetsmodellansökningar år 2002 Linjen har förstärkt sin granskarkapacitet under berättelseåret. Rekryteringen pågår eftersom många nuvarande granskare kommer att gå i pension under de närmaste åren. Det tar många år att grundligt lära sig granskaringenjörens yrke, vilket gör att inlärningen måste börjas i tid. Intresset för elektronisk kommunikation ökar Elektronisk kommunikation med patentoch innovationslinjen fortskrider. Systemet som möjliggjorde elektronisk inlämning av patentansökningar startade tämligen trögt, men under slutdelen av berättelseåret kunde tecken om ökat intresse skönjas. Kunderna har tagit en avvaktande ställning till möjligheten, eftersom praxisen på global nivå inte har etablerats. Först nu när det synes vara möjligt att ansökningarna både i Finland och vid de stora patentverken kan göras med samma program kan det tänkas att kunderna får nytta av systemet och börjar använda det. WIPO färdigställde under berättelseåret sin standard för elektronisk kommunikation och EPO började elektroniskt ta emot internationella ansökningar. WIPO följer efter våren 2003. Även andra stora patentverk håller på att starta mottagning av elektroniska ansökningar. Linjen utarbetade och tog i bruk en ny betalningstillämpning under berättelseåret. Med hjälp av den kan kunderna via Internet elektroniskt skicka uppgifter om betalningar i anslutning till ansökningar och patent, och uppgifterna kan direkt läsas in i patent- eller nyttighetsmodellregistret. Tillämpningen effektiverar arbetet på ett betydande sätt eftersom många manuella arbetssteg bortfaller. Största delen redan europapatent Inverkan av Finlands medlemskap i det europeiska patentavtalet börjar nu synas för fullt i antalet patent som träder i kraft. Under berättelseåret validerades dubbelt så många europapatent som PRS beviljade. För att underlätta behandlingen av de europapatent som skall valideras började Patent- och registerstyrelsen under berättelseåret elektroniskt ta emot översättningar. Inlärningsmaterialet på webben sprider kunskap om patent Under berättelseåret reviderades ett redan tidigare sammansatt inlärningsmaterial så att det bättre lämpar sig för Internetomgivning. Materialet som heter Teollisoikeudet yrityksen voimavarana (De industriella rättigheterna som företagets resurs) är först och främst avsett för dem som studerar teknik och affärsekonomi på högskolenivå. Orsaken till att inlärningsmaterialet togs fram är det överallt i Europa synliga fenomenet att kännedomen om patent vid universiteten är litet. Patenteringen har alldeles i onödan ansetts vara ett alternativ till publiceringen av forskningsresultat, och man har inte heller vetat hur patentpublikationer kan användas som informationskälla vid forskningen. Målet med inlärningsmaterialet är att förse studerande och forskare med färdigheter att förstå detta för teknologiföretag så viktiga delområde och uppmuntra kommande beslutsfattare att dra nytta av patentinformationen när de träder in i näringslivets tjänst. Nyttighetsmodeller nu på Internet Antalet nyttighetsmodellansökningar var något större, 512, än föregående år. Handläggningstiden kunde försnabbas så att den nu är i genomsnitt tre månader. En ny gratis databas, HymaNetti började byggas upp på Internet under berättelseåret. När den blir färdig innehåller den ansökans grunduppgifter, det oberoende skyddskravet och en bild på alla registrerade finska nyttighetsmodeller. Människans Ihmisen perushyödykkeet basförnödenheter Arbetsmetoder Työmenetelmät och ja kuljetus transport Kemia och ja metallurgia Textilier Tekstiili och ja paperi papper Byggnadsteknik Rakennustekniikka Maskinbyggnad, Koneenrakennus, belysning, valaistus, uppvärmning, lämmitys, aseet, vapen, räjäyttäminen sprängning Fysik Fysiikka Elektricitet Sähkö Fördelningen av patentansökningar år 2002 Människans Ihmisen perushyödykkeet basförnödenheter Arbetsmetoder Työmenetelmät och ja kuljetus transport Kemia och ja metallurgia Textilier Tekstiili och ja paperi papper Byggnadsteknik Rakennustekniikka Maskinbyggnad, Koneenrakennus, belysning, valaistus, uppvärmning, lämmitys, aseet, vapen, räjäyttäminen sprängning Fysik Fysiikka Elektricitet Sähkö 17

År 2002 fyllde Coca-Cola i Finland 50 år. 41 Koulutus, Utbildning, urheilu- idrotts- ja och kulttuuripal kulturaktiviteter 42 Tieteelliset, Vetenskapliga teknologiset teknologiska ja oike och juridiska tjänster 35 Mainonta, Reklam, företagsledning, liikkeenjohto, yritysh företagsadministration 9 Tieteelliset Vetenskapliga, ja sähköiset och elektroniska laitteet, apparater, dataprogram 16 Paperitavarat, Pappersvaror, painotuotteet, trycksaker, kontorsförnödenheter toi 38 Kaukoviestintä Telekommunikation 5 Farmaseuttiset Farmaceutiska valmisteet preparat 30 Kasviperäiset Vegetabiliska elintarvikkeet näringsmedel 25 Vaatteet, Kläder, skodon, jalkineet, huvudbonader päähineet 26 Muut Andra luokat klasser Mönsterrättsärendena 2002 2001 2002 Registreringsansökningar 832 736 inhemska 350 329 utländska 482 407 Slutbehandlade registreringsansökningar 916 808 - av dessa registrerade mönster 763 639 Förnyelse- och ändringsansökningar 610 596 Anhängiga ansökningar vid årets slut 647 575 Förhandsgranskningar 22 20 Handläggningstid Valio Oy registrerade ett nytt varumärke år 2002. Nationella varumärkesansökningar enligt varu- och tjänsteklasserna 2002 9,5 mån 9,5 mån VARUMÄRKES- OCH MÖNSTERLINJEN Varumärkesärenden Varumärkesenheten behandlar nationella ansökningar om registrering av varumärke och avgör om internationella registreringar enligt Madridprotokollet av år 1996 angående internationell registrering av varumärken, i vilka Finland har designerats, skall träda i kraft i Finland. Ytterligare utför enheten granskningar av förväxlingsbarhet för gemenskapsvarumärken för sitt eget registers del. Även förnyelseärenden och andra ärenden i anslutning till registrerade varumärken handläggs på enheten. Enheten ger också information om varumärkesregistret och handhar rådgivningstjänster. Det nationella varumärkesregistret innehåller 170 792 registrerade varumärken av vilka 85 897 är i kraft. Registreringen skall förnyas vart tionde år. Skyddstiden är obegränsad. Ett varumärke kan registreras på tre olika sätt för Finland: 1. En nationell registreringsansökan lämnas in till Patent- och registerstyrelsen som för varumärkesregistret. 2. En internationell registreringsansökan som baserar sig på Madridprotokollet lämnas in till registreringsmyndigheten i sökandens hemland och sänds därifrån till WIPO:s internationella byrå i Genève för registrering. Därifrån sänds ansökan som gäller Finland vidare till Patent- och registerstyrelsen för handläggning. 3. Varumärket registreras som gemenskapsvarumärke i EU:s harmoniseringsbyrå (OHIM) i Alicante, Spanien. Antalet varumärkesansökningar minskade Den kraftiga ökningen i antalet varumärkesansökningar som pågått under många år svängde om under 2001 och minskningen fortsatte även år 2002. Mest avtog antalet internationella registreringar som var 21 % mindre än året innan. Antalet nationella ansökningar stannade däremot nästan på samma nivå som föregående år, 3 777 stycken (3872 år 2001). Också den drastiska minskningen i antalet ansökningar om EG-varumärke fortsatte, vilket gjorde att granskningen av gemenskapsvarumärken för vårt eget registers del minskade i motsvarande grad. Sammanlagt skickades 42 979 granskningsresultat (50 206 år 2001). Förnyelser av varumärkesregistreringar tilltog däremot fortsättningsvis. Under berättelseåret gjordes ett rekordantal förnyelser, 5 555, vilket var 10 % mera än år 2001 som var det föregående rekordåret. Enheten kunde förkorta behandlingstiderna, eftersom vissa effektiveringsåtgärder hjälpte till att öka antalet prestationer med 8,9 % från föregående år. Mot slutet av året var behandlingstiden för nationella ansökningar endast 10 månader och för internationella ansökningar 10,5 månader. Populär informationstjänst Möjligheten att gratis få varumärkesinformation på webben har visat sig vara mycket populär bland allmänheten. Under berättelseåret kompletterades tjänsten med möjligheten att göra sökningar även utgående från uppgiften om märkets innehavare, vilket eventuellt för sin del medverkade till att antalet sökningar (596 041) mer än fördubblade siffran från föregående år. Mönsterrättsärenden Mönsterregistret omfattade i slutet av 2002 sammanlagt 23 035 mönster, av vilka 5 872 var i kraft. I och med en lagänd- 18

