FOLKHÄLSOENHETEN NACKA PRIMÄRVÅRD
|
|
- Elin Ström
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FOLKHÄLSOENHETEN NACKA PRIMÄRVÅRD VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1998 Utvärdering av årets arbete i förhållande till verksamhetsplanen 1998 De långsiktiga målen enligt verksamhetsplanen var: Att färre personer kommer in i de sex behovsgrupperna. Att bruket av alkohol, tobak och andra droger minskar bland Nackas befolkning. Att antalet skador och förgiftningar bland Nackas befolkning minskar. De kortsiktiga målen var: Att utveckla en hållbar struktur för folkhälsoarbete i primärvården i Nacka. Att stötta samverkan med lokala aktörer och initiera och stödja konkreta insatser. Att med företrädare för kommunen diskutera hur arbetet för att nå de långsiktiga målen kan bedrivas. Att skaderegistreringen inom primärvården i Nacka fungerar enligt uppgjord plan. Den övergripande strategin var: Utveckla rollerna som kontaktpersoner gentemot kommunens olika verksamheter, primärvårdens verksamheter och SÖSOs beställare. Söka information om kommunens folkhälsoinriktade arbete inom olika verksamheter i syfte att bilda oss en uppfattning om hur det kan utvecklas inom nuvarande organisation. Söka samarbete med Välfärd i Nacka då det gäller hälsofrämjande och förebyggande insatser. Under hösten har verksamheten varit reducerad pga. långtidssjukskrivning. I praktiken har vi disponerat endast 20 veckotimmar hälsoplanerare och 8 timmar folkhälsoläkare. Förberedelsearbete för invigningen av Nacka Närsjukhus, folkhälsodagen med politiker från beställare och kommuner samt pensionärernas kulturdag tagit mycket tid och energi. I december mottog vi SÖSOs hedersdiplom för hög kvalitet Juryns motivering var För ett engagerat arbete i delvis obruten terräng. Vi har försökt definiera folkhälsoenhetens roll gentemot beställare och kommun och kommit fram till ett mer rimligt åtagande. Ett förslag till ny vårdöverenskommelse med beställaren har överlämnats till verksamhetschefen. Vi har också försökt klargöra primärvårdens roll i folkhälsoarbetet i Nacka (se nedan). Folkhälsoläkarnas verksamhet är inte utvärderad. Vi har förstått att det fungerar mycket olika i de fem kommunerna. Vi anser att Nacka folkhälsoenhet är gynnad då folkhälsoläkaren dels Folkhälsoenheten i Nacka. Verksamhetsberättelse
2 inte är uppbunden av patientarbete och därför kan arbeta mycket mer flexibelt, dels har utbildning i folkhälsovetenskap. När det gäller samarbetet med kommunen har vi inte nått framgång med att påverka det förebyggande arbetet i förhållande till välfärdsgrupperna. Vi har heller inte lyckats att få en övergripande kunskap om det folkhälsoarbete som bedrivs i kommunen. Däremot har vi skaffat oss kunskap om kommunens struktur och målsättningsarbete. Beträffande primärvården är vår bedömning att den egna erfarenheten av möjligheter och svårigheter i det praktiska arbetet är en förutsättning för att en hälsoplanerare skall lyckas att stimulera det förebyggande arbetet. Under året har det, om än i små steg, gått framåt med kvalitetsarbetet beträffande ett förebyggande förhållningssätt på distriktsläkarmottagningarna. Omstart av skaderegistreringen i primärvården har inte kunnat ske bl.a. pga. av oklarheter i projektuppläggningen. I Nacka PVO har stimulansersättningen för förebyggande arbete bland äldre fördelats på alla enheter, oavsett om man planerat att bedriva något sådant arbete eller ej. Att man inte fått synlig erkänsla är en av anledningarna till att 70-årssamtalen inte genomförts på vårdcentralerna i Nacka PVO. Utveckling av primärvårdens roll i folkhälsoarbetet I vårdöverenskommelsen har angetts uppdraget "ansvara för utveckling av primärvårdens roll i det kommunbaserade folkhälsoarbetet". Efter två år tycker vi oss kunna se hur och i vilken grad detta kan utvecklas. Primärvård är en vårdnivå som alltid innehåller distriktsläkare, distriktssköterska samt mödraoch barnavårdscentral. Till primärvården kan organisatoriskt/ekonomiskt knytas en mängd andra verksamheter, något som skett i Nacka. Här finns Primärvårdens Avancerade Hemsjukvård (PAH) för i första hand palliativ vård, Rehabcentrum för rehabilitering patienter med sjukdomar i rörelseorganen, neurologiska sjukdomar och stroke, medicinsk fotsjukvård för framförallt diabetiker samt ungdomsmottagningen som bedrivs i samverkan med kommunen. Även vissa privata läkare och sjukgymnaster, utan vårdavtal med landstinget, kan räknas till primärvårdsverksamhet. Av dessa arbetar mödra- och barnhälsovården och ungdomsmottagningen befolkningsorienterat, med primär- och sekundärprevention (uppmuntran till goda val respektive tidig upptäckt). Övriga verksamheter arbetar huvudsakligen med tertiärprevention (lindra effekterna av sjukdom) hos den del av befolkningen som söker sig dit, men också med tidig upptäckt (sekundärprevention). Primärvården var tidigare geografiskt organiserad och kunde på det sättet ha god uppfattning om hälsoläget och riskfaktorer i en begränsad befolkning. Husläkarsystemet och det fria valet har omöjliggjort detta, eftersom en stor del av patienterna på mottagningen bor utanför det geografiska upptagningsområdet, och många som bor där har sökt sig till andra vårdcentraler. Till skillnad från t.ex. sjukgymnaster och kuratorer så möter distriktsläkare och distriktssköterska under loppet ett par år de flesta av de invånare som hör till respektive Folkhälsoenheten i Nacka. Verksamhetsberättelse
3 mottagning. Många patienter kommer tillbaka av vitt skilda skäl. Detta ger en god grund för förebyggande arbete bland mottagningens patienter. På många ställen i landet har distriktsläkare och distriktssköterskor varit involverade i olika preventionsprojekt som riktat sig till befolkningen. Med den nuvarande ansträngda situationen inom primärvården i Stockholm är detta försvårat om inte mer resurser anslås och öronmärks. Som hälsoplanerare är vi en del av primärvården i Nacka. Vi har tre viktiga samarbetspartners: vår uppdragsgivare beställarkontoret, vårdcentralerna och kommunen. När det gäller hälsopromotion (att möjliggöra goda val) ligger det allra största ansvaret på kommunen. Kommunen har även ett stort ansvar för primärprevention, t.ex. bland ungdomar och äldre. Våra slutsatser är följande: Det förebyggande arbete som bedrivs inom mödra- och barnhälsovård utvecklas framför allt med stöd av mödra- och barnhälsovårdsorganisationerna, och ungdomsmottagningens arbete utvecklas med stöd av SÖSAM. På distriktsläkar- och distriktssköterskemottagningarna kan det individpreventiva arbetet kvalitetsutvecklas även vad gäller sekundärprevention. Övriga verksamheter har inte (och skall inte ha) någon större primär- eller sekundärpreventiv verksamhet. Resurser för kommunbaserat folkhälsoarbete (t.ex. för vissa befolkningsgrupper) finns inte för närvarande inom primärvården. Folkhälsoenhetens roll blir följande: Primärvården: Stimulera och stödja kvalitetshöjande arbete med individprevention på distriktsläkar- och distriktssköterskemottagningarna, samt att i mån av efterfrågan ge stöd till övriga verksamheter. Kommunen och andra aktörer: Förmedla kontakt mellan kommunens olika enheter och primärvården, förmedla kompetens (t.ex. föreläsare), och bidra med egen kompetens. Beställaren: Bidra med kunskaper om lokala förhållanden som är av betydelse för folkhälsoarbetet. SÖSO-inriktad verksamhet Invigning av Nacka Närsjukhus mars. Vi deltog i samarbete med kommunens hälsoplanerare med utställning och information. Hälsa, välfärd Miljö i Sydöstra sjukvårdsområdet 21 april. Vi deltog i samarbete med kommunens hälsoplanerare med utställning, information och aktivt deltagande. Folkhälsoenheten i Nacka. Verksamhetsberättelse
