DEN RÖDA TRÅDEN I NACKAS FOLKHÄLSOARBETE

Relevanta dokument
FOLKHÄLSOENHETEN NACKA PRIMÄRVÅRD

Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006 Folkhälsoenheten i Nacka

NACKAMODELLEN för förebyggande arbete i primärvården

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland

Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen kristinehamn Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen arvika Friskvården i Värmland

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Tid Tisdagen den 7 oktober 2008 kl Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

Utvecklingskraft Kliniska förbättringar

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Folkhälsorådet, Vingåkers kommun

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

FRISKVÅRDSPROJEKT FÖR ÄLDRE I BOSTADSFÖRENINGEN I EKNÄS

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Grundfakta om oss. Föreningen har haft en stadig medlemsökning de senaste 5-6 åren.

Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Handlingsplan för Norrbottens läns landsting

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen eda Friskvården i Värmland

Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland


Politiskt initiativ från Värmlandssamverkan om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål

Camilla Brunsberg, Idotts- och fritidsnämnden Magnus Larsson (c), Miljö- och byggnadsnämnden Emina Cejvan, (m), Barn- och ungdomsnämnden

PROTOKOLL. Landstingets kansli FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat

Verksamhetsinriktning

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FRISKVÅRDSCENTRALEN KARLSTAD FRISKVÅRDEN I VÄRMLAND

Kvalitetsbokslut VC Oxelösund

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

Ledningsenheten FU 2/08 Uppdragsavdelningen, Margareta Samuelsson Justerat Tid Tisdagen den 26 februari 2008 kl


Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2012

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland

Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Tobaksavvänjning. Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Ett tryggare Tidaholm Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Ansökan om särskilt bidrag för folkhälsoarbete år 2014, Hjärt- och Lungsjukas förening i Huddinge

Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Laholmsnämnden. Bokslut 2012

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Filipstad Friskvården i Värmland

AKTIVITETSPLAN. för Filipstads kommun Lokala folkhälsorådet i Filipstads kommun

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013

Synpunkt/fråga Förslag på åtgärd Ansvarig. Sprida kunskap om vikten av att lägga till rätt part

Folkhälsoplan

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Grums Friskvården i Värmland

Samtal och enkät om tillgänglighet med mera på vårdcentralerna

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Delrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2006

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen grums Friskvården i Värmland

Rapport Demensnätverk

Januari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Tid Tisdagen den 18 maj 2010 kl Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö. Margareta Samuelsson

Känner du till. FoU? Enkät från

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

KAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Transkript:

Folkhälsoenheten Nacka Primärvård Verksamhetsberättelse 1999 DEN RÖDA TRÅDEN I NACKAS FOLKHÄLSOARBETE Primärvården träffar en stor del av befolkningen Det motiverande samtalet Utbildning av personal i konsten att samtala om levnadsvanor Dokumentation av LIVSSTILSFAKTORER Patientens Datajournal egen bok om hälsa HÄLSOPROGRAM Rådgivning / hänvisning Gruppbehandlig Tobaksnätverk Samarbete med CTP Övervikt Tobak Tobaksvanor hos föräldrar till förskolebarn Fler patienter ändrar livsstil i en för hälsan positiv riktning 1