ring förlängdes mönsterrättens giltighetstid till 25 år. Antalet ansökningar för registrering av mönster sjönk rekordartat, d.v.s. endast 736 ansökningar lämnades in. De inhemska ansökningarnas andel av alla inlämnade ansökningar var 44,7%. Orsaken till minskningen av antalet ansökningar kan delvis bero på att kunderna väntade på att gemenskapsformgivningar skulle träda i kraft, delvis på lagändringen i augusti som ökade möjligheterna till samregistrering och bestämde att ansökningsavgiften skall betalas för att ansökningen skall tas upp till behandling. Å andra sidan var antalet mönster som ingår i ansökningarna något större än förra året, 973 (970). Således föll inte antalet ansökta mönster även om antalet registreringsansökningar minskade. Antalet förnyelseansökningar, 541 stycken, var större än föregående år, vilket ändå visar att intresset för skyddsformen har bestått. Handläggningstiden för registrerade mönster var fortfarande 9,5 månader. Antalet förhandsgranskningar var 20 stycken. Lagstiftningen angående mönsterrätt reviderades En lagändring som gällde mönsterrättslagens begrepp, förutsättningar för registrering, mönsterrättens innehåll och omfång samt registreringens giltighetstid trädde i kraft 1.8.2002. Ändringen baserade sig på Europaparlamentets och rådets direktiv om mönsterskydd. OHIM, eller Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) fastställde i november att systemet med gemenskapsformgivningar startas 1.4.2003. Ansökningar tas dock emot redan 1.1. 2003. Innan OHIM kunde fatta detta beslut hade man handlagt och godkänt förordningen om verkställande av direktivet och om avgifterna. Mönsternätet och webbplatsen i fl itig användning Mönsternätet, vår internettjänst som nu i drygt ett år har stått till våra kunders förfogande har varit i flitig användning under det gångna året. Den mångsidiga tjänsten innehåller såväl registrerade mönster, mönster som är under behandling, som mönster som har slutbehandlats. På mönsternätets sidor har ca 74 000 besök registrerats under berättelseåret. På Patent- och registerstyrelsens webbplats informerades ofta om förändringarna inom mönsterområdet. Därtill reviderades enhetens hemsidor under hösten. Mönsterrättsenhetens hemsidor hade ca 19 000 besökare enligt besökarstatistiken. e-solutions Oy:s Internetkiosk erhöll mönsterskydd år 2002. 19 Nationella varumärken 2001 2002 Varumärkesansökningar 3 872 3 777 inhemska 2 879 2 833 utländska 993 944 Slutbehandlade 3 715 4 384 Anhängiga ansökningar vid årets slut 5 205 4 430 Förhandsgranskningar 456 301 Handläggningstid 12 mån 10 mån Varumärkesansökningar gällande Finland landsvis 2002 Nationell Internationell EU Sammanansökan ansökan lagt USA 365 13 9 602 9 980 Tyskland 40 1 572 7 113 8 725 Storbritannien 44 132 5 860 6 036 Frankrike 25 640 3 411 4 076 Italien 13 339 3 719 4 071 Spanien 5 79 3 759 3 843 Finland 2 833 0 438 3 271 Schweiz 41 757 990 1 788 Nederländerna 27 387 1 055 1 469 Japan 48 80 1 098 1 226 Sverige 93 145 801 1 039 Österrike 2 192 717 911 Danmark 82 82 727 891 Belgien 4 104 598 706 Kanada 3 1 646 650 Australien 3 47 386 436 Irland 5 1 429 435 Taiwan 6 0 400 406 Portugal 1 27 378 406 Hongkong 3 1 305 309

ENHETEN FÖR FÖRENINGSÄRENDEN Även den internationella fotbollsturneringen för ungdomar är en registrerad förening. År 2002 var antalet registrerade föreningar 119 162. Till föreningsregistret inkom anmälningar om grundande av förening, ändring av stadgar, ändring av namntecknare eller upplösning sammanlagt 19 755 stycken. 141 stycken ansökningar om förhandsgranskning inkom. Antalet gjorda beslut var 20 945. Sammanlagt registrerades det 2 699 nya föreningar. Den genomsnittliga behandlingstiden för grundanmälningar var 2 månader, och därigenom uppfyllde föreningsregistret det mål för behandlingstiden som riksdagen hade uppställt. Den genomsnittliga behandlingstiden för övriga anmälningar var 4,2 månader. Ändringar av namntecknare behandlades dock i realtid. Föreningarna fungerar på alla sektorer i vårt samhälle, till exempel enligt följande uppdelning enligt verksamhetsområde: Partipolitiska föreningar 20,1 % Föreningar som hänför sig till yrke eller näring 29,5 % Föreningar inom socialsektorn 16,3 % Föreningar inom kultursektorn 7,5 % Föreningar inom motions-, ungdomsoch fritidsverksamhet 24,7 % Religiösa och övriga livsåskådningsinriktade föreningar 2,1 % Föreningar som hänför sig till försvaret och fredsarbete 1,9 % Internationella organisationer och vänskapsföreningar 1,5 % Övriga föreningar 2,6 % Klassificeringen av föreningar som utvecklades i samarbete med Jyväskylä universitet togs i bruk år 2001. Klassificeringen av föreningar enligt verksamhetsområde har fortsatt under berättelseåret. Klassificeringen har betjänat både forskare och informationstjänsten. De elektroniska tjänsterna utvidgades Vid sidan av de elektroniska tjänsterna, KATKA-YREKA, CD-YREKA, Föreningsnätet, NätYREKA och WAP-YREKA som togs i bruk tidigare, har man öppnat en ny tjänst som heter Föreningsadresser. Tjänsten är tillgänglig på PRS:s webbplats och kan användas av de kunder som har en KATKA/YREKA-användarkod. Tjänsten gör det möjligt att söka föreningarnas adresser och ladda ner dem på ens egen dator. Tjänsten baserar sig på kundernas önskan om att snabbt och förmånligt få föreningarnas adressinformation till eget bruk. Föreningsadresserna uppdateras åtminstone en gång varje arbetsdag. Föreningsregistrets viktigaste och populäraste elektroniska tjänster är Föreningsnätet, NätYREKA och Föreningsadresser. De är tillgängliga för kunderna på Internet dygnet runt, och man behöver ingen fast förbindelse för att använda dem. Föreningsnätet allt mer populärt I Föreningsnätet gjordes över 247 000 sökningar år 2002. Föreningsnätet är ett mycket brukbart redskap såväl för föreningarnas egna medlemmar och avtalsparter som för förbunden och centralorganisationer för att skaffa information om föreningar. Delegationen för föreningsärenden Delegationen för föreningsärenden som grundades för åtta år sedan är en viktig länk mellan enheten för föreningsregisterärenden och dess intressentgrupper. Den sammanträder regelbundet för att bl.a. diskutera och överväga aktuella lagstiftnings- 20

