ÖSTERLENGYMNASIET 1(8) KVALITETSREDOVISNING LÅ 2007/2008 Österlengymnasiet är en gymnasieskola belägen i Simrishamns tätort. Läsåret 2007/2008 fanns 589 elever och personalen uppgick till 79, varav 69 lärare motsvarande 56 heltidstjänster. Vi arbetar för att vara: En trygg skola med respekt för alla som arbetar där, såväl elever som personal. En skola dit föräldrar vill skicka sina barn i förvissningen att de får möjlighet att skaffa sig en gedigen gymnasieutbildning. En skola med goda möjligheter för eleverna att göra val inom olika intresseområden. En skola med ett gott studieklimat och god arbetsmiljö som ger grund för goda studieresultat. En skola där eleverna kan få extra stöd och hjälp för att klara studierna när det så behövs. I Österlengymnasiets lokaler bedrivs även gymnasiesärskola och SFI-undervisning, den sistnämnda under annat huvudmannaskap. Sammanfattning av kvalitetsredovisning lå 2007/08 Den tid kvalitetsredovisningen omfattar har till det yttre präglats av ekonomisk obalans med neddragningar av personal som följd, något som även påverkat skolans inre arbete med bl.a. kvalitetsarbetet. Ett effektivt kvalitetsarbete kräver struktur, delaktighet och en tydlig organisation, något som Österlengymnasiet måste utveckla. Resultaten i kvalitetsredovisningen bygger i alltför hög grad på extern information och alltför sällan på egen erfarenhet, dokumentation och analys. För att få en bild av elevernas utveckling måste alla elever ges möjlighet att komma till tals. Utvärderingar av kurser, program, aktiviteter, studiebesök, arbetsmiljö, APU etc måste ges större utrymme i kvalitetsarbetet. Dialogen med eleverna i klassråd och elevråd behöver utvecklas och återkopplingen förbättras. De resultat som presenteras i kvalitetsredovisningen lå 2007/2008, skiljer sig mycket lite från tidigare års resultat. Verksamheten håller hög kvalitet, men där finns förbättringsområden. Samarbetet mellan lärarna behöver utvecklas, liksom elevernas möjligheter att påverka verksamheten.
Beskrivning av verksamheten 2(8) På Österlengymnasiet finns följande gymnasieprogram och inriktningar: Program Barn- och fritidsprogrammet Elprogrammet Estetiska programmet Handels- och administrationsprogrammet Inriktningar Pedagogisk och social verksamhet Fritid Elteknik Bild och formgivning Handel och service Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Individuella programmet Restaurang- och måltidsservice IV IVIK Aspergergrupp Lärlingsutbildning Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Specialutformat estetiskt program Specialutformat samhällsvetenskapsprogram Naturvetenskap Miljö Ma/Da Ekonomi Samhällsvetenskap Språk Kultur Musikal Beteendevetenskap Teknikprogrammet
Elever 3(8) Elevantal inom respektive utbildning per 2008-04-15 Program Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Barn- och fritidsprogrammet 31 8 14 53 Elprogrammet 15 14 8 37 Estetiska programmet 10 - - 15 Handels- och administrationsprogr 20 19 14 53 Hotell- och restaurangprogrammet 20 12 17 49 Individuella programmet 45 14 6 65 Lärlingsutbildning 10 4-14 Naturvetenskapsprogrammet 14 23 18 55 Samhällsvetenskapsprogrammet 31 32 23 86 Specialutformat estetiskt program 15 16 22 53 Specialutformat program - 4 13 17 Specialutformat samhällsvetenskapspr 16 15 27 58 Teknikprogrammet 13 10 16 39 Summa 240 171 178 589 Av det totala antalet, 589 elever, var 42 elever mantalsskrivna i annan kommun än Simrishamn, fördelade enligt nedan: Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationspr Hotell- och restaurangprogrammet Lärlingsutbildning Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Specialutformat estetiskt program Specialutformat samhällsvetenskapspr 1 elev från annan kommun 4 elever från annan kommun 6 elever från annan kommun 2 elever från annan kommun 3 elever från annan kommun 1 elev från annan kommun 16 elever från annan kommun 2 elever från annan kommun
Normer och värden 4(8) Skolans mål: Så här har vi arbetat: Att aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk och vardaglig handling. Förutsättningen för att nå målet är en ständigt pågående diskussion och uppföljning av våra arbetssätt i verksamheten och hur vi på bästa sätt kan - utveckla elevens förmåga att själv lösa problem - utveckla elevens förmåga att själv styra inlärningen - utveckla elevens förmåga att arbeta i grupp - utveckla elevens självkännedom - skapa beredskap för morgondagens samhälle Vi har inlett ett arbete med att organisera skolan i lärarlag med representation från såväl programgrupper som ämnesgrupper. Detta för att skapa fysiska förutsättningar för diskussion och uppföljning. Vi har genomfört en jämställdhetsdag med film, föreläsningar och praktiska övningar i jämställdhet för såväl elever som lärare. Vi har i möten med elever och personal betonat vikten av att skolans ordningsregler efterlevs, och att alla i skolan förväntas ta ansvar för sitt arbete och visa respekt för varandra. Så här hittade vi resultatet: En enkät ht 2007 med eleverna i åk 2, genomförd av BUNförvaltningen. Resultat: På en skala 0-100, där 100 innebär total överensstämmelse, är resultatet 75 för påståendet Mina lärare samarbetar, vilket är en minskning jämfört med 2006 då resultatet var 79. För påståendet Det är stor variation på arbetssätten under arbetspassen, är resultatet 64. En minskning jämfört med resultatet 2006, som var 67. Påståendet Lärarna bemöter mig på ett positivt sätt, får resultatet 81. En minskning från 2006 då resultatet var 86. Jag känner mig trygg på min skola, får resultatet 89, vilket är detsamma som 2006. För påståendet Det råder en positiv stämning och god sammanhållning i min skola är resultatet 74, jämfört med 75 föregående år.