4 Deltagit i nätverksträffar för hälsoplanerare i SÖSO och kommunerna, anordnade av beställarkontoret. Deltagit i nätverksträffar för hälsoplanerarna inom SÖSOs produktion. Besökt Kom!petenscentrum för folkhälsa, bl.a. vid invigningen. Försett centret med webadresser till hemsidor med hälsoinformation mm. Inbjudit representanter för sjukvårdsstyrelse respektive beställarkontoret för att diskutera våra möjligheter och svårigheter i uppdraget. I syfte att förstå hur och på vilken nivå folkhälsoarbete kan bedrivas i samverkan med kommunen studerat kommunens organisation och styrformer. En preliminär rapport har överlämnats till beställarkontoret. Deltagit i konferens Välfärd i Nacka på Lustigkulla Informerat om vårt arbete vid samrådsgruppens möte den Tagit initiativ till omstart av skaderegistreringen i primärvården. Haft ett par möten med beställarkontor och kommunrepresentant samt ett möte med företrädare för Ektorps vårdcentral. Deltagit i ett par möten med Södra Folkhälsorådet. Ett utkast till projekt Kan hälsoinformation i samband med cellprovstagning förebygga vanliga sjukdomstillstånd hos kvinnor? mottogs positivt. Primärvårdsinriktad verksamhet Vårdcentralerna Förmedlat information om olika utbildningar om förebyggande arbete. T.ex. till Fisksätra förmedlat information om seminarium Finns det någon skillnad i hälsa mellan infödda svenskar och invandrare? på Socialmedicin Norrbacka. Hälsoboken och aktuell information om bl.a. tobaksavvänjning och skadeförebyggande arbete har skickats ut till vårdcentralerna. Försett varje BVC med reflexer och barnsäkerhetsväskor innehållande demonstrationsmaterial samt ställt videofilm till förfogande. Alla vårdcentraler förutom Forum/Finntorp har försetts med underlag för att genomföra 70-årssamtalen. Den enda vårdcentral som genomfört samtal är Ältapraktiken. Introducerat Primärvårdsbladet som informationslänk till de olika enheterna inom Nacka Primärvård. Motsvarande material har distribuerats till de privata verksamheterna. Deltagit i möten för distriktssköterskor, BVC och läkare i Nacka Primärvård. I olika sammanhang framhållit vikten av att det förebyggande arbete som görs på enheterna redovisas i verksamhetsberättelserna. Folkhälsoenheten i Nacka. Verksamhetsberättelse
5 Startat ett folkhälsonätverk för primärvården i Nacka i syfte att stimulera dels det förebyggande arbetet med patienterna, dels samverkan mellan olika enheter för t.ex. gruppverksamhet. Ungdomsmottagningen Ekonomiskt bidrag med konferensavgift för 5 personer till I gränslandet, ungdomsmottagningskonferens i Uddevalla maj. En person har fått ekonomiskt bidrag för tre dagars utbildning Tobaksfri skola. Anordnande av seminarier Ett seminarium för BVC-sköterskor i Nacka: Allergiska barn i barnomsorgen. I samarbete med Miljömedicinska enheten genomfördes en förberedande utbildning inför information på barnstugorna. 11 deltagare. Två seminarier för distrikts- och skolsköterskor Att samtala om levnadsvanor med fördjupning i riskfaktorerna tobak och övervikt i regi av Centrum för tobaksprevention och Överviktsenheten. 28 deltagare. Ett seminarium Introduktionskurs i motivationshöjande samtal för distriktsläkare och distriktssköterskor under ledning av Astri Eklund-Brandell och Sven Andréason. 