ärenden och andra ärenden som är viktiga för föreningar. Delegationen omfattar representanter för de sex största partierna i landet, för alla centralorganisationer samt för handel, jordbruk, företag och idrott. Medlemmarna i delegationen för föreningsärenden år 2002 Kontaktchef Kerstin Ekman, Finlands Idrott rf Fackföreningssekreterare Esko Grekelä, Vänsterförbundet rp Partisekreterare Berth Sundström, Svenska Folkpartiet i Finland rp Förhandlingschef Rauno Lindahl, Palvelutyönantajat rf Partisekreterare Eero Lankia, Centern i Finland rp Ordförande Mikko Mäenpää, FTFC rf och som suppleant direktör Matti Hynynen Ordförande Risto Piekka, AKAVA rf och som suppleant organisationschef Jarmo Nurmio Medarbetare Katariina Poskiparta, Gröna Förbundet rp Juridiska ombudet Hannu Rautiainen, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund rf Organisationschef Pertti T. Hyvönen, FFC rf Organisationschef Matti Kankare, Samlingspartiet rp Organisationschef Jyrki Wallin, MTK rf Direktör Rauno Vanhanen, Företagarna i Finland rf Direktör för den politiska avdelningen Vesa Mauriala, Finlands Socialdemokratiska Parti rp Verkställande direktör Guy Wires, Handelns Centralförbund rf Ordförande för delegationen är generaldirektör Martti Enäjärvi, vice ordförande föreningsregisterdirektör Kalevi Sadeluoto och sekreterare biträdande direktör Kari- Pekka Helminen, samt övriga medlemmar överdirektör Olli Koikkalainen och kommunikationsdirektör Leo Lehdistö. Delegationens möten under år 2002 29.1.2002. Justitieminister Johannes Koskinen Föreningsverksamhetens möjligheter i informationsnäten 14.5.2002. Ordförande Esa Härmälä, MTK rf EU:s utvidgning - MTK- organisationspolitiskt påverkande 10.9.2002. Partisekreterare Heikki A. Ollila, Samlingspartiet rp, Partisekreterare Eero Lankia, Centern i Finland rp och Partisekreterare Eero Heinäluoma, Finlands Socialdemokratiska Parti rp presenterade ärenden som borde ingå i det kommande regeringsprogrammet för år 2003 29.11.2002. Kommissarie Erkki Liikanen Hur förändras organisationsverksamheten och politiskt påverkande i samband med EU:s utvidgning 21

MARKNADSFÖRINGS- OCH AFFÄRSVERKSAMHETSENHETEN Förnyad webbplats Patent- och registerstyrelsens förnyade webbplats (www.prh.fi./sv.html) togs i bruk i oktober. Webbplatsens innehåll kompletterades att motsvara Patent- och registerstyrelsens omfattande verksamhetsområde. Den nya layouten och de tekniska förbättringarna skall göra det lättare att hitta information på webbplatsen. De fi nsk- och svenskspråkiga sidorna har identiskt innehåll, medan den engelskspråkiga versionen har redigerats i en mer kortfattad form. Patent- och registerstyrelsen har genomfört den nya webbplatsen i samarbete med Ch5 Finland Oy (teknisk och grafi sk planering) och Precis Oy (grafi sk planering). Patent- och registerstyrelsen upprätthåller platsen själv. Webbplatsen år 2002 877 824 besök 26 014 besök på den svenskspråkiga webbplatsen 36 415 besök på den engelskspråkiga webbplatsen Marknadsförings- och affärsverksamhetsenheten utvecklar och marknadsför de företagstjänster vid Patent- och registerstyrelsen som genomförs på företagsekonomiska grunder. Utvecklingen av tjänsterna sker i nära samarbete med ämbetsverkets kundservice-, rådgivnings- och linjeenheter. Marknadsförings- och affärsverksamhetsenhetens huvudpunkt är att genom olika kanaler erbjuda kunderna och intressentgrupperna företags- och sammanslutningsinformation och den industrirättsliga information som PRS uppehåller och administrerar; vidare kan denna information utnyttjas inom forskning och produktutveckling samt i övrigt beslutsfattande. Gransknings- och informationstjänsterna Som gransknings- och informationstjänsternas informationsförråd fungerar offentlig företags- och föreningsinformation i Finland, gällande varumärkes- och mönsterinformation i Finland och tekniska lösningar i form av patentpublikationer över hela världen. Marknadsförings- och affärsverksamhetsenhetens viktigaste samarbetspartners är TE-centralerna där uppfinningsombudsmännen fungerar som experter på Patentoch registerstyrelsens gransknings- och informationstjänster. I samarbete med TE-centralerna har man också utvecklat en nationell tjänstemodell, TuoteStart för produktutveckling. TuoteStart kombinerar PRS:s granskningstjänster i tillämpliga delar. Till kundernas förfogande finns en helhetstjänst som sammanbinder regional expertis, finansiering för projektets inledningsfas, teknik- och nyhetsevaluering samt nätverksbildning. Under berättelseåret har en produktutvecklingsprocess påbörjats, vars mål är att av gransknings- och informationstjänsterna producera en ny produktgeneration som baserar sig på elektroniska tjänster. Kursverksamheten Marknadsförings- och affärsverksamhetsenheten har fått bra feedback på sina grundkurser i bolagsrätt och industriell äganderätt som är öppna för alla. Enligt feedbacken ger kurserna utomordentligt nyttiga grundkunskaper. För experter ordnas specialkurser som ger fördjupade kunskaper i specialfrågor. Specialkurserna är avsedda för fackmän i ombudsbyråer och i företag, samt för personer som ansvarar för produktutvecklingen, lagfrågor och ekonomi inom företagen. Under berättelseåret lanserades webbundervisningsmaterialet De industriella rättigheterna som företagets resurs som är avsett för högskole- och yrkeshögskolestuderande. Undervisningsmaterialet ger studerandena inom affärsekonomi och teknik grundinformation om industriell äganderätt samt om de industrirättsliga skyddsformerna och deras användning i praktiken i Finland och internationellt. Materialet presenterar patentsystemet som konkurrensfaktor för företagen och bekantar studerandena med att utnyttja patentpublikationer i ett företags affärsverksamhet och produktutveckling. I slutet av året hade nästan 600 studerande och andra personer registrerat sig som användare. I oktober arrangerade PRS utbildning för personalen i Estlands patentbibliotek. Utbildningen som ordnades på initiativ av Estlands patentbibliotek skräddarsyddes för de anställda som förmedlar patentinformation till bl.a. estniska företag och andra viktiga målgrupper. Utbildningen baserar sig på PRS:s egen marknadsförings- och utbildningserfarenhet. Utbildningen behandlade bl.a. kund-, regionoch intressentgruppsamarbete, marknadsföringsförfaranden för patent, samt personal- och kundutbildning. Utbildningen hör samman med Estlands projekt Institution Building of Regulatory Bodies under the Supervision of the Ministry of Economic Affairs - Patent Office and Patent Library som finansieras med EU:s Phare-finansiering. Evenemang Patent- och registerstyrelsen deltog under årets lopp i sex olika mässor, och i en av dessa var också Europeiska Patentverket med. På årets mässor koncentrerade sig PRS bl.a. på marknadsföring av nya elektroniska databaser, hur dessa utnyttjas i innovation, beslutsfattande, produktutveckling, granskning och konkurrentbevakning. 22