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1999 PRIMÄRVÅRDINRIKTAD VERKSAMHET Folkhälsoenheten Nacka primärvård har sedan starten 1997 arbetat med kvalitetsförbättring och utveckling av det individpreventiva arbetet i primärvården. Det övergripande målet är att fler patienter ändrar livsstil i en för hälsan positiv riktning. I detta syfte har man har följt en röd tråd: samtalet, dokumentationen, hälsoprogram samt uppföljning. Metoden är att i dialog med personalen inventera behov och resurser, att tillsammans med personalen utveckla arbetssätt och rutiner samt att stimulera och ta till vara idéer från personalgrupperna. Stöd till förebyggande arbete på vårdcentralerna Projektansökan Under 1999 har ökat samarbete med vissa enheter skett, i form av hjälp att utforma projektansökan, söka ekonomiska medel, utvärdering och förmedla kontakter med andra instanser. Nätverksarbete På varje enhet finns en kontaktperson som utgör en länk mellan personalen och folkhälsoenheten och som arbetar med utveckling av det förebyggande arbetet. Folkhälsonätverket har haft 6 välbesökta möten under året. Övervikt Kontaktombuden i folkhälsonätverket efterfrågade riktlinjer för överviktsbehandling inom primärvård i samband med att nya läkemedel för viktreducering lanserades. Stephan Rössner från Överviktsenheten, Huddinge sjukhus inbjöds för att diskutera överviktsbehandlingen. Intresse och erfarenhet av gruppverksamhet för överviktiga fanns på Ältapraktiken och Rehabcentrum och ett möte med Ingela Melin från överviktsenheten anordnades. Mötet ledde till att Ältapraktiken har startat gruppbehandling och att RehabCentrum kommer att starta överviktsbehandlig kombinerat med fysisk aktivitet. Grupperna kommer att utvärderas enligt en gemensam modell utarbetad av Ingela Melin. Viktväktarna har kontaktats för att sprida kännedom om och stärka samarbetet med den lokala viktväktarverksamheten. Som stöd för personalens samtal om vikt och kost har informationsmaterial och erbjudande om utbildning t.ex. från Hälsomålet förmedlats till enheterna. 2

Tobak Tobaksfritt liv - funderat på att sluta? Stöd för tobaksavvänjning. En sammanställning har gjorts av befintliga resurser (bilaga 1). Tobaksavvänjningsgrupper (bilaga 2). Som stöd för enheternas tobaksprevention har gemensamma grupper anordnats i folkhälsoenhetens regi. Verksamheten har kommit igång under senhösten med bedömningssamtal. Att grupper startats har setts som något mycket positivt från de olika primärvårdsenheterna. Dokumentation Under hösten startade projektet Kvalitetsbeskrivning med hjälp av ProfDoc III (bilaga 3). Projektet utvecklas positivt, även om vi inser svårigheterna med att implementera metoderna i en alltmer tidspressad verklighet. Patientens bok om hälsa. Patientens bok om hälsa från Falun har använts som inspirationsobjekt i ProfDoc-projektet. Patientens egen dokumentation Ett studiebesök på Tiskens vårdcentral i Falun gjordes tillsammans med representanter från Älta vårdcentral. Resultatet blev att planera för ett samarbetsprojekt där patientens dokumentation som stöd i det individpreventiva arbetet prövas (bilaga 4). 70 -årsprojektet. Ältapraktiken är den enda vårdcentral som satsat på att genomföra 70-årssamtalen. Socialstyrelsen har anslagit medel för uppsökande verksamhet bland äldre och Ältapraktiken har i samarbete med Nacka kommun och folkhälsoenheten har gjort en gemensam ansökan. Skaderegistrering Under året har en intensiv planering för nystart av skaderegistreringen inom Nacka ägt rum (bilaga 5). Information Under året har vi i varje nummer av Nacka Primärvårdsblad haft med information från Folkhälsoenheten. Samma information har sänts till de privata enheterna. I tidningen Om vård och hälsa har vi medverkat i ett temanummer om tobak samt haft information om tobaksavvänjningsgrupper. Enheterna har försetts med informationsmaterial om livsstilsfaktorer och erbjudits en telefonhytt för direktkontakt med Hälsolinjen. Av olika praktiska skäl, t.ex. platsbrist, har ingen enhet ännu fått hälsolinjen. 3