16 deltagare. Utvärderingen var positiv och uppföljning önskas. En seminarieserie för undersköterskor och läkarsekreterare, sammanlagt 2,5 dagar, Bemötande av patient. Utvärderingen utföll mycket positivt, och seminarieserien upprepas under deltagare. Fisksätra vårdcentral har deltagit i seminarium Finns det någon skillnad i hälsa mellan infödda svenskar och invandrare? anordnat av Socialmedicin Norrbacka. Projekt Ältapraktiken: Planerat och genomfört en seminarieserie (3 kortseminarier och 2 heldagar) på temat Utvecklande av förebyggande arbete på vårdcentral. Utvecklingsarbetet fortsätter under Väntrumsprojekt Ektorps vårdcentral. Förmedlat videofilmer till väntrummet. Primärvårdsområdet har anslagit medel för inköp av dator för hälsoinformation via hemsidor (se tidigare projektansökan). Utveckling av dokumentation på vårdcentral: Haft kontakt med Tiskens vårdcentral i Falun beträffande Min bok om hälsa. Deltagit i seminarier om ProfDoc och andra dataprogram. Föreberett ett projektutkast. Folkhälsoenheten i Nacka. Verksamhetsberättelse
6 Samverkan med kommunen Samarbetsgrupper Deltagit i möten med tvärsektoriella referensgruppen för folkhälsofrågor i Nacka kommun. Följande frågor har behandlats (antal gånger inom parentes): - Frågor rörande olycksfalls- och skadeprevention (21) - Projektansökan Hälsokonsekvensbeskrivningar av politiska beslut (12) - Motionsfrågor (6) - Projektet Välfärd i Nacka (5) - Allergifrågor (5) - Kostfrågor (4) - Förebyggande arbete i primärvården (3) - Alkoholfrågor (2) - Miljöfrågor/Agenda 21 (1) - Tobak, andra droger (0) - Stress, psykosocial miljö (0) Deltagit i möten med Äldrematsprojektet. Under året har kutbildning för personal vid särskilda boenden ägt rum. Deltagit i möten med allergikommittén. Barn- och skolgruppen har slagits samman. Aktiviteten i kommittén har under hösten varit låg. Deltagit i bearbetning av den ursprungliga planen för Hälsokonsekvensbedömningar av politiska beslut. Projektet är vilande i väntan på kompletterande finansiering. Deltagit i möten med ABF, PRO och kommunrepresentanter för att planera eventuella studiecirklar. Påbörjat projekt Lugna promenader tillsammans med kommunen och pensionärsorganisationerna. Se särskild projektbeskrivning. Föreläsningar mm Ordnat föreläsare till informationsmöten för föräldrar och personal vid barnstugor i Boo och Älta om allergiprevention. I Boo deltog sammanlagt 66 föräldrar och 12 personal, i Älta 116 föräldrar och 37 personal. Utvärdering visar att ämnet ansågs vara viktigt av nästan alla, att innehållet för många inte var nytt, att de flesta fick svar på sina frågor och att ganska få ansåg sig behöva ändra sina vanor. Deltog i förberedelsearbetet för Pensionärernas kulturdag den 29 september. Planerade och genomförde seminarium Att må bra i kropp och själ. Folkhälsoenheten i Nacka. Verksamhetsberättelse
7 Ordnat föreläsare Utevistelsens betydelse för barns hälsa, en föreläsning som hölls den 28 januari tillsammans med Hur ska vi umgås med solen? för tjänstemän och politiker inom kommunens samtliga verksamheter samt sjukvårdsområdets enheter Allmänt Förmedlat information om utbildningar till skolhälsovården och äldreomsorgen. Inför Ältadagen förmedlade vi kontakt mellan kommunen och Ältapraktiken, som hade öppet hus med hälsoinformation under hela dagen. Ordnat studiebesök i primärvården för läkare från Litauen på besök i kommunen vecka 6. Besökt öppet hus hos Fisksätra Internationella Kvinnoförening den 20 februari. Tagit kontakt med vissa nyckelpersoner på kommunen för att höra deras syn på folkhälsoarbetet inom vissa av kommunens verksamheter samt studerat kommunens styrformer. En preliminär rapport har lämnats till