5(8) På skalan 0-100 är resultatet 69 för påståendet Det råder arbetsro på lektionerna, vilket är en minskning från 2006 års resultat 73. Bedömning av måluppfyllelse: Åtgärder för utveckling: 2007 års resultat skiljer sig inte mycket från föregående års resultat men de små förändringar som skett är försämringar och innebär att vi måste anstränga oss ytterligare i vårt arbete med att nå målet. Det är inte alltid man kan mäta och se resultaten, men genom mer strukturerade utvärderingar av kurser, program, aktivitetsdagar, studiebesök, evenemang, arbetsmiljö, APU, klassråd, elevråd etc skapas en bild av nuläget. Detta skulle också ge förutsättningar att följa utvecklingen hos eleverna från åk 1 till åk 3 på ett sätt som nuvarande enkät begränsad till åk 2 inte ger. Arbetet med likvärdighet ur ett genusperspektiv måste ges större utrymme och även innefatta kompetensutveckling av personalen. Elevers ansvar och inflytande Skolans mål: Så här har vi arbetat: De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier, samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Enligt Gymnasieförordningen 4 kapitlet 5 skall det vid varje gymnasieskola finnas en skolkonferens. Skolkonferensen är ett organ för att behandla vissa frågor som är av stor betydelse för eleverna samt för informationsutbyte, samråd och gemensamma diskussioner mellan rektor, personal och elever. Skolkonferensen bör uppmärksamma frågor om elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet enligt föreskrifter i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Skolkonferensen på Österlengymnasiet har hittills ägt rum en gång per läsår. Protokoll från klassråd, elevråd och elevrådsstyrelsen delges skolledningen och har i förekommande fall resulterat i förändringar av verksamheten, vanligtvis förändringar av schemat eller uppläggning av undervisning. Elever har medverkat vid intervjuer i samband med rekrytering av lärare. Begreppet demokrati har varit ett inslag i undervisningen i exempelvis samhällskunskap.
6(8) Så här hittade vi resultatet: En enkät ht 2007 med eleverna i åk 2, genomförd av BUNförvaltningen. Resultat: På en skala 0-100, där 100 innebär total överensstämmelse, är resultatet 60 för påståendet Elevernas synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på skolan, att jämföra med 68 året innan. För påståendet Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen är resultatet 64 och för påståendet Jag har fått möjlighet att påverka hur vi arbetar under lektionerna är resultatet 63, vilket i båda fallen är detsamma som året innan. På skalan 0-100 är resultatet 73 för påståendet Jag är nöjd med verksamheten i min skola. I 2006 års enkät var resultatet 75. Bedömning av måluppfyllelse: Åtgärder för utveckling: Fortfarande upplever en dryg tredjedel av eleverna som besvarat enkäten, att deras synpunkter inte tas tillvara på ett bra sätt och att de inte kan påverka undervisningens utformning. Uppfattningen att skolan inte tar tillvara på elevernas synpunkter och svårigheten att påverka undervisningens utformning, kräver fortsatt dialog med såväl elever som lärare om hur vi skall bli mer lyhörda för elevernas synpunkter samt uppmärksamma de organisatoriska och praktiska hinder som kan utgöra hinder. En del i detta är även att klargöra förutsättningarna för påverkan med hänsyn till bl.a. gällande styrdokument. I detta ingår även utbildning av eleverna vad gäller rätten till inflytande, exempelvis vad gäller elevrådsrepresentanter och elevskyddsombud. Utveckling och lärande Skolans mål: Utvecklingssamtal skall vara anpassat till elevers behov och föräldrars önskemål. Varje elev skall ha en studieplan och en utvecklingsplan för sitt lärande. Elever skall ges möjlighet att aktivt delta i framtagandet av utvecklingsplanen. Så här har vi arbetat: Skyldigheten för gymnasieskolan att genomföra utvecklingssamtal är reglerad i Gymnasieförordningens 7 kap 19, varav framgår att de skall hållas minst en gång per termin. Vi har valt att koncentrera utvecklingssamtalen till tre tillfällen per termin, dagtid alternativt kvällstid, där föräldrar och elever ges möjlighet att välja vilka lärare de vill träffa.