BESVÄRSNÄMNDEN Besvärsnämnden är ett i anslutning till Patent- och registerstyrelsen fungerande självständigt organ för förvaltningslagskipning, vars verksamhet styrs av lagen och förordningen om behandling av besvärsärenden vid Patent- och registerstyrelsen och av förvaltningsprocesslagen. Besvärsnämnden avgör besvär som gäller Patent- och registerstyrelsens beslut angående beviljat patent, registrerat mönster, kretsmönster för integrerade kretsar, nyttighetsmodell eller varumärke, eller annat slutligt beslut angående ovan nämnda skyddsformer. Besvärsnämnden avgör också besvär som gäller vägrad registrering av anmälan till handelsregistret eller föreningsregistret. Ändring i besvärsnämndens beslut kan sökas hos högsta förvaltningsdomstolen. Besvärsnämnden består av ordförande och två ledamöter. Ordföranden kallar ledamöterna till sammanträde beroende på vad för slags besvärsärende nämnden skall behandla, eftersom besvärsärendena berör olika fackområden som kräver olika expertis. Även internationaliseringen av regel- Dagens teknik har inte befriat informationssökarna från pappershögarna. verket för skydd av industriell äganderätt har lett till att det i en allt större grad vid bedömning av besvärsärenden är viktigt att man känner till innehållet och utvecklingen av de industriella rättsformerna. Nämnden sammanträder 50-60 gånger per år. De besvärsärenden som skall tas upp till behandling vid sammanträdet bereds av besvärsnämndens ordinarie personal som består av två överingenjörer, en byråchef och en föredragande. Dessa bistås av en avdelningssekreterare som sköter besvärsnämndens praktiska rutiner. Statistik över besvärsnämnden från åren 2001 och 2002 (år 2001 inom parentes) Patent Varu- Mönster- Handels- Nyttighets- Förenings- Sammanmärken rätt registret modell registret lagt Inkomna ärenden 39 (34) 110 (170) 2 (18) 2 (-) 4 (14) - (-) 157 (236) Avgjorda ärenden 37 (45) 132 (105) 34 (6) 2 (1) 8 (11) 2 (-) 215 (168) Ändringar i PRS:s beslut 15 (13) 49 (25) 2 (-) 1 (-) 5 (4) - (-) 72 (42) Yttranden till HFD 19 (30) 16 (35) 7 (7) - (1) 7 (2) 2 (-) 51 (75) Förelägganden - (-) - (-) - (-) - (-) 1 (1) - (-) 1 (1) Oavgjorda ärenden vid årets slut 30 (28) 245 (267) 8 (40) 2 (2) 3 (7) 2 (2) 228 (346) 23

24

REGIONSAMARBETET TE-centralerna Under hösten 1998 började PRS utvidgningen av sina tjänster till hela Finland genom samarbete med TE-centralerna; detta har, nu när samarbetet har etablerats, visat sin funktionsduglighet och nödvändighet. Samarbetets grundidé att centralisera verksamheten och minska byråkratin för medborgare, företagare och sammanslutningar har lyckats. Av feedbacken att bedöma har också kunderna ställt sig positiva till denna idé och anser den vara viktig. TE-centralernas kunder känner mycket väl till PRS:s tjänster som fungerar enligt samserviceprincipen. Samarbetet tjänstemännen emellan har fortsatt entusiastiskt och i nyskapande anda, vilket också torde vara grunden för detta samarbete, som har visat sig vara framgångsrikt i alla avseenden. Också handels- och industriministeriet har upplevt samarbetet mellan TE-centralerna och Patent- och registerstyrelsen som ett positivt fenomen. Uppfinningsombuden inledde sitt arbete vid TE-centralerna år 2000 enligt samarbetsavtalet mellan PRS och Uppfinningsstiftelsen. Uppfinningsombuden har en betydande roll när de förmedlar patentinformation och gör det fortfarande rätt så okända patentinformationssystemet bekant för allmänheten. Detta har varit utgångspunkten också för de arbetsgrupper som under berättelseåret bl.a. har planerat ett nytt koncept för uppfinningsombuden. En sådan här utvidgning är TuoteStart-tjänsten som är avsedd till stöd för företag och privatpersoner då dessa skall börja produktutveckling och kommersialisera innovationer. Den nya tjänsten är avsedd att starta under år 2003. Då kan vi bestämt konstatera att uppfinningsombuden i TE-centralerna står i nära kontakt med Patent- och registerstyrelsens rådgivningsorganisation! I varje TE-central finns det en avgiftsfri KATKA-YREKA-informationstjänst till kundernas förfogande. Under våren 2003 börjar TE-centralerna också att göra registreringar i företags- och organisationsdatasystemet (FODS), vilket i praktiken innebär att även TE-centralerna kan tilldela företagen FO-nummer. Magistraterna Magistraterna ansvarar fortfarande för alla ärenden inom sina ämbetsdistrikt som gäller bostadsaktiebolagen. Dessutom erbjuder magistraterna också en del av de tjänster som tillhör företags- och sammanslutningslinjen hos PRS. Under år 2003 blir Patent- och registerstyrelsens och magistraternas samarbete tätare, när också magistraterna börjar registrera handelsregisteroch stiftelseregisterärenden i företags- och organisationsdatasystemet. I och med att samarbetet utvidgas kan också magistraterna börja ge nya företag FO-nummer. Uppfi nningsombuden i TE-centralerna TE-central magistrat Inari Lounema, Helsingfors Jouni Hynynen, Jyväskylä Pauli Tervonen, Kajana Lauri Nederström, Kuopio Kirsikka Etuaho, Lahtis Yrjö Ylä-Jussila, Villmanstrand Toivo Venäläinen, St. Michel Juha Elf, Uleåborg Aimo Hakala, Björneborg Jussi Mesimäki, Rovaniemi Raimo Reiman, Kemi Tapani Saarenpää, Seinäjoki Raimo Nurminen, Tammerfors Tapani Järvensivu, Åbo Erkki Pietiläinen, Vasa Ovan: PRS:s personal dricker kaffesurr under hötalko i Sibbo 1942 Nedan: Lunchpaus i Innohusets personalrestaurang Olavi 2002 25