beställaren. Övriga aktörer Tobaksnätverket. Sammankallat till tre möten med tobaksnätverket. Diskuterat samarbete för att skapa tobaksavvänjningsgrupper i Nacka. Gruppen har varit pådrivande på kommunen för rökfria affärscentra, vilket nu är genomfört i Forum Nacka och Fisksätra. Kafé Lyktan, Björknäs. Förmedlat föreläsare om tobaksavvänjning. Egna föreläsningar/utåtriktad verksamhet Föreläst på Ersta sjuksköterskeskola om Distriktssköterskans förebyggande arbete (GB). Föreläst för chefer inom NÖSO om hälsa och miljö (IE). Information till projektledare i Tyresö PVO och Haninge kommun om 70-årssamtalen (GB). Information till Äldrecentrum om 70-årsprojektet (GB). Lett seminarium om alkohol för SÖSOs nätverk för hälsoplanerare (GB). Föreläsning för reaktiveringsgruppen rygg-nacke på Rehabcentrum om Hälsa, levnadsvanor och livsstil (GB). Seminarium för AT- och ST läkare i SÖSO om Salutogenes eller Hur kan vi hjälpa den sjuka människan att må bättre? (IE). Folkhälsoenheten i Nacka. Verksamhetsberättelse
8 Gruppseminarium Att må bra i kropp och själ på Pensionärernas kulturdag i Nacka (IE m.fl.). Egna utbildningar Ingrid Eckerman International Conference on Pesticide Use in Developing Countries: Impact on Health and Environment. Universidad Nacional, Costa Rica, 1 vecka. Toxicology of Pesticides. Universidad Nacional, Costa Rica, 2 dagar. QUL Kvalitet, utveckling och ledarskap för fackliga förtroendemän. SLL, 6 dagar. WONCA International Conference, Dublin, 4 dagar. Tools for International Health and Social Management, Nordiska Hälsovårdshögskolan. The Logical Framework Approach. 2 veckor. Medicinska Riksstämman, 3 dagar. ProfDoc III, 2 dagar. Nikotin och hälsa. Temadag med Centrum för Tobaksprevention, Samhällsmedicin. Gunborg Bengtsson Hur ska Stockholm må bättre? Temadag med Samhällsmedicin. Det är aldrig för sent! Om äldres hälsa. Temadag med Samhällsmedicin. Deltagit i nätverket för skadeprevention. Gemensamt Primärvårdens roll i folkhälsoarbetet blir den tydlig? Temadag med Samhällsmedicin. Livsstil och hälsa. Två halvdagar, SFAM m.fl. Nacka Gunborg Bengtsson Ingrid Eckerman Henrik Almkvist Folkhälsoenheten i Nacka. Verksamhetsberättelse
DEN RÖDA TRÅDEN I NACKAS FOLKHÄLSOARBETE
Folkhälsoenheten Nacka Primärvård Verksamhetsberättelse 1999 DEN RÖDA TRÅDEN I NACKAS FOLKHÄLSOARBETE Primärvården träffar en stor del av befolkningen Det motiverande samtalet Utbildning av personal i
Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete
Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete SFAM.Q 24.10.2007 Ingrid Eckerman, dl, MPH Riitta Ekbom, dsk, student NHV Folkhälsoenheten i Nacka www.slso.sll.se/nackafolkhalsa Biverkningar?
NACKAMODELLEN för förebyggande arbete i primärvården
NACKAMODELLEN för förebyggande arbete i primärvården En beskrivning av Folkhälsoenheten i Nacka Folkhälsoenheten Inspiration Inspiration Stöd VÅR VISION Kunskap Hälsofrämjande och förebyggande arbete Bättre
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun
Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun 1 Introduktion Gullspångs kommun och östra hälso- och sjukvårdsnämnden har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet i kommunen. Syftet med avtalet
Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland 2017 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006 Folkhälsoenheten i Nacka
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006 Folkhälsoenheten i Nacka 1 Inledning... 2 2 Sammanfattning... 2 3 Ekonomiska förutsättningar 2006... 3 4 Primärvården... 3 5 Medicinskt programarbete... 6 6 Verksamhet i samverkan
Verksamhetsplan
Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...
Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i
Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården
HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?
HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet
Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Folkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby
Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby Temagrupp barn- och unga 2016-11-28 Handlingsplanen för NOSAM Lundbys temagrupp barn och unga för 2017 är ett levande dokument och uppdateras löpande under året. NOSAM`s
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014
2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Plan för Social hållbarhet
2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...
Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04
Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008
Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd
Folkhälsorådet, Vingåkers kommun 1997 2002
Folkhälsorådet, Vingåkers kommun 1997 2002 Inledning Folkhälsorådet har funnits i kommunen sedan 1997. Initialt har Folkhälsorådet arbetat med inventering av folkhälsoarbete, sammanställt statistik och
Folkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Länsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Sammanställning av återrapporteringar utifrån befolkningsperspektivet
Sammanställning av återrapporteringar utifrån befolkningsperspektivet Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Sjukhus eller vårdorganisation Befolkningsperspektivet Barns hälsa Främja hälsa och
Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities
1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-07 HSN 1311-1216 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Maria Söderlund 2013-12-11, p 10 Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities
Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
INDIVIDÄGD HÄLSOBOK ETT VERKTYG FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN Minnesanteckningar från andra arbetsseminariet Nynäshamn 24-25 september 2001
INDIVIDÄGD HÄLSOBOK ETT VERKTYG FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN Minnesanteckningar från andra arbetsseminariet Nynäshamn 24-25 september 2001 Ingrid Eckerman, Folkhälsoenheten i Nacka, Boo vårdcentral, 131 30
Reglemente för Hälsorådet
Reglemente för Hälsorådet Gäller fr o m 2015-01-01, rev 2017-12-07 Fastställt av Kommunfullmäktige 2014-11-27, dnr KA 2014/846 Reviderat av Kommunfullmäktige 2017-12-07 146 dnr KA 2017/1624 Utgångspunkter
Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016
för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets
HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"
HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska
Verksamhetsplan för år 2014
Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4
Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Filipstad Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen Filipstad Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10,
Verksamhetsinriktning
0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54
Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen eda Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen eda Friskvården i Värmland 2017 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651 02
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Folkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Verksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse Hösten 2010 Våren 2011 Tryggvekonceptet i Lidköping Tryggve handlar om att stödja barn och unga till föräldrar med alkoholdrogberoende, ibland benämnda som de glömda barnen. Detta
Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10
Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,
Camilla Brunsberg, Idotts- och fritidsnämnden Magnus Larsson (c), Miljö- och byggnadsnämnden Emina Cejvan, (m), Barn- och ungdomsnämnden
FOLKHÄLSORÅD Protokoll Tid 5 februari 2009, kl 13.30-16.00 Plats Kommunhuset, Enigheten Närvarande Ordf Ledamöter Camilla Brunsberg, Idotts- och fritidsnämnden Magnus Larsson (c), Miljö- och byggnadsnämnden
Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651
FRISKVÅRDSPROJEKT FÖR ÄLDRE I BOSTADSFÖRENINGEN I EKNÄS
FRISKVÅRDSPROJEKT FÖR ÄLDRE I BOSTADSFÖRENINGEN I EKNÄS 2002-2003 BooVårdcentral Folkhälsoenheten i Nacka 1 FRISKVÅRDSPROJEKT FÖR ÄLDRE I BOSTADSFÖRENINGEN EKNÄS Rapportskrivning: Riitta Ekbom, Folkhälsoenheten
Internationell strategi
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för
Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.
Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
Medicinska fakulteten DSKN42, Hälsa och ohälsa i ett livscykelperspektiv, 12 högskolepoäng Health and Ill-health in the Perspective of a Life Cycle, 12 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande
Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen arvika Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen arvika Friskvården i Värmland 2017 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651
Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt)
Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt) Skicka ifyllda projektbeskrivningar med epost till HFS-nätverkets sekretariat. Letter of Intent måste däremot
Prevention och folkhälsoarbete
Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,
Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651
T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18
Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september
ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN
ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete En god hälsa på lika villkor s. 3 Folkhälsorådet i Härryda kommun s. 3 Folkhälsoinsatser 2015 s. 4 1 s. 4 Alla Härrydabor har
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM. Gränslös vård och omsorg
HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM Gränslös vård och omsorg Det finns något unikt på Ängelholms sjukhus. Ett samarbete som suddar ut osynliga gränser, en verksamhet som vill skapa framtidens sjukvård med nya spännande
Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Remiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
Bilaga 3 Aktivitetsplan, bilaga till nämndplan för Hyltenämnden år 2013 LNHY130002 (Uppdaterad 2013-09-17) Lokala nämndens uppdrag
Bilaga 3 Aktivitetsplan, bilaga till nämndplan för Hyltenämnden år 2013 LNHY130002 (Uppdaterad 2013-09-17) Lokala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lokal nämnd är att ur ett invånarperspektiv
Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen grums Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen grums Friskvården i Värmland 2017 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651
Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.
Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna
Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna BAKGRUND OCH SYFTE Under 2003 genomförde det Nationella skadeförebyggande programmet (SFP)
Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer
Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer Bo Burström professor/överläkare Avdelningen för socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Hälso och sjukvårdslag
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FRISKVÅRDSCENTRALEN KARLSTAD FRISKVÅRDEN I VÄRMLAND
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FRISKVÅRDSCENTRALEN KARLSTAD FRISKVÅRDEN I VÄRMLAND 2016 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10,
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro
Folkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats
2017-03-16 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som då avser
Vårdcentralen Oxie Bra mottagning
Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare
VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen
VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening
Avtal om samverkan avseende folkhälsoinsatser i Göteborg
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-10-20 Diarienummer 1234/16 Utbildning, barn och unga, folkhälsa Välfärd och utbildning Anna Lagerquist Telefon 031-368 04 46 E-post: anna.lagerquist@stadshuset.goteborg.se
Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen filipstad Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen filipstad Friskvården i Värmland 2017 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10,
Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)
Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3
Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun
Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador
Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet
Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...
LOKALT FOLKHÄLSOARBETE I MORA Verksamhetsrapport 2006
Lokalt folkhälsoarbete Mora LOKALT FOLKHÄLSOARBETE I MORA Mora Folkhälsoråd Mora Folkhälsoråd är det politiska organ där samverkan enligt avtal mellan kommun och landsting skall ske. Här samråder parterna
Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden
Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden
HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)
Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sollentuna
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sollentuna Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.
Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN
Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o
Rapport Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer: Projektnummer: 385
Rapport 2011 Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer:19-13902-10 Projektnummer: 385 Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer: 19-13902-10 Projektnummer: 385 Rapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet
Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen kil Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen kil Friskvården i Värmland 2017 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651 02
Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen
Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen 2015-03-25 Lina Tjärnström Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Staben för verksamhetsutveckling Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan
Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra
En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad
En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa
Rapport Ekokompetens för beslutsfattare Diarienummer: /11 Projektnummer: 384
Rapport 2011 Ekokompetens för beslutsfattare Diarienummer: 19-13901/11 Projektnummer: 384 Ekokompetens för beslutsfattare Diarienummer: 19-13901/11 Projektnummer: 384 Rapport för stöd till insatser på
Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Forshaga Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen Forshaga Friskvården i Värmland 2017 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10,
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Närområdesplan. Utgångspunkter SAMVERKANDE VÅRDENHETER I NÄROMRÅDESPLANEN. Landstinget i Värmland
1 Närområdesplan Vårdenheterna inom Hälsoval Värmland har ett gemensamt närområdesansvar för invånarna i närområdet. Med närområde avses den kommun där vårdenheten är lokaliserad. En gemensam närområdesplan
Utbildningskatalog Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända
Utbildningskatalog 2017 Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända Utbildning i flera led för effektiv kunskapsspridning Hälsa i Sverige för asylsökande och
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se
Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte
Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD
GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...
Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att