7(8) Inför utvecklingssamtalen skickas såväl den individuella studieplanen, samt information om elevens kunskapsutveckling, till berörda föräldrar. Så här hittade vi resultatet: En enkät ht 2007 med eleverna i åk 2, genomförd av BUNförvaltningen. Resultat: Bedömning av måluppfyllelse: Åtgärder för utveckling: På en skala 0-100, där 100 står för total överensstämmelse, är resultatet 63 för påståendet Utvecklingssamtalet med mina lärare / klassföreståndare känns meningsfullt. Resultatet är en minskning från föregående års resultat som var 65. Att en tredjedel av de elever i åk 2 som besvarat enkäten, upplever utvecklingssamtalen som mindre meningsfulla är otillfredsställande. Hösten 2007 fattades beslut om en ny modell för genomförande av utvecklingssamtal på Österlengymnasiet. Denna tillämpades första gången i samband med utvecklingssamtalen vt 2008 och innebär förhoppningsvis en förbättring av resultatet i kommande enkätundersökningar. Skolans egna mål Skolans mål: Så här har vi arbetat: Österlengymnasiet skall vara en skola dit eleverna söker sig. En nyframtagen informationsbroschyr som beskriver skolans program och möjligheter till profilering, har distribuerats till samtliga elever i årskurs 9 i Simrishamns och Tomelilla kommuner, samt till Studie- och yrkesvägledare i kommunen och Sydskånska Gymnasieförbundet. Vi har haft Öppet Hus och visat upp skolans olika verksamheter, presenterat programutbud och möjligheterna till profilval. Vi har haft ambitionen att kontinuerligt uppdatera Österlengymnasiets hemsida, samt länka positiva artiklar i pressen till hemsidan. Vi har en marknadsföringsgrupp som förser pressen med material om vad som händer på skolan, samt tipsar elever och lärare om hur man når ut med information. Så här hittade vi resultatet: Söksiffror och intagningssiffror inför lå 2008/09. En enkät med eleverna i åk 2, genomförd ht 2007 av BUN-förvaltningen. Skolverkets nationella statistik över betyg och studieresultat.
8(8) Resultat: Vid första söktillfället valde 165 elever Österlengymnasiet och vid andra söktillfället hade antalet ökat till 184, vilket innebar att det politiska målet att minst 60 % av kommunens elever i åk 9 väljer Österlengymnasiet uppnåddes. Andelen elever mantalsskrivna i Simrishamns kommun uppgick till 63 %. På en skala 0-100, där 100 innebär total överensstämmelse med påståendet, är resultatet 74 för påståendet Jag kan rekommendera min skola till andra elever, vilket är en viss ökning jämfört med året innan. För påståendet Jag är nöjd med min skola, är resultatet 73. I Skolverkets nationella statistik över Betyg och studieresultat i gymnasieskolan läsåret 2007/08, är den genomsnittliga betygspoängen 14,5 för avgångselever på Österlengymnasiets nationella program, att jämföra med rikets 13,9. För samtliga avgångselever på Österlengymnasiet (nationella plus specialutformade program) är den genomsnittliga betygspoängen 14,9, jämfört med riket 14,0. Vad gäller andelen elever på de nationella programmen med slutbetyg inom fyra år, är Österlengymnasiets andel 86,5 % mot rikets 82,3 %. Totalt för Österlengymnasiet var andelen 82,8 % mot rikets 75,5 %. Bedömning av måluppfyllelse: Åtgärder för utveckling: Resultaten är jämförbara med tidigare års resultat och i den mån förändringar föreligger är de i positiv riktning, så har exempelvis den genomsnittliga betygspoängen ökat något. Att genom fördjupad kunskap via enkäter, utvärderingar och samtal om hur eleverna upplever skolan, finna former för utveckling mot en ännu bättre skola. Simrishamn 2009-04-23 Göran Pehrson Verksamhetsledare