KOMMUNIKATION OCH SAMHÄLLSÄRENDEN Personaltidningen Ikiliikkuja genomgick många förbättringar under året. En ny kopieringsmaskin gjorde det möjligt att sammansätta tidningen i form av ett häfte, och fr.o.m. nummer 8 har tidningen utkommit helt i färg. Under 2002 utkom Ikiliikkuja med 20 nummer som läsarna har tagit bra emot. Patent- och registerstyrelsens kundtidning PRHtieto utkom med sin fjärde årgång, och enligt feedbacken från läsarna är det en både nyttig och omtyckt tidning. Tidningen redigeras helt (utom inledningarna) av den egna personalen, vilket garanterar att artiklarna är sakkunnigt skrivna, innehåller tillförlitliga uppgifter och har hög kunskapsnivå. Att skriva artiklar vid sidan av det egna arbetet tar dock på krafterna, och detta kan utgöra ett hot med tanke på tidningens framtid. Detta är också orsaken till att PRHtieto fortfarande utkommer endast två gånger per år. Under 2001 publicerades i PRHtieto bl.a. följande artiklar: Ny lag om andelslag förbättrar förutsättningarna för andelslagens verksamhet Statsrådet Harri Holkeri: Politisk påverkan och företagsverksamhet inom globaliseringen Gemenskapspatentet öppnar nya möjligheter? Nyttighetsmodellen eller småpatent fyllde 10 år. Generaldirektör Martti Enäjärvi: Den 60-åriga PRS:s framtidsutsikter PRS belönade uppfinnare med flest patent Vad är grundregistren? Finska patent 160 år! Finlands PCT-ärende framskred i WIPO Dispensbestämmelserna i lagen om aktiebolag ändras I Innoskolan har kreativiteten inga gränser Jubileumsåret till ära publicerades en helt reviderad och utökad upplaga av kanslirådet Erkki Wuoris bok Puhallinkone ja senaattorit som presenterar dem som undertecknade de första patentbreven och ger en inblick i deras miljö. Utställningarna i Innogalleriet år 2002 var populära Uppfinnare Pertti Pasanen och andra innovatörer ända till 21.3.2002 Utställningen visade samlat under samma tak de viktigaste innovationerna av den mångbegåvade Spede Pasanen, som avled strax innan utställningen öppnades. I anslutning till utställningen presenterades också vinnarna av INNOFINLAND 2001 samt Finska Uppfinnarnas Centralförbund och Uppfinningsstiftelsen som båda fyllde 30 år. Allt under kontroll! 15.5-15.10.2002 Utställningen bjöd på en mångsidig presentation av det första finska patentet från år 1842. I och med år 1942, då Patentoch registerstyrelsen grundades, leddes besökarna till fortsättningskriget och ett skyddsrum där bl.a. Aimo Lahtis legendariska Suomi-maskingevär visades. Utställningen presenterade även tre finländska fenomen vars historia och nutid flätas samman: Fiskars, Jenny och Antti Wihuris fond och vårt ämbetsverk vars uppgift är att skydda och främja den tekniska och ekonomiska utvecklingen samt samfundsverksamheten - det 60-åriga PRS. Den Innovative Aalto 18.11.2002- Alvar Aalto är en av den finska arkitekturens stormän, men hans patent och uppfinningar har ändå förblivit okända. För första gången ställdes de offentligt fram i en och samma utställning Den Innovative Aalto. Utställningen visade Aaltos sju patent och även möbler och lampmodeller som utnyttjar dessa uppfinningar. Av de patent som beviljades mellan åren 1934-65 gällde de viktigaste patenten träböjningsförfaranden. 26

Republikens president Tarja Halonen och INNOINT-belönad Petri Niinisalo President Halonen och utskottsrådet Pentti Arajärvi tillsammans med INNOFINLAND-belönade Susanna och Arto Maaranen från Aurinkolehto Oy Total Cello Ensemble Utskottsrådet Pentti Arajärvi och INNOSKOLA-belönade Henri Flinkman INNOFINLAND 2002 Redan det nionde INNOFINLAND-året! Syftet med INNOFINLAND är att på ett handbegripligt sätt och genom att ständigt förnya sig främja kreativitet, kunnande, företagsamhet och samarbete i Finland så att möjligheterna till ökat välstånd i hela landet förbättras. I detta syfte utdelas republikens presidents årliga INNOFINLAND-pris samt de regionala INNOFINLAND-prisen, och den riksomfattande INNODAGEN firas och det anordnas regionala evenemang. INNOINT, innovationstävlingen för beväringar, var nu för fjärde gången en del av projektet. INNOSKOLA-idéjakten för skolbarn genomfördes i samarbete med Utbildningsstyrelsen och Alvar Aaltomuseet i Jyväskylä. Republikens president Tarja Halonen delade nu ut republikens presidents pris för tredje gången. På basis av tävlingsjuryernas grundläggande arbete delade presidenten ut fem sinsemellan likvärdiga INNOFINLAND-pris. Arvo-Tec Oy, Huutokoski, fiskodling i ett cirkulationsvattensystem Codetoys Oy, Esbo, Wipex-tjänsteplattform Liekki Oy, Lojo, nanopartikelbesprutningsförfarande Aurinkolehto Oy, Tohmajärvi, innovation om björksavens produktion och hållbarhet Stick Tech Oy, Åbo, fiberförstärkning för tandvården Kommendören för försvarsmakten, amiral Juhani Kaskeala och generaldirektören vid PRS Martti Enäjärvi delade ut prisen i INNOINT-innovationstävlingen enligt följande: 1. pris, undersergeant i reserv Petri Niinisalo 2. pris, underlöjtnant i reserv Niclas Sjöblom 3. pris, undersergeant i reserv Harto Pönkä 4. pris, jägare i reserv Janne Kohvakka Hedersomnämnande: gardesjägare i reserv Antti Kauppinen I INNOSKOLA idéjakten för skolbarn deltog elever i klasserna 1 och 2 i grundskolorna och elever i klass 1 i gymnasierna i Jyväskyläområdet. Uppgiften var att tänka ut idéer för en uppfinning som ännu inte har uppfunnits. Prisen delades ut av republikens president Tarja Halonen och utskottsrådet Pentti Arajärvi. Grundskolorna 1. pris, Henri Flinkman, Pohjanlammen koulu, dubbelt övergångsställe Delat 2. pris, Juho Johansson Toivakan ala-aste, giftighetsdetektor för svampar Delat 2. Pris, Laura Jäntti, Muuratsalon koulu, nyckelhjälm för cyklister Gymnasierna 1. pris, Leena-Kaisa Kammonen, Palokan lukio, smulfritt bord 2. pris, Joonas Härmä och Tuomas Korpela, Palokan lukio, duschwarmer Hedersomnämnande: Muuratsalon koulu, aktivt deltagande och föredömlig förberedning Juryerna som leddes av TE-centralerna delade ut 42 regionala INNOFINLANDpris och 16 hedersomnämnanden. Regionala evenemang arrangerades på 17 orter. Närmare information om regionala och andra INNOFINLAND-pristagare och om INNOFINLAND-tävlingen år 2003 med temat Hållbar utveckling genom innovationer : www.innosuomi.fi. 27