Stöd till förebyggande arbete på BVC Studiebesök 5 sköterskor från Nacka BVC genomförde en studieresa till Umeå där man besökte en familjecentral. Man fick bidrag från folkhälsoenheten och FoU-medel. Förmedling av cykelhjälm på barnavårdscentral Sköterskorna på Nacka BVC har under året satsat extra resurser på skadeprevention och tagit initiativ för hjälmforsäljning. Syftet med projektet var att stimulera samtal om olycksfallsrisker hos större barn på BVC genom att kunna förmedla inköp av cykelhjälm till bra pris (bilaga 6). Projektet har fallit så väl ut att hjälmförsäljning kommer att ingå i ordinarie verksamhet på 5 av 6 barnavårdscentraler i Nacka. Världen är så stor så stor Inköp av permanent väggutställning om olycksfallsrisker till resterande två barnavårdscentraler. Demonstrationsmaterial om barnsäkerhet Inköp av video och en väska innehållande barnsäkerhetsartiklar att visas i föräldragrupper. Reflexer anskaffades till samtliga BVC för att dela ut i samband med samtal om trafiksäkerhet. Pappagrupper Folkhälsoenheten har förmedlat kontakt med en representant från Manscentrum som har erfarenhet av gruppverksamhet och han har deltagit i två planeringsmöten. Pappagrupper på Nacka BVC har ännu ej kommit igång på grund av brist på gruppledare. Kartläggning av rökvanor hos föräldrar Enkätundersökning till föräldrar till något äldre barn har skett på Ältapraktiken och Nacka BVC (bilaga 7). Utbildning för primärvården På grund av de begränsade resurserna inom primärvården har vi koncentrerat oss på utbildning som handlar om förbättrad kvalitet i mötet mellan patient och vårdgivare. Kurs Bemötande av patient för undersköterskor och sekreterare, 2,5 dagar/grupp. Kursledare: Anna Reutersvärd. Seminarium Det motiverande samtalet för barnmorskor, distriktssköterskor, BVCsköterskor och läkare. Seminariet anpassades efter de olika yrkeskategoriers behov och genomfördes vid tre olika tillfällen. Kursledare: Astri Brandell Eklund. 4

Uppföljningsseminarium Det motiverande samtalet för distriktssköterskor och läkare anordnades vid ett tillfälle. VERKSAMHET I SAMVERKAN MED KOMMUNEN OCH ANDRA AKTÖRER Tvärsektoriella referensgruppen Under året har diskussionerna huvudsakligen rört sig inom skadeområdet, t.ex. skaderegistreringen och planering av skadeförebyggande konferensen i november 2000. Allergikommittén Allergikommittén och arbetsgrupper för barn och skola har varit nedlagd. En nystart har skett under hösten. Gruppen för äldre och handikappade Aktivt deltagande i fyra möten. Kost- och hälsagruppen Arbetsgrupp om maten på äldreboende. Äldre Under Äldreveckan har vi haft en utställning om skadeprevention på Kompetenscentrum. Inför Pensionärernas kulturdag med tema diabetes deltog vi i planeringen, ordnade föreläsare och hade en utställning om hälsa. Samarbete med frivilligorganisationer bl.a. föreläsning om benskörhet och skadeprevention i Tyresö. Tobak Tobaksnätverket består av representanter från Centrum för tobaksprevention (CTP), folktandvården, distriktssköterskor, skolhälsovård, ungdomsmottagning, Nacka kommun, landstingshälsan, specialistmottagningarna på Nacka Närsjukhus och hjärtrehab, Saltsjöbadens sjukhus. Syfte med nätverket är att skapa en mötesplats för alla som arbetar med tobaksfrågan i Nacka och att stimulera till utveckling och samarbete. Tobaksnätverket har träffats två gånger på Folkhälsoenheten. Motion Hjärt- och lungfonden har sökt kontakt för att anordna en Hälsans stig i Nacka. I Tvärsektoriella referensgruppen beslutades istället att projektera motionsslingor i varje kommundel Lugna promenader. Man utgår från befintliga stigar och anpassar framkomligheten tex. för barnvagnar. Målsättningen är att få dem färdiga inför fysiska aktivitetsåret 2001. 5