INTERNATIONELLT SAMARBETE Patent- och registerstyrelsens internationella samarbetspartners är Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO), Europeiska patentorganisationen (EPO) och EU:s Harmoniseringsbyrå på den inre marknaden för varumärken och mönster, (OHIM). Samarbetet med myndigheterna för industriell äganderätt i Sverige, Danmark, Norge, Island och Estland har traditionellt varit aktivt. Under den senaste tiden har också samarbetet med länderna på Östersjöområdet blivit allt tätare. WIPO Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten, World Intellectual Property Organization är en specialorganisation inom FN. WIPO har grundats för att främja skyddet för den intellektuella äganderätten. Till WIPO:s uppgifter hör också att administrera de internationella avtal som gäller den intellektuella äganderätten. Representanter från Patent- och registerstyrelsen deltog under berättelseåret i flera sakkunnigsammanträden inom den industriella äganderättens olika områden inom WIPO. Finlands PCT-ärende avancerade WIPO:s generalförsamling arrangerades i september 2002. Finlands delegation leddes av Patent- och registerstyrelsens generaldirektör Martti Enäjärvi. I samband med generalförsamlingen höll också PCTunionens tekniska utskott ett möte där PRS:s ansökan om rätten att fungera som Vad då för PCT? Patent Cooperation Treaty är ett samarbetsavtal som centraliserar granskningen av internationella patentansökningar till några enstaka patentverk. Det är en fördel för sökanden att patentansökningen kan påbörjas i 118 länder med en enda ansökning, på ett språk och t.o.m. under prioritetsårets sista dag, vilket sparar kostnader. Beslutet om i vilka länder patentet behövs kan skjutas upp med 30 månader från den dag då den första ansökningen görs. Resultatet för ansökningsprocessen är dock inte ett internationellt, utan ett nationellt patent, eftersom ansökan måste fullföljas vid de nationella patentverken efter den internationella fasen. en internationell nyhetsgranskningsmyndighet och som en myndighet för internationell förberedande patenterbarhetsprövning enligt patentsamarbetsavtalet (PCT) behandlades. På mötet konstaterades det att PRS har full rätt att ansöka om status som PCT-myndighet och att Patent- och registerstyrelsen har de resurser och kvalifikationer som krävs av en PCT-myndighet. Beslutet torde fås under år 2003. PCT-systemets grundidé är att med en och samma ansökan kunna göra en patentansökan i alla de 118 medlemsländer som har anslutit sig till avtalet. Projektet har fått stöd från alla finska intressegrupper och den finska industrin. PRS förbereder sig för att bli PCT-myndighet Under berättelseåret började patent- och innovationslinjen hos PRS att förbereda sig inför de uppgifter som hör till en PCTmyndighet. Ett program som är avsett att öka yrkeskompetensen hos granskningsingenjörerna blev färdigt och dess förverkligande påbörjas i år. Programmet strävar efter att systematisera utbildningen av granskningsingenjörerna och säkra att deras kunnande är på samma nivå som i de bästa ämbetsverken inom området. Hittills har granskningsingenjörerna orienterats till sina uppgifter i ämbetsverket under ledning av PRS:s äldre granskningsingenjörer, och vidareutbildning har hämtats t.ex. från en lång patentkurs hos Koulutuskeskus Dipoli. PRS deltog i seminarier och kurser WIPO:s världsomfattande seminarium för kreativitet och uppfinningar (Forum on Creativity and Inventions - A Better Future for Humanity in the 21st Century) arrangerades nu för andra gången, den här gången i Peking, Kina. Seminarieserien inleddes för två år sedan i Helsingfors. Generaldirektör Martti Enäjärvi har aktivt deltagit i organiseringen av evenemanget och medverkat i egenskap av talare och ordförande för seminariet. Följande seminarium skall arrangeras år 2004 i Afrika. Generaldirektör Enäjärvi föreläste om industriellt rättsskydd på WIPO:s kurs WIPO Regional Training Course on Intellectual Property for Developing Countries of Asia and the Pacific i Sri Lanka. Avsikten med kursen var att ge grundläggande information om intellektuell äganderätt i fråga om lagstiftning, förvaltning och verkställighet, samt att uppmuntra utvecklingsländer att använda sitt andliga kapital i främjande av den ekonomiska, sociala och teknologiska utvecklingen. Generaldirektör Enäjärvi är ordförande för WIPO:s internationella Budapestunion som administrerar deposition av mikro-organismer. I samband med Unionens 25-årsjubileum arrangerades i Budapest 14-15.10.2002 ett festseminarium som hölls under generaldirektör Enäjärvis ordförandeskap. EPO Europeiska patentverkets (EPO) uppgift är att bevilja europapatent. Efter beviljandet måste sökanden se till att patentet valideras i de länder som har anslutit sig till Europeiska patentavtalet (EPC) enligt sökandens önskan. Europeiska patentverket har utvidgat sig kraftigt under berättelseåret eftersom hela fem nya medlemsstater anslöt sig till EPC-avtalet: Bulgarien, Estland, Slovakien, Slovenien och Tjeckien. Således fanns det 25 medlemsstater i EPO i slutet av berättelseåret och antalet kommer att växa också år 2003. Finland har aktivt deltagit i Europeiska patentverkets verksamhet. Generaldirektör Martti Enäjärvi och linjedirektör Pekka Launis har deltagit i förvaltningsrådets möten som leder EPO:s verksamhet. Patentverkets representanter har under berättelseåret också deltagit i arbetet i olika arbetsgrupper under förvaltningsrådet. Under berättelseåret har också den av EPO inrättade arbetsgruppen vars uppgift är att utarbeta ett utkast om Fakultativt protokoll (Optional protocol) som skall sammanslutas med EPC fortsatt sitt arbete. Avsikten med protokollet är att skapa ett enhetligt rättssystem och en därtill hörande besvärsdomstol. Arbetet är i stora drag färdigt, men förslagen bearbetas ytterligare under år 2003. Gemenskapspatent och gemenskapsvarumärke i EU Komissionen gav redan på sommaren 2000 sitt förslag till förordning om gemenskapspatentet. Diskussionen i kommissionens arbetsgrupp för immaterialrätten var livlig och den har också fortsatt under berättelseåret. I början av året koncentrerade sig diskussionen enbart på språkfrågor och systemets kostnader. I augusti publicerade kommissionen en beredningshandling 28

om den domstol som var planerad för gemenskapspatentet, vilket förde diskussionens tyngdpunkt till frågan om domstolen. I februari gav EU-kommission sitt förslag till direktiv för patentering av datorrelaterade uppfinningar. Med direktivförslaget vill EU harmonisera medlemsländernas patentlagar med tanke på hur man skall ställa sig till patentansökningar som gäller uppfinningar som omfattar datorprogram, vad som krävs av dessa, hurdana krav som är godtagbara o.s.v. I dag varierar lagarna och tolkningen av dessa i unionens länder. En del av patentverken följer Europeiska patentverkets lagtolkning, en del gör det inte. EU:s harmoniseringsbyrå på den inre marknaden för varumärken och mönster, (OHIM) med sitt huvudsäte i Alicante, Spanien registrerar gemenskapsvarumärken. Patent- och registerstyrelsen deltog också aktivt i OHIM:s verksamhet. Generaldirektör Martti Enäjärvi och linjedirektör Sirkka-Liisa Lahtinen deltog i förvaltningsrådets och budjetkommitténs arbete. Dessutom har PRS:s representanter deltagit i möten mellan OHIM:s och de nationella ämbetsverkens experter. Ny förordning om gemenskapsformgivning Förordningen om gemenskapsformgivning trädde i kraft 6.3.2002. Efter att verkställighetsförordningen och betalningsförordningen i anslutning till denna blev färdiga, fattade OHIM ett beslut om att påbörja registreringsverksamheten för gemenskapsformgivningarnas del. Enligt beslutet tas ansökningar emot i OHIM från och med början av år 2003, men den egentliga registreringsverksamheten börjar 1.4.2003. Förordningen om gemenskapsformgivning möjliggör att man med en ansökan kan få en registrerad formgivning som ger ensamrätt i hela unionen. Därtill kan man på basis av förordningen från och med 6.3.2003 åberopa skydd för en oregistrerad formgivning som ger ett kortvarigt och mer begränsat skydd än en registrerad formgivning. I början av 2003 kom man överens om de politiska grunder som gemenskapspatentet kommer att byggas på. Handelsregistrets EBR European Business Register (EBR) har kommit till som resultat av ett EU-finansierat projekt. Det är en datatjänst i anslutning till handelsregistret som är gemensam för europeiska länder och som på kundens eget språk levererar officiell och pålitlig registerinformation direkt från det nationella registret i vart och ett av dessa länder. EBR-tjänsten omfattar i dag Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Norge, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike. Inom den närmaste framtiden skall Estland, Irland och Spanien ansluta sig till projektet. Målet är att tjänsten skulle täcka samtliga länder inom Europeiska Unionen och det europeiska ekonomiska området. EBR:s årsmöte hölls i Patentoch registerstyrelsen 25.4-26.4. Mötet arrangerades för första gången i Finland, och för många mötesdeltagare var det också första visiten i Finland. Allt som allt deltog 22 representanter från 12 europeiska länder. EBR-datatjänsten utvecklas EU finansierar tre olika EBR-projekt, och Patent- och registerstyrelsen deltar i samtliga dessa. Avsikten med projekten är att utveckla datatjänstprodukter och att i allt större utsträckning utnyttja officiell registerinformation i näringslivet. Nordiskt samarbete Vid sidan av det övriga internationella samarbetet som växer, har också det nordiska samarbetet varit livligt. Direktörerna för Norges, Sveriges, Danmarks och Finlands handelsregister höll den här gången det årliga mötet i Helsingfors. Centrala ämnen på mötet var ärenden som ansluter sig till datasystem och uppgradering av dessa, samt aktuella 29 WIPO:s andra världsomfattande seminarium för kreativitet och uppfi nningar (Forum on Creativity and Inventions A Better Future for Humanity in the 21st Century) arrangerades 23 25.5.2002 i Peking, Kina lagstiftningsfrågor. Den nordiska varumärkesarbetsgruppen sammanträdde två gånger, i Reykjavik och i Oslo. Den nordiska mönsterrättsarbetsgruppen höll sitt möte i Helsingfors och dessutom deltog vår representant i ett motsvarande möte i Oslo i oktober. Mötena handlade till stor del om förberedningen av lagstiftningen, men också många ärenden om koordination behandlades. Samarbetet mellan de nordiska och baltiska länderna Det nordiskt-baltiska generaldirektörsmötet anordnades nu för tredje gången. Värdland för det årliga mötet var den här gången Norge. Mötena som inleddes på Finlands initiativ är ett viktigt forum med tanke på bl.a. det europeiska samarbetet som utvidgar sig speciellt inom ramen för det Europeiska patentverket.

INTÄKTS- OCH KOSTNADSKALKYL (tusen euro) 1.1.2002-31.12.2002 1.1.2001-31.12.2001 INTÄKTER AV VERKSAMHET Intäkter av avgiftsbelagd verksamhet 31.950,2 30.209,4 Hyror och serviceintäkter 21,1 22,5 Övriga intäkter av verksamheten 349,6 32.320,9 271,7 30.503,6 KOSTNADER AV VERKSAMHET Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden 675,3 713,9 Personalkostnader 18.361,2 16.988,7 Hyror 3.840,4 3,759,6 Inköp av tjänster 6.927,0 6.557,6 Övriga kostnader 492,1 449,8 Tillverkning för eget bruk (-) -79,5-130,4 - Avskrivningar 3.389,0 3.701,8 Inre kostnader 1,8 33.607,3 8,1 32.049,1 ÅTERSTOD I -1.286,4-1.545,5 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Finansiella intäkter 0,1 0,1 Finansiella kostnader 0,1 0,0 0,0 0,1 EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Extraordinära kostnader -19,1-19,1-11,3-11,3 ÅTERSTOD II -1.305,5-1.556,7 INTÄKTER OCH KOSTNADER AV SKATTER OCH OBLIGATORISKA AVGIFTER Uppburna mervärdesskatter 266,0 204,9 Betalda mervärdesskatter -2.420,0-2.154,0-2.403,5-2.198,6 RÄKENSKAPSPERIODENS KOSTNADSÅTERSTOD -3.459,5-3.755,3 30

BALANSRÄKNING (tusen euro) AKTIVA 31.12.2002 31.12.2001 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR Immateriella tillgångar Forsknings- och utvecklingsutgifter 5.155,6 6.091,4 Immateriella rättigheter 406,0 508,0 Övriga utgifter med lång verkningstid 331,0 511,1 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 1.110,3 7.002,9 716,0 7.826,5 Materiella tillgångar Maskiner och anordningar 1.637,3 1.682,3 Inventarier 470,4 590,5 Övriga materiella tillgångar 137,4 2.245,1 136,1 2.408,9 Värdepapper ingående i anläggningstillgångarna och övriga långfristiga placeringar Värdepapper ingående i anläggningstillgångarna 0,1 0,1 0,1 0,1 OMSÄTTNINGS- OCH FINANISERINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar 349,9 279,4 Resultatregleringar 107,2 16,8 Övriga kortfristiga fordringar 132,0 138,2 Förskottsbetalningar 1,1 590,2 0,0 434,4 Kassa, banktillgodohavanden och andra finansieringsmedel Kassakonton 4,0 4,0 4,3 4,3 AKTIVA SAMMANLAGT 9.842,3 10.674,2 PASSIVA EGET KAPITAL Statens kapital Statens kapital 1.1.1998 3.376,2 3.376,2 Förändring i kapitalet från tidigare räkenskapsperioder 2.450,5 3.146,1 Kapitalöverföringar 1.267,8 3.059,7 Räkenskapsperiodens kostnadsåterstod -3.459,5 3.635,0-3.755,3 5.826,7 FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristigt Erhållna förskott 102,6 67,8 Leverantörsskulder 1.582,1 1.275,7 Avräkningar mellan räkenskapsverken 473,8 372,6 Poster som skall redovisas vidare 1.418,0 792,3 Resultatregleringar 2.630,2 2.338,1 Övriga kortfristiga skulder 0,6 6.207,3 1,0 4.847,5 PASSIVA SAMMANLAGT 9.842,3 10.674,2 31