Barn och ungdomar Förmedlat information om utbildningar och material till skolhälsovården och ungdomsmottagningen. VERKSAMHET I SAMVERKAN MED BESTÄLLAREN (SÖSO) Under våren 1999 förändrades beställarkontorets inre organisation. För varje kommun har utsetts en tjänsteman som dels är ansvarig för upphandling av all hälso- och sjukvård, dels ansvarar för samarbetet med kommunens politiker och högre tjänstemän. I SÖSO-staben finns nu endast en hälsoplanerare som även ansvarar för Kompetenscentrum. Kontakterna med beställarstaben har därför under året förskjutits från hälsoplanerarna till den kommunansvariga tjänstemannen. Jämfört med tidigare år har nätverksträffar och arbetsgruppsmöten varit färre, och vissa grupper har upphört. ÖVRIGT Södra folkhälsorådet Deltagit i möten där framfört aspekter från både folkhälsoarbete och primärvård. Samhällsmedicin Deltagit i arbetsgrupp för dokumentation och utvärdering av folkhälsoarbete. En checklista torde ligga klar under första halvåret 2000. Deltagit i nätverk för skadepreventivt arbete i Stockholms län. I viss mån utnyttjat handledningsresurs på Samhällsmedicin. I samarbete med kommunen och samhällsmedicin utformat blankett för olycksfallsregistrering. Föreningen för utvecklingsstörda barn (FUB) Föreläsning om friskfaktorer vid årsmöte. SÖPO (Södra produktionsområdet) Seminarium för AT- och ST-läkare i primärvården om Salutogenes eller hur kan vi hjälpa den sjuka människan att må bättre? 6

EGNA UTBILDNINGAR OCH DELTAGANDE PÅ SEMINARIER Temadagar anordnade av samhällsmedicinska institutionen, Folkhälsoinstitutet m.fl. (GB, RE, IE) Primärvård och folkhälsoarbete i internationellt perspektiv. Provinsialläkarstiftelsens fortbildningskurser för läkare, 3 dagar (IE) Att förebygga sjukdom på vetenskaplig grund SBU ( IE, RE ) Hälsa i kulturens tecken Kompetenscentrum (RE, GB) Nationell skadekonferens, Linköping (RE) Datautbildning : Allmän IT och Windows (RE) Planeringsdag för Folkhälsoenheten (GB, RE, IE) Välfärdsutveckling, hälsa och miljö. Trevor Hancock, Samhällsmedicin. (IE) Metodologi och analys i longitudinell forskning. Inst för Socialmedicin, Göteborg/Örebro, 5 dagar (IE) The Healthy Planet Forum. Parallel konferens till WHO Europe conference on Environment and Health. London, 4 dagar (IE) XVI World Congress of Asthma. Buenos Aires, 3 dagar (IE) Nacka den 2000-03-24 Ingrid Eckerman Riitta Ekbom Gunborg Bengtsson Folkhälsoläkare DSK/Hälsoplanerare DSK/Hälsoplanerare Henrik Almkvist Verksamhetschef 7

BILAGOR TILL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1999 OCH VERKSAMHETSPLAN 2000 Folkhälsoenheten Nacka Primärvård 1. Tobaksfritt liv funderat på att sluta? Stöd för tobaksavvänjning 2. Grupp för tobaksavvänjning i Nacka 3. Kvalitetsbeskrivning med hjälp av ProfDoc III 4. Patientens egen dokumentation som hjälp i det individpreventiva arbetet 5. Att skapa förutsättningar för en uthållig olycksfallsregistrering i Nacka. Nystart av skaderegistreringen 2000 6. Förmedling av cykelhjälm på barnavårdscentral 7. Tobaksvanor hos föräldrar till förskolebarn. En studie på två barnavårdscentraler i Nacka. 8. Två begrepp två olika synsätt olika arbetsmetoder enligt Trevor Hancock 9. Överviktsbehandling i grupp 10. Fisksätra och Välfärd i Nacka. Ett förslag från Folkhälsoenheten Nacka Primärvård 11. Den röda tråden i individprevention samtal, dokumentation, hälsoprogram och uppföljning. Kvalitetshöjning och utveckling av det individpreventiva arbetet inom primärvården. 12. Sätta Nacka i rörelse 2001 13. Lugna promenader 8