KOMMENTARER TILL BOKSLUTET Intäkts- och kostnadskalkyl 1.1. - 31.12.2002 Intäkterna i intäkts- och kostnadskalkylen var sammanlagt 32,3 milj. euro. Intäkterna omfattar 32,0 milj. euro intäkter av egentlig verksamhet, 0,3 milj. euro av små hyres- och serviceintäkter samt av övrig verksamhet. Intäkterna ökade från förra året med 1,8 milj. euro, d.v.s. 5,9 %. Totalkostnaderna för verksamheten i intäkts- och kostnadskalkylen ökade med 5 % och var under berättelseåret sammanlagt 33,6 milj. euro. Personalkostnaderna utgjorde den största utgiftsposten med 18,4 milj. euro och de täckte 55 % av alla kostnader. Personalkostnader inom ITutvecklingsprojekt för eget bruk aktiverades 0,1 milj. euro, vilket syns i intäkts- och kostnadskalkylen som en egen utgiftspost. För inköp av tjänster användes 6,9 milj. euro och för hyror 3,8 milj. euro. Avskrivningar av aktiverade anläggningstillgångar bokfördes under berättelseåret sammanlagt 3,4 milj. euro. Totalkostnaderna ökade jämfört med föregående år med 1,6 milj. euro. Ökningen var störst för personalkostnader 1,4 milj. euro och för inköpta tjänster 0,4 milj. euro. Hyrorna och de övriga utgiftsposterna höll sig ungefär på samma nivå som förra året. Avskrivningar minskade från det föregående året, likaså gjorde ämnen och materialen. Återstod I var negativ 1,3 milj. euro. Intäkter av och kostnader för skatter och obligatoriska avgifter bestod av uppburna och betalda mervärdesskatter för sammanlagt 2,2 milj. euro netto. Kostnadsåterstoden under räkenskapsperioden var negativ 3,5 milj. euro. Balansräkningen 31.12.2002 Balansomslutningen den 31 december 2002 var 9,8 milj. euro. Balansräkningen består närmast av aktiverade utvecklingsdelposter för PRS:s register, samt av IT-anordningar som har att göra med registren. Restvärdet av anläggningstillgångar och andra långfristiga placeringar på den aktiva sidan av balansräkningen var totalt 9,2 milj. euro. Anläggningstillgångarna består till största delen av immateriella tillgångar 7,0 milj. euro, som omfattar tjänster från externa sakkunniga för utveckling av ADB-systemen och den egna personalens arbetsinsats, sammanlagt 5,2 milj. euro. Andra delposter var pågående utvecklingsprojekt sammanlagt 1,1 milj. euro, utgifter med lång verkningstid (renoveringar m.m.) 0,3 milj. euro och immateriella rättigheter (IT-program) 0,4 milj. euro. Till de materiella tillgångarna hör maskiner och anordningar 1,6 milj. euro, inventarier 0,5 milj. euro samt övriga materiella tillgångar 0,1 milj. euro. Investeringarna i anläggningstillgångar var under det gångna året totalt 2,3 milj. euro. Till omsättnings- och finansieringstillgångarna hör kortfristiga fordringar och kassareserv, vilka sammanlagt är 0,6 milj. euro. Till den passiva delen av balansräkningen hör statens eget kapital som för PRS:s del är sammanlagt 3,6 milj. euro och kortfristiga skulder, sammanlagt 6,2 milj. euro. Patent- och registerstyrelsens eget kapital är positivt i balansräkningen, vilket är ovanligt i statsförvaltningen. 32

RESULTATÖVERSIKT 2002 Det totala antalet ansökningar och anmälningar av olika slag steg till 291 000, vilket innebär en ökning på 2 % från föregående år. I boksluts- och stiftelseärenden ökade efterfrågan med 3,4 % och i handelsregisterärenden med 1,8 % från året innan. Antalet besvär till besvärsnämnden var däremot 34 % mindre än år 2001. Produktiviteten Den genomsnittliga arbetsproduktiviteten vid Patent- och registerstyrelsens resultatenheter ökade med 4,4 % under år 2002. Detta överskred tydligt både det i statsbudgeten uppsatta målet som var en ökning på 1,0 % och PRS:s eget mål, en ökning på 2,6 % som hade ställts för att gottgöra förra årets svacka i produktiviteten. I ett längre perspektiv har Patent- och registerstyrelsens produktivitet tydligt legat över den nivå som hade satts upp som mål. Sedan år 1988 har Patent- och registerstyrelsens produktivitet ökat med 88 %. Den positiva utvecklingen har mest påverkats av resultatstyrning, produktivitetsmätningar, förbättrade processer och kontinuerliga satsningar på ADB-systemen och personalen. Handläggningstiderna I handelsregisterärendena förkortades den genomsnittliga handläggningstiden av ansökningar till en halv månad. Nya anmälningar till föreningsregistret handläggs i genomsnitt på mindre än två månader, vilket står i linje med det mål som riksdagens ekonomiutskott hade ställt i sitt betänkande (9/1998 rd). I varumärkesärendena förkortades handläggningstiderna i fråga om både nationella och internationella ansökningar där Finland har designerats. Vid de övriga enheterna bibehölls handläggningstiderna på oförändrad nivå. Lönsamheten Patent- och registerstyrelsens enhetskostnader sjönk med 1,2 %. Det för 2002 uppsatta lönsamhetsmålet uppnåddes, eftersom enligt budgeten fick enhetskostnaderna öka med högst 3,5 %. De reella enhetskostnaderna sjönk med 4,4 %. Resultatlönerna Den goda produktiviteten och kundernas positiva bedömning av Patent- och registerstyrelsens service gjorde det möjligt att betala resultatlön på basis av både produktivitet och servicenivå. 200 180 160 140 120 100 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Utveckling av PRS:s produktivitet och uppställda mål 2002-88 -89-90 -91-92 -93-94 -95-96 -97-98 -99-00 -01-02 (1988=100) Utfall Mål Handläggningstiderna från år 1988 0-88 -89-90 -91-92 -93-94 -95-96 -97-98 -99-00 -01-02 indeksi index (1988=100) Kotimaiset Inhemska patentansökningar patenttihakemukset Yhdistysrekisteri-ilmoitukset Anmälningar till föreningsregistret Tavaramerkkihakemukset Varumärkesansökningar Kaupparekisteri-ilmoitukset Handelsregisteranmälningar 33

Ovan: PRS evakuerades till Södra Österbotten, till en gammal hattfabrik i Kurikka i mars 1944. Nedan: I Kampen, invid Innohuset började Finlands största byggnadsentreprenad hösten 2002. SERVICENIVÅN 2002 Under berättelseåret gjorde PRS en undersökning om kundtillfredsställelsen för att ta reda på hurdan servicenivån är och hur den har ändrat sig. Undersökningen genomfördes i stort sett med egna krafter med hjälp av BayesIT:s Bayminer-programvara som är avsedd för interaktiv rapportering. Kundernas svar mottogs i lämpliga delar genom Internetförfrågningar. Undersökningen gjordes så att resultaten kan jämföras med motsvarande förfrågningar från 1994 och 1997, och till viss del också med intervjuresultatet från 1987. Förfrågan besvarades av totalt 661 kunder. Tillfredställelsen för PRS:s tjänster har blivit större i alla enheter jämfört med den föregående förfrågningen från år 1997. PatRek-kundtjänsten med betyget 9,1 är särskilt värt att nämnas. Förutom skolbetyget gav kunderna också ris och ros för Patent- och registerstyrelsens tjänster. Svar från kundundersökningen 2002: Jag hoppas att den elektroniska kommunikationen utvecklar sig. Har förbättrat sig berömligt under åren. Onödig byråkrati har minskats. Tjänsten är snabbare än vad jag trodde. Behandlingstiderna är allt för långa. Jag väntar på den elektroniska kommunikationen. Då tror jag att behandlingen kan ske i realtid. Keep up the good work! Utmärkt myndighetsbetjäning jämfört med många andra. Trevligt att sköta sina ärenden. Jag hoppas på snabbare behandling. Till min glädje kan jag konstatera att det sker kontinuerlig utveckling och att den tsartida byråkratin minskar. Rätt riktning! Leveranstiderna tillräckligt snabba, kanske ännu lite mera smidighet. Utgående från ovan nämnda kommentarer kan man konstatera att tjänsterna har utvecklat sig, men det finns ännu utmaningar för de kommande åren. Föreningsregistret Företags- och sammanslutningslinjen Mönsterrätt Varumärke Patent- och innovationslinjen PRS:s kunder har följande färdigheter för identifikationsbaserad elektronisk kommunikation 0 20 40 60 80 100 % Tillfredsställelsen med tjänsterna 4 5 6 7 8 9 Handelsregister Företagsinteckningar Patent Nyttighetsmodeller Varumärke Mönsterrätt Föreningsärenden Bibliotek PatRek PRS 10 vitsord Har redan Tänker skaffa i den närmaste framtiden Tänker skaffa senare Tänker också i fortsättningen använda traditionella metoder Inget svar 1987 1994 1997 2002 Mål 2002 34